This study explores the relevance of the Big Five personality traits ;openness, conscientiousness, extraversion, agreeableness, and neuroticism; for project managers in their professional roles. By conducting a systematic review of existing literature, the research aims to understand how these traits potentially contribute to various aspects of project leadership. Findings indicate that while each trait offers specific advantages for managing projects, no single trait encompasses all necessary managerial skills. The study suggests that combinations of these traits can influence leadership capabilities, reflecting the complexity of personality's role in effective project management. For example, traits such as extraversion and agreeableness may enhance communication and team dynamics, whereas conscientiousness may correlate with planning and risk management efficiencies. However, further research is needed to draw definitive conclusions about the specific impacts of each trait. The study highlights the importance of viewing personality traits from a broader perspective, where they interact to contribute to the diverse competencies required for successful project management.

The purpose of the study is to investigate how project managers in the public sector perceive working with the three sustainability aspects economic- social- and ecological sustainability in projects that collaborate with the private sector. The study was conducted using a qualitative approach and used semi-structured interviews for the data collection process. Nine project managers within the public sector were interviewed, and a thematic analysis was conducted to process the collected material. The thematic analysis resulted in the following three themes: Economic or non-economic gain, Compromises for sustainability, and The project team's role in sustainability. The results of the study showed that the project format constrains the sustainability work that is possible, from the procurement phase to execution and evaluation. Project managers are often limited in their sustainability work as established frameworks must be followed, in cases where they could influence sustainability work, there was rarely time or resources for it. There was a shared experience that the economic perspective took priority in projects, sometimes at the expense of the other sustainability perspectives. A majority of project managers experienced that the private and public sectors had the same project goals, but despite this, a lot of different goals were presented that needed to be balanced between the parties. This balance was perceived as a major challenge and could affect the project's sustainability. In projects involving both the public and private sectors, communication is very important for the project's sustainability, the absence or poor communication can directly impact the project's sustainability. Project managers also feel that they do not possess all the knowledge about sustainability and that other colleagues often have more knowledge than them, therefore, to create an environment where everyone shares their knowledge, communication and relationships need to be worked on.

Individuals and organisations are encouraged to reduce their climate impact every day.  Companies are adapting and using sustainability policies as one way to demonstrate their work towards a sustainable future. The construction industry is one of the industries that affects the environment to a large degree. Within that industry, together with several others, project work is a common practice. Project managers have therefore an important role in making and guiding the projects to be more sustainable. Therefore, this thesis aimed to investigate how project managers in a consulting company experience that they can influence the sustainability work in their projects. A qualitative study was conducted. Background information and theories about corporate sustainability and competence needed to implement sustainability were performed through a literature review. Interviews were conducted with project managers from the consulting company WSP Management in Stockholm Sweden. The study shows that the project managers are aware about their opportunity to influence the  sustainability work in their projects. However, the amount is strongly affected by the priority of the client and if resources are available. To improve and move towards a more sustainable approach the study shows that sustainability must be demanded from the permanent organization or the client, and not only be included because the project manager itself values it.

As sustainability and sustainable development becomes increasingly important on levels from individual to global scale, there is a need for everybody to do their part. The construction industry has a huge impact on all three pillars of sustainability and thus, has to adapt to facilitate sustainable development in their practices. Facilitating and incorporating sustainability can be attempted in many ways, among which sustainable project management is one alternative. This thesis aims to explore opinions and experiences of project managers in the Swedish construction industry connected to sustainability, with focus on the tensions and reactions that emerge when incorporating sustainability in projects. This will be realised by replicating the article “The Paradoxical Profession: Project Management and the Contradictory Nature of Sustainable Project Objectives” by Sabini and Alderman (2021). To facilitate an understanding of fundamental concepts and the subject, a literature overview was conducted. Empirical data was obtained through semi-structured interviews, analysed in accordance with the Gioia methodology and discussed using paradox theory and a tension framework. The findings show that project managers face various tensions as well as reactions connected to the incorporation of sustainability in projects. While four tensions and six reactions emerged from the analysis, most of the described problems stem from a deficit of knowledge or project and industry constraints. The largest differences between the findings of Sabini and Alderman (2021) and this thesis are attributed to the time difference between when the interviews were held as well as the change of context. Despite the emergent tensions and reactions, the overall attitude regarding sustainability among the respondents was positive and they gave examples of sustainable practices already in place as well as shared ideas for future improvement. These indicated that most project managers have a business case frame mindset as opposed to a paradoxical frame, seeking to eliminate any tensions that emerge. Additionally, the findings indicated that expanding knowledge regarding sustainability would most likely be the largest aid in the incorporation of sustainability in projects, for example through an industry wide knowledge base. / I takt med att hållbarhet och hållbar utveckling blir allt viktigare på alla plan, från individuell till global nivå, ökar behovet av att alla gör sin del. Byggbranschen har stor påverkan på alla tre hållbarhetsdimensioner och behöver därför göra förändringar för att underlätta och främja hållbarhetsarbete. Integrering och främjande av hållbarhetsaspekter kan angripas på många olika sätt, där hållbar projektledning är ett alternativ. Denna uppsats ämnar därför att undersöka åsikter och erfarenheter kopplade till hållbarhet bland projektledare i den svenska byggbranschen, med fokus på de spänningar och reaktioner som uppstår när hållbarhet integreras i projekt. Detta är ämnat att åstadkommas genom att replikera artikeln “The Paradoxical Profession: Project Management and the Contradictory Nature of Sustainable Project Objectives” av Sabini och Alderman (2021). För att skapa insikt och förståelse för grundläggande begrepp och relevanta kunskapsområden genomfördes en litteraturstudie. Empirisk data erhölls genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med utgångspunkt i Gioia-metodologin och diskuterades utifrån paradoxteori och ett spänningsramverk. Resultaten visar att projektledare stöter på flertalet spänningar och reaktioner på dessa kopplade till integrering av hållbarhet i projekt. Trots att fyra spänningar och sex reaktioner framkom från analysen så hade de flesta problemen sin grund i otillräcklig kunskap alternativt begränsningar från branschen eller projekten. Den största skillnaden mellan Sabini och Aldermans (2021) resultat och de som framkom i denna uppsats anses i huvudsak bero på tidsskillnaden mellan genomförandet av intervjuerna tillsammans med att alla respondenterna är verksamma i byggbranschen. Även om spänningar och reaktioner förekom var alla respondenter positivt inställda till hållbarhet. De gav exempel på redan förekommande hållbarhetsarbete, men kom även med förslag på hur det kan förbättras i framtiden. Dessa indikerade att de flesta projektledare har en business case frame-inställning till skillnad från en paradoxical frame och söker sätt att eliminera de spänningar som uppstår. Utöver detta indikerade svaren att den troligtvis största förbättringen för involverande av hållbarhet i projekt skulle komma från ökad kunskap om hållbarhet över hela branschen, exempelvis genom införande av en delad erfarenhetsbank för hela branschen.

The construction industry has a clear process it follows therefore the working method within it also has become rigid. Through long time the stage-gate model has been used by the project management. Construction projects are often complex, have long stages and long decisions routes. When a stage is completed questions have been raised and lead to that change is needed to be made before moving on to next stage. This takes time, costs more than calculated and the function gets compromised. The purpose with this thesis is to investigate if the current project management approach can be performed more efficiently by applying agile project management to the design stage. This thesis is performed with a qualitative research approach. It started with a thoroughly literature review of relevant topics such as agile project management, the construction process and change management. When a solid base of knowledge was gathered about the research area an interview study was conducted and a survey was sent out. The findings are a result from the interview study and the survey. The interview questions and findings are divided into four focus areas of agile project management which are project planning, meeting structure, group collaboration and communication. The discussion connects the literature with the information from the interviews and the discussion is presented with the reflections from the authors. The conclusions present the answers on the research questions. The final chapter about further research is presenting perspectives that have not been answered in this thesis. The thesis concludes that project management methods within construction projects are not as rigid as it is described in the literature. The lack of knowledge and awareness of other working methods creates a culture of "this is how it always has been done" within the four focus areas of agile project management. All of the reference projects were time pressured and it was in those situations where ii most tendencies to adjust management method was shown. The studied projects had fixed meeting structures and when emergency occurred, extra meetings were held. The project management teams had good collaboration due to that they were co-located and not too big groups. The co-location also facilitated the communication which was compared to team members that were not co-located and struggled with the communication. The communication generally worked well vertically and was struggling horizontally. Agile project management cannot be achieved to 100% and it is difficult to apply all of its characteristics on the construction industry since it was developed from the software industry which has other traits than construction. On the other hand, agile project management is a mindset of continuously improvement and flexibility of the used working methods which can be used by the construction industry. The construction industry has to follow some specific processes such as applying for building permits and is affected by political decisions. Therefore the current project management methods are restricted to follow certain frameworks. The framework is hard to change though it leaves space for changed methods and attitudes within the framework and the design stage. All types of construction projects can use the agile mindset and it is important that the whole organization relates to the agile mindset to achieve greatest outcome. Steps towards agile can be done in current projects by emphasis more on reconciliations and let the projects progression decide the meeting structure. / Byggprocessen är en väletablerad process inom byggindustrin som byggprojekt genomgår. Genom de tydliga och historiska riktlinjerna som processen följer har byggindustrin fått anseendet att vara stel och konservativ. För att hantera byggprocessen har projektledningen följt Stage-gate modellen med tydliga delmål och beslutsgrindar. Byggprojekt är ofta komplicerade och stora vilket leder till långa beslutsvägar. När ett projekt når en grind vid ett avslut av ett delmål uppstår ofta frågor som leder till förändringar av delmålet. För att behandla förändringarna så behöver processen genomgå ett omtag, att göra om delmålet innan processen kan gå vidare till nästa delmål. Omtagen tar tid, kostar pengar och det kompromissas med funktionen. Denna uppsats har som mål att undersöka om den aktuella projektledningsmetoden kan effektiviseras genom att introducera agil projektledning i projekteringen. Uppsatsen genomförs med en kvalitativ metod. Det första steget är att finna relevant litteratur om berörda ämnen som agil projektledning, byggprocessen och förändringsledning. Med fördjupad kunskap och förståelse inom ämnena genomfördes en intervjustudie och en enkät sändes ut. Resultaten identifierades från intervjuerna och svaren från enkäten. Intervjufrågorna och resultatet är uppdelat i fyra olika agila kategorier som anses gå att applicera på byggindustrin. Kategorierna är projektplanering, mötesstruktur, gruppsamarbete och kommunikation. Resultatet följs utav diskussionen som binder samman litteraturen med resultatet och författarnas reflektioner. Därefter presenteras slutsatsen och avslutningsvis rekommenderas frågeställningar till fortsatta undersökningar. Projektledningsmetoderna som används inom byggprojekt upplevdes inte lika stela som litteraturen beskriver dock fanns det lite kunskap och medvetenhet om andra typer av projektledningsmetoder. Avsaknaden är en bidragande faktor till att den upplevda kulturen anses vara konservativ. Inom de fyra kategorierna fanns det möjligheter till att arbeta mer agilt. När projekten är tidspressade visades mest benägenhet på att förändra projektledningsmetoden. Detta kunde ses tydligt på mötesstrukturen i projekten där den var fast ifrån början men blev mer rörlig då kritiska situationer uppstod. Gruppsamarbetet fungerade bra inom projektledningen för att de var samlokaliserade och inte för stora grupper. Detta underlättade även för en fungerande kommunikation då det märktes att de som inte var samlokaliserade hade svårigheter med kommunikationen. De horisontella kommunikationsvägarna hade generellt sett svårare att fungera än de vertikala kommunikationsvägarna. Eftersom agilt inte är en standard utan är ett arbetssätt som alltid strävar efter att förbättras är det svårt att uppnå ett 100 % agilt arbetssätt. Inom byggindustrin finns vissa ramverk som ska följas vilket gör att projektledningen begränsas. Med fasta ramverk finns lite utrymme för förändring men det finns möjlighet till att förändra processen och tankesättet inom ramverket. Alla typer av byggprojekt kan därför anamma delar av agil projektledning och för att uppnå största möjliga effekt gäller det att hela organisationen är engagerad. Andra enkla steg för att arbeta mer agilt inom projektledningen är att lägga mer vikt vid avstämningsmöten och låta projektets utveckling bestämma mötesstrukturen.

Several studies have been conducted regarding the importance of knowledge managementwithin an organization. Furthermore, due to the successful outcome of the implementation ofagile project management approaches within the IT-sector, they have been implemented inother sectors as well. The purpose of this master thesis is to examine how agile projectmanagement influences knowledge sharing within a project team in an engineeringconsultancy firm.The study was conducted through a qualitative approach at a Swedish engineeringconsultancy firm. Data was gathered from observations of project meetings and interviewswith consultants involved in projects that have implemented agile methods. Moreover,interviews were conducted with external experts with expertise in agile project managementin order to obtain additional perspective. Semi-structured interviews were conducted withmodified questions for consultants and agile experts. Thereafter, the empirical findings wereinterpreted by the theoretical concepts in order to sum up the report with conclusions.Firstly, the study confirmed that the implemented agile methods influence explicit knowledgesharing whereas the tacit knowledge sharing is not enabled sufficiently within a project team.Secondly, it could be concluded that the implemented agile methods influence projecttransparency, team-collaboration and communication. This positive influence enablesknowledge sharing within a project team. Lastly, the conducted research concluded that agilemethods influence consultants to share knowledge due to the nature of required inputs inthese methods. Since tacit and explicit knowledge sharing and its documentation is equallyimportant for the success of a project and the consultancy company subsequently, thisresearch has concluded that a hybrid of traditional management approaches and agile methodsis essential to share and document both types of knowledge for alike consultancy firms.Consequently, the research findings resulted in recommendations which aim to improve theprocess of creating and implementing a hybrid of management approaches. / Flera studier har genomförts avseende betydelsen av kunskapshantering inom en organisation.Som en följd av flera framgångsrika resultat av implementerade metoder inom agilaprojektledning inom IT-sektorn har dessa metoder även börjat implementeras i andra sektorerSyftet med detta examensarbete är att undersöka hur agil projektledning påverkarkunskapsdelning i ett projektteam i ett tekniskt konsultföretag.Studien genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt vid ett tekniskt konsultföretag iSverige. Data samlades genom observationer av projektmöten och intervjuer med konsultersom deltar i projekt där agila metoder har implementerats. Dessutom genomfördes intervjuermed externa experter med kompetens inom agil projektledning för att få ytterligareperspektiv. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med modifierade frågor för konsulteroch agila experter. Därefter tolkades de empiriska resultaten med de teoretiska koncepten föratt sammanfatta studien med slutsatser.För det första konstaterade studien att de implementerade agila metoderna påverkar denexplicita eller uttalade kunskapen medan den underförstådda eller tysta kunskapsdelningeninte påverkas tillräckligt inom ett projektteam. För det andra kan det konstateras att deimplementerade agila metoderna påverkar ett projekts transparens, samarbetet i ett team ochkommunikation. Detta positiva inflytande möjliggör en kunskapsdelning inom ettprojektteam. Slutligen konstaterade studien att agila metoder påverkar konsulternas vilja attdela med sig av kunskap på grund av metodernas karaktärer vilka fordrar input. Eftersom tystoch explicit kunskapsdelning är lika viktiga för ett projekts framgång har den härundersökningen dragit slutsatsen att en hybrid av traditionell projektledning och agila metoderär avgörande för att upprätthålla båda typerna av kunskapsdelning för konsultföretag avlikadant slag. Forskningsresultaten resulterade följaktligen i rekommendationer som syftar tillatt förbättra processen att skapa och genomföra en hybrid av projektledningsmetoder.

Omvärlden ställer allt oftare krav på miljömässigt hållbara varor och tjänster. Alltfler organisationer väljer därför att införa miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Att införa ett sådant system innebär förändringar i en organisations verksamhet. Förändringsprocesser kan skapa motstånd hos medarbetare i verksamheten. Syftet med studien är att se vilka utmaningar som projektledare möter vid införande av miljöledningssystem och hur de hanterar dessa. Fem projektledare som lett införandet av ISO 14001 har intervjuats och resultaten har analyserats med hjälp av grundad teori. Genom kodning, kategorisering och analys av intervjumaterialet framträdde två huvudsakliga kärnkategorier – motstånd och möjliggörande. Det framkom att projektledarna har upplevt motstånd vid införandet av miljöledningssystemet i form av ifrågasättande, bristande engagemang, kulturpåverkan, bristfälligt ledningsstöd och otydligt uppdrag. De såg samtidigt att kommunikationsanpassning, verksamhetsanpassning, engagemangskapande, delaktighetsskapande och organisationsnyttjande underlättar införandet. Studiens resultat bidrar med ökad kunskap om vilka faktorer som kan vara viktiga att ta hänsyn till vid införande av miljöledningssystem.

Genom teknikens framfart senaste decennierna har företag fått anpassa sina verksamheter och skapa nya arbetssätt. Att arbeta virtuellt är ett växande fenomen där du idag kan sitta på olika geografiska platser och ändå ingå i samma arbetsgrupp eller projektteam och arbeta tillsammans genom digitala lösningar. Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för hur projektledare i virtuella team arbetar för att sätta samman och motivera team. Utifrån syftet har det tagits fram två stycken frågeställningar, varpå dessa är följande; Hur arbetar projektledare för att stärka motivationen i virtuella team? Vilka fördelar ser projektledare med att sätta samman team virtuellt kontra traditionellt? I kapitlet ”Teoretisk referensram” redogörs för tidigare forskning och teorier. Bland annat kommer generell forskning för virtuella team att beskrivas, samt teorier om komponerande av virtuella team och hur ledare i virtuella team, på framgångsrika sätt, motiverar anställda. Studien utgår från en kvalitativ ansats, där sju (7) stycken intervjuer utförts med personer, som har eller har haft, ledande befattning i distribuerade arbetsgrupper. Resultatet av dessa intervjuer återges övergripande och med tillhörande citat i kapitlet ”Resultat och analys”. I det kapitlet återges även den empiri som framkommit och jämförs med den teoretiska referensramen. I kapitlet ”Slutsatser” besvaras frågeställningarna och slutsatser dras utifrån dessa. En stor fördel som har visat sig med att komponera virtuella team är den kompetensförsörjning som finns när det går att anställa personer från hela landet och ibland hela världen. Studien har även visat att det finns flera olika sätt att motivera sina anställda, där framförallt fysiska träffar någon gång under projektens gång visat sig vara av vikt. Slutligen sker en diskussion kring de resultat och slutsatser dragits samt ges förslag till framtida forskning. / Through the technological progress of the recent decades, companies have had to adjust their operations and create new work methods. Working virtually is a growing phenomenon and today you can sit in different places and still work in the same project through digital solutions. This paper aims to create an understanding of how project managers in virtual teams work to assemble and motivate teams. Based on the purpose, we have developed two question formulations. These are the following: ”How do project managers work to strengthen motivation in virtual teams?” And “What advantages do project managers see in putting together virtual teams versus traditional ones?”In the chapter “Theoretical Framework” we will go through previous research and theories. Among other things, general research on virtual teams and theories about the composing of virtual teams will be descried as well as research about motivation in virtual teams. The study is based on a qualitative approach, where seven interviews with people who currently have, or have had, leading positions in virtual teams have been carried out The results of these interviews are reproduced with accompanying quotes in the chapter “Results and Analysis”. In this chapter we will also present the empirical data compared with the theoretical framework. The chapter “Conclusions” will answer the question formulations and conclusions drawn from them. A big advantage with composing virtual teams is the supply of competence available when employing people all over the country and sometimes all over the world. The study has also shown that there are several different ways to motivate employees. Finally, there is a discussion of the results and conclusions. Also, suggestions of future research will be given.

I Sverige bedrivs en stor del av all forskning vid universitet. Det finns dock även forskningsinstitut; organisationer som helt inriktar sig på forskning. I takt med dagens moderna kunskapssamhälle så har kunskapshantering som ämne vuxit sedan 1990- talet. En viktig fråga inom kunskapshanteringen är hur kunskap och erfarenheter från projekt kan dokumenteras och arkiveras för att senare återanvändas i framtida arbeten. Anledningen till att vi valde kunskapshanteringen i just forskningsinstitut är att de är projektintensiva organisationer och att vi inte hittade några tidigare studier om det sambandet. Syftet med undersökningen är att analysera hur kunskapshanteringen ser ut i sex utvalda forskningsinstitut och för att lyckas så har två frågeställningar besvarats. Frågeställningarna är hur kunskap som skapas i projekt hanteras och hur instituten strukturerat sin kunskapshantering. För att svara på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med varsin anställd på sex svenska forskningsinstitut som arbetar med forskningsprojekt av olika slag. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av kunskapsterminologi och utefter två teman: metoder och verktyg samt interaktion. En del av syftet var att undersöka om särskilda metoder och verktyg för kunskapshantering förekom i forskningsinstituten. Efter genomförd analys kan vi konstatera att typen av arbetsuppgifter spelar stor roll i kunskapshanteringen där skillnaden mellan de två samhällsvetenskapliga instituten och de övriga tekniska och naturvetenskapliga är tydlig. Förekomsten av de utvalda metoderna och verktygen för kunskapshantering skiljer sig, men de är till stor del frånvarande från de analyserade instituten där exempelvis endast hälften dokumenterar projekterfarenheter och arkiverar dem för framtida användning. De medvetna och strukturerade valen av kunskapshantering varierar mellan instituten, men den mänskliga interaktionens roll har visat sig vara väsentlig för att hantera projektrelaterad kunskap. / In Sweden, a large part of all research is conducted at universities. However, there are also research institutes; organisations wholly focused on research. Keeping up with today’s modern knowledge society, knowledge management as a subject has grown since the 1990’s. A key issue in knowledge management is how knowledge and experience from projects can be documented and archived for later use in future projects. The reason we chose knowledge management in research institutions is that they are project-intensive organizations and that we did not find any previous studies of the relationship between the two. The purpose of the study is to analyse what the knowledge management looks like in six selected research institutes and to achieve this two questions have been answered. The questions are how knowledge created in projects is managed and how the institutions have structured their knowledge management. In order to answer the questions qualitative interviews were conducted with a staff member from six Swedish research institutes of various kinds. The collected empirical data was analysed using knowledge terminology and by using two themes: methods and tools and interaction. Part of the purpose was to investigate if specific methods and tools for knowledge management were used in the research institutes. After completing the analysis, we can conclude that the type of assignment plays a major role in knowledge management where the difference between the two social science institutes and the other technical and natural sciences ones is clear. The presence of the selected methods and tools for knowledge management differs, but they are in large part absent from the analysed institutions where, for example, only half of them document project experiences and archive them for future use. The conscious and structured choices of knowledge management vary between the institutes, but the role of social interaction has shown itself to be essential for the management of project-related knowledge.

Värdet av IT är väldigt stort för företag och att implementera IT-system är ett sätt som möjliggör för företag att kunna utveckla och effektivisera arbete och processer i verksamheter. Utmaningen med IT-projekt är dock att det är många komponenter inblandade där av är de erkända som komplexa projekt. Varje år slösas flera miljarder kronor bort på misslyckade IT-projekt. Syftet med denna studie är att undersöka samt analysera hur management konsulter i IT-branschen med olika lång erfarenhet och bakgrund inom IT-projektledning bedriver sina IT-projekt. Min ambition är att försöka förstå samt belysa vilka faktorer som anses vara kritiska vid genomförandet av ett IT-projekt.