<p>Bakgrund: Det blir allt vanligare att organisationer väljer att utföra sina aktiviteter i projekt. Många organisationer driver dessutom inte endast ett projekt i taget utan flera projekt bedrivs samtidigt. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av en övergripande hantering av samtliga projekt, vilket dock är en komplex uppgift bl.a. p.g.a. att projekten oftast är heterogena och att det existerar beroenden mellan projekten. Ett sätt att hantera denna problematik är att betrakta samtliga projekt i en organisation som en projektportfölj. </p><p>Syfte: Syftet är dels att utifrån en empirisk studie identifiera vad som kännetecknar en projektportfölj. Dels att bidra till förståelse för hur projektbaserade organisationer hanterar sin projektportfölj avseende projekturval och förändringar i portföljen. </p><p>Genomförande: En empirisk fallstudie av projektportföljen i tre högteknologiska organisationer verksamma inom mobilkommunikation har genomförts. Samtliga tre projektportföljer innehåller produktutvecklingsprojekt. De tre organisationerna utgörs av BSC och SR inom Ericsson Radio Systems samt Telia Mobile Sverige inom Telia Mobile. Den empiriska datainsamlingen har skett via intervjuer. </p><p>Resultat: Studien resulterade i en modell i vilken fyra olika typer av projektportföljer kan identifieras utifrån en portföljs innehåll. Modellen betraktas som ett verktyg för ledningen vid den övergripande hanteringen av en projektportfölj. Angående projektportföljsurval visade sig detta vara aktuellt i två av de tre fallen. Vad som styr projekturvalet kan ses utifrån två perspektiv och olika sätt att kontrollera inflödet av projekt till portföljen har identifierats. Angående hanteringen av förändringar är detta aktuellt i samtliga fall. Det visade sig finnas såväl likheter som skillnader i hur organisationerna hanterar förändringar i derasrespektive projektportfölj.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra fyra olika företag inom projektlednings- och byggbranschen som har expanderat eller håller på att expandera. Vi har undersökt de utmaningar och problem som uppkommer och tagit fasta på två av dem, hur organisationen bör struktureras samt ledarskapet.</p><p>Metod: Vår studie är av kvalitativ form och baseras på teori i form av litteratur, akademiska tidskrifter och intervjuer. Vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra respondenter från fyra olika företag.</p><p>Resultat & slutsats: Slutsatsen är att problemen som uppkommer kan lösas på olika sätt eftersom alla yra företag är framgångsrika men vissa saker kan göras bättre än andra.. Ledarens roll samt hur organisationen är uppbyggd är en viktig del i om företaget skall ha en framgångsrik och effektiv expansion eller inte.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Då vi bara undersökt hur det ser ut i projekt- och byggledningsbranschen samt hur det ser ut från personer i ledande befattningar är våra förslag till vidare studier att intervjua anställda i företagen för att få deras bild av expansion. Hur det ser ut ur deras synvinkel och vilka utmaningar de uppfattar som de främsta.</p><p>Uppsatsens bidrag: Denna studie kan användas av företag som är i början av expansionsfasen eller som har funderingar på att expandera. Både företag i liknande bransch eller inte kan ta del av denna undersökning. Genom att vi är anställda inom en av organisationerna som undersöks kan företag som läser detta få en inblick i hur en vanlig anställd ser på expansion och dess följder och inte bara ur en ledares perspektiv.</p> / <p>Aim: The purpose of this study is to compare four different project management companies in the construction business that expand or already have expanded. We have examined what problems and challenges that can appear when a company expand and we have especially focused on two of them, how the organisation should be structured and the leadership</p><p>Method: Our study has a qualitative approach and is based on theory in form of literature, academic journals and unstructured interviews with four respondents from four different companies.</p><p>Result & Conclusions: Our conclusion is that it can be solved in a numerous of ways because all these four companies are successful but certain things can be solved in better ways than others. The role of the leader and how the organisation is structured have an important part if a company will have a successful and effective expansion or not.</p><p>Suggestions for future research: Since we just have examined the challenges of expansion in project management companies in the construction business and interviewed only persons who have some kind of leader roles in their company our suggestions for further research is to interview the employees in the companies to get their opinion of expansion. How it all looks from their point of view and what challenges they think are the most existing.</p><p>Contribution of the thesis: This study can be used by companies who are in the beginning of expansion or companies who have thoughts of expansion. Both companies in similar business or not can use this study. Since we are working in one of the organisations that are examined it can be interesting not only just to see the challenges with organisational structure and leadership. It can also be interesting for the reader to see what a normal worker thinks of expansion and the challenges, not only from the view of the leader.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur generella projektledningsmetoder används inom reklambranschen. Vi ville undersöka vilka aspekter av projektledningen som kan påverkas av de speciella förutsättningar som finns i reklambranschen. Varje reklamprojekt innehåller en skapandeprocess, och vi ville se hur sådant påverkar projektledningen.</p><p>Vi sammanställde först ett antal generella projektledningsmetoder för att få en teoretisk bild av hur projekt kan bedrivas. För att ge läsaren en inblick i reklambranschen och hur reklam skapas, beskrev vi även reklam ur ett teoretiskt perspektiv.</p><p>Med utgång från vår teori, genomförde vi en kvalitativ studie av sju reklambolag i Karlstad. Vi gjorde djupintervjuer med en projektledare från respektive byrå, under vilka de fick beskriva sitt projektarbete. Det empiriska resultatet från intervjuerna jämfördes sedan med den teori som låg till grund för undersökningen.</p><p>Undersökningen visade att reklambyråerna i stor utsträckning använde sig av projektledningsmetoder, i vissa fall utan att de själva var medvetna om det. Förstudien är inte särskilt omfattande från byråernas sida. Det är istället kunden som genomför det mesta av det arbete som vi skulle kalla förstudie. Planeringen av den kreativa arbetsprocessen var i de flesta fall så ostrukturerad som vi på förhand trott. Vi märkte även från vissa byråer en ovilja att strukturera planeringsarbetet, något som verkade bero på branschtraditioner. Efter att planeringen för projektet är gjord och idén tagits fram, har reklambyråerna ofta en produktionsledare som styr genomförandefasen. Projektledarna har då en marginaliserad roll, vilket är en skillnad gentemot gängse metodbeskrivningar inom akademin och näringslivet. Även om det fanns brister i planeringsarbetet, hade byråerna väl utarbetade rutiner inom andra delar av projektarbetet, framförallt för acceptansproceduren mellan byrå och kund.</p><p>Byråerna visade genomgående brister när det gäller rutiner för erfarenhetsutbyte mellan projekt. Slutrapporter skrivs inte, och lärdomar stannar därför hos dem som deltagit i det specifika projektet. Det riskerar att göra reklambyråerna beroende av att medarbetare stannar inom företaget.</p> / <p>The purpose of this essay was to study to which extent project management methods are used in advertising projects. We wanted to investigate which aspects of project management can be affected by the special conditions characterizing the advertisement business. All advertising projects demand a process of creation, and we wanted to see how that can affect the project management.</p><p>In order to create a picture of how projects can be run from a theoretic point of view, we made a compilation of a number of general project management methods. To give the reader an insight in the advertisement business and in how advertisement is produced, we also described advertisement from a theoretic point of view.</p><p>With our theoretic view as base, we carried out a qualitative study of seven local advertising agencies. We made in-depth interviews with project managers from all seven agencies respectively, during which they described their project processes. The empirical result from the interviews was then compared with the theories that formed the basis of the study.</p><p>The study showed that the advertising agencies to a great extent used project management methods, in some cases without themselves being aware of it. The agencies’ feasibility study is not especially comprehensive. Instead it is the clients that perform most of the work that we associate with feasibility studies. The planning of the creative work process was in most cases as unstructured as we had expected. We also noticed unwillingness from some agencies to make the planning process more structured, something that seemed to be due to business traditions. After the project planning is done and the idea for the campaign has been developed, the agencies often have a production manager to control the project execution phase. During the execution phase, the project manager has a marginalized role, something that differs from an academic view of project management. Even if the agencies had deficiencies in their planning processes, they had well elaborated acceptance procedures.</p><p>All agencies lacked routines for exchange of experience between projects. Final reports are not written, and lessons learned stay within the project team. This leaves the success of the agencies depending on their co-workers staying in the company.</p>

Bakgrund: Det blir allt vanligare att organisationer väljer att utföra sina aktiviteter i projekt. Många organisationer driver dessutom inte endast ett projekt i taget utan flera projekt bedrivs samtidigt. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av en övergripande hantering av samtliga projekt, vilket dock är en komplex uppgift bl.a. p.g.a. att projekten oftast är heterogena och att det existerar beroenden mellan projekten. Ett sätt att hantera denna problematik är att betrakta samtliga projekt i en organisation som en projektportfölj. Syfte: Syftet är dels att utifrån en empirisk studie identifiera vad som kännetecknar en projektportfölj. Dels att bidra till förståelse för hur projektbaserade organisationer hanterar sin projektportfölj avseende projekturval och förändringar i portföljen. Genomförande: En empirisk fallstudie av projektportföljen i tre högteknologiska organisationer verksamma inom mobilkommunikation har genomförts. Samtliga tre projektportföljer innehåller produktutvecklingsprojekt. De tre organisationerna utgörs av BSC och SR inom Ericsson Radio Systems samt Telia Mobile Sverige inom Telia Mobile. Den empiriska datainsamlingen har skett via intervjuer. Resultat: Studien resulterade i en modell i vilken fyra olika typer av projektportföljer kan identifieras utifrån en portföljs innehåll. Modellen betraktas som ett verktyg för ledningen vid den övergripande hanteringen av en projektportfölj. Angående projektportföljsurval visade sig detta vara aktuellt i två av de tre fallen. Vad som styr projekturvalet kan ses utifrån två perspektiv och olika sätt att kontrollera inflödet av projekt till portföljen har identifierats. Angående hanteringen av förändringar är detta aktuellt i samtliga fall. Det visade sig finnas såväl likheter som skillnader i hur organisationerna hanterar förändringar i derasrespektive projektportfölj.

Bakgrund: På senare år har man inom forskningen gått från att se projekt som ett verktyg till att se det som temporära organisationer. Genom detta nya synsätt tydliggörs skillnaderna mellan ett projekt och en permanent organisation och de specifika förutsättningar utefter vilka en projektledare har att arbeta från. För att ett samarbete skall kunna fungera och för att medarbetare skall våga följa sin ledare är existensen av förtroende mellan ledare och medarbetare av stor vikt. Då den temporära organisationen ger projektledaren bestämda förutsättningar i dennes arbete borde även detta påverka projektledaren i arbetet med att skapa förtroende för sig själv inom projektgruppen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur projektledaren skapar förtroende för sig själv inom projektgruppen utifrån dennes roll och de förutsättningar som den temporära organisationen innebär. Genomförande: Intervjuer med åtta projektledare. Resultat: Studien har visat att det kan finnas ett "inbyggt förtroende" för projektledaren initialt hos projektmedlemmarna. För att skapa en mer bestående form av förtroende visar studien att en av de viktigaste faktorerna är ett flexibelt ledarskap. En fungerande kommunikation mellan projektledaren och projektmedlemmarna har visat sig vara en förutsättning för att projektledaren skall kunna skapa förtroende för sig själv inom projektgruppen. Denna faktor kan även kompensera om projektledaren misslyckas i att skapa integritet för projektgruppen gentemot dennes externa aktörer.

Bakgrund: Att arbeta i projekt skiljer sig till stor del gentemot den ”normala” organisationsformen. Projekt är temporära och kommer att upplösas efter projektets genomförande. Det finns en uppsjö av litteratur som tar upp projekt som arbetsform, däremot tas sällan teamet upp som en del av projektet. Det är därför viktigt att se på faktorer inom teamet som kan påverka teamets effektivitet och därmed även projektets effektivitet. Syfte: Syftet med denna uppsatsen är att utröna vilka faktorer som påverkar ett projektteams effektivitet. Genomförande: Vi intervjuade åtta personer med erfarenhet inom projektledning. Resultat: Vad som framkommit under arbetets gång är att teori och praktik skiljer sig stor del inom detta område. Teorierna talar om hur projektledare skall gå tillväga för att skapa effektiva, eller ”ideala” team. Det är svårt inom praktiken att skapa dessa ideala team då respondenterna tryckte på att resursbristen inom organisationerna gör att man inte kan få de individerna man alltid vill ha. Det kan i uttagningen av teamet göra att projektledaren väljer individer som man jobbat med innan och att man vet att det fungerar. Detta kan då göra att individerna inte är de optimala i projektet vad gäller kompetensen. Dock kan det påtryckas att den sociala kompetensen är viktig och att det såsom i teorin påvisar att olika sorters personligheter är viktiga för hur ett team kan bli effektivt.

Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra fyra olika företag inom projektlednings- och byggbranschen som har expanderat eller håller på att expandera. Vi har undersökt de utmaningar och problem som uppkommer och tagit fasta på två av dem, hur organisationen bör struktureras samt ledarskapet. Metod: Vår studie är av kvalitativ form och baseras på teori i form av litteratur, akademiska tidskrifter och intervjuer. Vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra respondenter från fyra olika företag. Resultat &amp; slutsats: Slutsatsen är att problemen som uppkommer kan lösas på olika sätt eftersom alla yra företag är framgångsrika men vissa saker kan göras bättre än andra.. Ledarens roll samt hur organisationen är uppbyggd är en viktig del i om företaget skall ha en framgångsrik och effektiv expansion eller inte. Förslag till fortsatt forskning: Då vi bara undersökt hur det ser ut i projekt- och byggledningsbranschen samt hur det ser ut från personer i ledande befattningar är våra förslag till vidare studier att intervjua anställda i företagen för att få deras bild av expansion. Hur det ser ut ur deras synvinkel och vilka utmaningar de uppfattar som de främsta. Uppsatsens bidrag: Denna studie kan användas av företag som är i början av expansionsfasen eller som har funderingar på att expandera. Både företag i liknande bransch eller inte kan ta del av denna undersökning. Genom att vi är anställda inom en av organisationerna som undersöks kan företag som läser detta få en inblick i hur en vanlig anställd ser på expansion och dess följder och inte bara ur en ledares perspektiv. / Aim: The purpose of this study is to compare four different project management companies in the construction business that expand or already have expanded. We have examined what problems and challenges that can appear when a company expand and we have especially focused on two of them, how the organisation should be structured and the leadership Method: Our study has a qualitative approach and is based on theory in form of literature, academic journals and unstructured interviews with four respondents from four different companies. Result &amp; Conclusions: Our conclusion is that it can be solved in a numerous of ways because all these four companies are successful but certain things can be solved in better ways than others. The role of the leader and how the organisation is structured have an important part if a company will have a successful and effective expansion or not. Suggestions for future research: Since we just have examined the challenges of expansion in project management companies in the construction business and interviewed only persons who have some kind of leader roles in their company our suggestions for further research is to interview the employees in the companies to get their opinion of expansion. How it all looks from their point of view and what challenges they think are the most existing. Contribution of the thesis: This study can be used by companies who are in the beginning of expansion or companies who have thoughts of expansion. Both companies in similar business or not can use this study. Since we are working in one of the organisations that are examined it can be interesting not only just to see the challenges with organisational structure and leadership. It can also be interesting for the reader to see what a normal worker thinks of expansion and the challenges, not only from the view of the leader.

Att använda någon slags projektmodell ses för många projektledare som ett stöd och någotatt använda sig av för att projektet ska uppnå ett bra resultat. På TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI) har de valt att inte använda sig av någon projektmodell. Deanpassar istället projektet löpande efter hur det utvecklas. Detta har vi valt att kalla förFOI:s grundmodell.Studiens syfte är att skapa oss en förståelse för hur styrningen i ett projekt utanprojektmodell fungerar. Syftet är även att jämföra denna projektmodell med den agilamodellen Scrum. Fem intervjuer har utförts och utgör grunden för vårt empiriska material.Det empiriska materialet i sin tur har hjälpt oss att besvara vår huvudfråga som lyder, hurstyrande är ett projekt utan projektmodell för projektmedlemmarna på FOI med avseendepå utförande av arbete?Vår studie visar att FOI:s grundmodell och Scrum har fler skillnader än likheter, trots attbåda projektmodellerna lätt kan anpassas efter projektets utveckling. Vi har dock upptäcktatt FOI använder sig av någon slags informell projektmodell då det finns ett fåtal riktlinjeratt följa. Dessa riktlinjer påverkar styrningen av de projektdeltagare som utför arbetet iprojektet, men har liten inverkan på projektets olika projektledare. Under arbetets gångupptäckte vi även att det fanns intressanta gruppsociologiska fenomen att undersöka, tillexempel maktförhållanden och normer. Detta gjorde vi för att närmare undersökastyrningens inverkan och konsekvenserAtt använda någon slags projektmodell ses för många projektledare som ett stöd och någotatt använda sig av för att projektet ska uppnå ett bra resultat. På TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI) har de valt att inte använda sig av någon projektmodell. Deanpassar istället projektet löpande efter hur det utvecklas. Detta har vi valt att kalla förFOI:s grundmodell.Studiens syfte är att skapa oss en förståelse för hur styrningen i ett projekt utanprojektmodell fungerar. Syftet är även att jämföra denna projektmodell med den agilamodellen Scrum. Fem intervjuer har utförts och utgör grunden för vårt empiriska material.Det empiriska materialet i sin tur har hjälpt oss att besvara vår huvudfråga som lyder, hurstyrande är ett projekt utan projektmodell för projektmedlemmarna på FOI med avseendepå utförande av arbete?Vår studie visar att FOI:s grundmodell och Scrum har fler skillnader än likheter, trots attbåda projektmodellerna lätt kan anpassas efter projektets utveckling. Vi har dock upptäcktatt FOI använder sig av någon slags informell projektmodell då det finns ett fåtal riktlinjeratt följa. Dessa riktlinjer påverkar styrningen av de projektdeltagare som utför arbetet iprojektet, men har liten inverkan på projektets olika projektledare. Under arbetets gångupptäckte vi även att det fanns intressanta gruppsociologiska fenomen att undersöka, tillexempel maktförhållanden och normer. Detta gjorde vi för att närmare undersökastyrningens inverkan och konsekvenser.

Om en organisation i dagens samhälle ska leva och utvecklas bör den vara flexibel och öppen för att arbeta på andra sätt än vad den många gånger är van vid. Att förändra ett arbetssätt är oftast lättare sagt än gjort, vilket organisationen bör vara beredd på. En förändring av arbetssätt kan komma att påverka hela kulturen inom organisationen. Något som blir mer aktuellt vid genomförandet av interna förändringsprojekt. När det finns en risk att ett projekt påverkar den egna organisationen kan man uppleva det som mycket viktigt att undersöka de risker och förändringar som skulle kunna påverka själva projektet. Genom att undersöka projektets risker kan organisationen förebygga och undvika att okontrollerade förändringar uppstår. I denna studie har vi valt att fokusera på interna förändringsprojekt inom en offentlig organisation, då offentliga organisationer var för oss ett nytt område. Att vi valt att studera interna förändringsprojekt beror på att vi anser att det finns många olika delar som kan påverka förändringsprojektets resultat, så som den ovan nämnda kulturen. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur en specifik offentlig organisation hanterar risker i deras interna förändringsprojekt. Vi ville även se på vilket sätt projektledarna i den offentliga organisationen genomförde riskanalyser. Uppsatsen resulterar även i ett förslag på hur riskanalyserna skulle kunna sett ut samt en enklare riskanalysmall. Uppsatsarbetet startades med sökandet efter litteratur om risker, riskhantering samt olika modeller av riskanalyser. Vi har valt att genomföra en kvalitativ empirisk undersökning där fem projekt har granskats och dess projektledare intervjuats. Alla dessa fem jobbar inom samma offentliga organisation. De dokumentstudier som vi genomförde på projekten resulterade i en förförståelse, som vi sedan tog med oss vid genomförandet av djupintervjuerna. Uppsatsarbetet fortsatte med en sammanställning utav de data vi fått in. Vi insåg snart att den dokumentation vi samlat in från projekten många gånger var bristfällig, vilket gjorde att vi lade mer krut på att analysera djupintervjuerna. Under analysen av materialet började vi skönja en röd tråd i projekten. Projektdokumentationen var dåligt uppdaterade, det saknades tydlig styrning inom projektgrupperna och det uppkom ofta osäkerhet om vilka roller ett projekt bör innehålla och vem man ska rapportera till. Av den anledningen har vi valt att avsluta vår studie med två punkter som bör tänkas på vid genomförandet av projekt, vikten av tydlig dokumentation och tydliga rollbeskrivningar. Vi har även valt att lägga in en enklare riskanalys som bilaga i slutet av uppsatsen.

Underhållningsbranschen är en bransch som alltid arbetat i projektform. Trots det finns det inte tillräckligt med empiriska studier på projektledning inom underhållningsbranschen, speciellt inte i Sverige. Många författare menar att de teorier som finns kring projektledning är för ensidiga och inte kan tillämpas på alla former av projekt. För att öka kunskapen inom projektledning behövs därför fler empiriska studier inom olika typer av branscher. Projekt i underhållningsbranschen är intressanta, mycket på grund av att de till skillnad från andra branscher oftast lyckas hålla tiden. The show must go on. Syftet med denna uppsats är att utveckla en differentierad förståelse för projektledarskap inom underhållningsbranschen. Detta för att ge ett bidrag till den företagsekonomiska diskussionen kring projektledning samt öka den empiriska kunskapen inom denna typ av bransch. Studien är hermeneutisk och forskningsansatsen är abduktiv. Den empiriska undersökningen har genomförts genom fallstudier där kvalitativa ostrukturerade intervjuer har genomförts med fyra projektledare i underhållningsbranschen. Studien visar fyra olika typer av projektledare som alla har olika förhållningssätt till sitt projektledarskap. Deras projektledarskap har formats genom deras tidigare erfarenheter, deras personligheter samt påverkas av organisationens storlek. / The entertainment industry has always worked on a project basis. Still, there are not enough empirical studies on project management in the entertainment industry, especially not in Sweden. Many authors claim that the existing theories about project management are too one-sided and cannot be applied to all projects. To increase the knowledge of project management we need more empirical studies on various types of industries. Projects in the entertainment industry are interesting largely because they, unlike other industries, mostly manage to keep the time limit. The show must go on. The purpose of this paper is to develop a differentiated understanding of project management in the entertainment industry. The aim is to give a contribution to the discussion around project management in the field of business administration and to increase the empirical knowledge in this type of industry. The study has been addressed from a hermeneutic and abductive approach. The empirical study has been conducted through qualitative unstructured interviews with project managers in the entertainment industry. The study shows four different types of project managers that all have different approaches to their leadership which has been developed trough both past experiences and their personalities. How they lead their projects also depends on the size of the organization.