Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur värdeskapande i kommunala projekt kan påverkas av Public Value Management. En kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer har använts i arbetet. Studien påvisar att det samhällsvärde som skapas inom projekten uppvisar drag av Public Value Management, men att begreppet inte är känt av projektledarna. Slutsatsen är att det saknas indikationer på att Public Value Management är en förutsättning för kommunalt värdeskapande, även om styrmodellen kan bidra med positiv påverkan på processen. / The aim of this study is to increase the understanding of how value creation in municipal projects can be influenced by Public Value Management. A qualitative approach and semistructured interviews was used during the study. Our study indicates that the public value that is created through municipal project does show signs of Public Value Management despite the dact that the project leaders are not familiar with the term. The conclusion is that Public Value Management does not seem to be a prerequisite for the creation of public value. Although, it may very well contribute with positive infulences to the process of value creation.

Globaliseringen är ett ämne som möter oss varje dag även om vi tänker på det eller inte. Vi använder utländska produkter och kanske även använder olika metoder att genomföra saker på som har sitt ursprung i en annan världsdel. Företag arbetar på daglig basis med projekt och IT-projekt över hela jorden. Vår studie syftar till att undersöka hur kulturella och kontextuella faktorer påverkar internationella företag när nya projekt och IT-projekt initieras i andra länder. Till hjälp använder vi oss bland annat av Hofstedes kulturdimensionsteorier som beskriver hur olika länder skiljer sig åt gällande kultur i fem olika dimensioner. Vi använder oss även av konvergensteorier, divergensteorier samt teorier kring translation som behandlar hur modeller och teknologi kan appliceras i nya kontexter. Konvergensteorier menar att modeller är universella samt att företag och länder är homogena varför det går att direkt översätta modeller utan att de behöver anpassas. Divergensteorier menar att heterogenitet existerar och att modeller således behöver anpassas till kontext. Translation är en blandning av divergens och konvergens. Vi har avgränsat oss till att enbart undersöka projektarbeten och kommer därför att definiera vad temporära organisationer är och vad de innebär samt att vi kommer reda ut projektstyrning. Detta har skett genom en hermeneutiskt kvalitativ studie där vi använt en abduktiv ansats. Empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan tematiserats för analys. Studiens resultat visar att projektstyrningsmodellers överföring och implementering och dess användande påverkas av branschspecifika faktorer, nationell kultur samt organisationskultur. Studien har visat att det i implementeringsfasen krävs en medveten översättning som resulterar i en form av anpassning med hänsyn till i synnerhet organisationskultur, som påvisar och styrker en divergent heterogenereringsprocess. Vid en internationell överföring eller brukande av en projektstyrningsmodell i ett internationellt sammanhang måste även olika kulturella aspekter beaktas.

Jag har under mitt kandidatarbete gjort en praktisk studie av producentrollen på det Karlshamnsbaserade spelföretaget Black Drop Studios. I denna slutreflektion går jag igenom min egen process under utvecklingen av en spelprototyp av företagets primära produkt, plattforms-racing spelet Boingo. Under produktionen har jag som producent verkat för att effektivisera verksamheten och agerat som en resurs för teamet. Jag har haft dagliga möten och individuella samtal med medlemmarna i gruppen, samt kontinuerligt övervakat och utvärderat arbetsflödet genom det web-baserade projektledningsverktyget Redmine. Utöver min roll som producent har jag även arbetat med marknadsföring och presentation av den färdiga produkten på Game Developers Conference i San Francisco. I detta har ingått att skriva säljtexter samt ta fram tilltalande layouter på materialet. Jag har sedan haft ett antal möten med olika förlag under vilka jag har presenterat den färdiga produkten, med avsikt att få förlaget att finansiera den resterande utvecklingen och sedan distribuera och marknadsföra produkten. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

Kunskapsöverföring mellan projekt är ett ansvarsområde inom projektledning. Arbetsformen projekt är mycket kunskapsintensiv och det är av största vikt för organisationer att omhänderta kunskap som genereras inom projektverksamheten. Det finns dokumenterade svårigheter kring kunskapsöverföring från både framgångrika samt problemfyllda projekt och oftast förblir kunskapen individbunden och odokumenterad. För att genomföra kunskapsöverföring mellan projekt på ett effektivt sätt krävs att projektledare har kunskap om specifika metoder samt pedagogiska färdigheter ihop med bred projektledarkunskap. Syftet med denna studie är att belysa projektledares uppfattning om kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt och vilka metoder som används. Den kvalitativa ansatsen fenomenografi har används för att analysera resultatet. Studien omfattar totalt sex intervjuer av seniora projektledare verksamma inom produktutvecklingsprojekt på ett högteknologiskt företag i mellansverige. Projektledarna i denna studie använder metoder vid kunskapsöverföring som är dokumenterat framgångsrika vid kunskapsöverföring och organisatoriskt lärande. Projektledarna anser att kunskapsöverföring är en viktig aktivitet men deras utövandet bygger endast på erfarenhetsbaserad kunskap utan en teoretisk, pedagogisk förankring. Varken projektorganisationen eller linjeorganisationen prioriterar aktivteter kopplat till kunskapsöverföring i verksamheten. Projektverksamheten är i huvudsak fokuserad kring produktframtagning och kunskapsöverföring sker övervägande i samband med att problem uppstår i verksamheten. Projektteamens möjligheter att ta till sig kunskap under problemlösning är begränsade på grund av hög stressnivå. Dokumenteringen av kunskapsöverföring har ingen given mottagare i linjeorganisationen. De framgångsrika mjuka ledaregenskaperna vid kunskapsöverföring värderas inte explicit av verksamheten. Många aktiviteter kring kunskapsöverföring sker omedvetet i projektverksamheten. Fallstudien visar att det finns en förbättringspotential i det högteknologiska företagets projekt- och linjeverksamhet genom att öka fokuseringen på kunskapsöverföring och projektledares förutsättningar.

Syftet med denna studie har varit att få ökad förståelse för hur projektledare upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att uppnå detta syfte har vi genom en kvalitativ fallstudie på ett telecomföretag i Karlstad undersökt hur projektledare upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vi har även undersökt vilka faktorer i projektledarens yrkesroll som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön. Vi har utifrån Karasek/Johnsons modell delat upp den psykosociala arbetsmiljön i arbetskrav, egenkontroll och socialt stöd. Arbetskrav handlar rent konkret om de fysiska och psykiska krav som ställs på individen för att denne skall kunna genomföra sitt arbete. Egenkontrollen på arbetsplatsen kan delas upp i två delar. Dessa två delar är kvalifikationsgrad och beslutsutrymme. Kvalifikationsgraden handlar om huruvida individen får möjlighet att lära sig nya saker och får utnyttja sina kvalifikationer i arbetet. Beslutsutrymmet handlar om i vilken utsträckning arbetet tillåter att individen själv får avgöra hur det egna arbetet skall läggas upp. Socialt stöd kan vara av olika slag men handlar främst om individens sociala relation till ledning, arbetskamrater och kunder. Det empiriska resultatet visar att det ställs höga krav på de anställda projektledarna vid den valda organisationen. Kravbilden försvåras av att många av kraven är outtalade och/eller diffusa. Kraven kommer dessutom från många olika personer både i och utanför organisationen vilket försvårar arbetssituationen för våra respondenter. Respondenternas egenkontroll är ganska komplex. Respondenterna har inga mandat i sitt arbete trots en ledande position. De beslut de fattar måste många gånger kontrolleras med chefer och ledning. De upplever dock att de har påverkansmöjligheter både uppåt och nedåt i organisationen. Respondenterna styr även helt över sin egen tid och kan disponera den precis som de önskar vilket ökar egenkontrollen betydligt. Men då kraven är så pass höga och påfrestande blir respondenterna låsta i möten och rutinarbete och måste ofta ta itu med de problem som uppstår. Den egenkontroll som i grunden är ganska hög stramas på så vis åt och minskar. Respondenternas sociala stöd är ganska svårbedömt då det finns olika typer av socialt stöd. Den typ av socialt stöd som respondenterna uttrycker som det viktigaste är det tekniska stödet eller som litteraturen beskriver som det informativa och det instrumentella stödet. Informativt stöd innebär tillgång till information från andra människor i form av råd och förslag vilket kan användas av individen för att bemästra en situation. Det instrumentella sociala stödet handlar om konkret samarbete, det vill säga handgripligt stöd. Detta stöd upplevs från respondenterna som tillfredställande. Det värderande stödet som tar sin form i feedback finns det en uttryckt avsaknad av. Även det emotionella stödet är relativt lågt. Vissa respondenter känner att det finns en respekt och ett emotionellt stöd från ledning och arbetskamrater men inte i överflöd. Några respondenter uttrycker även en ensamhet och isolering i den position som de befinner sig i. Avsaknaden av en tillhörighet och någon jämbördig är också uttryckt. Vi kan utifrån resultatet konstatera att projektledarrollen ligger i risk för en negativ psykosocial arbetsmiljö. Detta innebär inte att våra respondenter mår dåligt. Att den psykosociala arbetsmiljön är negativ behöver inte ge ett direkt resultat på dem som utsätts för den men risken för utbrändhet eller psykosomatiska besvär ökar. Trots denna negativa psykosociala arbetsmiljö har respondenterna uttryckt att arbetet som projektledare är stimulerande och roligt. / The purpose with this research has been to gain more knowledge about how project managers experience their psychosocial work environment. In order to fulfil this purpose, have we through a qualitative case study of a telecom company in Karlstad, examined how project managers experience their psychosocial work environment. We have also studied which factors in the project managers role that can affect the psychosocial work environment. We have, based on Johnson and Karasek’s model divided the psychosocial work environment into (1) job demands, (2) job control and (3) social support. Job demands deal with the actual physical and psychic demands on the individual for him or her to be able to perform the job. Job control in the workplace can be divided into two parts, which are (1) skill discretion and (2) decision authority. Skill discretion is whether the individual gets the opportunity to learn new tasks and use his or hers qualifications in the job. Decision authority is to what extent the job allows the individual to decide over work methods. Social support can be of different kinds but is foremost about the individual’s social relation to management, colleagues and clients. The empirical findings show that there are high demands on the project leaders at the studied organisation. The demands are increased by the fact that many of them are implicit and/or unclear. Moreover, the demands come from many different persons both from within and outside the organisation, which makes the work situation more difficult for our respondents. The respondents job control is quite complex. Despite their leading positions, they have no real mandate. Decisions they make must many times be controlled by supervisors and management. Nevertheless, the respondents feel that they have the possibility to influence both upwards and downwards in the organisation. The respondents also fully control their own time and can utilise it according to their wish, which increases the job control considerably. Although when the demands are so high and trying, the respondents get tied up in meetings and routine tasks and are often forced to deal with problems arising. In this way, the job control that basically is quite high gets tightened up and diminishes. The respondent’s social support is rather difficult to assess when there are different kinds of social support. The type of social support which the respondents express as the most important one is the technical support, the literature describes this as the informative or instrumental support. Informative support is the access to information from other persons in the form of advice and suggestions that can be used by the individual to overcome a situation. Instrumental support is concrete cooperation, in other words physical support. This kind of support is experienced by the respondents as rewarding. There is an expressed lack of evaluating support in the form of feedback. There is even quite low emotional support. Some respondents do experience respect and emotional support from management and co-workers, however not in abundance. Some respondents even express a loneliness and isolation in the position they find themselves in. They also express the lack of affiliation and individuals equal in merit. We can from the result state that the role of project manager is risking a negative psychosocial work environment. This does not mean that our respondents have a bad helth, neither physical or psychological. A negative psychosocial work environment does not have to result in direct effects on individuals exposed to it, still there is an increased risk for getting ‘burned out’ or having psychosomatic troubles. Despite this negative psychosocial work environment, the respondents have expressed the role of a project manager as fun and stimulating.

Något som finns i alla projekt är en uppstart och ett slut. Vägen till slutet är väl planerat innan projektet startar upp. Men vad händer om planen felar och det inte går att fullfölja den? Säg att det dyker upp ett antal oförutsägbara händelser på vägen, händelser som kan ske internt och externt. Går det inte att hantera dessa oförutsägbara händelser så kan det leda till att projektet läggs ner. Ett förtida projektavslut är ett ovanligt fenomen som behöver belysas mer, för att kunna ge projektledaren en chans att hantera de problem som kan uppstå. Denna studie har som mål att undersöka vilka interna och externa faktorer som kan bidra till ett förtida projektavslut. Data är insamlat från fyra olika verksamheter som arbetar med projekt, verksamheterna är aktiva inom olika branscher inom den svenska projekt- och organisationskulturen. Personerna som ingår i studien är representativa för verksamheten de representerar. De har befogenhet att yttra sig om området förtida projektavslut. Verksamheterna som ingår i studien är: -  Trafikverket väst. De framställer sig själva som en offentlig verksamhet som ansvarar för att planera transportsystemen i Sverige. De har även ansvar för byggnationen, driften och underhållet av statliga vägar och järnvägar. -  Landstinget i Värmland. Landstinget i Värmland är en offentlig verksamhet som arbetar med hälso- och sjukvård och även tandvård. Det finns cirka 30 vårdcentraler runt om i länet samt sjukhusen i Arvika, Karlstad och Torsby. Landstinget i Värmland är en politiskt styrd organisation. -  Tieto. Beskriver att de är en verksamhet vars mål är att vara kundernas förstahandsval för affärsförnyelse. De strävar efter att vara det ledande mjukvaru- och tjänsteföretaget i Norden. -  Valmet Corporation beskriver sin verksamhet som den ledande globala utvecklaren och leverantör av teknik, automation och service inom massa-, pappers- och energiindustrin. Data samlades in med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer med individer med en högre hierarkisk befattning inom verksamheten som arbetar med projekt. Genom denna studie har jag kommit fram till följande slutsatser. Förtida projektavslut är ett ovanligt fenomen i de verksamheter som ingår i studien. Det är vanligare att projekt läggs på is under en kortare eller längre period, för att sedan tas upp vid ett senare tillfälle. De externa faktorerna spelar en avgörande roll för projektets framtid. Det är faktorer som finns i projektets omvärld som i denna studie avgör om projektet skall läggas ner eller inte. De interna faktorerna blir inte avgörande för beslut om att lägga ner ett projekt. / Something that exist in all projects is an start and an end. The road to the end is well planned before the project starts up. But what if the plan fails and it is not possible to fulfill the plan? What if it shows up a number of unpredictable events on the way, events that can occur internally and externally. If these unpredictable events cant be handled they may cause a shutdown for the project. An premature project closure is an unusual phenomenon in projects that need to be explored more. This study aims to investigate the internal and external factors that may contribute to the early shutdown in projects. Data is collected from four diffrent businesses working with projects, the businesses are active in different sectors. The subjects included in this study are representative of the business they represent. They have the authority to express themselves in the field of project premature project closure. The businesses included in this study is. -  Trafikverket väst. They present themselves as a public service responsibility to plan transport in Sweden. They are also responsible for the construction, operation and maintenance of state roads and railways. -  Landstinget in Värmland. As according to the Landstinget in Värmland it is a public agency that works with health care and even detal care. There are about 30 medical centers around the county and hospitals in Arvika, Karlstad and Torsby. The county council is a politically-driven organization. -  Tieto. Describes that they are an organization whose goal is to be the customers first choice for business renewal. They strive to be the leading software and services company in the nordic region. -  Valmet Corporation describes its business as a leading global developer and supplier of technology, automation and service of pulp, paper and energy industries. Data were collected with the help of five semi-structured interviews with individuals with a higher hierarchic position in their organization. Through this study, I have come to the following conclusions. Premature projcet closure is an unusual phenomenon in the activities included in the study. It is common for projects that they are put on ice for a shorter or longer period, then taken up again later. The external factors play a crucial role in the future of the project. There are factors that are in the project environment that this study will determine if the project should be closed or not. The internal factors are not crucial to the decision to close down a project.

Arbetet med hållbarhet är vår tids största utmaning för att ta vara på den jordglob vi lever på och bevara den för framtida generationer. Arter utrotas, isarna smälter, havsnivån stiger, haven dör och det senaste i kedjan: för första gången finns klimatflyktingar. Studier visar att detta bara är början om mänskligheten inte väljer att förändra sitt levnadssätt och skapa bättre och hållbara samhällen där alla kan leva tillsammans. För 30 år sedan publicerades Our Common Future, Brundtlandrapporten, där problemen mänskligheten fortfarande tampas med idag pekades ut. På 30 år har informationsflödet om hållbarhet och metoder för hållbarhetsarbete – miljömanagement – ökat lavinartat och idag är det få individer som förnekar att mänsklig aktivitet påtagligt har förändrat jordens system eller att tiden för åtgärder är nu.   Det här examensarbetet syftade till att undersöka vilka förutsättningar som en projektledare i sin yrkesroll har att arbeta med hållbarhet och miljömanagement. Syftet har även varit att bygga på kunskapsgrunden om i vilket skede av projektet möjligheten att påverka är som störst och vilka faktorer som har störst effekt på hållbarhetsarbetet. För att göra detta genomfördes en litteraturstudie och en intervjustudie med respondenter från WSP Sveriges affärsområde Management. Litteraturstudien grundas i områdena hållbarhet, miljömanagement och projektledning och intervjuerna hölls med projektledare på WSP Management där frågorna följde samma ämneskategorier.   Litteratur- och intervjustudien visade att definitionen på hållbarhet och miljömanagement är tvetydig och inte gemensam för alla studier. Den mest vedertagna definitionen för hållbarhet är tolkningen av Brundtlandrapportens ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer. För miljömanagement är den mest vedertagna definitionen hur en arbetar med hållbarhet och miljöledningssystem och att miljömanagament har gått från att syfta endast på miljö till att vara mer inom hållbarhet. Intervjuerna visade även vilka kunskapsgrunder projektledarna har att arbeta med i sin yrkesroll samt vilken kunskap och verktyg de efterfrågade från WSP. Det visade även var i projekten de upplevde sig ha mest påverkansmöjligheter och vilka faktorer som påverkade hållbarhetsarbetet mest.   Hållbarhet och miljömanagement är mycket viktigt att arbeta med för att skapa framtidens samhällen och att projektledarens största möjlighet till påverkan ligger tidigt i projekten. Desto tidigare hållbarhetsaspekten tas in desto bättre resultat för både beställare och projektledarens företag. / The work towards a sustainable world is our generation’s greatest challenge, to take care of Earth as we have known it and preserve it for future generations. Species are eradicated, the icecaps are melting, sea levels are rising, the oceans die and the latest addition to our growing debt: for the first time in our history - climate refugees. Studies indicate that this is only the beginning, if we do not change our way of living and strive to create better sustainable societies. Thirty years ago, the Brundtland report Our Common Future was published and the problems caused by human activities were presented – these are problems we still struggle with today. In thirty years, the flow of information about sustainability and methods of working with sustainability has grown immensely and today there are only a few deniers.   This thesis aimed to investigate the prerequisites a project manager has to work with, concerning sustainability and environmental management. In addition, the purpose has also been to expand the knowledge of what stage in the project, the ability to influence sustainability is greatest and what factors affect it the most. Consequently, a literature review and a qualitative study with interviews were conducted. The literature review was based on sustainability, environmental management (EM) and project management. Thus, the interviews were held with project managers at WSP Management and followed the same structure as the literature review.   The study showed that the definition of sustainability and EM is ambiguous and not common to all studies. The most common definition of sustainability is according to the Brundtland report with economic, social and ecological factors. For EM, the most accepted definition is how one works with sustainability and EM systems. Moreover, EM has gone from focusing purely on the environment to be more focused on sustainability. The interviews also revealed the amount of knowledge the project managers have as well as the knowledge and tools they request from WSP. Interviews also showed where in the project they experienced the greatest potential of influence and what factors that greatest affected sustainability work.   Sustainability and EM are very important to work with in order to create future societies and that the project leader's greatest potential for impact is early in the projects. The earlier aspects of sustainability are taken into account, the better the results for both the client and the project manager's company.

Title: Sustainability in project management - A qualitative study about how sustainability is implemented and communicated in a project. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Rickard Kokkonen and Jesper Persson Supervisor: Benny Berggren and Agneta Sundström Date: 2020 - June Purpose: The aim of this study is from a project management point of view contribute with a deeper understanding on how sustainability is implemented and communicated through all stages of a project and create a theoretical model. Method: The study is based on a qualitative research method, through ten semi-structured interviews the answers from each respondent has been interpreted through thematic analysis. Findings: The findings from this study resulted in a model that explains how the communication about sustainability occurs in a project. This study has also found out that it is the project owner’s responsibility to implement sustainability and it is mainly done through certifications. The certificate forms the basis for how sustainability is communicated. Main contribution: The study contributes to a deeper understanding on how the project management perceives that sustainability has been implemented and new knowledge about how sustainability is communicated throughout the project. Futhermore, the study contributes with new insights about what certification means to organizations that lacks knowledge and to consumers that make demands. Future research: The study has found two areas in sustainable project management that need more research. Internal communication is in need of more research on the design of certifications and the work within it. Regarding the external communication, we believe that more research is needed on how sustainable projects affect customers' purchasing behavior. Keyword: Project management, Sustainability, Decision making, Communication / Titel: Hållbarhet inom projektledning – En kvalitativ studie om hur hållbarhet implementeras och kommuniceras i ett projekt. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Rickard Kokkonen och Jesper Persson Handledare: Benny Berggren och Agneta Sundström Datum: 2020 - Juni Syfte: Syftet är utifrån ett projektledningsperspektiv få ökad förståelse och skapa en teoretisk modell för hur hållbarhet implementeras samt kommuniceras genom ett projekts organisatoriska led.   Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod. Genom tio semistrukturerade intervjuer där fokus har varit att tolka respondenternas svar genom tematisk analys. Resultat & Slutsats: Resultatet från denna studie mynnade ut i en modell som förklarar hur hållbarhet kommuniceras i ett projekt. Vidare kom studien fram till att det är projektägarens ansvar att implementera hållbarhet vilket främst sker genom miljöcertifieringar. Dessa kommer i sin tur genomsyra projektets alla faser. Bidrag: Studien bidrar med ökad förståelse över hur projektledningen uppfattar att hållbarhet har implementerats samt ny kunskap om hur hållbarhet kommuniceras. Vidare bidrar studien till nya insikter för vad certifieringar innebär till både organisationer som saknar kunskap och konsumenter som ställer krav. Förslag till vidare forskning: Studien genererar i huvudsak två områden som behöver mer forskning. Inom intern kommunikation efterfrågar denna studie mer forskning kring arbetet och utformningen av certifieringar. Gällande extern kommunikation anser vi att det behövs mer forskning om hur hållbara projekt påverkar kunders köpbeteende. Nyckelord: Projektledning, hållbarhet, beslutsfattning, kommunikation

Studien ämnar undersöka hur kvinnliga projektledare inom konsultbranschen hanterar stereotypa könsbaserade förväntningar i sin yrkesroll. Mycket pekar på att denna bransch har formats av manliga värderingar och det kan därför förväntas att kvinnor som är projektledare upplever att de behöver agera på specifika sätt för att hantera detta och öka sin legitimitet som projektledare. Därför var syftet med denna studie att beskriva hur kvinnliga projektledare hanterar könsroller och stereotypisering i sin yrkesroll genom att intervjua fyra kvinnliga projektledare. Från intervjuerna framkom det att kvinnorna upplevde att det fanns vissa fördomar och förväntningar relaterade till kvinnligt ledarskap som de behövde hantera i sitt arbete. Resultatet från intervjuerna användes sedan för att bygga upp en ny modell som förklarar hur kvinnliga projektledare hanterar stereotypisering. Baserat på intervjuerna blev slutsatsen att kvinnorna hanterade könsbaserade förväntningar på tre olika sätt. Genom maktsträvan, påverkan och rollanpassning.

The purpose of this case study is to research the project members' experience regarding knowledge transfer. As a researching method a qualitative study was conducted by applying thematic analysis. A sample consisting of nine project members at a municipality in Sweden were chosen. including project office manager, project manager and project participants. The result indicates that no one is working on knowledge transfer in a systematic way and more time is requested for reflection and participation. The knowledge transfer that does exist, is carried out mainly through the project members’ initiative. It therefor indicates that ultimately knowledge transfer isn’t prioritized and hasn’t been stated by management. In addition, the result shows that there are thoughts about further developing the work on knowledge transfer but where there are no concrete thoughts yet on how the work should be concreteized. Other findings that emerged from the report were that the municipality has two different control models for project management and that project culture is a subject which could be interesting for further studies.