Syftet med studien var att undersöka projektledares upplevelser av att skapa och upprätthålla motivation i distribuerade projektteam. Undersökningen har genomförts via kvalitativ ansats där nio semistrukturerade intervjuer ligger till grund för studiens empiri. Intervjuerna bearbetades genom tematisk analys där tre teman identifierades. To be clear is to be kind, Bygga relationer och gemenskap, Tillit och transperens är A och O.  Studiens resultat visar att projektledare fokuserar på tydliga mål, kommunikation och social interaktion för att initialt skapa motivation i sina distribuerade team. För att upprätthålla motivation i sina distribuerade team anses relationer och gemenskap vara viktiga faktorer. Flexibilitet, lyhördhet, feedback och återkoppling används för att utvärdera och anpassa ledarskapet efter teamets behov. Studiens slutsatser visar att projektledares motivationsskapande arbete tydligt kan kopplas till Self-Determination Theory och individens behov av kompetens, autonomi och samhörighet. Det är dock viktigt att projektledare har självinsikt samt tar hänsyn till den digitala kontexten där ledarskapet utövas för att förstå och förutsäga effekterna av sitt motivationsskapande arbete.

Projektdrivna verksamheter är vanligt förekommande inom flera branscher, där projektledaren har en avgörande roll för att se till att projektet levererar ett lyckat resultat. För att projektgruppen ska kunna prestera, krävs det ett fungerande teamwork, där alla medlemmar aktivt bidrar med sina kompetenser för att nå ett gemensamt mål. Flertalet studier existerar som förklarar hur projektledare aktivt ska arbeta för att uppnå ett lyckat projekt, samt förslag på strategier som kan användas för att uppnå ett fungerande team. Dessa strategier antar dock att tidsspannet för projektet tillåter att man hinner med alla steg som presenteras i metoden, samt att projektet genomförs under en längre period. Andelen korta projekt under sex månader blir allt vanligare, och förhållandena för projektledaren att skapa ett fungerande team, förändras drastiskt när tiden är pressad. Författarna till studien har därför identifierat ett forksninggap kring hur projektledare främjar teamwork inom projekt kortare än sex månader. Författarna ämnar att bidra med en studie som fyller detta forskningsgap, och som förklarar vilka faktorer som påverkar en projektgrupp och vilka utmaningar som måste hanteras av projektledaren inom korta projekt. Forskningsfrågan som används lyder som följande: “Hur arbetar projektledare för att främja teamwork i kortvariga projekt?” Studien syftar till att undersöka hur projektledare rent praktiskt kan arbeta för att främja teamwork inom projekt kortare än sex månader. Genom att undersöka hur projektledare arbetar inom korta projekt, samt vilka tekniker och knep som de använder för att forma ett team, kommer en modell presenteras som visar vilka faktorer som påverkar teamwork samt vilka utmaningar som måste hanteras. Studien kommer utöver det definiera teamwork och ge förslag på strategier som projektledaren kan använda för att uppnå teamwork i ett projekt där tiden är pressad. Studien kommer därför bidra med ökad förståelse för framtida projektledare som vill skapa teamwork inom kortare projekt, samtidigt som den blir en teoretisk grund till framtida studier inom ämnesområdet. Studien använder en induktiv metod där existerande data och teorier analyseras och återkopplas i studiens resultat och analys, där målet är att bredda och komplettera den redan existerande teorin med nya studiens resultat. Empirin samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med nio projektledare som arbetar eller har erfarenhet av att ha arbetat inom korta projekt. Därefter transkriberades och analyserades den insamlade datan genom en tematisk analys. Avslutningsvis har studien utifrån den insamlade empirin presenterat en modell som förklarar hur projektledare i praktiken främjar teamwork inom korta projekt. Arbetet påverkas av projektledarens erfarenheter samt karaktärsdrag, samt faktorerna ledarskap, tillit, relationsbyggande, organisationskultur, tydlighet och struktur, samt kommunikation som visar sig avgörande för att kunna skapa teamwork inom korta projekt. Studien har även identifierat vilka utmaningar och hinder som påverkar arbetet och som måste hanteras av projektledaren. Dessa utmaningar är resursbegränsningar, att bygga relationer, brist på kommunikation samt brist på ledarskap. Utifrån svaren från respondenterna har studien även presenterat förslag på strategier som kan användas för att hantera dessa faktorer.

I en alltmer digitaliserad värld står alla branscher inför stora förändringar. Det är avgörande att ledare och deras arbetssätt förändras för att styra team som inte längre träffas fysiskt, utan i stället är delvis eller uteslutande virtuella. Digitalt ledarskap och virtuella team ställer nya krav på kommunikation, relationsbyggande och uppföljning. Detta innebär förändringar i både arbetssätt, arbetsbelastning och synen på var arbetsdagen börjar och slutar. Att bemästra förändringar i både det interna arbetet samt i relationen till kunder är något som har varit, är, och kommer fortsätta vara viktigt. Därför syftar denna intervjustudie att undersöka hur projektledare på IT- konsultföretaget Atea upplever att deras roll, ledarskap och arbetsmiljö har förändrats i övergången till virtuella team och digitalt ledarskap. För att genomföra detta har fem respondenter med minst 20 års erfarenhet av ledarskap, och med mångårig erfarenhet av specifikt projektledarrollen, intervjuats. Syftet är att analysera och förstå hur respondenternas upplevelse av övergången till virtuella team påverkar det dagliga arbetet och agerandet. Utifrån tidigare etablerade teorier och forskning har likheter med agerandet innan övergången, samt skillnader efter, fångats. De primära slutsatser som har dragits kopplade till studien är att flertalet respondenter i studien initialt utgår från att tidigare etablerade arbetssätt inte har förändrats. Men att respondenterna senare under intervjun berättar om tydliga skillnader i de verktyg som används under projekten. Uppföljning och kommunikation med projektmedlemmar, det egna arbetssättet samt hur arbetsdagar och arbetsbelastning har förändrats. En stor del av arbetet bedrivs i virtuella möten, där antalet har ökat med mellan 100 och 200 procent. Utifrån modellen för situationsanpassat ledarskap indikerar denna studie att respondenterna har blivit mindre relationsorienterade i och med övergången till virtuella team. Alltså fokuserar respondenterna idag mindre på att bygga relationer med sina projektmedlemmar, än innan övergången till virtuella team.

This study investigates what success factors does a Program need to have in order for it to succeed in the nuclear industry. The study is conducted at the Forsmark nuclear power plant in the municipality of Östhammar, where the company currently performs most of its maintenance, facility renewal, renewal portfolio and individual projects. Given that Forsmark´s project portfolio includes many diverse projects, there is an exploration of the possibility of incorporating projects with similar characteristics and common goal into a program. Programs are defined as a group of related projects that are managed in a coordinated manner to gain benefits and control that are not available by managing them individually. The purpose of the Program is not only to reduce the number of individual projects but also to unify them under a single steering group, program manager, projects manager, resources, finances, and a shared work plan. This is aimed at executing these projects more efficiently. Therefore, this research aims to examine the potential challenges and factors associated with managing a nuclear power project within a unified program. The study evaluates “Project” and “Program” to provide beneficial recommendations to both Forsmarks Kraftgrupp AB and the nuclear industry in Sweden on the optimal organization of their renewal protocols, throughout the continued lifespan of the facilities. There are valuable insights, experiences and perspectives that need to be emphasized to offer recommendations to Forsmark and the nuclear industry.  In this study, a qualitative research method was employed to gain deeper understanding of how Forsmark approaches individual projects and programs. The study included interviews with seven individuals, five of whom work within Forsmark, one from the Ringhals nuclear power plant, and one with extensive experience in project and program management. Secondary data for this study was collected from literature on project and program management, along with scientific articles that delve into the subject. The study emphasizes the importance of understanding the concept of program and program management, as well as the expectations, requirements and challenges associated with their implementation. Furthermore, it shows the significance of an understanding of portfolio management within the organization for better oversight of individual projects and programs. Additionally, the study emphasizes the importance of adopting one or more global recognized standards, such as PMI (Project Management Institute) and MSP (Managing Successful Programs).

Familjeföretag är unika i den bemärkelse att de har en stark kultur vilket kan ha en positiv effekt på verksamhetens prestation. Kulturen hos familjeföretag är det som utgör den största fördelen eftersom det kan främja förändringsprocesser. Företag som är i tillväxt bör ofta göra förändringar i arbetssätt för att anpassa verksamheten efter de nya förutsättningarna. Projekt främjar innovation i företag vilket i sin tur ofta kan vara en drivkraft för tillväxt. Därmed är det vanligt att företag i tillväxt börjar arbeta i projektform mer intensivt. Projektintensiva organisationer är ett begrepp som innebär att projekt utgör kärnan av ett företag vilket är avgörande för att verksamheten ska gå framåt. Utmaningen för projektintensiva organisationer är att hitta en tydlig gräns mellan projekt- och linjearbete. Att arbeta i projekt innebär att en grupp av människor tillsätts temporärt för att utföra en unik uppgift. Uppgiften är utformad för att uppnå ett specifikt resultat vilket innebär att det även finns särskilda krav som måste uppfyllas. Detta förutsätter att gruppen av människor vet vad som krävs av dem för att nå framgång. För att nå framgång i projekt är det av stor vikt att företagsledningen har tagit fram tydliga direktiv och riktlinjer som minskar osäkerheten hos projektdeltagarna. Därav är det eftersträvansvärt att företagsledningen förser projekten med stöd i form av kommunikationsplaner och system som underlättar arbetssättet. Enligt forskning finns det ett behov av att komplettera befintliga teorier inom projektledning med studier som är praktikbaserade. Detta innebär att fler studier bör fokusera på hur företag hanterar projekt i verkligheten. Det är därför av intresse att undersöka ett företag som är i tillväxt och har gått från att ha ett fåtal projekt till att betraktas som en projektintensiv organisation. För att skapa en djupare förståelse för projekt som arbetssätt, grundar sig denna studie på en kvalitativ observationsstudie i ett familjeföretag som expanderat relativt snabbt på kort tid. Denna studie syftar till att effektivisera arbetssätt i produktutvecklingsprojekt hos Rototilt Group AB genom att undersöka hur en ökad förståelse för hur verksamheten arbetar i verkligheten samt vad som sker i arbetsprocesserna. Resultatet av denna studien visar att en ökad mängd av projekt som är stora och komplexa ställer högre krav på att system och arbetssätt fungerar smidigt. Studien visar också att en tydlig rollbeskrivning och mer strukturerad kommunikation främjar projektprocesserna i produktutvecklingsprojekt. Vidare har studien visat att prestation i projekt kan mätas och genom att göra detta länkas de olika nivåerna i företaget samman. Avslutningsvis är projekt i praktiken ett mycket intressant område som har potential till att utvecklas i framtiden. Detta genom att studera fler företag som arbetar intensivt med projekt och koncentrera sig på vad som faktiskt händer i praktiken.

De senaste decennierna har miljöfrågor blivit mer och mer aktuella och kommuner i Sverige har idag ett ansvar att arbeta för hållbarhet och med miljöaspekter. Detta försvåras av att begreppet hållbar utveckling är vagt och därmed är öppet för tolkningar om var tyngdpunkten ska ligga när det gäller de sociala, ekonomiska och ekologiska aspekterna. Inom en kommun sker arbete inom många olika verksamhetsområden och ofta finns övergripande styrdokument, till exempel miljöpolicys eller visioner som gäller miljöpåverkan och som syftar till att miljöhänsyn ständigt ska finnas närvarande i all verksamhet. En vanlig arbetsform inom kommunal verksamhet är i dag att arbeta i projekt, vilket gör att projektledare då har möjlighet att inom ramen för projektet kunna påverka miljöaspekter. En del projekt har som uttalat syfte att ha en positiv miljöpåverkan, men den här studiens inriktning är projekt där miljökopplingen inte vid en första anblick är så uppenbar. Studiens teoretiska ramverk utgår från teorier och modeller om hållbar utveckling i projekt, men handlar också om vilka faktorer individer påverkas av när det gäller vad som hindrar eller möjliggör för dem att bete sig på ett miljövänligt sätt. Studien använder sig av kvalitativ metod och utgår från tre olika kommuner där sex projektledare har intervjuats om deras upplevelser av hinder och möjligheter för att ta in miljöaspekter i sina projekt. Flera av respondenterna upplevde att det fanns goda möjligheter för att ta in miljöaspekter i projekt. De visade själva en positiv attityd och upplevde att det generellt fanns god vilja för miljöarbete, både hos politiker, ledning och medarbetare, samtidigt var detta svårare att koppla till projekt för en del respondenter, då det inte alltid framgick tydligt i styrdokument och arbetsuppdrag och hälften av respondenterna upplevde inga förväntningar på att ta in miljöaspekter i det aktuella projektet. De hinder som framkom var projektets ekonomiska ramar, brist på detaljerad miljökunskap, brist på kommunikation men också att det fanns motsättningar, vilket också kunde påverka att andra, både inom projektgrupp, i verksamheten eller bland kommuninvånarna har olika syn på vad som bör prioriteras. Även projektets förutsättningar kunde innebära både hinder och möjligheter för att ta in miljöaspekter i projekt. Inom den dagliga verksamheten fanns inom vissa områden rutiner och vanor etablerade av miljöskäl, men när det gällde hur miljöaspekter skulle tas in i projekt var förutsättningarna sämre. I studien redovisas också förslag på hur utvecklingsområden som skulle kunna förbättra förutsättningarna för kommunala projektledare att ta in miljöaspekter i sina projekt och som kan göra att en del hinder kan övervinnas. Enligt respondenterna är dessa mer kunskap, utbildning och stöd, fler konkreta hjälpmedel men också mer diskussion kring miljöfrågor för att de ska kunna få högre prioritet. / Over the recent decades environmental issues has become increasingly more relevant and municipalities in Sweden carry the responsibility to strive for the attainment of sustainability and environmental aspects. This work is however obstructed by the difficulty to define the term sustainable development which leads to a hesitancy of which aspect to focus on when it comes to social, economic and environmental aspects. Within a municipality, work is often performed within several branches and there are often regulating documents, environmental policies or visions which aim for the environmental aspect to always be included. Projects are common within municipality work, which means that project managers have an opportunity to influence the environmental aspect within their respective project. Some projects have a clear purpose to attain an environmental effect, though the purpose of this study is to examine projects where the environmental aspect is not clearly stated. The theoretical framework in this study is based on theories about sustainable development within projects, as well as the factors affecting individuals when it comes to behaving in a fashion that is environmentally plausible.This study make use of a qualitative method and was conducted in three municipalities with six project managers interviewed about their experiences of obstacles and possibilities to work with environmental aspects within their projects. Several of the respondents had good experiences of working with environmental aspects in their projects. These respondents showed a positive attitude and had the general conception that there was a positive attitude towards environmental aspects among politicians, the management and co-workers alike. For some respondents though, this was not the case. They had difficulties connecting environmental aspects to their projects. Partly because there were no clear instructions in the regulating documents or assignments, but also because they perceived no expectations of such. Obstacles that were observed were uncovered economical hindrance, lack of detailed environmental knowledge and lack of communication. There were also issues of disagreement within the project staff, the branch or between the residents of the municipality of what to prioritize. Even the prerequisites of the project would sometime be a hindrance, as well as promotive, to the environmental aspects. Within the daily work there were routines and habits established because of environmental reasons, though when it came to how environmental aspects were to be included in projects the conditions were worse. This study also suggest development areas that could improve the conditions for project managers within municipalities to include environmental aspects. According to the respondents these are knowledge, education and support, concrete support as well as more discussions concerning environmental issues with the purpose of increasing their priority.

This thesis aims to develop meanings of sustainable programme development. Policies are often introduced to solve societal problems identified by a government agency or some other organization. In order to realize the intentions behind the policy it is common that one or several policy driven projects are funded with large sums of money. By funding policy driven projects, the funding organizations expect that the projects can support a sustainable change of practice that can solve or at least decrease the societal problem. Research shows that policy driven projects and programmes often fail to realize the intentions behind poli-cies. Hence, it is uncertain to what extent policy driven projects contribute to a sustainable change of practice.

The recent growth of the games market has created a demand in methods to ensure that games are being developed with as minimal amount of delays and mistakes as possible. To lower the risk, the game companies use agile software development, and to face the hard competition of the overcrowded market, the companies demand creativity and innovation now more than ever. However, we meet some challenges when trying to be creative on demand, when the creative design process gets tough, when the time is short, our motivation is low, or if we’ve encountered the renowned “Creative Block”. The purpose of this study is to find out what impact the agile method has on the creative workflow in game design, and how we, based on related theories and the individual experiences of the employees of a gaming company, can support and encourage the creative process during demanding conditions. To answer these questions, a case study on a gaming company is adopted. With related litterature and qualitative interviews with game designers, graphic artists and user experience designers, where the study seeks data on an individual level. The conclusion is that the agile method aims to support creativity but relies on the employees to deliver the work. Creative blocks among the employees can often be seen as the result of a negative attitude towards actually dealing with the creative task. Although, demanding situations and creative blocks can be prevented by trying to see the potential of our task instead of the difficulties, through utilizing creative tension and by breaking up our initial fixed thoughts. We also find out that the level of creativity we are able to achieve during our problem solving is a result of our frame of mind, where it’s not about the usual misconception whether you are creative or not. It is instead a question whether we create the conditions to be able to use the creativity we already have.

Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga projektledare upplever sin arbetssituation. För att ta reda på detta genomfördes en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Urvalsmetoden i studien var målinriktat urval där 10 kvinnliga projektledare som arbetade inom olika branscher deltog. Materialet från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Resultatet tyder på att projektledning som yrke uppskattas av kvinnor då det upplevs vara ett flexibelt yrke där de får möjlighet att själva påverka och bestämma över sitt egna arbete. Därtill tyder också resultatet på att kvinnor trivs bra och upplever sin arbetsmiljö som god i rollen som projektledare samt att den upplevs ha förändrats de senaste åren och att det inte nödvändigtvis är genus som påverkar hur man blir behandlad utan att det kan ha med rollen i sig att göra – vilket också skulle kunna ligga till grund för ämne till framtida forskning. / The purpose of this study is to investigate how female project managers experience their work situation. To explore this, a qualitative study was conducted with semi-structured interviews. The selection method in the study was targeted selection in which 10 female project managers who worked in different industries participated. The material from the interviews was analyzed by a thematic analysis. The result of the study suggests that project management as a profession is appreciated by women as it is perceived to be a flexible profession where they have the opportunity to influence and decide over their own work. In addition, the result also suggests that women thrive well and experience their working environment as good in the role as a project manager. Their work environment also seems to have changed in recent years and it is not necessary that gender influences how the females are treated, it might have to do with the role as a project manager itself - which could also be an interesting subject to study further in the future.

A project can be defined as a temporary work that is within the scope of time and budget in terms of achieving a project goal. Due to the fact that construction projects are unique and usually very complex, project management therefore requires a working method that is adapted to the prerequisites of the project. The project manager's responsibility to follow up on the budget and ensure that resources such as working hours and consulting services are distributed correctly, is becoming increasingly challenging as the change paradox shows that flexibility decreases and costs for changes increase as the project progresses. Exceeding the project budget in construction projects has today become a global phenomenon and involves several negative social effects. Scientific studies show that the increased costs can be derived from deviations such as additions and changes during the construction project. On the other hand, there are perceived gaps in the literature for which factors affect the extent of these and thus became the study's area of ​​investigation. Based on the scientific gap, the study aims to analyze the startup process in smaller construction projects with regard to identifying the factors that have an impact on additions, but also to review how project managers can proactively manage these factors in order to reduce the risk of increased deviations. To answer the research questions and purpose, a qualitative case study has been applied to a global consulting company in the construction industry, where semi-structured interviews were conducted with five project managers at the company.   The result of the study shows that project managers do not take preventive measures or work to prevent deviations in the startup process. Based on a thematic analysis of the results, factors with an impact on deviations have been identified in three areas; systematics, communication and experience and competence. The study has shown that increased costs for additions and changes can be deduced from different approaches to project management and misleading information, inadequate requirement specification that leaves room for own interpretation, unspecified communication channels, conflicts, lack of competence and abrupt completions of the project. In order to achieve a more proactive startup process in order to prevent increased costs for additions and changes, project managers should ensure a clear requirement specification by discussing important issues and decisions, requirements and expectations with support from templates and checklists. To avoid misunderstandings and conflicts, a communication plan can be established. Finally, the choice of project model should be established and routines for final reporting should be introduced to create a learning organisation that increases the project managers' self-insight and competence regarding increased costs for additions and project changes. The theoretical contribution of the study is the identified factors within three areas as well as suggestions for how project managers can facilitate the management of additions in the startup process of construction projects. / Ett projekt kan definieras som ett tillfälligt arbete som förhåller sig inom ramarna för tid, budget och omfattning i avseende att uppnå ett projektmål. Med anledning av att byggprojekt är unika och vanligen mycket komplexa, är projektledare i behov av verktyg och arbetsmetoder som anpassas utifrån projektets förutsättningar. Projektledarens ansvar att följa upp budget och se till att resurser såsom arbetstid och konsulttjänster fördelas rätt, blir allt mer utmanande under projektets gång då ändringsparadoxen påvisar att flexibiliteten minskar och kostnader för ändringar ökar i takt med projektets fortgång. Överskridande av projektbudget inom byggprojekt har idag kommit att bli ett globalt fenomen och innebär flera negativa samhällseffekter. Vetenskapliga studier visar att de ökade kostnaderna kan härledas till tillägg och ändringar under byggprojektet. Däremot upplevs det finnas luckor i litteraturen för vilka faktorer som inverkar på omfattningen för dessa och detta blev således studiens undersökningsområde. Utifrån det vetenskapliga gapet syftar studien till att analysera uppstartsprocessen i mindre byggprojekt i avseende att identifiera de faktorer som har en inverkan på tillägg, men även till att se över hur projektledare kan hantera dessa faktorer för att minska risken för ökade kostnader vid tillägg. För att besvara rapportens frågeställningar och syfte har en kvalitativ fallstudie tillämpats hos ett globalt konsultbolag inom byggbranschen, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem projektledare på företaget. Resultatet av studien visar att projektledare inte vidtar förebyggande åtgärder eller arbetar för att förhindra tillägg i uppstartsprocessen. Utifrån en tematisk analys av resultatet har faktorer med en påverkan på tillägg kunnat identifieras inom tre områden; systematik, kommunikation samt erfarenhet och kompetens. Studien har visat att ökade kostnader vid tillägg och ändringar går att härleda till olika tillvägagångssätt vid projektledning och vilseledande information, bristfällig kravspecifikation som lämnar utrymme för egen tolkning, ospecificerade kommunikationsvägar, konflikter, bristande kompetens hos projektledaren samt abrupta projektavslut. För att uppnå en mer proaktiv uppstartsprocess i syfte att förhindra ökade kostnader vid tillägg och ändringar bör projektledare säkerställa en tydlig kravspecifikation genom att diskutera viktiga frågor och beslut, krav och förväntningar med stöd från mallar och checklistor. För att undvika missförstånd och konflikter kan en kommunikationsplan upprättas. Avslutningsvis bör val av projektmodell fastställas och rutiner för slutrapportering införas för att skapa en lärande organisation som ökar projektledarnas självinsikt och kompetens vad gäller ökade kostnader för tillägg och ändringar. Studiens teoretiska bidrag är bidragsfaktorer som identifierats inom tre områden samt förslag till hur projektledare kan underlätta hantering av tillägg i uppstartsprocessen av byggprojekt.