Bakgrund: Den rådande Covid-19-pandemin har lett till ett ökat distansarbete där projektledare ställts inför nya utmaningar för att försäkra att kunskapsdelning kan ske effektivt inom projektgrupper. Tidigare forskning har visat att kunskapsdelning sker effektivt via social interaktion, och att det sociala utbytet är en viktig faktor för att motivera projektmedlemmar till att dela kunskap. Därav blir det intressant att undersöka vilka effekter det ökade distansarbetet har haft på kunskapsdelningen inom projektgrupper när den sociala kontexten förändras. Syfte: Syftet med studien är att undersöka de förändringar som projektledare har gjort för att försäkra att kunskap kommuniceras och delas inom projektgrupper under den rådande Covid-19 pandemin. Forskningsfrågor:  1) Hur arbetar projektledare med att försäkra att kunskapsdelning sker effektivt i projekt under Covid-19 pandemin? 2) Hur arbetar projektledare med att motivera projektmedlemmar till att dela kunskap under Covid-19 pandemin? Resultat: Det sociala utbytet har visat sig vara en avgörande faktor för att motivera projektmedlemmar till att dela kunskap. Studien visar att digitala hjälpmedel har varit viktiga för att försäkra att kunskapsdelning kan ske effektivt, men att de inte är en helhetslösning. Kunskapsbidrag: Studien utvecklar och nyanserar tidigare publicerad litteratur genom att identifiera viktiga faktorer för effektiv kunskapsdelning under distansarbetet, såsom snabba kommunikationsvägar, uppföljningar, tydlighet, tillgänglighet, bekräftelse och motivation. / Background: The current Covid-19 pandemic has led to increased distance work where project managers are faced with new challenges to ensure that knowledge sharing within project groups can be done effectively. Previous research has shown that social interaction is the most effective way to share knowledge, and that social exchange is an important factor in motivating project members to knowledge sharing. Therefore, it is interesting to investigate what effects the increased distance work has had on the sharing of knowledge within project groups when the social context changes.Purpose: The purpose of the thesis is to examine the changes that project managers have made in order to ensure that knowledge is being communicated and shared within project groups during the current Covid-19 pandemic.  Research questions:  1) How do project managers ensure that knowledge sharing is being done effectively during the Covid-19 pandemic? 2) How do project managers motivate the project members to share knowledge during the Covid-19 pandemic? Results: Social exchange has proven to be a crucial factor in motivating project members to share knowledge. The study shows that digital tools have been important to ensure that knowledge sharing can take place efficiently. However, digital tools are not a complete solution to becoming more effective.  Knowledge contribution: The thesis develops previously published literature by identifying important factors for effective knowledge sharing during distance work, such as fast communication paths, follow-ups, clarity, availability, acknowledgement, and motivation.

Abstract The early years as a project manager are full of dangers and there is high risk of getting scars that follow you throughout your career and life. This thesis is a first step to study political astuteness in the project management context. Experienced project managers have been interviewed and shared their perceptions of political astuteness in their role as project manager. The results are presented in four main themes; “The Character of Political Astuteness in Project Management Context”, “The Dirty Tricks”, “The Politically Astute Project Manager”, “The Street Smart Project Manager: Use the Force-The Sensing”. The first main finding is that the results of this study are aligned with previous research around political astuteness in public service manager context, and existing frameworks could be applied in future research. The second is that results show similarities with the phenomenon street smart and further research could make contributions when developing future individual baselines in professional project management organisations. The third is the findings around intuition and sensing which is not explored and can have great value for future development of project management if investigated further. The fourth is that diverse, complex, and multicultural context is perceived as the main source for development of political astuteness for project managers. Keywords: Project Management, Political Astuteness, Political Skill, Street Smart / Sammandrag De tidiga åren som projektledare är fulla av faror och det är stor risk att få ärr som följer dig genom hela din karriär och ditt liv. Detta examensarbete är ett första steg för att studera politisk skicklighet i projektledningssammanhang. Erfarna projektledare har intervjuats och delat med sig av sina uppfattningar om politisk skicklighet i rollen som projektledare. Resultaten presenteras i fyra huvudteman; "Karaktären av Politisk Skicklighet I Projektledningskontext”, "De Fula Tricken", "Den Politiskt Skickliga Projektledaren", "Den Street Smarta Projektledaren: Använd kraften - Kännandet". Det första huvudsakliga fyndet är att resultaten av denna studie är i linje med tidigare forskning kring politisk skicklighet i offentlig förvaltningskontext, och befintliga ramverk skulle kunna tillämpas i framtida forskning. Den andra är att resultaten visar likheter med fenomenet street smart och ytterligare forskning kan ge bidrag när man utvecklar framtida individuella baslinjer i professionella projektledningsorganisationer. Det tredje är fyndet kring intuition och känsla som inte är utforskat och kan ha stort värde för framtida utveckling av projektledning om det undersöks vidare. Den fjärde är att mångsidiga, komplexa och mångkulturella sammanhang uppfattas som den främsta källan till utveckling av politisk skicklighet för projektledare. Nyckelord: Projektledning, Politisk skicklighet, Politiska färdigheter, Street smart

This qualitative study is about project managers’ perceptions of self-leadership and its benefits and challenges for the project managers, the team, and the project result. The study has been implemented by conducting semi-structured interviews with ten project managers from diverse cultural backgrounds, ages, and work sectors with experience of self-leadership. The data obtained has been transcribed, coded, and analysed by using thematic analysis. The main themes that were found were the following: The management of emotions, the power of collective intelligence, alignment between work and life and the final theme of the resilient project manager. The first theme deals with the importance of being self-aware and authentic as a project manager and to focus on emotional intelligence rather than IQ and hard skills. The second theme’s focal point is on the importance of having feedback and support from the team, mentors, or co-workers in learning more about oneself as a project manager. The third theme deals with project managers’ having a balance between their work and their spare time by planning and being organized, with the purpose of not becoming overworked or lose out on valuable time with friends and family. The final theme handles the project manager’s focus on strengths and being persistent until the end of a project. The benefits of self-leadership, according to the respondents in this study, are easier to experience for the project manager him/herself in terms of self-development but benefits can also be seen for the whole team and indirectly for the project goal as with a well-functioning project manager and self-governing team, the project results will improve. One challenge of self-leadership can be to lead oneself with a long-term perspective as priorities and teams change in projects. Also, if a project manager does not have support, it can be difficult for him/her to keep the motivation to self-lead.The results in this study are in alignment with earlier studies such as for instance Neck, Manz & Houghton’s study from 2019.

The study aims to investigate the impact of the COVID-19 pandemic on completed projects in the experience industry and what lessons will be included in the future. To answer the purpose, the framing of questions has been established: 1. How have project managers in the experience industry handled the consequences of COVID-19 in completed projects? And 2. What lessons do project managers in the experience industry take with them from dealing with the pandemic? To answer the questions, a qualitative method with an exploratory approach has been chosen. Semi-structured interviews provided in-depth material that culminated in three key themes: 1) When the unexpected occurs, which explains the informants' initial reaction and fears to COVID-19, 2) Out of the crisis, innovation is born, concerning the innovative power that has emerged in a struggle to reduce the pandemic's negative impact and 3) After rain comes sunshine? which sums up the lessons and changes that remain based on the consequences of the pandemic. The thesis results in a greater understanding of what can be done for the experience and against the pandemic, where the biggest finding is summed up in an ability to innovate that has led to positive changes in an industry greatly affected by COVID-19.

The competence of a project manager leads to a project's success. Through a complex project managed by a well-competent project manager, companies hope to have an increased probability that the projects will reach their goal both within time and cost aspects. What is immediately revealed is then the problem of measuring the competence of a project manager. What should you really think about as a project manager? This is not something that is obvious and although there are more suggestions such as; a certification for project managers - the question of the project manager's stakeholders has not changed regarding how competent a project manager is. I take this part of the study, the purpose of which will be to create an overview of what the project manager's competencies look like with help from the perspective of others who then have a relationship with the project manager. The study investigates and describes what the concept of competence actually is and what parts competence consists of. This is in order to find out how the current competence of project managers is perceived from different perspectives, which factors affect whether a project manager is competence or not and finally what competencies and project managers in construction are expected to have according to actors and stakeholders. This thesis designates even project managers' areas of competence in today's work. The experience of a project manager is synonymous with far from knowledge and requires supportive efforts for learning. All education focused on competence should then be seen with a larger view where there is support for today's education. Regarding the project manager's previous competence, it should consider distributions between technical competencies, via knowledge of an area and non-technical competencies consisting of, for example, his personality and social competence such as mentality and leadership.

Studien syftar till att undersöka organisatoriskt lärande i samband med turismutvecklingsprojekt. För att besvara syftet har en frågeställning upprättats med frågorna 1. Hur definierar projektledare inom kommunala turism- och besöksnäringsförvaltningar organisatoriskt lärande? Och 2. Vilka upplevelser har kommunala projektledare inom turism- och besöksnäringsförvaltningar av organisatoriskt lärande? Studien genomfördes genom en induktiv och kvalitativ metod. Metoden bestod av en tillhörande semistrukturerad intervjumall och utfördes med 10 projektledare i Sverige med en geografisk spridning. Studiens datainsamling utarbetades genom en tematisk analys och resulterade i tre centrala teman: Lärande från tidigare projekt, vilket fångar upp informanternas relation till lärande och organisatoriskt lärande. Stödjande miljö för lärande och innefattar informanternas syn på vikten av samarbete, kunskapsdelning och förankring för att skapa en lärande miljö. Hantering av tidigare lärdomar, vilket belyser vikten av dokumentation och kunskapsöverföring för att undvika att förlora viktig information. Studien utmynnar i en större förståelse för hur organisatoriskt lärande definieras och upplevs. De främsta upptäckterna i uppsatsen visar att projektledare för turismutvecklingsprojekt anser att organisatoriskt lärande är en kulturell eller strukturell viktig process, men att projektledarna möjligen inte genomför organisatoriskt lärande i en tillräckligt detaljerad form. / The study aims to investigate organisational learning in the context of tourism development projects. To answer the purpose, an issue has been established with the questions 1. How do project managers in municipal tourism and hospitality administrations define organisational learning? And 2. What experiences do municipal project managers in tourism and hospitality administrations have of organisational learning? The study was conducted through an inductive and qualitative method. The method consisted of an associated semi- structured interview template and was conducted with 10 project managers in Sweden with a geographical spread. The study's data collection was developed through a thematic analysis and resulted in three central themes: Learning from previous projects, which captures the informants' relationship to learning and organisational learning. Supportive environment for learning, which includes the informants' views on the importance of collaboration, knowledge sharing and embedding to create a learning environment. Management of prior learning, which highlights the importance of documentation and knowledge transfer to avoid losing important information. The study results in a greater understanding of how organisational learning is defined and experienced. The main findings of the paper show that project managers of tourism development projects consider organisational learning as a culturally or structurally important process, but that project managers may not implement organisational learning in a sufficiently detailed form.

The world is under a constant change and digitalization. More and more products are being produced with the help of software and a popular way for companies to sell their products and services is via the cloud. For long products have been developed and produced with the help of project management. Methodologies have developed overtime to better fit the requirements and environment in which products are developed, but products and its development methods are evolving too quickly and applied theories are not keeping up with this change. The aim of this study is to investigate the challenges of SDP’s and parameters of optimization in SDP’s as well as to identify how the identified parameters will help project management in SDP’s. This was done by using an abductive approach and a qualitative method, designed to be exploratory. Interviews were conducted on individuals within the IT-sector and the collected empirics were analyzed together with theory. The findings of the study were that in order to improve a SDP’s process and success one needs to consider a number of parameters which consist of improving clarity of communication and ways of communication by using communication tools on a continuous basis with both the project team and all stakeholders. Organizations must ensure that they choose approaches based on a projects uncertainty rather than to choose an approach to be certain. The areas of which this study contributes to is the knowledge of how to manage projects that involve software development having the known project methodologies in mind. / Världen är under konstant förändring och digitalisering. Allt fler produkter utvecklas med hjälp av mjukvara och ett populärt sätt för företag att sälja sina produkter och tjänster är via molnet. Länge har produkter utvecklats och producerats med hjälp av projektledning. Metoderna har utvecklats över tiden till att vara bättre anpassade för de krav och miljöer som produkter utvecklas i, men produkter och dess utvecklingsmetoder utvecklas allt för snabbt och applicerade teorier hänger inte med i den snabba utvecklingen. Målet med denna studie är att undersöka mjukvaruutveckling projektets utmaningar och parametrar som optimerar mjukvaruutvecklingsprojekt, samt identifiera hur de identifierade parametrarna hjälper projektledning i mjukvaruutveckling. Detta gjordes genom att använda ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod, ämnat till att vara explorativ. Intervjuer gjordes på individer som befinner sig inom IT-sektorn och den samlade empirin analyserades tillsammans med teori. Resultaten av studien var att för att kunna optimera en mjukvaruutvecklingsprojekt processer och framgång så behöver man ha ett antal parametrar i åtanke och dessa består av att förbättra tydligheten i kommunikation och kommunikationsmetoder genom att utnyttja kommunikationsverktyg kontinuerligt med både samtliga projektmedlemmar och alla intressenter. Organisationer måste säkerhetsställa att de väljer en projektmetod baserat på projektets osäkerhet snarare än att välja en projektmetod baserat på vad man är säker på. Denna studie bidrar till kunskapen om hur man hanterar projektledning med de kända projekt metoderna i åtanke i områden som involverar mjukvaruutveckling.

Studiens syfte var att undersöka om inre motivation hos projektmedlemmar inomIT/mjukvarubranchen kan predicera upplevd arbetstillfredsställelse. Därför sågenomfördes en kvantitativ enkätstudie som skickades ut till respondenter inomstudiens valda urvalsgrupp. Det som undersöktes var inre motivation baserat på detre behovsområdena inom självbestämmandeteorin. Det resulterade i att studiensoberoende variabler blev självbestämmande, kompetens och tillhörighet och hur dekan predicera arbetstillfredsställelse. Insamlad data från 84 respondenteranalyserades genom en multipel regression. Där visade sig att i modellen så kundeoberoende variablerna med statistisk signifikans predicera 69% av variansen i denberoende variabeln. Den oberoende variabeln som visade sig ha störst uniktsignifikant predicerande förmåga var självbestämmande. Studien visar att deanalyserade oberoende variablerna har en stark förmåga att prediceraarbetstillfredsställelse. / The aim of the study was to examine whether intrinsic motivation among projectmembers in the IT/software industry can predict perceived job satisfaction.Therefore, a quantitative questionnaire study was conducted and sent out torespondents within the study's selected sample group. What was examined wasintrinsic motivation based on the three psychological need areas in the selfdetermination theory. This resulted in the study's independent variables beingautonomy, competence and belonging and how they can predict job satisfaction. Collected data from 84 respondents was analysed through a multiple regression. This showed that in the model, the independent variables could predict 69% of thevariance in the dependent variable with statistical significance. The independentvariable that proved to have the greatest uniquely significant predictive power wasautonomy. The study shows that the analysed independent variables have a strongability to predict job satisfaction.

I byggbranschen är effektiv kommunikation en förutsättning för att uppnå lyckade projekt. I en bransch där olika parter sammansluter i projektorganisationer för att leverera produkt till beställaren kan kommunikationen vara en utmaning. Det är essentiellt för projektledare att kommunikationen fungerar väl och att den når yrkesarbetarna på ett smart och effektivt sätt, så att berörda parter i varje projekt vet om vad som ska göras och hur de ska gå tillväga. Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur systematisk kommunikation kan förbättra byggprojekt av mindre karaktär genom att ta tillvara på hur verksamheten väljer att kommunicera. Studien granskar samspelet mellan projektledande arkitekt, arbetsledare och yrkesarbetare för att utreda möjligheter för förbättring av kommunikation i byggprojekten. För att utreda detta belyser studien vad som i kommunikationsväg fungerar väl i mindre byggföretag och vad som inte fungerar och hur de delar som brister skulle kunna tänkas förbättras. Genom undersökningar har uppfattning skapats om hur parterna upplever samarbetet i projekten kopplat till kommunikation i nuvarande och tidigare projekt. Vidare behandlar rapporten vikten av att säkerställa att bygghandlingar och annan dokumentation är korrekt för att minska risk för problem under byggnation och minska kommunikationssvårigheter. Resultatet påvisar att den mest uppskattade kommunikationskanalen är möten då det möjliggör för beskrivningar i detalj och uppföljningsfrågor. Studien visar även att projekten är känslig för ändringar i projektorganisationens personalstruktur och att det således är viktigt att säkerställa att projektdokumentation tas tillvara på i ett forum som kan nås av projektets aktuella deltagare. / Construction projects are becoming more complex at the same time as more pressure is put on time, costs and quality. Therefore the construction insutry shows an increasing need of tools and communication systems. In an industry where different parties combine in project organizations to deliver the product to the client, communication can be a challenge. It is therefore essential for project managers to ensure that the communication works well and that it reaches the workforce in an efficient way. This study aims at creating an understanding of how communication can improve building projects of a smaller nature by taking advantage of communications methods. The study examines interactions between project-leading architects, supervisors and professionals workers to investigate opportunities for improving their communication. The projects investigation has led to an understanding of how three different parties in smaller construction project experience the cooperation of their projects linked to communication. Furthermore, the report deals with the importance of ensuring that construction documents and other documentation are properly prepared and distributed to reduce the risk of construction problems and reduce communication difficulties. The result shows that the most appreciated communication channel is face to face meeting, thus it allows for detailed descriptions and follow-up questions. The study also shows that the projects are sensitive to changes in the project organization's staff structure and that it therefore is important to ensure that project documentation is utilized in a forum that can be reached by the project's participants

With its core in adaptability and change responsiveness, the Agile methodology has become a popular application of the project process within the often volatile environment of today’s software development projects. The Agile methodology emphasizes interaction between project roles over documentation and formal processes. This higher interaction increases the need for functioning information dissemination throughout the entire project process. The study was carried out at a small sized Swedish IT consultancy firm. The company wished to acquire a project management and planning software tool to support the entire project process and all involved project roles. However, awareness of areas in the project process in need of support was not entirely clear. Therefore, the objective of the study was to investigate the company’s application of the Agile project process and identify potential challenges. Furthermore, the objective was to investigate how a project management and planning software tool can support the Agile project process within software development. The thesis was carried out as an abductive case study, where qualitative data collection methods and literature studies were combined. As a result from the study, two main conclusions have been drawn. Firstly: requirements engineering, the customer role, communication, and knowledge transfer were concluded as prominent challenges in the project process in need of increased support. Secondly, a project management and planning software tool can support the project process by: increasing the communication and collaboration abilities, providing holistic and historical project overview, providing a single storage location, and providing structure. Furthermore, the study has also shown that the project management and planning software tool needs to interact with the Agile project process in order to provide successful support. As final contribution, the Interaction model was created. The model visualizes the main areas in which a project management and planning software tool must interact with the Agile process, in order to support the entire project process successfully. / Genom dess anpassningsförmåga och förändringsmottaglighet har den Agila metodiken blivit en populär tillämpning för projektprocessen inom mjukvaruutveckling, en miljö där snabba förändringar tillhör vardagen. Den Agila metodiken framhäver interaktion mellan projektroller  framför  dokumentation  och  formella  processer,  vilket  ökar  behovet  av fungerande informationsspridning genom hela projektprocessen. Studien  har  utförts  hos  ett  mindre  svenskt  IT-konsultföretag,  vilket  önskade  att införskaffa en programvara för ett projektlednings- och planeringsverktyg som kan stötta hela  projektprocessen  och  alla  involverade  projektroller.  Medvetenheten  kring  de områden i projektprocessen som är i behov av stöd var däremot inte helt tydlig. Målet med   studien   var   därför   att   undersöka   företagets   tillämpning   av   den   Agila projektprocessen  och  identifiera  eventuella  utmaningar.  Vidare  var  målet  också  att undersöka hur en programvara för ett projektlednings- och planeringsverktyg kan stödja den Agila projektprocessen inom mjukvaruutveckling. Examensarbetet utfördes som en abduktiv fallstudie där flera kvalitativa datainsamlingsmetoder användes tillsammans med litteraturstudier. Som resultat av studien har två huvudslutsatser dragits. För det första; kravhantering, kundrollen, kommunikation  och  kunskapsöverföring  identifierades som framträdande utmaningar i projektprocessen i behov av ökat stöd. För det andra, att en programvara för ett projektlednings- och planeringsverktyg kan stödja projektprocessen genom att; förbättra  kommunikations-  och  samarbetsmöjligheterna,  ge  en  övergripande  och historisk projektöverblick, fungera som en gemensam lagringsplats och tillhandahålla struktur.  Vidare  har  studien  visat  att  en  programvara  för  ett  projektlednings-  och planeringsverktyg  måste  interagera  med  den  Agila  projektprocessen  för  att  ge  ett effektivt  stöd.  Som  ett  slutligt  bidrag  skapades  "the  Interaction  model",  vilken visualiserar huvudområdena inom vilka en programvara för ett  projektlednings- och planeringsverktyg måste interagera med projektprocessen för att ge ett fullt stöd till processen.