Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka stressorer som förekommer hos projektledare i interna förändringsprojekt. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva vilka former av känslo- och problemfokuserad coping som projektledare använder i interna förändringsprojekt inom vinstdrivande organisationer. Utifrån den teoretiska bakgrunden om att förändringsprojekt är komplexa, kräver prioriteringar av resurser och dessutom ofta möter motstånd, identifierades fem olika problemområden inom interna förändringsprojekt. En kvalitativ metod användes för att besvara uppsatsens syfte, där semistrukturerade intervjuer med sex respondenter ägde rum på olika vinstdrivande organisationer i Värmland. En egen analysmodell låg till grund för analysen som genomfördes genom en kombination av begrepps- och datastyrd tematisk analys som skedde med hjälp av kodning. Studiens resultat påvisar tolv stressorer relaterade till identifierade problemområden. En föränderlig och otydlig väg mot målet, tidspress och hög arbetsbelastning, att behöva möta motstånd mot förändringar och kommunikationsbrist är exempel på stressorer inom de olika problemområdena. Problemfokuserade copingstrategier relaterade till interna förändringsprojekt är planera och prioritera, sätta gränser och kommunicera. Känslofokuserade copingstrategier är undvikande, aktiv återhämtning och socialt stöd. Resultatet visar också att stressorerna påverkar varandra och därmed påverkar projektledaren på ett annat sätt än en enskild stressor i sig. Copingstrategierna kan sammankopplas med specifika stressorer. Exempelvis kan stressorn tidspress och hög arbetsbelastning kopplas till den problemfokuserade copingstrategin planera och prioritera. / The purpose of this essay is to scrutinize stressors and describe problem and emotional focused coping strategies among project managers in internal change projects within for-profit organisations. Seen from the theoretical background in which projects of change are complex, demand priority of resources and above that often encounter resistance, five different areas of problems were identified within internal change projects. A qualitative method was used in which semi-structured interviews with six respondents were held at different for-profit organisations, which used a thematic analysis through coding. The result of the study shows twelve stressors related to the identified areas of problems. Examples of stressors within the different areas of problems include managing resistance to change and a lack of communication. Problem focused coping strategies related to internal change projects are plan and prioritize, create limits and communicate. Emotional focused coping strategies are avoiding, active recovery and social support. The study also shows that the stressors influence each other and in combination can influence the project in a different way. Moreover the coping strategies can be linked together with specific stressors. For example, the stressor time pressure and a heavy work-load can be linked to the problem focused coping strategy plan and prioritize.

Omsättningen från projektverksamhet i Sverige uppgår till ca 1000 miljarder kronor per år. Enligt Svenskt projektindex är den genomsnittliga projektmognaden i Sverige 2,56 på en femgradig skala. Om Sveriges genomsnittliga projektmognad i genomsnitt ökade till 3,5 skulle det motsvara besparingar på mer än 100 miljarder kronor per år. Projektledning bör därför ses som en nyckelkompetens för alla företag och organisationer. Det finns idag stor mängd teoretisk kunskap om projektledning, verktyg och projektmodeller. Lösningen på svårigheterna att leverera projekt som uppfyller sina mål i tid och inom budget är sannolikt inte att skapa ännu mer ny teori utan att ställa sig frågan hur befintlig teori och forskning skall tillämpas i de enskilda fallen för att öka organisationens förmåga att driva framgångsrika projekt. Byggbranschen står inför samma utmaningar som övriga inom området projektledning. Samtidigt brottas byggbranschen med en produktivitetsutveckling som är svagare än för industrin i övrigt mätt i förädlingsvärde per arbetad timme. Problemet för det enskilda företaget är hur de ska förhålla sig till de utmaningar som finns idag med låg produktivitet i projekt och förväntade framtida ökningar i komplexitet och förändringshastighet. Vad kan en organisation, utifrån generella teorier och forskning göra för att öka sin projektmognad? Och även om en organisation vet vad de kan göra behöver de ställa sig frågan; av alla tänkbara saker som kan göras, vad bör organisationen prioritera och i vilken ordning bör organisationen genomföra förbättringar i arbetssätt och metoder för att gradvis öka sin förmåga att genomföra framgångsrika projekt? Utgångspunkten i detta examensarbete är undersökningen av ett enskilt företag och de olika handlingsalternativ som finns för företaget att lösa ovanstående problem, baserat på teoretisk vetenskap och företagets speciella förutsättningar. Slutsatsen är att mätning av projektmognad är en effektiv metod för att identifiera och prioritera förbättringsområden hos ett enskilt företag. Studien visar också att det är viktigt att börja metodiskt med grunderna innan ett företag implementerar en projektmodell med förhoppningen att modellen skall lösa företagers utmaningar. Grunden en projektmodell vilar på är konsekvent och systematisk tillämpning av relevanta arbetssätt och metodiker. Grunden behöver vara på plats innan övriga byggstenar läggs till. Denna rapport handlar om ett specifikt företag men det är rapportförfattarens uppfattning att tillvägagångssättet är generaliserbart och därför kan tillämpas även på andra företag som önskar öka sin projektmognad. / Turnover from project related business in Sweden amounts to approximately 1000 billion Swedish kronor per year. According to the Swedish project index, the average project maturity in Sweden is 2.56 measured at a scale of 1-5. Increasing the average project maturity in Sweden to an average of 3.5 corresponds to savings of more than 100 billion kronor per year. Project management should therefore be seen as a key competence for all companies and organizations. There is a great deal of theoretical knowledge today about project management, tools and project models. The solution to the difficulties in delivering projects that meet their goals is probably not to create even more new theory. The question should be how to apply existing theory and research to increase a specific organization's ability to drive successful projects. The construction industry faces the same challenges as others in the field of project management. At the same time, the construction industry is struggling with a productivity trend that is weaker than for the industry measured in value added per hour worked. Based on the challenges described above, the problem for the individual company is how they will adapt to the challenges today with low productivity in projects and future increase in complexity and increased rate of change. What can an organization do, based on theory and research to increase their project maturity? And given that the organization knows what they can do they then need to ask the question; of all possible things that can be done, what should the organization prioritize and in what order should the organization make improvements in methods and ways of working to gradually increase their ability to carry out successful projects? The starting point for this report project is the investigation of a specific company and the various options available for solving the above problems, based on project management theory, science and the specific conditions that characterize the organization. The conclusion is that measuring project maturity is an effective method for identifying and prioritizing improvement areas of a company. The study also shows that it is important to start in a structured way with applying the basics before a company implements a project model, hoping that the model will solve business challenges. The foundation on which the project model stands is the consistent and systematic application of the relevant working methods and methodologies. The foundation needs be in place before laying the other building blocks in place. Although this report analyzes what a specific company can do, the authors´s view is that the approach and the conclusions are generic enough to be applicable for other companies that want to increase their project maturity.

A multi project environment entails challenges to project members as well as for the unit who governs the projects. The purpose of this paper is to create a greater knowledge about how project portfolio management can function in practice in different contexts. This paper concerns the public sector which creates additional challenges for the project portfolio management. They must for example always respect how projects will affect the society. Furthermore, the projects in public sector usually have a much stricter budget as well as greater demands. The paper is based on a qualitative study in which eight project managers have been asked how they experience the project portfolio management within the public sector. The answers can be interpreted to that the relationship between the principal and the project manager is crucial to how the project portfolio management is experienced, especially concerning the degree of participation and expectations. Furthermore, there are several aspects which suggests that the mother organization and the project management are clashing. This shows itself for example in resource allocation problems and quick decision making. One way to interpret this is that it depends on two different views on decision making. The public sector entails a bureaucratic system that according to some respondents often slows decisions down, decisions which they maybe view as self-evident. To have a good and effective project management in the public sector seems hard. It is suggested though, that the project portfolio management should be adjusted to the prerequisites that each organization entails. The study also shows the importance of the relationship between agent and principal and how it affects the possibilities to operate projects effectively. / En multiprojektmiljö innebär utmaningar för såväl projektmedlemmar som för den ledning som samordnar och projektstyr. Syftet med denna uppsats är att skapa större förståelse för hur projektstyrning kan gå till i praktiken i olika kontexter. Den offentliga sektorn som studien berör innebär ytterligare utmaningar för hanteringen av en multiprojektmiljö. Uppsatsen baseras på en kvalitativ studie med åtta projektledare där projektledare har frågats hur de upplever projektstyrningen inom offentlig sektor. Resultatet tyder på att den personliga kontakten mellan uppdragsgivare och projektledare kan vara avgörande för hur projektstyrningen upplevs, exempelvis är delaktighet och förväntningar viktigt. Vidare finns det även flera aspekter som tyder på att linjeorganisation och projektverksamheten krockar. Det här tar sig bland annat uttryck vid resursprioritering och snabb beslutsfattning. Föregående kan tolkas bero på olika perspektiv på beslutsfattande. Den offentliga sektorn innebär ett byråkratiskt system som ofta upplevs bromsar beslut som de själva kanske tycker är självklara. Att bedriva en bra och effektiv projektledning i offentlig sektor tycks således vara svårt. Däremot så föreslås det att effektiviseringsarbetet bör anpassas efter de förutsättningar som vardera organisationen har för att skapa ett så effektivt system som det bara går. Studien visar även vikten av hur det personliga förhållandet mellan uppdragsgivare och projektledare påverkar möjligheterna att bedriva projekt effektivt.

IT-projekt bedrivs i många företag av olika anledningar. Orsaker till att genomföra ett IT-projekt kan exempelvis vara att hänga med i IT-utvecklingen, utveckla IT-produkter eller att stärka ett företags konkurrenskraft. Det spenderas stora summor och mycket tid på att bedriva IT-projekt och många människor arbetar i IT-projekt. Men alla IT-projekt får inte en lyckad utgång, utan många misslyckas. Ett misslyckande i ett IT-projekt kan påverkas av flera faktorer. Syftet med denna fallstudie är att analysera ett misslyckat IT-projekt för att komma fram till vilken eller vilka faktorer som påverkade misslyckandet och på vilket sätt. Undersökningen är gjord genom en kvalitativ ansats, bestående av en fallstudie med intervjuer och dokumentstudier. Teoristudier leder fram till en analysmodell med nio faktorer, som har påverkan på utgången av ett IT-projekt. Dessa faktorer är: Kravhantering, Planering, Projektledning, Ledning och styrgrupp, Användarmedverkan, Projektmedarbetare, Leverantör, Test samt Införande och avslut. För att hjälpa till och besvara C-uppsatsens syfte ställs tre undersökningsfrågor: 1. Hur förhölls sig IT-projektet till var och en av de nio faktorerna? 2. Vilken eller vilka faktorer påverkade misslyckandet? 3. Vad kunde gjorts annorlunda för att undvika ett misslyckande? Resultatet av slutsatsen i C-uppsatsen är att de faktorer som haft en avgörande påverkan på IT-projektets misslyckande är Planering, Projektledning, Leverantör samt Införande och avslut. I Planering och Projektledning brast det genomgående med att identifiera och hantera risker, både initialt och löpande under IT-projektets gång. Faktorn Leverantör var den faktor som mest påverkade misslyckandet, eftersom problem med leverantören och uteblivna leveranser påverkade resultatet starkt. Den sista faktorn som påverkade misslyckandet är Införande och avslut där det fanns brister i driftsättningen av IT-produkten och det uppstod fel som påverkade verksamheten och slutkunder. Nyckelord: IT-projekt, misslyckat IT-projekt, kravhantering, planering, projektledning, ledning, styrgrupp, användarmedverkan, projektmedarbetare, leverantör, test, införande, avslut.

Inom forskning om ’projektframgång’ råder det delade meningar om vad begreppet egentligen innebär. Det saknas ett allmängiltigt ramverk för att värdera framgång. Den här studien utforskar begreppet genom att studera upplevelsen av framgång hos olika deltagare i ett projekt som genomförts inom offentlig verksamhet. Med syfte att förstå hur de olika deltagarna inom projektet definierar vad som är framgångsrikt och ta reda på vilka dimensioner av framgång som är viktiga för dem har sex respondenter intervjuats. Resultatet har analyserats genom Shenhar, Levy och Dvirs (1997) fyra dimensioner av framgång och visar att respondenterna betonade vikten av långsiktiga dimensioner av framgång snarare än kortsiktiga. Särskilt viktigt var att projektresultatet kommit till användning, att det hade genererat ny kunskap och lett till förbättrade förutsättningar för ytterligare utveckling av deras verksamheter och för dem själva som individer. Därmed skiljer sig resultatet från tidigare forskning där framför allt kortsiktiga aspekter av framgång, som att projektresultatet levererats inom tids- och kostnadsramarna, har lyfts fram som särskilt viktigt. / Within research literature about ‘project success’ there are diverse perceptions about what the concept really entails. There is no universal framework to value success. This study explores the concept by studying the perception of success among different participants in a project that has been carried out within the public sector. By interviewing six different respondents, the purpose of the study has been to understand how the participants within the project define success and to find out what dimensions of success are most important to them. The result has been analysed through Shenhar, Levy and Dvir’s (1997) four dimensions of success and shows that the respondents emphasized the importance of long-term dimensions of success rather than short-term dimensions. Important among these were that the project results had proven useful, that it had generated new knowledge and improved the conditions for further development of their organisations and for themselves as individuals. Consequently, the result differs from earlier research where short-term dimensions of success have been described as particularly important, merely that the project result is delivered on time and within budget.

Denna uppsats syftar till att kartlägga två projekt inom två hjälporganisationer: Xola Educare i Contribution To Opportunities och Digniti Omnia i Svenska kyrkan. Studien visar hur projekten behandlar fem utvalda projektledande kunskapsområden: projektmål, intressenter, krav, tider och kommunikation. Vår frågeställning är: På vilket sätt tillämpas projektledningstekniker vid hantering av: projektmål, intressenter, krav, tider och kommunikation inom hjälporganisationers projekt? Vår utgångspunkt för denna studie är att det finns skillnader i hur nyetablerade och etablerade hjälporganisationer tillämpar kunskapsområden för planeringen av sina projekt. Studien utgår även ifrån att praktiken skiljer sig från hur den klassiska projektledningsläran beskriver de centrala delarna inom utvalda kunskapsområden. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, med intervjuer och dokumentanalys som metod för datainsamling i syfte till att kartlägga projektens nuvarande struktur utifrån kunskapsområden i relation till tidigare forskning.  Tidigare forskning om projekt inom hjälporganisationer visar en trend om ineffektivitet och mindre lyckat resultat än framgångsrika projekt. Projektledarens kompetens och erfarenhet har visat sig spela en roll i detta. Projektledande kunskapsområden har i viss utsträckning anammats men har fortfarande en stor utvecklingspotential och behöver anpassas till den kontext som ideellt baserade hjälporganisationer lever i.  Kartläggningen i sin helhet visar att nyetablerade hjälporganisationer inte använder sig lika mycket av projektledande kunskapsområdena som en mer etablerad hjälporganisation gör. Att praktiken skiljer sig från teorin visar även kartläggningen genom brister i strukturerade metodiska tillvägagångssätt. Verkligheten överensstämmer inte alltid med teorin då individer är föränderliga och projekt är rörliga företeelser som behöver foga sig efter varandra och deras kontext. Kartläggningen och studiens resultat visar att båda projekten har formulerade projektmål i dokumentform. Delprojektledarna har inte genomfört någon intressentanalys i enlighet uppsatsens teori men har en stor medvetenhet om sina intressenter. Kraven som projekten ämnar uppfylla formulerades vid projektstart. Projekten har ingen strukturerad tipsplan innehållande de teoretiska projektledningsteknikerna. Båda projekten har i enlighet med teorin strukturerade mötesformer. / The purpose of this essay is to conduct a survey of two projects within two Non-profit organizations: Xola Educare in Contribution To Opportunities and Digniti Omnia in The Church of Sweden. The study intends to investigate how the projects deal with the five selected areas of knowledge: project goals, stakeholders, requirements, timetable and communication. The essay originates from the research question of: How are knowledge areas applied to structuring projects in Non-profit organizations? Our starting point for this study is that there are differences in how newly established and already established Non-profit organizations will apply knowledge areas for the planning of their projects. The study also assumes that practice differs from how the essay's theory describes knowledge areas. The study has been conducted with a qualitative method, with interviews and document analysis as a method of data collection for the purpose of mapping the current structure of the projects based on knowledge areas in relation to the theory. Previous research on projects driven by Non-profit organizations has illustrated a trend of inefficiency and unsuccessful projects rather than successful. The project managers' skills and maturity are revealed to play a key part for their success. Knowledge areas have been used to a certain extent but still have a great development potential and need to be adapted to the context of Non-profit organizations.  The survey shows that newly established Non-profit organizations do not use as many project knowledge areas as a more established Non-profit organization does, and that theory and practice differ in these two Non-profit organizations. The survey also shows that reality differs from the theory through shortcomings in structured methodological approaches. Reality does not always match the theory when individuals and projects are changing; they need to follow one another and its context. The survey and the results of the study show that both projects have formulated project goals in document form. The project has not conducted any stakeholder analysis according to the essay theory but has a high level of awareness about its stakeholders. The requirements that the projects aim to meet were formulated at the start of the project. The projects have no structured time plan containing the theoretical project management techniques. Both the projects have structured forms of meeting according to the theory.

Nya möjligheter inom kommunikation och samarbete är en stor drivkraft gällande utvecklingen av digitala verktyg inom byggbranschen. I dagens byggprojekt har byggherrens projektledare en kritisk roll för att projekt ska genomföras framgångsrikt, och inom denna roll är kommunikation och samarbete två centrala delar. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur projektledarens roll på beställarsidan kan effektiviseras med stöd av det digitala verktyget BIM. Fokus har legat på att undersöka hur kommunikation och samarbete mellan projektledaren och andra aktörer inom branschen kan främjas med hjälp av BIM. Detta gjordes genom att besvara följande tre frågeställningar. Hur ser rollen ut för projektledare som representerar en byggherre i dagsläget? Vilka möjligheter medför BIM till en projektledarens arbete och hur påverkar detta kommunikationen och samarbetet med de övriga aktörerna? Vilka hinder och utmaningar finns kring implementeringen av BIM i projektledarens dagliga arbete? Följande examensarbete har genomförts i samarbete med AB Stångåstaden. Semistrukturerade intervjuer kring projektledarens roll har genomförts med projektledare från Stångåstaden och NCC. Ytterligare intervjuer kring BIM har genomförts med olika respondenter med särskild erfarenhet inom BIM. Intervjustudien har kombinerats med en litteraturstudie och deltagande observationer av projektledarrollen på AB Stångåstaden. Resultatet från det genomförda examensarbetet visade att projektledarrollen på beställarsidan är en bred roll med många olika arbetsuppgifter där ledarskap, kommunikation och samarbete står i centrum. Detta visade sig tydligt i intervjustudien och de deltagande observationerna där respondenterna påpekade att deras roll innebär att samordna hela byggprocessen, från tidigt skede till slutförande av projekt, för att säkerställa att byggherren får det som har beställts.  Det genomförda examensarbetet presenterade tre möjligheter med BIM kopplat till kommunikation och samarbete för en projektledare. Den första möjligheten som intervjustudien presenterade var att BIM fungerar som ett bra analysverktyg inom ett projektteam. Projektledarna betonade vikten av att samtliga projektmedlemmar ska kunna relatera till den verkliga byggnaden redan i planeringsskedet för att teamet tillsammans ska kunna ta viktiga beslut längs byggprocessen. Enligt de BIM erfarna möjliggör BIM för just detta med hjälp av 3D visualiseringar och renderingar. Den andra möjligheten som resultatet från intervjustudien presenterade var att BIM möjliggör för en integrerad, strukturerad och effektivare informationshanteringsprocess. Enligt de BIM erfarna sker detta med hjälp av en BIM kravspecifikation vars syfte är att styra upp ett projekt så att informationsflödet blir så effektivt som möjligt. BIM möjliggör dessutom för en integrerad arbetsmiljö med en gemensam informationskälla, som innebär att samtliga projektmedlemmar söker sig till samma ställe för information. Enligt båda respondentgrupperna främjar detta kommunikationen och samarbetet inom projektteamet då projektledaren säkerställer att samtliga parter arbetar med det senaste underlaget, och därmed undviker vanliga missförstånd och tvister som är kopplat till informationshanteringen i ett projekt. Enligt resultatet från intervjuerna var både projektledarnas och de BIM erfarnas uppfattning, genom tidigare erfarenheter, att de två ovannämnda möjligheterna inom kommunikation och samarbete vidare resulterar i en tredje möjlighet i form av ökad kvalitet i de byggnader som projektledaren levererar till byggherren. Trots de potentiella möjligheter som studien presenterade gällande BIM, visade även det genomförda examensarbete att det existerar två stora hinder och utmaningar med implementeringen av BIM. Det första hindret var kopplat till den tekniska aspekten av BIM, främst problematiken kring programvaror och delad information mellan de olika programvarorna. Det andra hindret var kopplat till individernas personliga inställning, främst byggbranschens konservativa inställning och motvilja att förändra ens arbetssätt. / New opportunities within communication and collaboration is a big incentive regarding the development of digital tools in the construction industry. The project manager plays a crucial part in today’s construction projects in order to successfully deliver projects, and communication and collaboration is at the heart of this role. The purpose of this master thesis has been to investigate how the role of the project manager can be streamlined and supported with BIM. The focus of the study has been to investigate how communication and collaboration between the project manager and other participants can be supported with BIM. This has been done by answering the following three question formulations. How does the role of a project manager which represents an owner look like? Which opportunities does BIM provide to a project manager’s work and how does this affect the communication and collaborations with other participants? Which obstacles and challenges exists regarding the implementation of BIM in a project manager’s work?  The following master thesis has been conducted in collaboration with AB Stångåstaden. Semi-structured interviews regarding the role of the project manager were conducted with project managers which represented Stångåstaden and NCC. Additional interviews regarding BIM were conducted with interviewees with experience within BIM. The interview study was combined with a literature study and observations of the project manager role on AB Stångåstaden. The observations and the results from the interview study with the project managers revealed that the role of a project manager which represents an owner is a very broad role where leadership, communication and collaboration is at the heart of the role. This was presented clearly by the interviewed project managers which stated that their role means to coordinate the construction process, from early stages to completion of the projects, in order to ensure that the owner gets what has been ordered. The study presented three opportunities with BIM linked to communication and collaboration for a project manager. The first opportunity which the interview study presented was that BIM is a good tool of analysis within a project team. The project managers emphasized the importance of the project team’s ability to relate to the actual building in the planning stages for the team to make important decisions along the construction process. According to the BIM experts BIM allows for just this with 3D visualizations and renderings. The second opportunity which the interviews presented was that BIM enables an integrated, structured and efficient process of information. According to the BIM experts this is done with a BIM requirement specification which purpose is to streamline the flow of information in a project. In addition, BIM allows for an integrated working environment with a single point of information, which means that all project members get their information from the same place. According to both respondent groups this promotes the communication and collaboration within a project team because the project manager ensures that all participants are working with the latest material, and therefor avoids common misunderstandings and disputes. According to the results from the interviews, both the project managers and the BIM expert’s perception, were that the two above-mentioned possibilities withing communication and collaboration leads to a third opportunity, which is improvements in quality in the buildings that the project manager delivers to the owner. Despite the potential opportunities which the study presented regarding BIM, this master thesis also showed that there exists two big obstacles and challenges with the implementation of BIM. The first challenge was linked to the technical aspect of BIM, mainly the problems surrounding software and shared information between the different software’s. The second challenge was linked to the individual’s personal attitude, mainly the conservative attitude of the construction industry.

Earned Value Management is a project methodology that has powerful features, still, it is underutilized in practice. This paper presents a systematic literature review examining the extensions made by researchers to the Earned Value methodology and further compares this to the project environments where the extensions have been utilized in. The classification system used in this paper is based on the Project Process and the Project Knowledge Areas and enables in-depth examination of the different extensions. The contribution of this paper is mainly based on the collection of all peer-reviewed articles presenting extensions to Earned Value Management, as well as incorporating the Earned Value methodology into larger frameworks. It also reveals that the Earned Value methodology has been extended to include nine of the ten Projects Knowledge Areas, and three out of the five Project Processes, this means that Earned Value Management has the capability to include comprehensive features.

Projekt har använts av människor sedan början av sin tid och är idag en vanlig arbetsform bland många branscher och organisationer. Projekt är inte bara effektiva när det kommer till att åstadkomma resultat utan också för att implementera organisatoriska förändringar och anses således spela en viktig roll i införandet av hållbar utveckling bland organisationer. Projekts användbarhet har lett till att en stor mängd forskning dedikerats till ämnet projektledning vilket bland annat bidragit med en nyanserad portfolio av projekttyper och projektmetoder. Däremot har den inte försett organisationer med en förståelse för varför så många finns och hur man väljer bland dem. Forskning pekar också på att det finns ett positivt samband mellan framgångsrika projekt och lämplig projektmetodik vilket indikerar att valet av projektmetod har en stor betydelse för projektframgång och därmed också införandet av hållbar utveckling bland organisationer. Fortfarande vet vi väldigt lite om just processen att välja projektmetod. I litteraturen inom innovationsdiffusion, däremot, har man sedan långt tillbaka sökt förklaringar till varför organisationer väljer att adoptera eller avvisa innovationer och bidragit med flera teorier inom detta ämne. Målet med denna studie var därför att undersöka om innovationsdiffusionsteorier är applicerbara i ett projektmetodsammanhang och i vilken utsträckning hållbar utveckling används som bedömningskriterium med syftet att försöka beskriva vad som ligger bakom organisationers val av projektmetod. Detta har inneburit en identifikation av påverkansfaktorer inom ramen för dessa teorier, för att avgöra deras relevans i sammanhanget, samt inom hållbar utveckling. En kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats på teori tillämpades och data ackumulerades via intervjuer från både näringslivsanställda och forskare. Resultatet indikerar att valet av projektmetod bland organisationer med stor sannolikhet påverkas av ett flertal yttre faktorer: 1) Makthavande organisationer som hämmar företag att jobba agilt genom offentlig upphandling 2) Konsultfirmor som ”säljer” olika projektmetoder genom deras kapacitet att övertyga 3) Media som influerar beslutsfattare genom dess förmåga att skapa och kapa trender och 4) Andra organisationer som influerar andra beslutsfattare att imitera deras val av projektmetod genom deras positiva resultat eller egenskaper. / Projects have been used by people since the beginning of their time and are now a common form of work among many industries and organizations. Projects are not only effective when it comes to achieving results but also for implementing organizational changes and are thus considered to play an important role in the introduction of sustainable development among organizations. The usefulness of projects has led to a large amount of research being dedicated to the topic of project management, which has, among other things, contributed with a nuanced portfolio of project types and project methods. However, it has not provided organizations with an understanding of why so many exist and how to choose between them. Studies also indicate that there is a positive relationship between successful projects and appropriate project methodology, which indicates that the choice of project method has a great importance for project success and thus also the introduction of sustainable development among organizations. Still, we know very little about the process of choosing a project method. In the literature on the diffusion of innovations, however, researchers have sought explanations for why organizations choose to adopt or reject innovations and contributed with several theories in this subject. The aim of this study was therefore to investigate whether innovation diffusion theories are applicable in a project method context and to what extent sustainable development is used as an assessment criterion with the purpose of trying to describe what lies behind organizations' choice of project method. This has involved identifying influencing factors within the framework of these theories, to determine their relevance in the context, as well as within sustainable development. A qualitative research method with a deductive approach to theory was applied and data was accumulated via interviews from both business employees and researchers. The result indicates that the choice of project method among organizations is very likely to be influenced by a number of external factors: 1) Powerful organizations which inhibit companies from working agile through public procurement, 2) Consultancy firms which "sell" different project methods through their capacity to convince, 3) Media which influence decision makers through its ability to create and cut trends and 4) Other organizations which influence decision makers to imitate their choice of method trough their positive results or attributes.

Research shows that organizations rely on intangible value chains to boost their economic development through knowledge being seen as a resource. However, due to the emerging complexity withing various organizational designs and complexity of multi-levels in projects, still very little is known on how knowledge is shared and utilized in a complex and multi-leveled context. The purpose of this thesis is to examine how knowledge is shared and utilized in complex project-based environments and how underlying mechanisms of knowledge can be stimulated to facilitate a knowledge management system. To answer the research question, data was collected through eleven semi-structured interviews and analyzed through grounded theory.    Results show that depending on the organizational environment, different mechanisms are more suited than others. In the industrial organization examined in this case study, a personification strategy is well suited as the organizational tasks are unique in nature. Furthermore, the initiation of knowledge sharing opportunities play an important role in implementing knowledge management. In this context, an institutionalization approach is the desired mechanisms to stimulate. This is due to the size of the organization and the fact that employees are geographically dispersed. It is further amplified by the increased amount of remote-working, especially in the ongoing Covid-19 pandemic which has limited face-to-face interactions. To implement a knowledge management strategy of personification and institutionalization, routines are paramount to its success. Without the implementation of standards and routines governed from the organization and management level, there is a risk of knowledge management initiatives failing due to lack of commitment and participation.