This thesis investigates how actors within the health care sector work with innovation and development of information technology products, also called eHealth. eHealth services is an expanding area which will play a vital role in tomorrow's health care system. Staffs within health care organizations do have a lot of ideas of how to develop and improve the work process and how to provide better health care. The study was performed at Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) and the purpose of this project is to evaluate the support given by SLSO innovation gateway. Innovation gateway is an approach that has been spread to some of Sweden's county councils, where the aim is to take advantage of the staffs ideas and to develop products and services based on activities that contribute to improving health care. Interviews and observations have been made to understand the innovation environment in Stockholms läns lansting. This gave an understanding for which user-centred aspects that are important to consider when developing eHealth innovations. Aspects like security, usability and availability are essential to consider when creating innovations that create value for patients and employees. The results also showed that staffs need better support from the organization and an understanding and knowledge in information technology, law and project management to be able to manage and develop eHealth innovations. The study has also shown that the client, the project and developers must all be involved in the innovation process and work with the organization to succeed. It requires a reallocation of resources to enable SLSO to provide the demanded support.

Sammandrag Internationell forskning har visat på en stor geografisk och kulturell spridning av tystnadskulturer och ett genomslag inom hart när alla samhällssektorer. En tystnadskultur innebär att en enskild har kännedom om information som behöver uppmärksammas och ageras på, men denne avstår från att föra kunskapen vidare till de som kan agera på den av rädsla för att ett sådant handlande kan få negativa återverkningar på den enskilde själv. Detta kan medföra att nödvändiga åtgärder inte sätts in i tid vilket i sin tur kan leda till förluster av allt ifrån ekonomiska värden till människoliv. För den enskilde blir följden stress då denne pressas mellan att göra vad som uppfattas som rätt och rädslan för de konsekvenser som antas bli följden. Inom svensk forskning är tystnadskulturer ett närmast oskrivet blad. Två avhandlingar har gjorts men ingen av dessa berör tystnadskulturer i samband med projektarbete. Uppsatser inom ämnet saknas helt. Detta arbete har gjorts för att studera vissa grundläggande förutsättningar. Finns det tystnadskulturer inom svenskt projektarbete och vilka följder kan dessa då få? För att nå svar har vi låtit en rad erfarna projektledare besvara en enkät och denna har sedan följts upp med djupintervjuer av utvalda respondenter. Resultatet pekar tydligt på att det även inom svenskt projektarbete förekommer tystnadskulturer och att dessa, om än mindre tydligt, kan få följder i form av kostnader och skador i linje med vad som visats i internationell forskning. / Abstract International research has shown that employee/organizational silence is culturally and geographically widely spread and has an impact on virtually every part of our society. Employee/organizational silence is when an individual has knowledge of information that needs to be acted upon but he/she refrains from passing it on to those in a position to act due to fear of adverse repercussions should he/she choose to do so. This entails that necessary measures will not be administered in time which may lead to anything between financial losses to the loss of human lives. This will result in stress for the individual pressed between a wish to do what is considered right and the fear of the consequences that is assumed to follow. In Swedish research hardly anything has been done on employee/organizational silence. Two theses have been written on the subject. No essays are registered. This work has been done to study some basic conditions. Is there employee/organizational silence in Swedish project work and if so what are the consequences? To be able to answer these questions we have made an inquiry among a group of experienced Swedish project managers and the inquiry has then been followed by in depth interviews with a select group of respondents. The result shows clearly that employee/organizational silence exists in Swedish project work and that it, although less clearly, comes with the same range of losses as shown by international research.

Projektarbete och i synnerhet projektledning präglas av tidspress och hög arbetsbelastning, vilket enligt forskningen kan leda till utmattning och utbrändhet. Syftet med denna uppsats är att få kunskap om hur projektledare upplever stress inom projekt. En kvalitativ metod användes där intervjuer genomfördes med åtta respondenter från två olika organisationer. Resultatet visar på att möjligheten att fördela arbete och bestämma arbetstid, aktiviteter som kopplar bort tankar från arbete och att välja inställning inför stressen är sätt som respondenterna använder sig av för att hantera stress. Den viktigaste slutsatsen från studien visar att erfarna projektledare använder flera olika sätt att hantera stress i projekt. / To work in projects and to manage projects in particular, is often ruled by heavy workload and time pressure, which according to research can lead to exhaustion and burnout.The purpose of this essay is to acquire knowledge about how Project Managers is experiencing and coping with stress in projects. A qualitative method was used by conducting eight interviews with respondents from two different organizations. Results from these interviews clearly shows that having the possibility to delegate tasks and to decide your own working hours, participate in activities that distracts you from thinking about work, and being able to choose your approach towards stress are different strategies that the respondents are using to cope with stress.The most important conclusion from this study shows that experienced Project Managers use several different ways to handle stress in projects.

Projekt som arbetsform är vanligt för de flesta idag. Det är projektledaren som är ledaren av projektet och har som ansvar att se till att projektmålet uppnås, arbetsuppgifterna fördelas, skapa engagemang och motivera projektdeltagarna. En projektledare har oftast goda kunskaper om hur man på bästa sätt vägleder en projektgrupp genom olika projektfaser för att uppnå goda projektresultat och vilka framgångsfaktorer projektledare ska fokusera på. En framgångsfaktor som ofta inte prioriteras är hur motiverade projektmedlemmarna är. Vad är det som gör att individer gör sitt bästa och hur får man dem till det? Motiverade individer presterar bättre. En ledares beteende kan påverka en individs motivation och därmed även individens prestation. Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad projektledare fokuserar på idag när det kommer till att skapa motiverade projektmedlemmar. Det kan vara en väg framåt i utformningen av utbildningar som berör hur ledare arbetar med motivation. För att svara på studiens forskningsfråga har vi intervjuat sex projektledare utifrån en intervjuguide för att ta reda på vad de anser motivera sina projektmedlemmar. Svaren från projektledarna har analyserat och sju handlingar som anses motivera har tagits fram och sedan analyserats utifrån Amabiles progressprincip (Amabile & Kramer 2011b). Progressprincipen visar att viktigast är att individer upplever progress för att känna sig motiverad. Våra resultat tyder på att de projektledare som ingått i studien inte har förstått det. Utifrån vår analys kan vi se att respondenterna fokuserar minst på att underlätta progress för projektmedlemmarna. Det bekräftar resultaten från en undersökning (Amabile & Kramer 2011b) där ledare fått rangordna effekterna av fem faktorer som kan inverka på de anställdas motivation och känslor under arbetet. Projektledarna som intervjuats i den här studien fokuserar mest på den psykosociala arbetsmiljön i arbetsteamet när de ska motivera sina projektmedlemmar.   Nyckelord: Motivation, Projektledning, Progress Principle, Inner Work Life. / Projects as a work form is common for most people today. The project manager is the leader of the project and has the responsibility to ensure achieving the goals of the project, to allocate the tasks, create engagement and motivate participants in the project. A project manager usually has good knowledge about the best way to guide a project team through different project phases to achieve sufficient project results. A success factor that is often not a priority is how motivated project members are. What makes people doing their best and how do you get them to it? Motivated people perform better. A leader's behavior can affect an individual's motivation, and thus also the individual's performance. The purpose of the study is to contribute knowledge about what project managers focus on today when it comes to creating motivated project members. It can be a way forward in the design of education that concerns how manager’s work with motivation. In order to answer the study's research question, we have interviewed six project managers based on an interview guide to find out what they consider to motivate their project members. We have analyzed the responses from the project managers and we developed seven actions, which were considered to enhance motivation. These were analyzed using The Progress Principle (Amabile & Kramer 2011b). The Progress Principle shows that the most important thing is that individuals experience progress to be motivated. Our results indicate that the project managers included in the study have not understood it. Based on our analysis, we can see that facilitating project members’ experience of progress, is the area least in focus. This confirms the results of a survey (Amabile & Kramer 2011b) where leaders have ranked the effects of five factors that can affect employee motivation and emotions during the work. The project leaders interviewed in this study focus mostly on the psychosocial work environment, when motivating their project members. Keywords: Motivation, Project Management, Progress Principle, Inner Work Life

Resurshanteringen är en viktig del av arbetet i ett projekt och hur resursallokeringen går till är avgörande för projektet och resultatets framgång. Trots att resursallokering är extra problematiskt i multiprojektmiljöer finns det relativt lite forskning inom ämnet. Inom branschen för teknik- och förnyelsebar energi drivs majoriteten av produktutvecklingen i form av projekt. Vår studie genomfördes för att svara på uppsatsens forskningsfråga: Hur påverkar projektledare organisationens resurshantering under projektets genomförande? För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer med totalt sex projektledare från en organisation som arbetar med lösningar för förnyelsebar energi inom sol- och gas-teknologi. Organisationen finns representerad på tre orter nationellt och ytterligare två orter internationellt. Vi har konstruerat vår intervjuguide utifrån vår problemformulering och analysen av de data som samlats in utfördes i två steg. I steg ett analyserade vi vad och hur projektledarna prioriterade samt hur de konkret gjorde för organisationens resurshantering. Syftet var att få respondenterna att berätta om sina upplevelser kring hur organisationen arbetar med resursallokering och hur de som projektledare gör när de behöver påverka den. I steg två jämfördes analyserad data gentemot tidigare forskning om projekt och resursallokering i multiprojektmiljöer. De två stegen redovisas gemensamt och parallellt med varandra i analysen för att skapa en helhetsbild i analysen. Uppsatsens resultat visar hur projektledare inom den studerade organisationen gör för att påverka organisationens resurshantering under projektets genomförande. Vår slutsats är att projektledarna påverkar organisationens resurshantering genom att förbereda sig med en grundläggande planering med förslag till problemlösningar vilka presenteras uteslutande vid personlig kontakt i form av formella och informella möten. / Resource management is an important aspect of the work of a project, and the allocation of resources is crucial for the project’s success. Although resource allocation is extra problematic in multi-project environments, there is relatively little research on the subject. In the technology and renewable energy sector, the majority of product development is conducted in the form of projects.    Our study was conducted to answer the essay's research question: How do project managers affect the organization's resource management during project implementation? To collect data, semistructured interviews were conducted with a total of six project managers from an organization that works with renewable energy solutions in solar and gas technology. Along with having offices in three locations nationally, the organization is also represented in two additional locations internationally.    We have designed our interview guide based on our problem formulation, and the analysis of the data collected was performed in two steps. In step one we analyzed what and how the project managers prioritized various aspects of the projects and how they actually managed the resources. The purpose was to get the respondents to share their experiences about how the organization handles resource allocation and how they act as project managers when they need to provide influence.    In step two, we compared our data analysis to previous research on projects and resource management in multi-project environments. The two steps are reported jointly and continuously to create an overall picture in the analysis. The essay's results show how project managers influence the organization's resource management during the project's implementation.    Our conclusion is that project managers influence the organization's resource management by carefully planning for changes in the project along with suggestions for problem solving. This influence is exerted exclusively using personal contact methods via both formal and informal meetings.

Sveriges regering har satt som mål att Sverige ska vara en ledande nation i digitalisering. Enligt målen ska offentlig sektor effektiviseras med hjälp av digitala medel, vilket ställer krav på att stora och komplexa förändringsprojekt inom IT förverkligas för att skapa långsiktiga lösningar. Tidigare forskning pekar på att för att lyckas med IT-projekt så förutsätter det identifikation av faktorer som kan påverka både process och resultat. Ett exempel är Critical Success Factors, kritiska framgångsfaktorer, för implementering av större övergripande system och vilka faktorer som påverkar resultatet av en implementering. För att lyckas finns det även en uppsjö modeller gällande förändringsledning, i vilka vi kan se likheter till framgångsfaktorer. Ett exempel är Action Research-Based Model of Change som framhåller vikten av att engagera intressenter tidigt i förändringsprocessen, stöd från ledning, utse förändringsförespråkare i form av agenter, med mera. ADKAR är ytterligare en modell för förändringsledning med individen som utgångspunkt och därutöver finns forskning som utvecklar tankarna om förändringsagenter och pratar om vikten av att dessa organiseras i team och att de i sin tur har ordentligt stöd från ledningen. Trots den stora tillgången på förändringsmodeller och framgångsfaktorer, misslyckas upp till 70 procent av förändringsprojekt och därför menar forskare att det behövs ytterligare bidrag till forskning på ämnet. Detsamma gäller för offentlig sektor, men där tidigare forskning saknas i stor utsträckning och vilket därför medför ett större behov. Inom offentlig sektor kan förändringsprojekt anses komplexa, vilket blir tydligt i denna fallstudie av förarbetet kopplat till en omfattande IT-implementation hos Linköpings kommun. Med cirka 8000 anställda och sju förvaltningar spridda över ett ännu större antal affärsområden, innebär det en stor utmaning att ta hänsyn till för att lyckas med förändringsprojektet. Genom intervjuer gjorda med ett spritt urval av respondenter från Linköpings kommun, har vi kunnat identifiera en huvudutmaning samt tre underordnade utmaningar. Den huvudutmaning vi definierat som en organisatorisk ​mångfald påverkar i stort sett alla delar av förändringen och bör därför ses som en övergripande utmaning. I tillägg till denna har vi sett tre större utmaningar; ​medvetenhet i verksamheten, ​skapa engagemang och hantera förväntningar ​och till sist fördelning av tid och resurser.​ Förändringsprojekt ställer alltså höga krav på organisationer och speciellt på kommuner där en komplex verksamhetsstruktur bidrar med ytterligare utmaningar. Utmaningar kopplat till organisatorisk mångfald och hur det ska hanteras innefattas av de tre övriga utmaningar som vi identifierat. Vår slutsats är att medvetenhet i verksamheten främst skapas genom transparent kommunikation. Att skapa engagemang och hantera förväntningar bygger på förståelse genom involvering av medarbetare. Den sista utmaningen är fördelning av tid och resurser och bör bemötas med noggrann planering och struktur anpassat efter respektive förvaltnings behov.

Syftet med studien har varit att undersöka projektledares upplevelse av kommunikationen i virtuella projekt inom IT-branschen. Datainsamling genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med totalt nio projektledare. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisk analys. Av resultatet framgår att projekten inom IT-branschen till stor del är virtuella och att kommunikationen mellan projektdeltagarna och även mot beställare till stor del sker virtuellt. Den formen av kommunikation har både för- och nackdelar, men för att för att underlätta det för deltagarna att kommunicera virtuellt är ett fysiskt första möte essentiellt för en effektiv kommunikationsmiljö. Ett sådant möte har inte bara fördelen av att deltagarna lär känna varandra, och därför får det lättare att sedan kommunicera virtuellt, utan det är också ett bra tillfälle att se till att alla deltagare får en gemensam målbild och för att skapa en känsla av grupptillhörighet (s.k. teambuilding). Medan virtuella möten har fördelen att de ofta är mer effektiva och tar mindre resurser i anspråk, har de nackdelen av att kommunikationen många gånger begränsas till text och tal, medan det är svårare att läsa av ansiktsuttryck och kroppsspråk. Samtidigt är text och tal de viktigaste kommunikationsformerna, men det finns med språket alltid en risk för misstag vid tolkningar. Studiens främsta upptäckt är att dålig kommunikation har sin orsak i misstolkningar av information. För att råda bot på detta finns tekniker med kontroll av att informationen nått fram, vilka bör användas för att säkerställa en effektiv kommunikation. / The purpose of the study has been to investigate project managers' experiences of communication in virtual projects in the IT industry. Data collection was conducted through qualitative semi-structured interviews with a total of nine project managers. The collected material has been analyzed using thematic analysis. The results show that projects in the IT industry are largely virtual and that communication between the project members and also towards clients is largely virtual. This form of communication has both advantages and disadvantages, but in order to facilitate virtual communication, a physical first meeting is essential for an effective communication environment. A physical meeting has not only the benefit of the participants getting to know each other, and therefore makes it easier to communicate virtually, but it is also a good opportunity to ensure that all participants share a common goal and to create a sense of group belonging (socalled team building). While virtual meetings often have the advantage of being more efficient and consume less resources, they have the disadvantage of difficulties to read facial expressions and body language. The communication is often limited to text and speech. On the other hand, text and speech are the most important forms of communication, but with textual and oral language there is always a risk of misinterpretation. The study's main finding is that poor communication has its cause in misinterpretation of information. In order to counteract this, there are techniques to verify that the information has been obtained, which should be used to ensure effective communication.

Syftet med studien var att undersöka projektmedlemmars upplevelser kring kunskapshantering i projekt hos startupbolag för organisatoriskt lärande. En kvalitativ fallstudie baserad på semistrukturerade intervjuer användes för att besvara vilka faktorer som inverkar på kunskapshanteringen ur perspektivet om psykologisk trygghet. Fem startups inom olika branscher med totalt tio stycken deltagare deltog, varav hälften var projektdeltagare respektive projektledare. Intervjumaterialet bearbetades via en tematisk analys och genererade följande teman: Mentalt välbefinnande, Positiv atmosfär och Leanfilosofi. Resultatet tyder på att inre motivation, god kommunikation i gruppen, ett stöttande projektledarskap, ett öppet och lösningsorienterat samarbetsklimat och ett helhets- och processtänkande påverkar kunskapshanteringen. Slutsatsen är att mänskliga aspekter är en viktig del i kunskapshanteringen i projekt och det organisatoriska lärandet i startupmiljöer, där personbunden kunskap kan elimineras genom ökade strukturella processer och mer tid för reflektion. / The purpose of the study was to investigate project members experiences of knowledge management in projects at startup companies for organizational learning. A qualitative case study based on semi-structured interviews was used to answer which factors affect knowledge management strategies from the perspective of psychological safety. Five startups in different industries with a total of ten participants participated, half of whom were project participants and project managers respectively. The interview material was processed through a thematic analysis and generated the following themes: Mental well-being, Positive atmosphere, Lean philosophy. The result indicates that internal motivation, good communication in the project group, a supportive project leadership, an open and solution-oriented collaborative climate and a holistic process-thinking approach, influence the knowledge management strategies. The conclusion is that human aspects are an important part of knowledge management and effective organizational learning in startup environments, where individual-bound knowledge can be eliminated through increased structural processes and more time for reflection.

Det har blivit allt viktigare för organisationer och deras projekt att hantera hållbarhet. Tidigare studier har till störst del fokuserat på hållbarhet och projektledning som separata forskningsområden, vilket medför att det krävs mer förståelse relationen mellan områdena. Med hänsyn till byggbranschens omfattande miljöpåverkan studeras byggprojekt som en specifik kontext i den aktuella studien och syftet är att ta reda på hur hållbarhet i byggprojekt hanteras. Studien är av kvalitativ art där 11 projektledare från bygg- och fastighetsbranschen har intervjuats. Resultatet presenteras i fyra teman: (1) Vem bär ansvaret?, (2) Kunskap i centrum, (3) Kostnad, tid och hållbarhet i målkonflikt och, (4) Prioriteringar. Studien visar att projektledare har en upplevelse av att det är många hållbarhetskrav som ska hanteras och att det medför många aspekter att ta hänsyn till. Arbetet med att hantera hållbarhetskraven påverkas av kunskap, ekonomi och tid samt tendensen av att hålla andra parter i och kring projekten ansvariga för att förbättra hållbarheten i byggprojekt. Av studien framkommer det att projektledarens roll, ansvar och kunskap om projektledning är faktorer som genomsyrar hur hållbarhetskrav i byggprojekt hanteras. För att främja och förbättra byggprojektens hållbarhet behöver projektledare ta större ansvar för hållbarhetsarbetet samt fördjupa sina projektledningskunskaper, för att bättre kunna styra arbetet och prioritera mellan olika krav. / The importance for organizations and projects to adopt sustainability has increased. Previous research has so far mainly treated sustainability and project management as separate research areas, resulting in a lack of understanding in the merged field of sustainable project management. Therefore, is sustainable project management a research area of interest and the context of this study is construction projects, considering the significant environmental impact of the construction industry. The aim of this thesis is research how sustainability is manged in construction projects This qualitive study includes interviews with 11 project managers in the construction- and real estate sector. The result consists in four themes: (1) Who´s responsible?, (2) The power of knowledge, (3) Conflict between time, money and sustainability, and (4) Priorities. The study shows that the project managers have numerous sustainable requirements to acknowledge, which lead to managers having many different aspects in consideration during the project. Four factors were identified to impact the sustainable work in construction projects; economics and time, knowledge, and a tendency to hold other stakeholders responsible for the sustainability outcomes. The results establish the importance of project managers’ responsibility of projects’ sustainability, as well as knowledge of project management. Therefore, in order to improve the sustainability of construction projects, project managers need to take more responsibility of the sustainability work and deepen their knowledge of project management to manage the projects better and prioritize between different requirements.

Many companies depend on their innovation capabilities to increase sales in an increasinglycompetitive market. This affects the companies’ R&D departments, which have to identify and develop new products that the market demands. However, even though new product development has been a well-researched area, there is still a gap between theory and practice regarding how to implement efficient new product development processes. Therefore, this study has investigated how the outcomes of new product development projects can be more  consistent. Particularly, the study has focused on how project governance of new product development can be improved. This investigation has been done by conducting a case study of six new product development projects at Sandvik Materials Technology in Sandviken, Sweden, a world-leading manufacturer of high-value added steel products. The results indicate that new product development at Sandvik Materials Technology works well, however there is still room for improvement. The findings suggest that in order to improve the consistency of the project outcomes, education in the process and workshops are needed. Furthermore, roles and responsibilities should be more specific and a structure for how to handle projects in the matrix organization has to be implemented. The findings of this study have implications both on the theoretical and practical aspect. Regarding the theoretical aspect, the findings provide additional data in a well-researched area  that still has a knowledge gap between literature and practice. Furthermore, from a theoretical point of view, the findings show how a world-leading manufacturer can improve the consistency of its new product development project outcomes. / Många av dagens företag måste förlita sig på sin produktutveckling för att öka försäljningen på enalltmer konkurrensutsatt marknad. Detta påverkar företagens forskning- och utvecklingsavdelningar som måste identifiera och utveckla produkter som marknaden efterfrågar. Trots att produktutveckling är ett väl utforskat område finns det ett gap mellan de teoretiska modeller och den praktiska implementeringen av dem. Denna studie har därför studerat hur resultatet av produktutvecklingsprojekt kan förbättras. Mer specifikt har denna studie fokuserat på hur styrningen av produktutvecklingsprojekt kan bli bättre. En fallstudie på sex produktutvecklingsprojekt i Sandvik Materials Technology, en världsledande tillverkare av högt förädlade stålprodukter, i Sandviken, Sverige har bidragit till empirin. Resultatet indikerar att produktutvecklingen på Sandvik Materials Technology fungerar bra, däremot finns det utrymme för förbättringar. Förbättringarna gäller framförallt utbildning i processerna, workshops, förtydliga roller och ansvar och en tydlig struktur för hur produktutvecklingsprojekt ska hanteras i matrisorganisationen. Studien kommer att bidra till teorin genom empiri i form av en fallstudie. Denna fallstudie kan tillsammans med andra studier fylla gapet mellan teoretiska projektmodeller och den praktiska implementeringen av dem. Denna studie kommer även att bidra till en förbättring av Sandvik Materials Technologys produktutvecklingsprojekt.