Two organizations with different frequency on their events have been researched by deep interviews and an observation. The examined organizations are Löfbergs Lila Arena and Karlstad Grand Prix. The traditional event organization primarily focuses on solving problems and delegating tasks during their meetings. And can therefore be seen as single loop learning. This leads to a situation where problems are being solved individually and the organization becomes very dependant on certain persons. The more process oriented event organization discuss their problems and tries to find the source of the problem. This implies that they use double loop learning and become less dependant on a specific person, rather the position. The tourism industry is one of the fastest growing industries in Sweden. Events are a contributing part of this growth. The purpose of this paper is to examine how the transfer of experience differs between a traditional event organization and a more process oriented one.

Det ökande behovet av nationella IT-stöd inom hälso- och sjukvård har lett till att en nationell IT-strategi för vård och omsorg har utarbetats och att flera projekt inom ramen för denna strategi har startats. Ett av dessa projekt är utvecklingen och det nationella införandet av det nya ordinationsverktyget Pascal vilket innefattar samtliga landsting och kommuner. Förutsättningarna för projektet och dess storlek medför att ledningen måste finna tillämpbara strategier för att hantera dess komplexa förhållanden. Det har konstaterats att ett stort antal projektmisslyckanden kan bero på att komplexa projekt leds genom icke tillämpbara strategier. Ledning av komplexa projekt försvåras av det faktum att linjära strategier inte är tillämpbara, strategierna bör istället situationsanpassas och väljas efter de olika problemen som måste bemötas under projektets gång. Denna fallstudie ämnar identifiera vilka komplexiteter projektet uppvisar samt hur de kan hanteras utifrån projektets förutsättningar. Fallstudien gjordes genom en kvalitativ metodansats där elva intervjuer utfördes med personer från projektledningen, en kommunikatör samt ansvariga för landsting och kommuner. Slutsatserna var bland annat att stöd, transparens, god dialog, kunskapsutbyte och anpassningsbarhet var centrala faktorer för projektets framgång. / The increasing need for national IT support in health care has led to the development of a national IT strategy for health care services and the initiation of several IT projects in health care. One of these projects is the development and national introduction of the new prescription tool Pascal which includes all counties and municipalities. The projects initial conditions and its size entail that the management must find suitable strategies to cope with its complexity. It has been found that a large number of project failures can be caused by the fact that complex projects sometimes are led by unsuitable strategies. Managing complex projects can be complicated due to the fact that linear approaches are not suitable. The strategy selection should be situation dependent and determined by the problems at hand. This case study intends to identify how a complex project for the introduction of an innovation in the Swedish health care can be managed to deal with its complexity. The case study was executed by a qualitative method in which 11 interviews were conducted with members of the project management, a communicator, and people responsible for the implementation in municipalities and counties. The conclusions were that support, transparency, good dialogue, the exchange of knowledge and adaptability were the key elements to project success.

Traditionellt har förändringsprojekt utförts av personer med rollen som projektledare. Idag finns dock en trend bland organisationer att för större och mer komplexa interna förändringsprojekt anlita både en projektledare och en eller flera förändringsledare. Forskare har under det senaste decenniet ställt frågor om vem som egentligen bör leda förändringsprocesser och vem som har rätt kompetens. Flera av dem menar att projektledaren inte ensam bör leda större förändringsprojekt och att förändringsledaren har en eller flera viktiga roller i förändringsprocessen. Det finns inte någon tydlig bild av hur projektledare och förändringsledare i interna förändringsprojekt kompletterar varandra. I den här studien ställer vi oss frågan varför organisationer väljer att anlita både en projektledare och en förändringsledare. För att få svar på den övergripande frågan har vi studerat rollfördelningen, och vidare vilka aktiviteter som projektledaren respektive förändringsledaren förväntas utföra samt vilka kompetenser som förväntas finnas hos projektledaren respektive förändringsledaren. För studien har vi tillämpat en kvalitativ metod. För att få ett brett underlag och data från andra branscher än IT (vilka delvis har studerats tidigare utifrån liknande frågeställningar) har sju respondenter valts ut. Organisationerna återfinns i en myndighet, en kommun, ett regionförbund, och privata näringslivet inom flyg, försäkring, bank och finans samt telekommunikation. Intervjuerna har genomförts med öppna frågor som har relativt hög grad av standardisering och en låg grad av strukturering. Data har bearbetats och kategoriserats utifrån frågeställningarna. Resultaten har sedan analyserats och jämförts med tidigare forskning. Studien visar att förändringsledaren har en annan roll än projektledaren. Den visar också att organisationer i allmänhet upplever att det behövs minst två personer för att nå bra resultat i förändringsprocessen och att dessa gärna ska ges möjlighet att fokusera på olika faser i projektet. Organisationer som anlitat både en projektledare och en förändringsledare förväntar sig olika kompetenser hos dessa och att de ska utföra olika och kompletterande aktiviteter. Framförallt tänker man sig att de tillsammans ska bära och stötta varandra, och att projektledare och förändringsledare var och en för sig ska få möjlighet att fokusera på det de har bäst kompetens för. Projektledaren har därför främst ansvar för planering och budgetering och förändringsledaren har främst ansvar för medarbetarperspektivet och andra mjuka värden. Studien visar dessutom att de förändringsledare som organisationen väljer ut ofta internrekryteras och att de förväntas ha goda kunskaper om verksamheten. / Traditionally Project Managers have been responsible for managing organisational change projects. However, a growing number of organisations today use both a Project Manager and a Change Manager in order to manage large and complex organisational change projects. The questions researchers have asked over the last decade are: Who should have the leading role in managing change; and who have got the right skills to manage change projects. Several researchers suggest that a Project Manager should not manage large change projects alone and that a Change Manager plays at least one key role when it comes to managing change projects. In this study, we focus on why organisations choose to use both a Project Manager and a Change Manager. To answer this we have studied the roles and the activities that a Project Manager and a Change Manager is expected to perform when managing organisational change initiatives. We have also studied what are the expected competencies. For this thesis we have applied a qualitative research method. In order to collect a variety of data and also data from industries other than the IT (part of which has been studied previously with similar questions), seven respondents were selected. The organisations represent an authority, a municipality, a regional federation, and private sectors of aviation, insurance, banking and finance and telecommunications. We conducted the interviews with open-ended questions with a relatively high degree of standardization and a low degree of structuring. Data was processed and categorized on the basis of the questions. The results were then analysed and compared with conclusions of previous research. The conclusion is that the role of the Change Manager is very different from that of the Project Manager and that organisations in general feel that it takes a combination of both to achieve good results in change projects. Also they should be given the opportunity to focus on different phases of the project. Organisations that engage both a Project Manager and a Change Manager expect these to have different skills and competencies in order to be able to perform different and complementary activities. It is suggested that together they will manage the change project initiative supporting each other and that they will be able to focus on activities that they have the best capacity to perform. In this study the Project Manager is more often primarily responsible for planning and financial aspects, and the Change Manager is primarily responsible for handling the employees’ perspective and a human resource management approach. The study also shows that the Change Manager chosen by the organisation is frequently recruited internally and is expected to have thorough knowledge of the daily work activities.

Hur vet man att ett projekt är på banan? Vad ska man driva och följa upp mellan gaterna för att nå gaternas specificerade kriterier i tid och med rätt resultat? Vilka mätpunkter behövs? Med vilka intervall ska framdriften mätas? Och hur visar projektledaren framdriften för intressenterna så att rätt åtgärder för att styra rätt kan sättas in om det är på väg att gå fel? En huvudfaktor för att lyckat leda projekt mellan faser och gater torde ligga i förmågan att se hur uppgifter fortskrider mellan gaterna. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap kring hur en sund framdrift mellan gaterna i projekt kan erhållas så att man vid gaterna uppfyller de kriterier som specificerats samt söka besvara hur framdriften kan kommuniceras till dess intressenter på ett framgångsrikt sätt. Följande forskningsfrågor ställdes: 1. Vilka indikatorer är enligt forskning och ledande praktik lämpliga att använda för att följa framdriften i projekt mellan gaterna i projektledningsprocessen? 2. Hur kommuniceras framdriften så att det är lätt för ett projekts alla intressenter att förstå hur projektet framskrider mellan gaterna? 3. Med vilka intervall mäts lämpligen framdriften mellan gaterna? 4. Hur kan indikatorer formuleras/utvecklas utifrån en specifiks verksamhets behov? En hermenuistisk kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes. Studien genomfördes delvis på det företag författaren själv arbetar på varför metoden innehåller stora delar av aktionsbaserade forskningselement. Sammanställning av rekommendationer från forskning och ledande praktik jämfördes med resultat hämtade från benchmarkingstudie och fallstudie ur vilken slutsatser dragits. Under benchmarkingstudien och fallstudien genomfördes totalt 23 semistrukturerade djupintervjuer med avsikt att förstå behov och framgångsfaktorer. Processen för arbetet kan liknas med en explorativ designprocess där författaren succesivt sökt ta fram och forma lämpliga framdriftsindikatorer utifrån en specifik verksamhets behov. Studien visade att det, sedan de tre framdriftsindikatorerna "Scope, time och cost" befästes i begynnelsen av användandet av projekt som arbetsform, numer finns insikter om att det är många faktorer som tillsammans leder ett projekt framåt. Olika faser i projekt kräver olika insatser, olika intressenter kräver olika information, olika nivåer i projektet har olika behov av uppföljning varför en väl avvägd kombination av ett 15-tal olika indikatorer så kallade Key Performace Indicators (KPI’er), designade för respektive projekts och verksamhets unika behov rekommenderas. Studien visade vidare att en framgångsfaktor för kommunikation av projektframdrift ligger i hur samarbete i projekt sker. Rekommendationen är att design av kommunikationstruktur utformas så att helhetsperspektiv och röd tråd i forum och dialog erhålls. Visualisering av framdriften och samtliga intressenters deltagande vid möten och framdriftskommunikation konstaterades vara en grundförutsättning för framgångsrika resultat. Avseende lämpliga intervall drogs slutsatsen att även dessa rekommenderas att sättas utifrån behov eftersom behoven av dialog av respektive indikator varierar under projektens gång. Kommunikationsprincipen "hellre ofta och lite, än sällan och mycket" rekommenderades. Grundat i studiens resultat rekommenderades slutligen lämpliga indikatorer, lämplig kommunikationsstruktur och lämpliga intervall designade unikt för den specifika verksamheten i uppsatsens fallstudiedel. / How does one know that a project is on track? What criterias should be monitored between the Gates so that specified criterias is obtained at the Gate? Which measuring points are needed? At what intervals should the progress be measured? How does the project manager present the progress to its stakeholders in a successful manner so that the stakeholders understand the status and decide upon corrective actions if needed? A key factor in successfully managing projects between phases and Gates would most presumably lie in the ability to see the progress of tasks between the gates. The objective of this Master thesis is therefore aimed to contribute with knowledge regarding how to achieve a sound progress between the Gates of the project so that specified gatecriterias will be obtained at the Gate. This Master thesis will also seek to contribute knowledge about how to communicate the progress to its stakeholders in a successful manner whereupon the following questions where put: 1. What indicators are suitable to use in the project management process when following the project progress between the Gates in accordance to previous research and leading practice findings? 2. How can the progress be communicated to its stakeholders so that it will be easy to follow the progress of the project between the Gates? 3. What measurement intervals are considered to be suitable when following the progress between Gates? 4. How can indicators be designed/developed based on a specific business requirements? A hermenuistic qualitative study with an inductive approach was conducted. Since the author of this thesis works at the company where the study was conducted the method contains many elements of action research. A summary of recommendations from research and leading practice were compared with results obtained in the benchmarking study and the case study from which conclusions were drawn. A total of 23 semi-structured interviews were conducted during the benchmarking study and the case study with the intention of understanding the needs of information at the specific business and to understand which factors that could be considered as success factors. The progress of the work can be considered as an explorative design process in which the author successively have designed and developed suitable Key Perfomance Indicators, KPI’s based on a specific business requirements. The results shows that modern research has come to an insights that the progress of a projects consists of more factors than the three indicators "Scope, time and cost" recommended at the early stages of using project as a working method. The different phases of the project require different actions and efforts and interventions, various stakerholders requires different information, different levels of the project management has different needs for follow-up and require different levels of detailed information, why a balanced combination of some 15 different Key performace Indicators (KPI's), designed for the unique needs of each project and activity is recommended. The study shows that the success of communicating project progress lies in the way cooperation is based in the project. It is recommended that the communication structure is designed so that a holistic perspective and a "red thread" in forum and dialogue are obtained. Visualization of progress and participation of all stakeholders at pulsmeetings were found to be a prerequisite for successful results. Regarding an appropriate interval, it is concluded that each interval are recommended to be set on the basis of need since the needs of dialogue for each indicator varies with the progress of the projects. However, communication using the principle "rather babysteps - often and short, than elephant paces - seldom but long" is recommended. Based on the results from the study, the thesis ends with recommending suitable indicators, suitable communication structure and suitable intervals designed uniquely for the specific business in the case study.

Organisationer med komplexa projekt som sträcker sig över ett flertal år finner svårigheter att förhålla sig till projektens fördefinierade parametrar tid, kostnad och omfattning. Skenande kostnader och förseningar är vanligt förekommande i dessa typer av projekt, då projekten omfattar ett samspel av ett flertal aktiviteter och där projektets omfattning ofta förändras. Det finns metoder som verksamheter kan tillämpa för att kontrollera ovannämnda parametrar och i ett tidigt skede kunna identifiera när någon av parametrar tenderar att överskridas. En metod som styrker prestationsmätningar är Earned Value Mangament, EVM. Syftet med studien var att identifiera vart organisationer brister gentemot branschstandarden inom EVM, ANSI/EIA-748. Standarden innehåller viktiga steg för att kunna utföra en korrekt prestationsmätning tillsammans med teorin från Earned Value Management. Resultat studien presentera indikerar på att organisationer måste skapa tydliga riktlinjer hur ANSI/EIA-748 skall tillämpas. Till exempel att alla bryter ner arbetet och fördelar sina budgetar på samma sätt. Studiens resultat antyder också att Rolling Wave är ett lämpligt verktyg för komplexa och långa projekt. Av den anledningen att projektledare inte planerar för mycket i onödan eftersom projektets omfattning ständigt förändras.

Omgivningen ställer ständiga krav på organisationer att arbeta aktivt för att effektivisera arbetsprocesser för att behålla sin konkurrenskraft och legitimitet. Ofta innebär detta någon form av ökad digitalisering och införandet av nya IT-system då dagens teknik skapar möjlighet för organisationer att bearbeta en högre omfattning av information och sammanlänka både interna och externa intressenter. Vid införandet av ett nytt IT-system i en offentlig organisation råder det dock lite andra förutsättningar än i ett privat företag. Det finns en högre grad av yttre krav i form av lagar och förordningar som gäller för samtliga offentliga verksamheter i landet. Systeminförande i kommunala organisationer utförs ofta i projektform innebärande att projektledaren har stor betydelse. Ett nytt system berör användare med stor variation av erfarenhet och kunskap i samband med användningen av systemstöd i de dagliga arbetsprocesserna. Detta ställer stora krav projektledaren, både rörande de tekniska aspekterna men även i hur de framtida användarna bemöts, utbildas och sedan stöds under användandet när systemet tagits i drift. Syftet med denna uppsats är att via kvalitativa intervjuer samla in empiri för att identifiera och beskriva vilka egenskaper som gör en projektledare framgångsrik i arbetet att motivera användarna i samband med införandet av ett nytt IT-system i en kommunal organisation. Hurhar projektledaren agerat för att vara framgångsrik i arbetet att utbilda, informera och stödja användarna av ett nytt IT-system? Det är denna undersökningsfråga som denna uppsats berör och som resulterar i en konkret beskrivning över specifika egenskaper hos en projektledare som är viktiga vid IT-projekt i kommunala organisationer. De egenskaper som visat sig vara avgörande är främst förmågan att anpassa sitt ledarskap. Att läsa av användarna och se till deras individuella behov för att skapa motivation. Dessa behov tillfredsställs genom att projektledaren är tillgänglig, bemötande, tålmodig, lugn, positiv, tydlig, har kunskap om IT, är social, tålmodig, kommunikativ, engagerad, förstående och tillitsfull, ödmjuk men ändå självsäker. Men genererar endast i effektivt ledarskap om projektledaren har förmågan att avgöra vad en individ kräver i en specifik situation för att bli motiverad i användandet av ett nytt IT-system i en kommunal organisation. Nyckelord: ledarskap, systeminförande, IT-system, kommunala organisationer,projektledning, motivation, situationsanpassat ledarskap, motiverade användare.

Purpose: Small enterprises (10-49 employees and annual sales of less than 100 million SEK) in the construction industry do not often have the opportunity to develop as easily as large enterprises, often due to lack of knowledge and resources. The startup cost for BIM usage are high and involve the purchase of software licenses, hardware and education. One reason why enterprises do not use BIM is because the construction industry has always been conservative. The aim of the work is to establish simple guidelines for small enterprises, so that they get an effective transition process and can start projecting using BIM. Method: The methods used in the report are literature studies and interviews, therefore this is a qualitative study. The interviews are semi-structured, with a number of questions being determined before the interviews and follow-up questions are set during the interviews. The main theme of the interviews relates to the knowledge level within BIM, which preparations are required for the transition process, problems that may arise, the software used and the education of staff. The scientific literature consists of studies on Building Information Management, BIM in small enterprises, project management and steps to BIM. The literature is examined in a critical, methodical and systematic manner with a scientific purpose. The method was used to obtain trustworthy research around the area. Findings: BIM in the project management is often used in small enterprises for visualization of a construction project. More advanced use is not utilized to the extent that it is possible. None of the interviewees considered that the implementation of BIM was difficult. The most importantstep in the transition process are to make up a decision that BIM is to be used in the company. After the decision is taken, some of the most important steps are to evaluate resources, choose software, acquire hardware and train staff. Implications: BIM is an expensive investment, but in a long-term perspective it is profitable. The biggest obstacle with BIM is the lack of knowledge and low motivation for change. A clear plan must be made for the implementation of BIM and the enterprises management must realize the benefits of BIM before a decision on implementation can take place. BIM design improves communication opportunities between project managers and other stakeholders. Clashes between building components are often discovered during the design process, saving both time and money in the production. It is important that great commitment is being placed in the education of BIM and to review what resources the enterprise already has. Limitations: The report's empirical data is primarily collected and adapted to small enterprises. Only Swedish enterprises with employees who have experience of BIM use in the project management have been interviewed. The results of the research are only for Swedish enterprises who are going to make the transition process to a BIM-based project management. / Syfte: Små företag (10-49 anställda och en årlig omsättning som är mindre än 100 miljoner kr) i byggbranschen har sällan möjlighet till att utvecklas lika lätt som stora företag, vilket ofta beror på bristande kunskaper och resurser. Uppstartkostnaderna för BIM-användning är höga och innebär inköp av mjukvarulicenser, hårdvaror och utbildningar. En av anledningarna till att fler företag inte använder BIM är för att byggbranschen alltid har varit konservativ. Målet med arbetet är att etablera enkla riktlinjer åt små företag, så att de får en effektiv övergångsprocess och kan börja projektera med hjälp av BIM. Metod: De metoder som används i rapporten är litteraturstudier och intervjuer, alltså är rapporten en kvalitativ studie. Intervjuerna är semistrukturerade där ett antal frågor är bestämda innan intervjutillfällena och följdfrågor ställs under intervjuernas gång. Intervjuernas huvudområden och teman berör kunskapsnivå inom området BIM, vilka förberedelser som krävs för övergångsprocessen, problem som kan uppstå, vilka mjukvaror som används och utbildning utav personal. Vetenskaplig litteraturen består av studier om Building Information Management, BIM i små företag, projektledning och steg för BIM-implementering. Litteraturen granskas utifrån ett kritiskt, metodiskt och systematiskt sätt med ett vetenskapligt syfte. Metoden användes för att få fram trovärdig forskning kring området. Resultat: BIM i projektledningen används ofta i små företag för visualisering av ett byggprojekt. Mer avancerad användning utnyttjas inte i den utsträckning som det ges möjlighet till. Ingen av de intervjuade ansåg att implementeringen av BIM var svår. Det viktigaste steget i övergångsprocessen är att ta beslut om att BIM ska användas i företaget. Efter beslutet är taget är några av de viktigaste stegen att utvärdera resurser, välja mjukvaror, införskaffa hårdvaror och utbilda personal. Konsekvenser: BIM är en dyr investering, men i ett långsiktigt perspektiv är det lönsamt. Det största ansedda hindret med BIM är okunskap och låg motivation till förändring. En tydlig plan måste tas fram för implementeringen av BIM och företagets ledning måste inse fördelarna med BIM innan ett beslut om implementering kan ske. BIM-projektering förbättrar kommunikationsmöjligheterna mellan projektledaren och övriga intressenter. Många kollisioner mellan byggdelar upptäcks redan under projekteringen och sparar både tid och pengar i produktionen. Det är viktigt att stort engagemang läggs på utbildningen av BIM och att se över vilka resurser som företaget har. Begränsningar: Rapportens empiri är främst insamlad och anpassad åt små företag. Enbart svenska företag med anställda som har erfarenheter av BIM-användning i projekteringen har intervjuats. Resultatet gäller endast för svenska företag som planerar en övergångsprocess till en BIM-baserad projektledning.

The aim of this thesis is to study and evaluate a project management process on a company as well as its application within the company and finally to propose improvements that can be made. The research consists of a literature study and an ethnographic case study at one of the development units at Alecta Pensionsförsäkringar AB. Alecta is one of Sweden's leading pension insurance companies specializing on occupational pensions. The system considered is the company's internet office, the portal that customers should be able to use for everyday issues. During the work, the company's project management process, MOPS, has been mapped using facts from internal documentation, interviews with project members, as well as observations made within the company. The system has then been analysed and compared with different types of project management models and changes to the project management process have been proposed. The proposed changes are in consideration of producing high quality customer-oriented systems. The main proposals are: Inform the management and decision-making bodies about the workings of agile models. Introducing agile models as an alternative project management process in customer-oriented development. Customize the documentation requirements depending on the system being developed. At the beginning of a project, superficially educate project members about the selected models and how they work. Provide employees with information on the various models and how they, as well as about where said information is available.

Projekt utgör en stor del av den globala produktionen och både ledning och medarbetare måste ha kompetens och vilja att sträva mot hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att belysa projektledares upplevda förutsättningar för att kunna implementera företagets hållbarhetspolicy i sina projekt. Undersökningen har skett genom diskursanalys av fyra företags hållbarhetspolicys samt intervjuer med projektledare på dessa företag. Företagen är vinstdrivande med en tydlig hållbarhetsprofil. Det teoretiska ramverket utgörs av hållbar projektledning. Resultatet visar att hur företagen väljer att kommunicera sin hållbarhetspolicy spelar roll för hur den används. Att rikta kommunikationen till mänskliga faktorer har visat sig vara mer framgångsrikt sett till hur projektledarna tar policyn till sig, gentemot rak information som inte har samma genomslagskraft. Det har också visat sig mer fördelaktigt för företagen att använda sina projekt för att integrera hållbarhet i linjeorganisationen snarare än att integrera hållbarhet från linjeorganisationen ut i projekten. Projektledarna har svårt att se sin egen roll för att gå mot en hållbar utveckling. De ramar in sig själva i organisationen och missar sin egen roll ur ett samhällsperspektiv. Dessutom är hållbarhetsfrågor något som de lägger över på sakkunniga och därför inte reflekterar över så mycket själva. De utgår från att någon annan redan har tagit ansvar.

Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur generella projektledningsmetoder används inom reklambranschen. Vi ville undersöka vilka aspekter av projektledningen som kan påverkas av de speciella förutsättningar som finns i reklambranschen. Varje reklamprojekt innehåller en skapandeprocess, och vi ville se hur sådant påverkar projektledningen. Vi sammanställde först ett antal generella projektledningsmetoder för att få en teoretisk bild av hur projekt kan bedrivas. För att ge läsaren en inblick i reklambranschen och hur reklam skapas, beskrev vi även reklam ur ett teoretiskt perspektiv. Med utgång från vår teori, genomförde vi en kvalitativ studie av sju reklambolag i Karlstad. Vi gjorde djupintervjuer med en projektledare från respektive byrå, under vilka de fick beskriva sitt projektarbete. Det empiriska resultatet från intervjuerna jämfördes sedan med den teori som låg till grund för undersökningen. Undersökningen visade att reklambyråerna i stor utsträckning använde sig av projektledningsmetoder, i vissa fall utan att de själva var medvetna om det. Förstudien är inte särskilt omfattande från byråernas sida. Det är istället kunden som genomför det mesta av det arbete som vi skulle kalla förstudie. Planeringen av den kreativa arbetsprocessen var i de flesta fall så ostrukturerad som vi på förhand trott. Vi märkte även från vissa byråer en ovilja att strukturera planeringsarbetet, något som verkade bero på branschtraditioner. Efter att planeringen för projektet är gjord och idén tagits fram, har reklambyråerna ofta en produktionsledare som styr genomförandefasen. Projektledarna har då en marginaliserad roll, vilket är en skillnad gentemot gängse metodbeskrivningar inom akademin och näringslivet. Även om det fanns brister i planeringsarbetet, hade byråerna väl utarbetade rutiner inom andra delar av projektarbetet, framförallt för acceptansproceduren mellan byrå och kund. Byråerna visade genomgående brister när det gäller rutiner för erfarenhetsutbyte mellan projekt. Slutrapporter skrivs inte, och lärdomar stannar därför hos dem som deltagit i det specifika projektet. Det riskerar att göra reklambyråerna beroende av att medarbetare stannar inom företaget. / The purpose of this essay was to study to which extent project management methods are used in advertising projects. We wanted to investigate which aspects of project management can be affected by the special conditions characterizing the advertisement business. All advertising projects demand a process of creation, and we wanted to see how that can affect the project management. In order to create a picture of how projects can be run from a theoretic point of view, we made a compilation of a number of general project management methods. To give the reader an insight in the advertisement business and in how advertisement is produced, we also described advertisement from a theoretic point of view. With our theoretic view as base, we carried out a qualitative study of seven local advertising agencies. We made in-depth interviews with project managers from all seven agencies respectively, during which they described their project processes. The empirical result from the interviews was then compared with the theories that formed the basis of the study. The study showed that the advertising agencies to a great extent used project management methods, in some cases without themselves being aware of it. The agencies’ feasibility study is not especially comprehensive. Instead it is the clients that perform most of the work that we associate with feasibility studies. The planning of the creative work process was in most cases as unstructured as we had expected. We also noticed unwillingness from some agencies to make the planning process more structured, something that seemed to be due to business traditions. After the project planning is done and the idea for the campaign has been developed, the agencies often have a production manager to control the project execution phase. During the execution phase, the project manager has a marginalized role, something that differs from an academic view of project management. Even if the agencies had deficiencies in their planning processes, they had well elaborated acceptance procedures. All agencies lacked routines for exchange of experience between projects. Final reports are not written, and lessons learned stay within the project team. This leaves the success of the agencies depending on their co-workers staying in the company.