Studien undersöker hur yttre motstånd mot projekt hanteras i offentlig sektor, där åtta projektdeltagare genom en kvalitativ studie har intervjuats med semistrukturerade frågor för att svara på studiens grundläggande frågeställningar: hur hanterar projektgrupper yttre motstånd? och vilka strategier använder sig projektdeltagare av för att riskhantera yttre motstånd? Valet av respondenter skedde genom ett målinriktat urval av projektdeltagare, där samtliga har arbetat med aktuella projekt som mött yttre motstånd. Intervjuerna har sedan transkriberats och kodats genom tematisk analys vilket resulterade i fyra teman: En mejlkorg under lupp, Lämnad i sticket, Plikten framför allt och Rusta upp med en strategi. Resultaten visar att det yttre motståndet respondenterna råkat ut för kunde få konsekvenser för både projektarbetet och projektdeltagarna själva. Vissa intressenters aktiva motsättning bidrog till en högre arbetsbelastning för projektgruppen och att känna sig förberedd på att kunna möta motståndet bidrog till en känsla av ökad psykologisk trygghet. Studien visar att om projektdeltagarnas psykiska hälsa påverkades negativt kunde det innebära flera problem för att nå projektmålet, då ökad arbetsbelastning i kombination med att känna sig granskad och otrygg gjorde att en del av respondenterna kunde dra sig undan och till och med sjukskrivas under en längre tid.

Studien syftar till att undersöka erfarna projektledares upplevelse av och arbete med hållbarhetsfrågor inom projekt i evenemangsbranschen. För att besvara detta har följande frågeställningar upprättats Hur upplever erfarna projektledare arbetet med hållbarhet inom projekt i evenemangsbranschen? och Vilka aspekter av hållbarhetsarbete diskuteras av erfarna projektledare inom projekt i evenemangsbranschen?. För att genomföra studien har en kvalitativ metod med en induktiv ansats valts. Intervjuerna genomfördes på ett semi-strukturerat vis och mynnade ut i ett resultat med tre centrala teman: När viljan och utfallet inte korrelerar, En bransch i förändring och Ett miljömässigt blad eller ett begrepp med flera grenar. Utifrån dessa teman tas läsaren med i en diskussion som sedermera mynnade ut i slutsatserna att en stor förändring pågår inom branschen i riktning mot mer hållbarhetsarbete, där den moderna projektledarens roll är central med vetskapen om en problematisk väg för att nå målet i att vara hållbara. / The study aims to investigate experienced project managers' experience of and work with sustainability issues within projects in the event industry. To answer this, the following questions have been raised. How do experienced project managers experience the work with sustainability in projects in the event industry? and What aspects of sustainability work are discussed by experienced project managers in projects in the event industry?. To carry out the study, a qualitative method with an inductive approach has been chosen. The interviews were conducted in a semi-structured way and resulted in three central themes: When will and outcome do not correlate, An industry in change and an environmental leaf or a concept with several branches. Based on these themes, discussions were held which later led to the conclusions that a major change is taking place in the industry towards more sustainability work, the project manager's role in sustainability work is central and project managers feel that sustainability work is important but not entirely unproblematic.

The purpose of this study has been to generate an understanding of experience feedback in organizations in the construction industry and examine what motivates and inhibits this. The study was conducted as an inductive qualitative interview study. In-depth interviews were consequently conducted with nine project managers in the construction industry and the data were then analyzed thematically. The data analysis resulted in three different themes: (1) Experience - organizational but person-dependent, (2) Personal drive or an imposed requirement and (3) The desire to move forward. The results showed that the structure of organizations' feedback on experience differs. It is more organized in some organizations and not even a requirement in others. The time perspective, the prevailing pandemic linked to the fact that much of the knowledge is person-dependent and that it is not a requirement from management are challenges that the study identifies linked to experience feedback in organizations in the construction industry. The driving force to share their experiences with colleagues that has been distinguished as the most prominent is the desire to make it easier for colleagues in the future and that the process will not have to be reinvented.

No description available.

Syftet med studien är att belysa vikten av att studera välbefinnande i projektarbete och bidra till bättre förståelse för vad som påverkar projektmedlemmars välbefinnande på arbetet. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes av projektmedlemmar från olika branscher och organisationer. Genom tematisk analys resulterade studien i tre teman: Mitt jobb är viktigt, Jag behövs! och Vi går framåt som beskriver faktorer som är viktiga för projektmedlemmars välbefinnande i projektarbete. Studiens analys kan kopplas till PERMA, sexfaktormodellen för psykologisk välbefinnande, subjektivt välbefinnande, Self-determination theory och KASAM. Vidare diskuteras vikten av välbefinnande i projektarbete, studiens begränsningar och förslag på vidare forskning inom projektledning. / The purpose of the study is to highlight the importance of studying well-being in projects and contribute to a better understanding of what affects project members' well-being at work. This was investigated through a qualitative approach where ten semi structured interviews were conducted on project members from different branches and organizations. Thematic analysis was conducted and resulted in three themes: My job is important, I am needed! and We are moving forward, which describe factors that are important for project member’s well-being in project work. The analysis of the study connects to PERMA, the Six-factor model of psychological well-being, subjective well-being, Self-determination theory and sense of coherence. Furthermore, are the importance of well-being in project work discussed, the limitations of the study and suggestions for future studies in project management.

Context: Numerous studies have demonstrated that information technology (IT) projects are more complex than other types of projects and suffer more from budget overruns and frank project failures. The software industry is becoming ever complex, despite efforts to introduce higher-level programming languages and object-oriented programming. In particular, constant specification and requirements changes, which are typical of any software project, make completion and completion on budget difficult. In order to provide quality products and meet customer needs, methods to accommodate this are required. As an alternative to the traditional “waterfall” methods, which required specifications freezing in order to work, agile methods were developed. These methods accommodate changes in all phases of the project. Even with such methods, the ratio of failed to successful projects remains high.Objectives: To determine which factors affect the success of a project using agile methods, and to identify those factors that are priorities for ensuring project success.Method: A literature search was conducted, and a number of interviews were conducted at three different companies. Along with the interviews and the literature research, a technical analysis was also made with the help of Visual Studio and NDepend. After the literature search and the data collection were complete, an evaluation and synthesis of the various factors was done.Result: There are 21 different factors that affect the success of a software project.Conclusion: According to the literature, there are four factors that dominate over the other 17: project management, project scope, time, and budget. According to the interviews conducted, 11 of the 21 factors are critical, and two of them, project management and project scope, were also identified in the literature as critical. As these two were identified in both the literature and the interviews as critical, they should be accorded highest priority, while also taking the other 19 factors into account.

Genom de senaste åren har världen bevittnat utvecklingen av ett flertal nya teknologier som ligger till grunden för dagens framträdande innovationer. Att driva digital innovation innebär att skapa något nytt och värdefullt genom digitala teknologier. Offentliga aktörer har en strävan efter att åstadkomma önskvärda politiska målsättningar genom innovation, dock besitter inte många av dessa aktörer kunskapen eller resurserna att leverera det som förväntas. Genom att ingå i ett gränsöverskridande innovationssamarbete kan offentliga aktörer i allt större utsträckning finna lösningar externt som inte kan lösas på egen hand. Syftet med denna studie är att undersöka framgångsfaktorer vid digitalt driven innovation mellan en offentlig aktör och en privat aktör. Studien har genomförts genom en fallstudie som metod där tolv semistrukturerade intervjuer, inom ett gränsöverskridande samarbete med en offentlig och en privat aktör, har utförts. Utifrån detta har sex framgångsfaktorer tagits fram, som vidare lett till studiens två bidrag baserade på de egenskaper och arbetssätt som identifierats genom studien. Vårt resultat visar att ett hybridiserat arbetssätt och vikten av beställarkompetens är centralt för att framgångsrikt driva och utveckla gränsöverskridande samarbeten. / Throughout the last couple of years the world has witnessed the development of several new technologies on which todays prominent innovations are based. To drive digital innovation means creating something new and valuable through digital technologies. Public operators strives to accomplish desirable political objectives through innovation, although not a lot of these operators possess the knowledge or resources to deliver what is expected. By taking part in a cross functional innovation collaboration public operators tries to an increasing extent create the possibility of finding external solutions that they are not able to develop themselves. The purpose of this study is to examine successfactors in the case of digitally driven innovation by a private and a public operator. The study has been carried through as a case study with a method of twelve semistructured interviews within the borders of a cross functional innovation collaboration between a private and a public operator. On that basis, six successfactors was defined, that collectively created two contributions that was based on the characteristics and work procedures that was defined through the study. Our results show that a work procedure that is hybridized and the importance of client knowledge is the heart to successfully drive digital innovation and developing cross functional collaborations.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen beträffande organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete i offentlig projektmiljö. Det har skett genom att undersöka uppfattningar och erfarenheter hos chefer med arbetsmiljöansvar för medarbetare som arbetar i projekt. I studien tillämpades kvalitativ metod, semi-strukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Totalt intervjuades tio stycken chefer som var verksamma inom tio olika organisationer inom offentlig sektor. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys och analysen resulterande i fyra teman; 1) ”Strukturen, kulturen och hur:en”, 2) ”Ansvar, resurser och rollförväntningar”, 3) ”De potentiella riskerna för arbetsrelaterad ohälsa” samt 4) ”Pågående utvecklingsarbeten och identifierade utvecklingsområden”. Studiens viktigaste resultat är att förmedla en sammanställning av vilka framgångsfaktorer och utmaningar samt vilken utvecklingspotential som kan finnas i fråga om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i den offentliga projektmiljön utifrån chefernas beskrivningar. I sammanhanget visade sig dialog, kompetens, erfarenhet, engagemang, omtanke, lärande, samarbete, adekvata rutiner samt tydlighet beträffande ansvar och förväntningar rörande roller och uppdrag vara viktiga aspekter. Resultatet synliggör betydelsen av att arbetsmiljöansvariga chefer har erfarenhet och kompetens inom projektledning. Resultatet synliggör även att engagemang i styrgrupper, utifrån rollen som resursägare, kan ge chefer värdefull information beträffande arbetsmiljön i de projekt som bedrivs samt möjlighet att kunna agera på arbetsmiljöansvaret. Resultatet belyser också vilket ansvar som chefer uppfattar att de själva, projektmedarbetare och projektledare har beträffande den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i projekt. Dessutom synliggör resultatet betydelsen av rollförväntningar bland involverade parter. Exempelvis projektledares informella ansvar och inverkan i fråga om arbetsmiljön i projekt. Studiens viktigaste slutsats är att både individer, strukturer, organisationskultur, relativ makt och status, relationer och adekvata rutiner har en betydande inverkan för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i de offentliga projektmiljöer som undersöktes, vilket är viktiga insikter för att kunna främja social hållbarhet i projekt. / The purpose of this study was to increase knowledge regarding organizational and social work environment management in public project environments. This has been done by investigating the perceptions and experiences of managers with work environment responsibility for employees working in projects. The study applied a qualitative method, semi-structured interviews were used as a data collection method. A total of ten managers who were active in ten different organizations in the public sector were interviewed. The collected data material was analyzed using thematic analysis and the analysis resulted in four themes; 1) "The structure, culture and how", 2) "Responsibility, resources and role expectations", 3) "The potential risks for work-related ill health" and 4) "Ongoing development work and identified development areas". The main result of the study is to provide a summary of the success factors and challenges as well as the development potential that may exist in terms of the organizational and social work environment in the public project environment based on the managers' descriptions. In this context, dialog, competence, experience, commitment, care, learning, cooperation, adequate routines and clarity regarding responsibilities and expectations regarding roles and assignments proved to be important aspects. The results reveal the importance of HR managers having experience and competence in project management. The results also show that involvement in steering groups, based on the role of resource owner, can provide managers with valuable information regarding the work environment in the projects being conducted and the opportunity to act on the work environment responsibility. The result also highlights the responsibility that managers perceive that they themselves, project employees and project managers have regarding the organizational and social work environment in projects. In addition, the results highlight the importance of role expectations among the parties involved. For example, the project manager's informal responsibility and impact in terms of the work environment in projects. The main conclusion of the study is that both individuals, structures, organizational culture, relative power and status, relationships and adequate procedures have a significant impact on the organizational and social work environment in the public project environments studied, which are important insights for promoting social sustainability in projects.

Byggbranschen utgör en av de viktigaste branscherna i Sverige och har en stor påverkan på landets ekonomiska tillväxt. Branschen skapar förutsättningar för såväl boende som transport men även för samhällsviktiga funktioner. Ett vanligt fenomen inom byggbranschen är att huvudentreprenören anlitar en eller flera underentreprenörer för att utföra en del av huvudentreprenörens åtagande gentemot sin beställare. Normalfallet är att huvudentreprenören utför de grundläggande delarna i ett projekt för att sedan anlita en underentreprenör för utförandet av diverse speciella delar av projektet. Denna studie undersöker hur samarbetet mellan huvudentreprenör och underentreprenör kan främja produktivitet under produktionsskedet genom att öka den värdeskapande tiden och minska slöseriet på arbetsplatsen. Studien är utförd som en fallstudie där författaren haft chansen att få vara på plats och följa ett projektets utveckling under en begränsad tidsperiod. Det empiriska materialet som studien bygger på kommer från observationer som gjorts under fallstudiens gång men även från totalt åtta respondenter som intervjuats. Det empiriska materialet har sedan jämförts och analyserats med studiens teoretiska referensram som kommer från en djupgående litteraturstudie av internationella artiklar, tryckta källor, böcker, tidigare publicerade arbeten inom området samt en nationell rapport från Sveriges Byggindustrier. Studiens resultat visar att det råder totalt fyra kritiska parametrar som påverkar samarbetet mellan huvudentreprenör och underentreprenör. Parametrarna är bristfällig planering samt brist på kommunikation, tillit och samordning. Dessa parametrar påverkar byggproduktionen negativt genom ökat slöseri och mindre värdeskapande tid som en följd av ökade kollisioner av arbetslag, byggfel, samt mindre ambition av involverade personer. Genom att bryta barriärerna som råder mellan parterna kan produktiviteten i projektet främjas genom bättre planering och samordning samt god kommunikation och tillit. Ett gott samarbete som bygger på god kommunikation och tillit mellan parterna främjar den värdeskapande tiden i projektet genom bland annat kortare beslutsvägar. Det goda samarbete främjar även en god planering och samordning i projektet vilket kan bidra till en minskning av slöseriposter då det blir mindre kollisioner av arbetslag i produktionen samt färre arbetstopp. / The construction industry is one of the most important industries in Sweden and has a major impact on the country's economic growth. The industry creates conditions for both housing and transport, but also for socially important functions. A common phenomenon in the construction industry is that the main contractor hires one or more subcontractors to carry out parts of the main contractor's commitment to the client. Normally, the main contractor performs the basic parts of a project and then hires a subcontractor to carry out various special parts of the project. This study examines how collaboration between the main contractor and the subcontractor can promote productivity during the production phase by increasing the value-creating time and reducing the waste on the construction site. The study was conducted as a case study where the author had the chance to be on site and follow one project's development for a limited period of time. The empirical data which the study is based on comes from observations made during the case study but also from a total of eight respondents who were interviewed. The empirical data has then been compared and analyzed with the study's theoretical framework, which comes from an in-depth literature study of international articles, printed sources, books, previously published works in the field and national reports from Sweden's Construction Federation. The study's results show that there are some critical parameters that influence the collaboration between the main contractor and the subcontractor. The parameters are lack of planning, communication, trust and cooperation. These parameters have a negative impact on construction production through increased waste and less value creation time as a result of increased collisions of work teams, construction errors and less ambition of the people involved. By breaking the barriers that exist between the parties, the productivity of the project can be promoted through better planning and coordination as well as good communication and trust. Good collaboration based on good communication and trust between the parties promotes the value-creating time of the project through, among other things, shorter decision paths. The good collaboration also promotes good planning and coordination on the project, which can contribute to a reduction in waste as there will be smaller collisions of work teams and fewer work stoppages in the production.

Denna kandidatuppsats i Informatik har som syfte att identifiera, beskriva och analysera socio-tekniska faktorer under införandet av nytt digitalt verktyg vid ett förankringsprojekt i kommunala välfärdsverksamheter. Socio-tekniska faktorer avser aspekter som tillhör den nära omgivningen, samt det tekniska och sociala och kan skapa möjliggörande eller förhindrande påverkan på införandeprocessen. Metoden som används är en kvalitativ studie baserat på en fallstudie av förankringsprojekt vid införandet av ett digitalt verktyg i en kommunal vård- och omsorgmiljö. För att applicera uppsatsens centrala begrepp har en analysmodell använts bestående av socio-tekniska faktorer som påverkar framgångsrik förankring av digitalt verktyg. För att realisera en förbättringsidé igångsatte kommunen ett förändringsprojektet Arbeta mobilt, vilket bestod av två delprojekt. Det digitala verktyget som valdes var Treserva mobil-appar i native-teknik. Nyckelrollsinnehavares uppfattningar i förhållande till prioriterade socio-tekniska faktorer och hanteringen av dess har varit den empirisk data som avsetts att samlats in och analyseras. De huvudsakliga slutsatser som kandidatuppsatsen nått fram till är att flertalet prioriterade socio-tekniska faktorer har haft stor påverkan under förankring vid införande av ett nytt digitalt verktyg och står i nära relation till varandra. De prioriterade socio-tekniska faktorer som uppfattas av intervjuade nyckelrollsinnehavare är organisatorisk kultur, informationskvalitet, samt kunskap och färdigheter. Som fortsatta studier föreslås att undersöka fler kommuner som genomför förankringsprojekt i syftet att ska ett större analysunderlag för jämförelse av prioriterade socio-tekniska faktorer under förankring vid införande av digitala verktyg.