Purpose: The purpose of this report is to find out whether or not it is beneficial for a municipality to design building projects in-house in an early stage. The goal for the final thesis is to analyze pros and cons of wide in-house competence within the municipal building process, and how its perceived to impact the process and end result. The goal is answered using three main questions: What is the economical difference between a project executed in Nässjö municipality compared to a similar project in another municipality? How do key participants within the projects experience the process? How do the tenants in the projects feel about the result in regard to its area of use? Method: The method being used for this project consists partly of a qualitative section with semi structured interviews, and partly of document analysis using economic data from two projects. Findings: The result of the study is that it can both be beneficial and not, depending on a few factors. If these factors are met, in-house competence in the design stage can be seen as beneficial for a municipality. If few, or none, of the factors are met there is no specific reason or advantage for a municipality to have in-house competence. The factors are: The size of the municipality Property stock Basis for projects The municipality’s resources Contracting form How the municipality wants to develop knowledge in the staff and invest inwide or narrow competences. Implications: For a municipality to benefit from working with in-house competence,they should follow the factors presented in the result. The conclusion is that a municipality should work in a way that works for them, and not based on what is more beneficial. Limitations: This final thesis is limited to only two municipalities with only one project form each. The report is also limited to the design stage, and the interviews did not include contractors.

Studiens syfte är att undersöka om det strukturella stöd som Work Flow (ett event baserat på Pomodorometoden) erbjuder upplevs vara till nytta i en projektmedarbetares vardag. En kvalitativ undersökning belyser varför sju projektmedarbetare söker denna struktur i sin arbetsdag och vilken nytta erfarenheterna upplevs ge. En tematisk analys resulterade i sex teman. Resultatet beskriver hur projektmedarbetares tillgänglighet försvårar fokus på de egna arbetsuppgifterna och beskriver behovet av sammanhang och förståelse i en fri arbetsroll. Därefter beskrivs projektmedarbetares upplevelse av Work Flow. Här framhäver respondenterna den inre bekräftelse, kontroll och känsla av progress som metoden ger. Detta möjliggör prioriteringar både av arbetsuppgifter och aktiva pauser. Slutligen beskrivs arbetsmetodens nytta i vardagen. Administrativa sysslor upplevs passa bättre och upplevelsen av progress i dessa är positiv. Dock finns svårigheter att implementera rutinen i sin vardag. Respondenterna ser stora fördelar med att införa Work Flow i egna projektorganisationens arbetssätt för att skapa arbetsro, samarbeten och bättre resultat. En diskussion kopplad till the Progress Principle belyser resultaten ur motivationssynpunkt. Slutsatsen är att Work Flow har potential att förbättra projektledares och projektgruppers vardag genom att skapa en tydligare känsla av framåtrörelse, en bättre tidsmedvetenhet även i planeringsfasen samt en bättre insikt i övriga teammedlemmars uppgifter. Metoden kan skapa en positiv förbättring både för individen och projektorganisationen genom ökad motivation, arbetsglädje, kreativitet och produktivitet. / The aim of this study is to explore whether the structure provided by Work Flow (an event based on the Pomodoro-method) is perceived as beneficial in the work of a project member. A qualitative study sheds light on why seven project members seek this structure in their work and which benefits they found. A thematic analysis resulted in six themes. The result describes how the project members’ availability is an obstruction to find focus on their own tasks. It also describes the need of personal connections and sense of management understanding in a free role. Thereafter the project members’ experience of Work Flow is described. The interviewees discuss topics concerning self-affirmation, control and sense of progress which makes prioritization possible both concerning tasks and active pauses. Finally, we look into the use of Work Flow in everyday life. The method is considered more suitable for administrative duties and the sense of progress when performing these tasks is very positive. However, the respondents describe some resistance when trying to change their routines at work. In spite of this they predict great advantages if introducing Work Flow in their own project organization as they envision peace to work, improved collaborations and better results. The Progress Principle was used to analyze the results from a motivational point of view. The conclusion is that Work Flow shows potential to improve the everyday life of project managers and project teams by creating a sense of progress, an improved awareness of time, including project planning, and a better understanding of the struggles of other team members. The method may create a positive improvement for both the individual and the project organization through increased motivation, joy of work, creativity and productivity.

Att arbeta i projekt har blivit vanligare i dagens organisationer. En bransch där projekt ochprojektledare är ofta förekommande är eventbranschen, eftersom ett evenemang precis som ettprojekt, har ett tydligt start- och slutdatum. För ett framgångsrikt projekt är effektivitet viktigthos projektledaren och uppsatsen behandlar därför effektivt projektledarskap. Effektivitet ärett komplext begrepp och därmed svårt att definiera, vilket även effektivt projektledarskap är.Uppsatsens syfte är därför att få en tydligare bild av vad detta innebär inom eventbranschen.Den belyser även kompetenser och färdigheter som är av betydelse för en effektivprojektledare.Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer utgörempirin. Intervjuerna är genomförda med sju respondenter från fem olika eventorganisationersom arbetar i projekt. I den teoretiska referensramen behandlas områdena eventprojekt,projektledarskap, effektivitet samt effektivt projektledarskap för att skapa en teoretisk grund.Teorin tillsammans med empirin bildar en analys där den effektiva projektledarensfärdigheter, en effektiv organisation, ett framgångsrikt projekt, effektiv personalledning samtdefinitionen av effektivitet diskuteras.Resultatet av uppsatsen är att effektivitet är ett sätt att mäta framgång på, där kommunikation,fokus på mål, beslutsamhet och ett situationsanpassat ledarskap är grunderna för effektivprojektledning. Att utnyttja tid och resurser optimalt, fördela ansvar och sätta tydliga rollerbidrar även till effektivitet i ett projekt. Det är viktigt för en projektledare att ha kunskap omatt ett effektivt arbetssätt kan leda till framgångsrika projekt och finns denna kunskapuppkommer troligtvis en strävan om att bli mer effektiv som projektledare.

Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivåer i samhället. Projekt kräver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid är en av de viktigaste beståndsdelarna i projekt, och tidsaspekten är av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser är en annan viktig beståndsdel som också har en avgörande betydelse ifall projekten når målen. Samtidigt som projektet som arbetssätt tilltar, tenderar projekten att växa i storlek. Statistiken visar att projekt ofta misslyckas, ett problem som inte har minskat de senaste 25-åren. Även om utbudet av metoder, tekniker och datorprogram är omfattande idag, kvarstår problemet med misslyckade projekt. Det råder ett generellt problem med att projekttiden minskar, i kombination av att komplexiteten ökar i alla former av projekt, särskilt i IS/IT-projekt. Omständigheter som medfört större krav på projektplanering, särskilt tid- och resursplanering. Det kan antas att det finns ett behov av datoriserade projektplaneringsprogram, och antagandet att det är svårt att tid- och resursplanera utan stöd av olika tekniker, metoder, och mjukvara för projektplanering.Studiens syfte har varit att undersöka hur projektplanering i allmänhet samt tid- och resursplanering i synnerhet bedrivs idag, och hur olika tekniker, metoder och datorprogram kan förbättra, och underlätta projektplanering. Utifrån teoretiskt och empiriskt material har först en konceptuell prototyp, och därefter en slutlig prototyp av en mobil applikation för projektplanering utvecklats. Hela mjukvaruutvecklingsprocessen redovisas i denna studie från start till mål. Användbarhetsfaktorer har haft stor betydelse vid utvecklingsarbetet av applikationen för att nå hög användbarhet, och av den anledningen har användbarhetsprinciper från tre olika discipliner till utvecklingen och utvärderingen använts. Kunskaperna användes därefter till att skapa en användarvänlig mobil applikation till tid- och resursplanering i projekt. / Program: Magisterutbildning i informatik

Syfte: Syftet med denna rapport är att identifiera varför det är problematiskt för konsulter att arbeta med lean processer och ta reda på vad konsekvenserna av detta kan bli. Slutligen ska rapporten knyta ihop säcken och behandla frågan om hur det går att gå tillväga för att effektivare involvera konsulter i sitt arbete med lean och få det effektiva flöde som lean i grunden strävar efter. Metod: Metoden som har använts för att få fram resultat i denna studie är litteraturstudier samt semistrukturerade intervjuer av olika konsulter och uppdragsgivare. Resultat: Arbetets resultat har landat i att det är viktigt med en bra projektledning som trycker för att lean ska eftersträvas och följas, visuell styrning ska användas som hjälpmedel och för kortare avstämningar och den personliga kontakten mellan de involverade i projektet är avgörande. Allt detta ska varvas med en god mötesstruktur för att ständigt hålla alla uppdaterade. Konsekvenser: Att konsulter inte följer sagda lean processor vid beställning av entreprenör, leder till att konsulten arbetar på sitt eget sätt och kan således resultera i problem i senare skede mellan andra konsulter och/eller entreprenören. Fler organisationer väljer att arbeta efter ett lean-tänk och implementeringen av detta hade både förenklat och effektiviserat projekteringsskedet och samarbetet mellan entreprenörer och konsulter om det hade funnits mer underlag för hur arbetet kan förbättras. Begränsningar: Studien är begränsad till AF Bygg Göteborg, som själva anställer sina konsulter. Den är avgränsad till relationen mellan uppdragsgivare och konsulter samt konsulter sinsemellan. Studien kommer inte att studera effekterna av lean för företaget. Studien kommer heller inte att gå in på allmänna bestämmelser eller olika upphandlingsformer. Nyckelord: Lean, konsult, lean construction, the Toyota Way, Jidoka, konsulter och projektledning. / Purpose: The aim of this report is to identify why consultants find it difficult to work with lean based projects and to find out the consequences of not following this philosophy. This report will discuss how it would be possible to more effectively involve consultants in their work with lean and maintain the effective flow that the lean philosophy strives for. Method: The methods used to achieve the results needed for this study are articles, books, scientific articles and semi-structured interviews with different consultants and taskmasters. Findings: The results of the study have shown that it is important to have a strong project management which really pushes for lean to be maintained and pursued. Visual steering is also something that should be pursued in order for consultants to more easily manage the lean idea. Some results have also shown that the personal connection between people working together in a project is of importance in order to maintain good communication. Finally, a good meeting structure, is maybe the most important part to make a lean philosophy work. Implications: The fact that consultants do not follow the said lean processor when ordering the contractor leads to the consultant working in their own way and can thus result in problems at a later stage between other consultants and / or the contractor. More organizations choose to work according to a lean and the implementation of this had both simplified and streamlined the design phase and the collaboration between contractors and consultants if there had been more basis for how the work could be improved. Limitations: The study is limited to AF Bygg Göteborg who themselves have hired all the consultants that the interviews were conducted with. It is also limited to the relation between the taskmasters and the consultants but also the consultants among themselves. The study will not study the effects of lean for this specific company. It will also not touch on general regulations nor different forms of procurements. Keywords: Lean, consultant, lean construction, the Toyota Way, Jidoka, consultants and project managment.

<p>Industridesignbranschen är en bransch som fram tills nyligen varit en omogen bransch. De senaste åren har företag mer och mer förstått vikten av design som strategiskt konkurrensmedel och därmed börjar industridesignbranschen mogna. Industridesignbyråernas organisationsstruktur måste följa branschens utveckling för att kunna växa och ha en effektiv designprocess. Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en undersökning av arbetsfördelningen på fem industridesignbyråer, analysera och utvärdera effektiviteten i dessa företags designprocesser.</p><p>Metoden som använts i detta arbete är en deduktiv ansats där vi använt oss av teorier vi ansett lämpliga för att uppnå uppsatsens syfte. Teorierna vi använt oss av är Branschers utveckling, Mål- och processyn, Utbytes- och utvecklingsprocesser, Organisationsstruktur, Effektivitet, Designprocessen i fyra steg samt Kompetens. I den teoretiska referensramen har vi sedan koncentrerat oss på Kompetens, Designprocessen, Effektivitet samt Samordningskomponenten som kommer från teorin om Organisationsstruktur. Dessa teorier ligger till grund för den empiriska delen i uppsatsen.</p><p>Undersökningen har utförts genom kvalitativa intervjuer med fem industridesignbyråer. Byråerna som ingår i undersökningen är Myra Industriell Design AB, Propeller, Ergonomidesign, No Picnic och Idesign. Resultatet vi kom fram till i undersökningen var att industridesignbyråer får en resursförlust när de använder sig av industridesigners som projektledare, eftersom designern då lägger tid på annat än sin kärnkompetens. Man uppnår högre effektivitet i arbetet om man på byrån använder projektledare med kompetens inom andra områden än design, eftersom denne då helt kan koncentrera sig på uppgifter som har att göra med exempelvis kundkontakt, samordning, budget, uppföljning av projekt och att hitta nya uppdrag. I slutsatsen har vi kommit fram till att för att få effektivitet i designprocessen är det faktorer i organisationsstrukturen som har med arbetsfördelning att göra som är viktiga. Om en specifik projektledare med kompetens inom företagsekonomi och marknadsföring tar hand om projektledning, kan designern ostört ägna sig åt att designa. Då blir arbetet effektivt.</p>

<p><p>Two organizations with different frequency on their events have been researched by deep interviews and an observation. The examined organizations are Löfbergs Lila Arena and Karlstad Grand Prix.</p><p>The traditional event organization primarily focuses on solving problems and delegating tasks during their meetings. And can therefore be seen as single loop learning. This leads to a situation where problems are being solved individually and the organization becomes very dependant on certain persons.</p><p>The more process oriented event organization discuss their problems and tries to find the source of the problem. This implies that they use double loop learning and become less dependant on a specific person, rather the position.</p>The tourism industry is one of the fastest growing industries in Sweden. Events are a contributing part of this growth. The purpose of this paper is to examine how the transfer of experience differs between a traditional event organization and a more process oriented one.</p>

Industridesignbranschen är en bransch som fram tills nyligen varit en omogen bransch. De senaste åren har företag mer och mer förstått vikten av design som strategiskt konkurrensmedel och därmed börjar industridesignbranschen mogna. Industridesignbyråernas organisationsstruktur måste följa branschens utveckling för att kunna växa och ha en effektiv designprocess. Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en undersökning av arbetsfördelningen på fem industridesignbyråer, analysera och utvärdera effektiviteten i dessa företags designprocesser. Metoden som använts i detta arbete är en deduktiv ansats där vi använt oss av teorier vi ansett lämpliga för att uppnå uppsatsens syfte. Teorierna vi använt oss av är Branschers utveckling, Mål- och processyn, Utbytes- och utvecklingsprocesser, Organisationsstruktur, Effektivitet, Designprocessen i fyra steg samt Kompetens. I den teoretiska referensramen har vi sedan koncentrerat oss på Kompetens, Designprocessen, Effektivitet samt Samordningskomponenten som kommer från teorin om Organisationsstruktur. Dessa teorier ligger till grund för den empiriska delen i uppsatsen. Undersökningen har utförts genom kvalitativa intervjuer med fem industridesignbyråer. Byråerna som ingår i undersökningen är Myra Industriell Design AB, Propeller, Ergonomidesign, No Picnic och Idesign. Resultatet vi kom fram till i undersökningen var att industridesignbyråer får en resursförlust när de använder sig av industridesigners som projektledare, eftersom designern då lägger tid på annat än sin kärnkompetens. Man uppnår högre effektivitet i arbetet om man på byrån använder projektledare med kompetens inom andra områden än design, eftersom denne då helt kan koncentrera sig på uppgifter som har att göra med exempelvis kundkontakt, samordning, budget, uppföljning av projekt och att hitta nya uppdrag. I slutsatsen har vi kommit fram till att för att få effektivitet i designprocessen är det faktorer i organisationsstrukturen som har med arbetsfördelning att göra som är viktiga. Om en specifik projektledare med kompetens inom företagsekonomi och marknadsföring tar hand om projektledning, kan designern ostört ägna sig åt att designa. Då blir arbetet effektivt.

Bakgrund och problem: Hela 40 procent av EU:s totala budget går till ett område kallat ”Hållbar tillväxt”, vilket främst utgörs av EU:s regionalpolitik. Regionalpolitiken är till för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i EU och därmed bidra till en mer harmonisk utveckling inom hela EU. Detta görs bland annat genom lokala samverkansprojekt mellan olika kommuner, myndigheter och företag. Inom offentlig sektor ställs dock annorlunda krav på projektägare, projektledare och andra intressenter som på ett eller annat sätt är delaktiga i projektet. Detta på grund av bland annat oklara och motstridiga mål, vilket i sin tur kan leda till att ett projekt fallerar. Syfte: Studiens syfte är att analysera hur projektledare inom offentlig sektor hanterar osäkerheten i projekt samt att visa på vilka möjligheter som finns för projektledare att skapa en så effektiv koordination och samverkan som möjligt för att uppnå projektets mål. Metod: Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning där sex projektledare intervjuats. Slutsatser: Studien har visat att många samverkansprojekt i offentlig sektor befinner sig i en interaktionsmiljö med hög vertikal osäkerhet, vilket framför allt har lett till att det krävs en omfattande rapportering till ESF. Detta torde kunna minskas genom att mål och delmål gås igenom av projektledaren och de vertikala intressenterna tillsammans. För att minska den vertikala osäkerheten bör projektledaren och ESF bilda en tidig och öppen dialog för målsättning och underlätta insyn i projektet från ESF:s sida. Något som tydligt har framkommit i denna studie är även projektens stora beroende utav de horisontella aktörerna. Här anser vi att det för projektets framgång och överlevnad är avgörande att skapa en stabil grund från början, både för det ekonomiska resultatet samt för att uppnå projektets mål. För att åstadkomma detta anser vi att skriftliga avtal bör ingås för att undvika att viktiga samarbetspartners drar sig ur. En annan viktig del i att minska den horisontella osäkerheten anser vi vara att skapa ett behov hos de avgörande intressenterna så att de ser projektet som en nödvändig kompletterande resurs till deras verksamhet. Det är också mycket viktigt att projektledaren är medveten om vilka osäkerheter som denne har att hantera i projektet och även hur dessa går att begränsa med hjälp av olika strategier såsom avtal och kooptering. Det har också framkommit att intresseorganisationerna saknar kunskap om projekten, varför en tydlig förankring hos dessa om projektens uppgifter samt intentioner borde ske i större utsträckning. / Background and problem: 40 percent of EU’s total budget goes to an area called “Sustainable development”, which is foremost represented by EU’s regional politic. The regional politic is developed to decrease the economic and social differences between the regions I EU and in that way contribute to a more harmonious development. This is done by local interaction projects between municipalities, authorities and companies. In the public sector though, there is different demands on project owners, project managers and other stakeholders than in the private sector. This is, amongst others, due to diffuse and conflicting goals, which can lead to a total failure for the project. Objective: The objective of this study is to analyze how project managers within the public sector handle the interactional uncertainty in projects and to show the different possibilities that project managers have to create an effective coordination and cooperation to achieve the goal of the project. Method: This study is based on a qualitative research with interviews of six project managers. Conclusions: This study has revealed that many interactional projects in the public sector exists in an interactional environment with a high vertical uncertainty, which foremost has led to an extensive demand on reports to ESF. The vertical uncertainty should be possible to decrease by the project manager and the stakeholders working through the goals together. To further decrease this uncertainty the project manager and ESF should form an early and open dialog for setting goals and to facilitate the transparency of the project for ESF. In this study it has also come to light that the projects have a high horizontal uncertainty. We consider it crucial for the project to create a stable foundation, both for the economical result and for being able to reach the goal of the project. To achieve this, we consider written agreements to be important to avoid key stakeholders from pulling out. Another way of decreasing the horizontal uncertainty is to create a need among the important stakeholders so that they see the project as a necessary complementing resource to their organization. It is also important that the project manager is aware of the different uncertainties that he/she has to maneuver in the project and how these can be limited with different strategies like contracts and cooptation. It has also come to light that the organizations of the stakeholders are lacking knowledge and awareness of the projects, which is why anchoring of the project’s missions and intentions should be carried out in greater extent in these organizations.

Bakgrund I det närmaste alla organisationer strävar efter att använda sina resurser så effektivt som möjligt. Vad som dock inte diskuterats i någon större utsträckning är att den starkt kopplade komplexa organisationen inte klarar av att bemöta ens den minsta avvikelsen utan att ägna den direkt uppmärksamhet. Den övergripande frågan är därför Hur hanteras avvikelser i starkt kopplade projekt? Det teoretiska ramverket är först och främst projektlitteratur men ramverket vidgas sedermera till att omfatta praktikansatslitteratur samt Weicks (1976) ”Loosely coupled systems”. Metod Givet ansatsen faller det sig naturligt att göra en fallstudie med observationer som huvudsaklig metod. Utöver tolv veckors observationer förlitar jag mig på 57 intervjuer och mängder av dokument. En organisation, två projektgrupper och 118 avvikelser observerades totalt under perioden. De data som samlades in analyserades med hjälp av dataprogrammet Nvivo. Resultat Analysen är uppdelad i tre integrerade kapitel. Det första kapitlet diskuterar avvikelser som företeelse och definierar begreppet närmare. En avvikelse definieras som en händelse som kräver såväl identitet som handlingskraft. Det andra analyskapitlet analyserar praktiken närmare. Allt som allt observerades 29 praktiker vilka kunde grupperas i åtta praktikmönster. Praktikmönstren kunde sedermera inordnas i två distinkta löskopplingsmönster i en teoretiskt underbyggd och empiriskt styrkt figur. Figuren och följaktligen praktikmönstren beskriver hur avvikelsen görs löst kopplad. Det tredje analyskapitlet diskuterar fem mekanismer som följer av med de löst kopplade avvikelserna. Dessa fem mekanismer kan sedermera betonas och utnyttjas av projektledaren. Slutsatser Slutsatserna följer två spår. Det ena spåret fokuserar på projekt i allmänhet och projektledning i synnerhet. Slutsatsen som kan dras där är att det finns en inneboende osäkerhet i projekt som kan utnyttjas för att hantera avvikelser. Alla avvikelser har inte stora konsekvenser men de besitter vissa gemensamma egenskaper. Det andra spåret är ett bidrag till teorin om löst kopplade system. Länge har en processuell och praktikbaserad studie saknats. Genom att undersöka löskopplingsprocesser i ljuset av en praktikansats har jag visat hur löskopplingsprocesser ser ut.