Etablering av projekt som arbetsform har ökat i samband med den snabba samhällsutvecklingen. Byggprojekt plågas ofta av förseningar och kostnadsöverskridande vilket leder till försämrat projektkvalité. Projektbaserade verksamheter styr och leder sina projekt genom specifik och anpassad projektstyrmodell. Att tillämpa styrmodellen genom ett digitalt projektledningsverktyg kan leda till effektivare projektledning inom verksamheten. Digitalisering av projektledning är en följd av den snabba tillväxten av digital teknik som driver organisationer till att förändra sina affärsmodeller radikalt. Denna studie är ämnad åt att ta fram ett kravspecifikationsdokument för implementering av ett digitalt projektledningsverktyg i en kommunal verksamhet. Arbetet kompletteras med undersökning av lyckande grad av ett liknande förändringsarbete i liknande verksamheter. I samband med detta utförs en litteraturstudie för att skapa bredare förståelse av ämnet utveckling av projektledning samt term- och begreppsdefinition. Resultat visar att utveckling av projektledning genom tillämpning av digitalverktyg leder inte direkt till effektivare projektledning. Digitaliseringsarbete lönar sig om det är strukturerat, enligt med verksamhetens behov och kultur samt gynnar verksamhetens strategiska arbete mot sina långsiktiga visioner och målsättningar / Utilization of project as a form of work has increased in connection with the rapid development of society. Construction projects are often plagued by delays and cost overruns, which lead to poor project quality. Project-based organizations control and lead their projects through a specific and adapted project management model. Applying the control model through a digital project management tool can lead to more efficient project management within the organization. Digitization of project management is a consequence of the rapid growth of digital technology. It drives organizations to radically change their business models. This study is intended to produce a requirement specification document for the implementation of a digital project management tool in a municipal activity. The work is supplemented with an examination of the degree of success of similar development projects in similar organization. In connection with this, a literature study is carried out to create a broader understanding of the subject of project management development as well as term and concept definition. Results show that improvement of project management through the incorporation of digital tools does not lead directly to more efficient project management. Digitization alone is of no value to the organization if it is not structured, in unity with the needs and culture of the business and benefits the business's strategic work towards its long-term visions and goals. / <p>2023-10-18</p>

Syfte – Att undersöka vad den potentiella effekten skulle bli av att byta arbetssätt från det traditionella arbetssättet till det agila arbetssättet. Studien kommer även undersöka framgångsfaktorer med arbetssätten samt hur det agila arbetssättet bör implementeras.För att besvara studiens syfte har det brutits ner i två frågeställningar: 1. Vilka framgångsfaktorer har ett traditionellt arbetssätt jämfört med ett agilt arbetssätt? 2. Hur bör ett agilt arbetssätt implementeras? Metod – För att kunna besvara studiens frågeställningar utfördes en fallstudie vilken består av en kvalitativ datainsamling. I studien användes olika datainsamlingstekniker, intervjuer, dokumentstudie och observationer. Intervjuer genomfördes med flera respondenter på företaget, den insamlade empirin jämfördes vidare med den befintliga teorin. En kartläggning av projektledningsflödet utfördes utifrån observationer och den insamlade empirin från intervjuerna. Dokumentstudien innebar en ökad förståelse kring flödet. Resultat – Studien pekar på att fallföretaget inte är i behov av en fullständig omstrukturering utan skulle influeras positivt genom att implementera delar av det agila arbetssättet. Genom att eliminera processer vilka inte är värdeskapande skulle det öka effektiviteten. Faktorer likt typ av projekt samt delaktigheten ligger till grund för val av arbetssätt. Val av ett arbetssätt behöver inte innebära att delar från andra arbetssätt inte får tas i anspråk. I stället är en hybridlösning av arbetssätten mest fördelaktigt för somliga verksamheter för att uppnå optimal effektivitet. Implikationer – Studiens resultat ökar en förståelse till Lean samt ämnar ge kunskap kring projektledning och de olika arbetssätten. Med hjälp av Lean kan företag reducera slöserier samt hitta effektivare planeringar. Studien kan användas vid förbättringsarbete inom projektledning, där det inte finns en självklarhet i arbetssätt och projektmodell. Resultatet bidrar vidare med vilka viktiga faktorer att ta hänsyn till vid byte av arbetssätt inom projektledning. I studien har olika faktorer identifierats i de olika aktiviteterna med hjälp av Lean. Begränsningar – Studien utgår från ett fallföretags problematik vilket påverkar studiens generaliserbarhet då projektledning varierar mellan olika verksamheter. Med tanke på de begränsade resurserna samt studiens storlek blir resultatet begränsat. Om studien varit större och inkluderat fler resurser hade en mer omfattande datainsamling möjliggjorts vilket förbättrat studiens resultat. Nyckelord – Agilt arbetssätt, Implementation, Lean, Projektledning, Projektmodell och Traditionellt arbetssätt. / Purpose – To investigate what the potential effect would be of changing the way of working from the traditional way of working to the agile way of working. The study will also investigate success factors with the working methods and how the agile working method should be implemented. To achieve the purpose, two research questions have been formulated: 1. What success factors does a traditional way of working have compared to an agile way of working? 2. How should an agile working method be implemented? Method – To be able to answer the study's research questions, a case study was performed and consists of a qualitative data collection. In the study, various data collection techniques were used to collect data. Interviews, document study and observations were used. Interviews were conducted with several respondents at the company, the collected empirical data was further compared with the existing theory. A mapping of the project management was carried out based on observations and the collected empirical data from the interviews. Furthermore, a document study was performed to increase the understanding of the business. Findings – The study points out that the case company is not in need of a complete restructuring but would be positively influenced by implementing parts of the agile way of working. By eliminating processes that do not add value, it would increase efficiency. Factors such as the type of project and who will be involved are the basis for choosing a working method. Choosing a working method does not have to mean that parts from other working methods may not be used. Instead, a hybrid solution of the working methods is most beneficial for some businesses to achieve optimal efficiency. Implications – The results of the study increase an understanding of Lean and aim to provide knowledge about being applied to project management and the different working methods. Using Lean, companies can reduce waste and find more efficient planning. The study can be used for improvement work in project management, there is an obviousness in which working method and project model that is used. The result further contributes with which factors that are important to consider when changing working method within project management. In the study, various factors have been identified in the various activities using Lean. Limitations – The study is based about a case company, which affects the generalizability of the study, as project management varies between different businesses. Considering the limited resources and the size of the study, it also gives a limited result. If the study had been larger and included more resources, a more extensive data collection would have been possible and should have improved the study's results. Keywords – Agile way of working, Implementation, Lean, Project management, Project model and Traditional way of working.

Att hantera hållbarhet har blivit en viktig faktor att ta hänsyn till för organisationer och derasprojekt. När det gäller byggbranschens omfattande påverkan på miljön, studerasbyggbranschen med inriktning på elinstallation i den aktuella studien i syfte att undersöka hurhållbarhet i elinstallationsprojekt hanteras. Syftet med studien är att undersöka hur hållbarhetskrav implementeras i projekt och få ökadförståelse för hur hållbarhet hanteras och prioriteras utifrån ett projektledningsperspektiv. Studiens forskningsmetod är kvalitativ och primärdata är insamlad via fyra semistruktureradeintervjuer som har fokus på att tolka intervjupersonernas svar. Information har även samlatsin via företagets interna nätverk. Vidare har studien resulterat i att ekonomi och ansvar är två faktorer som är högt prioriteradei projektarbeten och styr hur hållbarhetskrav hanteras och prioriteras. Vidare genereradestudien två egna figurer som förklarar att hållbarhet är ytterligare en faktor somprojektledningen behöver ta hänsyn till i sitt arbete. Fortsättningsvis bidrar studien med ökad förståelse för hur projektledningen hanterarhållbarhetskrav och nya synvinklar inom området gällande hållbarhet och projektledning samtdess komplexitet som det innebär. Slutligen resulterade studien i två områden som vi anser behöver mer forskning. Det finnsbland annat ett behov av mer forskning gällande beslutsfattandet inom projekt som har storpåverkan på hållbarhetsarbetet. Det behövs också mer forskning kring jämförelser mellanprivata och offentliga sektorer för att kunna göra en mer rättvis och tillämpbar studie på andraprojekt. / Title: Do sustainability requirements increase the complexity of projects? Managing sustainability has become an important consideration for organizations and theirprojects. Regarding the construction industry´s extensive impact on the environment, theconstruction industry is studied with a focus on electrical installation in the current study withthe aim of investigating how sustainability in electrical installation projects is managed. The purpose of the study is to investigate how sustainability requirements are implemented inprojects and gain an increased understanding of how sustainability is managed and prioritizedfrom a project management perspective. The study's research method is qualitative andprimary data is collected via four semi-structured interviews that focus on interpreting theinterviewees' answers. Information has also been collected via the company's internalnetwork. Furthermore, the study has resulted in finance and responsibility being two factors that arehighly prioritized in project work and govern how sustainability requirements are handled andprioritized. Furthermore, the study generated two own figures that explain that sustainabilityis another factor that project management needs to take into account in their work. The study continues to contribute with an increased understanding of how projectmanagement handles sustainability requirements and new points of view in the area ofsustainability and project management as well as the complexity that this entails. Finally, the study resulted in two areas that we believe need more research. Among otherthings, there is a need for more research regarding decision-making within projects that havea major impact on sustainability work. More research is also needed regarding comparisonsbetween private and public sectors in order to be able to make a more fair and applicablestudy on other projects.

Projektstyrning är viktig och IT-projektledaren har en avgörande roll för ifall IT- projekt lyckas eller inte. Dock är det en stor utmaning att leda IT-projekt och att få den effekt som önskas genom exempelvis tidplan, budget och resurser. Samtidigt tar digitaliseringen hela tiden samhället framåt och kunskapen som samlas in efter avslutade IT-projekt gör att lärdomarna ständigt växer. Likväl är det fortsatt få IT- projekt som lyckas. Enligt tidigare forskning är två av huvudfaktorerna som avgör huruvida ett projekt anses lyckas eller inte, tid och budget. Vidare utgör IT-projektledaren dess mest betydande roll i början av projektet, men att löpande och god kommunikation, samt med ett flexibelt ledarskap, är viktiga hörnstenar för att lyckas med projektet. Denna studies syfte har varit att undersöka och få en bättre förståelse för varför IT- projekt lyckas eller inte lyckas utifrån projektledares perspektiv. För att besvara detta syfte har följande forskningsfrågor ställts: Hur beskriver projektledare de kritiska framgångsfaktorerna i ledningen av ett IT-projekt? och Hur beskriver projektledare utmaningarna i ledningen av ett IT-projekt?. En kvalitativ undersökningsmetod har tillämpats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex IT-projektledare vid ett stort IT-företag i Sverige. Intervjufrågorna har behandlat områden som projektledning och vilka framgångsfaktorer samt utmaningar projektledare upplever vid IT-projekt. Resultatet av studien visar att för att lyckas med ett IT-projekt utifrån projektledarens perspektiv, är nyckeln för framgång god kommunikation, att kunna prioritera rätt, samt god kravhantering. Vidare bör projektledaren ha en god förståelse för systemet, besitta tekniska färdigheter, samt ha en god förståelse för IT-komponenter såsom beroenden och kopplingar. Slutligen utgör även resurser, budget och avsatt tid avgörande faktorer. Projektledarna menar samtidigt att på grund av den komplexitet IT-projekt ofta utgörs av, är det utmanande att göra relevanta ändringar i projektet som passar samtliga intressenter, den egna projektgruppen inkluderat. Det är dessutom ofta en utmaning för projektledaren att kunna förstå och förklara den kundnytta ett IT-projekt kan medföra, återigen på grund av komplexiteten vid IT- projekt. Att som projektledare även kunna prioritera rätt, samt att ha de rätta resurserna redo, har visat sig vara en utmaning för många. Sedan är det utmanande när intressenter har ett tydligare fokus på business än den tekniska delen. / Project management is important and the IT project manager has a crucial role in whether IT projects succeed or not. However, it is a great challenge to lead IT projects and to get the desired effect through, for example, schedule, budget and resources. At the same time, digitalization is constantly moving society forward and the knowledge that is gathered after completed IT projects means that the lessons are constantly growing. Nevertheless, there are still few IT projects that succeed. According to previous research, two of the main factors that determine whether a project is considered successful or not are time and budget. Furthermore, the IT project manager has its most important role at the beginning of the project, but that continuous and good communication, and with a flexible leadership, are important cornerstones for success with the project. This study’s purpose has been to investigate and gain a better understanding of why IT projects succeed or fail from the project manager's perspective. To answer this purpose, the following research questions have been asked: How does the project manager describe the critical success factors in the management of an IT project? and How do project managers describe the challenges in managing an IT project?. A qualitative survey method has been applied where semi-structured interviews have been conducted with six IT project managers at a large IT company in Sweden. The interview questions have dealt with areas such as project management and what success factors and challenges project managers experience in IT projects. The results of the study show that to succeed with an IT project from the project manager's perspective, the key to success is good communication, being able to prioritize correctly, and good requirements management. Furthermore, the project manager should have a good understanding of the system, possess technical skills, and have a good understanding of IT components such as dependencies and connections. Finally, resources, budget and time allotted are also important factors. At the same time, the project managers believe that due to the complexity that IT projects often consist of, it is challenging to make relevant changes to the project that suit all stakeholders, including their own project group. In addition, it is often a challenge for the project manager to be able to understand and explain the customer benefit an IT project can bring, again due to the complexity of IT projects. As a project manager, being able to prioritize correctly, as well as having the right resources at hand, has proved to be a challenge for many. Furthermore, it is challenging when stakeholders have a clear focus on business rather than the technical part.

Denna uppsats undersöker hur artificiell intelligens (AI) kan integreras i projektledningsprocesser för att förbättra effektiviteten och hanteringen av projekt. Genom en kvalitativ forskningsmetodik, baserad på semistrukturerade intervjuer med professionella från olika sektorer, utforskas AI:s möjligheter och utmaningar inom projektledning. Studiens syfte är att identifiera de centrala sätten på vilka AI kan bidra till projektledning och att diskutera både de positiva effekterna och de potentiella svårigheterna med dess integration. De viktigaste resultaten visar att AI har potential att förändra projektledning genom optimering och effektivisering av arbetsprocesser, förbättrad riskhantering, samt effektivisering av kommunikation och beslutsstöd. Respondenterna framhäver hur AI kan automatisera repetitiva uppgifter, ge djupgående analyser för bättre beslutsfattande, och förbättra samarbetet inom projektteam. Trots dessa fördelar, identifieras även utmaningar såsom säkerhetsrisker, risk för överberoende av AI, samt behovet av kontinuerlig utbildning och anpassning till teknologiska framsteg. Studiens slutsatser betonar AI:s betydande potential att förbättra projektledningsprocesser, men understryker även vikten av en välövervägd integrering som tar hänsyn till både möjligheter och risker. Framtida forskning bör fokusera på att utveckla strategier för att övervinna identifierade utmaningar och ytterligare utforska AI:s roll i projektledning. / This thesis investigates how artificial intelligence (AI) can be integrated into project management processes to enhance efficiency and management of projects. Through a qualitative research methodology, based on semi-structured interviews with professionals from various sectors, the opportunities and challenges of AI within project management are explored. The purpose of the study is to identify the key ways in which AI can contribute to project management and to discuss both the positive effects and potential difficulties of its integration. The main results show that AI has the potential to revolutionize project management through optimization and streamlining of work processes, improved risk management, and streamlining of communication and decision support. Respondents highlight how AI can automate repetitive tasks, provide in-depth analyses for better decision-making, and improve collaboration within project teams. Despite these benefits, challenges such as security risks, the risk of over-reliance on AI, and the need for continuous education and adaptation to technological advances are also identified. The conclusions of the study emphasize AI's significant potential to improve project management processes but also underscore the importance of a well-considered integration that takes both opportunities and risks into account. Future research should focus on developing strategies to overcome identified challenges and further explore AI's role in project management.

Bygg- och fastighetssektorn står idag för en femtedel av koldioxidutsläppen och en dryg tredjedel av energianvändningen inom Sveriges gränser, vilket pekar på en stor utvecklingspotential. Miljöcertifieringen NollCO2 ska på ett mer holistiskt sätt driva på klimatarbetet i byggprojekt genom att ställa krav på att växthusgasutsläppen under bygg- och driftskedet reduceras, men också att kvarvarande klimatpåverkan balanseras med klimatåtgärder mot ”netto noll”. Forskningen lyfter fram att det i hållbara byggprojekt är svårare att hålla tidplanen och kostnadsbudgeten, där detta bland annat beror på långsamt beslutsfattande, kommunikationssvårigheter och projekteringsomtag. Dessa problem har nämnts i projekt med lägre ställda hållbarhetsambitioner än de som NollCO2 har. NollCO2-certifieringen har dessutom ett annat upplägg än dess förlagor. Dessa anledningar gör det intressant att undersöka vad som gör ett NollCO2-certifierat projekt genomförbart och framgångsrikt. Examensarbetets mål har varit att genom en litteraturstudie och en fallstudie av ett NollCO2-certifierat byggprojekt (1) identifiera vilka projektledningsrelaterade nyckelfaktorer som är viktiga ur ett tids- och kostnadsperspektiv i projekteringsskedet av ett byggprojekt med hög hållbarhetsprofil och (2) analysera de identifierade nyckelfaktorerna genom att ta reda på: ·       Vad varje nyckelfaktor innebär ·       Varför nyckelfaktorn är viktig för byggprojekt med hög hållbarhetsprofil ·       Hur projektgruppen i praktiken får nyckelfaktorn att fungera. Litteraturen som studerades handlade bland annat om grunderna i olika miljöcertifieringar och byggprocessen, som sedan ledde till att studera de fyra termerna tydliga målsättningar, kommunikation, tidig samverkan och upparbetade relationer. De personer som intervjuades var beställarens Projektchef, projektledaren, byggentreprenörens projektchef, platschefen, projekteringsledaren, hållbarhetssamordnaren och arkitekten. De fyra projektledningsrelaterade nyckelfaktorerna identifierades som tydliga målsättningar, kommunikation, tidig samverkan och upparbetade relationer, vilka visades inbördes relaterade varandra. En tydlig målsättning definieras som förståeligt, gemensamt och etablerat i tidigt skede. Där är det även viktigt att ett syfte med uppgiften finns för att förstå målet. Det kan uppnås genom bland annat ett bra och tydligt måldokument. Bra kommunikation i ett byggprojekt handlar om att ha bra informationsdelning mellan de olika aktörerna i ett byggprojekt; både muntligt genom att ge rätt information till rätt person vid rätt tid, och skriftligt/digitalt genom att ha uttalade sätt för hur handlingar, styrdokument och annat inom byggprojektets ramar ska kommuniceras ut. Tidig samverkan är när en byggentreprenör och rätt konsulter blir anlitade i ett tidigt skede. Som en gemensam organisation, likt ett fiktivt bolag sätts all nödvändig kompetens in i början av projekteringen för att minska risken för fel och ändringar. Upparbetade relationer är relationer som på ett eller annat sätt finns med andra inom branschen. Det underlättar att arbeta i en grupp där relationer är etablerade och styrkor och svagheter kända. Ingen av de fyra identifierade nyckelfaktorerna är i sig nya eller unika för CO2-certifierade projekt. Däremot pekar resultaten från studien på att dessa nyckelfaktorer är extra viktiga att beakta i projekteringsskedet av ett projekt där NollCO2-certifieringens krav ska uppfyllas eftersom det ställer krav på en högre grad av samordning mellan medverkande i projektet. / The Swedish construction- and real estate sector today account for a fifth of carbon dioxide emissions, a third of the energy consumption and two fifths of waste in Sweden, which points at a large development potential. The environmental-certification NollCO2 aims to involve sustainability in a more holistic way by establishing an emission limit for the specific construction project, and then undercut that limit by 30%. Research shows that it is harder to keep schedule and budget in sustainable construction projects, where some of the reasons is slow decision-making, communication-difficulties, and design-retakes. These problems have been mentioned in construction projects with less ambitious sustainability-goals than NollCO2 has. The NollCO2-certification is also set up in a different way than its predecessors. These reasons makes it intriguing to research what makes a NollCO2-certified construction project feasible and successful.  The goal of the thesis project has been to (1) identify what project management related key-factors is important from a time- and cost perspective in the design-stage of a construction project with high a sustainability-profile and (2) analyze the identified key-factors by answering; ·       What each key-factor implies ·       Why the key-factor is important for construction projects with a high sustainability-profile ·       How the project-organization get the key-factor to work practically  The studied literature brought up the basics of different environmental-certifications and the construction process, which led to studying the four terms clear goalsetting, communication, early partnering and worked up relationships. The different roles that were interviewed was the clients projectchief, project manager, the contractors projectchief, site manager, design manager, sustainability coordinator, and architect.  The four project management related key-factors were identified (1) as clear goalsetting, communication, early partnering and worked up relationships.  These four key-factors were analyzed (2) with the help of the questions stated earlier. A clear goal is defined as understandable, common, and established in an early stage. It’s also important to understand the intention of the assignment to understand the goal. The clear goals can for instance be achieved using a good and clear goalsetting-document. Good communication in a construction project is all about sharing information with one another correctly. Verbally by giving the right information to the right information at the right time. Written by using certain ways or systems of sharing plans, control documents and other things within the project framework. Early partnering is when a contractor along with the right consultants gets involved at an early stage to contribute with their expertise. By working as a joint organization, almost as a fictive company you can put all the necessary competence in the design stage and therefore minimize the number of errors and changes. Worked up relationships is relations that exists in some way with other people in the construction industry. It’s easier to work in a group that you already have a relationship with, where you know each other’s strengths and weaknesses.

This paper is a degree project on the C-level, 15 points at University West, Department of Business and IT dept. Informatics. This study is about agile methodology and its impact on IT projects. Requirements management is a process within an IT project, where customer has certain requirements that must be met by an IT system. The difference between the traditional and agile development is in the requirements management process and it can cause problems in a project. Requirements change during IT projects and to manage requirements, agile principles apply. Specification and planning in the waterfall model is time consuming. Working agile means to have close contact with the client. This minimizes the risk of project failure. With agile methods, functions can be developed at a faster rate and the customer receives prompt delivery. There are currently several different methods for systems development and project management. Some are based on research, others are new and some have been around a long time in the IT world. This work has identified customer involvement; Risk Reduction and Delivery which contribute to several projects fail under traditional systems. Agile methods are flexible, agile and welcome change and the customer will be able to steer the project. Agile methods have however provided the opportunity for developers to more quickly deliver functionality to the customer. / Detta arbete är ett examensarbete på C-nivå, 15 poäng vid Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och IT avd. informatik. Denna studie handlar om agila metodiken och dess inverkan på IT-projekt. Kravhantering är en process inom ett IT-projekt, där kund har vissa krav som måste uppfyllas av ett IT-system. Skillnaden mellan det traditionella och agila utvecklingsmetoder ligger i kravhantering process och det kan orsaka problem i ett projekt. Krav förändras under IT-projekt och för att hantera kraven bör agila principer tillämpas. Kravspecifikation och planering inom vattenfallsmodellen är tidskrävande. Att jobba agilt innebär att ha nära kontakt med beställaren. Därmed minimerar det risken för projektets misslyckande. Med agila metoder, kan funktionerna utvecklas i en snabbare takt och kunden får snabb leverans. Det finns idag flera olika metoder för systemutveckling och projektledning. Vissa är baserade på forskning, andra är nya och vissa har funnits en lång tid i IT-världen. Arbetet har identifierat kundinvolvering, Riskreducering och Leveranstid vilka bidra till att flera projekt misslyckas under traditionell systemutveckling. Agila metoder är flexibla, smidiga och välkomnar förändring och kunden kommer att kunna styra projektet. Agila metoder har däremot gett möjlighet för utvecklarna att på ett snabbare sätt leverera funktioner till kunden.

SAMMANFATTNING Det som projektledaren behöver tänka på vid planeringen av ett projekt är att uppnå beställarens krav på byggnaden och att skapa en bra samordning mellan de olika aktörerna som är inblandade i projektet. Dessutom måste projektledaren se till att projektet följer tidplanen och att budgeten inte överstiger de bestämda ramarna. Därför ligger ett stort fokus på att projektledaren har bra grundkunskaper och tillräcklig kompetens samt kunskap. För att uppnå det optimala resultat som behövs för att kunna planera och strukturera projektet så smidigt som möjligt. Detta arbete undersöker vilken kompetensutveckling och kunskap som behövs för att projektingenjören ska utveckla sina färdigheter i projektledning. En av de kärnfrågor som tas upp i intervjuerna är ”Vad kännetecknar en projektledare med låg respektive hög kompetens?” och ”Hur bedrivs kompetensutveckling för de anställda inom WSP?” De mål som ska uppnås i detta arbete är att belysa vikten av kompetensutveckling och erfarenhetsåterföring. Resultaten av undersökningen har sammanställts i en handbok som beskriver vad en projektingenjör behöver fokusera på för att bli allt mer kompetent och utvecklas effektivare till en projektledare. För att kunna uppnå dessa mål genomfördes en litteraturstudie för att få en bättre uppfattning av projektledarens roll. En mer detaljerad studie av projektingenjörens respektive projektledarens arbetsuppgifter gjordes. För att komplettera litteraturstudien genomfördes en datasökning via internet. Därefter utfördes en intervju med 5 projektledare och 5 projektingenjörer för att jämföra teori med praktik. Utifrån de intervjuades svar och litteraturstudiens resultat skapades en handbok som beskriver vad projektingenjören behöver utveckla för att bli en effektivare projektledare. Examensarbetes slutsats visar att kompetensutveckling i grund och botten är bunden till den enskilda individens motivation till att utvecklas. Varje enskild individ har sina egna mål och de är stimulerade av varierande motivationsfaktorer. Några individer har som mål att bli VD för ett företag, medan andra är nöjda med deras nuvarande position och det innebär att alla projektingenjörer/ projektledare inte strävar efter en ständig utveckling. Uppsatsens huvudfråga var: ”Vilken kompetensutveckling behövs för att projektingenjör ska utveckla sina färdigheter i projektledning?”. Resultaten visar att utan att lära sig av de fel och problem som tidigare gjorts samt göra egna nya misstag kan inte en projektingenjör utvecklas eller bli effektivare. Andra typer av vinster är tid som kommer att minska för att lösa vissa ständigt uppkommande problem med hjälp av kunskaper från tidigare liknande projekt. Genom att dra nytta av denna kunskap och inneha en bra erfarenhetsåterföring kan det bli enklare att hitta en effektiv lösning och på så sätt minska onödiga tidsförluster. / This thesis presents a study of competence and knowledge needs of project engineers to be able to manage projects successfully. The aim of the thesis is to identify how to feedback competences and experiences into the project management process. The guidebook provides guidance to what a project engineer needs to focus on to become more skilled and to become a more effective project manager. A literature study was performed to get a better understanding of the project manager's role. A detailed study was performed on the duties of project engineers and project managers. The literature study was based on books and reports as well as an information research by the Internet. An interview with five project managers and five project engineers was conducted to compare theory with practice. Based on the respondents' answers and the results from the literature study a handbook outlining what the project engineer can do to improve their project management skills. The thesis concludes that competence development depends on individual motivation. Every individual have their own goals and they are stimulated by different motivational factors. Some aims high to become CEO for a company, while other are satisfied with their positions and it doesn’t mean that all project engineer / project manager strives for continuous development. The main question of the thesis was: "What skills are needed for project engineers to develop their skills in project management?”. The results of the thesis show that without learning from their mistakes and problems that were made in previous project and by making their own mistakes the project engineer will not develop or become a more efficient project manager. By learning from experiences from previous projects the project engineer can save significant time when facing similar problems in new projects. Recording and using this knowledge may contribute to more effective solutions and thus reducing time lost unnecessarily.

Olika forskningsinitiativ har belyst vikten av att lära både i och mellan projekt, vilket medför att hela organisationen gynnas av lärande erfarenheter i slutändan. Lärande i och mellan projekt är således en kritisk framgångsfaktor för lyckade projekt i framtiden. Denna uppsats har som ambition att undersöka kunskapspro-cesser i och mellan kommunala projekt, med emfas på huruvida dessa processer skiljer sig mellan lyckade eller misslyckade projekt. M.h.a. en kvalitativ-deduktiv fallstudie, framkom det att det finns vissa skillnader på formaliseringen baserat på projektresultatet. Lyckade projekt har en större tendens att explicitgöras genom någon form av dokumentation, m.h.a. internaliserings- externaliserings- eller kombinationsprocesser. / Various research initiatives have highlighted the importance of learning both in and between projects, which means that the entire organization will benefit from learning experiences ultimately. Learning in and between projects is therefore a critical success factor for successful projects in the future. This paper is aiming to examine knowledge conversion within and between municipal projects, with em-phasis on whether these processes differ between successful or unsuccessful pro-jects. With the methodology consisting of qualitative - deductive thematic analy-sis, conducted as a case study, - with triangulation as a validation tool – the study revealed some differences in the formalization based on a project's result. The successful project is more likely to result in explicit, rather than tacit, knowledge. This knowledge dimension is achieved through internalization, externalization and combination-processes – whereas the unsuccessful project can consist of so-cialization as well as internalization, as a result of differences in the externaliza-tion of knowledge between projects.

Hur påverkas projektdeltagarnas motivation i projekt som har en relativt lång tid avsatt för genomförandet och med förhållandevis stora resurser? För att få svar på frågan om motivation i långa projekt genomfördes en empirisk fallstudie via kvalitativa intervjuer av sex projektdeltagare och en projektledare, i ett företag inom tullbranschen. Dessa sju personer var allokerade till ett IT-utvecklingsprojekt. Herzbergs två-faktorteori användes för att beskriva vilka faktorer som påverkat respondenternas motivation. Av studien följer att det är främst tre slags händelser som påverkar projektdeltagarnas motivation. Det är händelser som går att koppla till projektets fasövergångar, händelser som berör projektets målsättning och händelser som handlar om projektets arbetssätt. Avslutningsvis kan konstateras att det är den kontextuella osäkerheten som främst påverkar projektdeltagarnas motivation i ett projekt som pågår under lång tid. Alltså de förändringar som sker i omvärlden mellan tidpunkten för planeringen av projektet och när projektmålet utvärderas. / What affect the project participants’ motivation in projects that have a relatively long period of time set aside for implementation and with relatively large resources? An empirical case study was conducted to answer the question about motivation in long projects by using qualitative interviews of six project participants and one project manager in a company in the customs sector. These seven people were allocated to an IT development project. Herzberg´s two-factor theory was used to describe the factors that influenced the respondents’ motivation. There are mainly three types of events that affects the project participants’ motivation. These are events that can be linked to the project phase transitions, events related to project objectives and events about the project’s methodology. Finally, it can be stated that it is the contextual uncertainty that primarily affect the project participants’ motivation in a project going on for a long time. Thus the changes in the business environment between the time of the planning of the project and when the project objectives are evaluated.