Project management and risks seem to go hand in hand. Thus, risk management is not always at the top of the agenda, but that it is a moment that is necessary to implement in projects. Even though a large part of the project manager's and other project participants' tasks intend to identify and manage risks and thus ensure that the project result is brought to port, risk management is considered boring. To find out how risks are perceived in projects, this study will examine and create an understanding of how project managers view risks. To answer this, the study has been supplemented with two research questions that aim to account for how the implementation of and how conscious risk management takes place in projects.The study was conducted through a qualitative approach, where a total of nine project managers in various community development projects were interviewed. The results are presented in three main themes; The possibility of risk, From ear to loaf and finally Risk management in the quiet, which is also supplemented with an associated sub-theme; Automatically switched risk management.The study shows that project managers have the main external responsibility for risk management. It also emerges that project managers perceive risk as something negatively charged. Thus, there are also those who believe that risk does not necessarily mean a threat, but also opportunities. At the same time, it is perceived that risks of a negative tone tend to receive more attention than the risks that can generate positive opportunities. Which is explained as something the project manager wishes to become better at implementing and utilizing in projects, but that the tools to know how risks can be converted into opportunities in the project's implementation are lacking. The study also shows that risk management is perceived as a important element in project management, but that it is difficult to get the project team to set aside the necessary time and resources - because risks are boring.

About 1.5 years after the first Covid-19 lockdown, it is clear there will not be an "as before” anymore. New standards have been established among project managers in the German news media industry and hybrid and virtual working has become the New Normal. In this study, nine project managers from German news media organisations have shared their experiences on the Covid-19 pandemic. The main takeaway is that pragmatism and agile principles have been beneficial for the project managers in uncertain times. The role of a successful project manager has seen a shift towards being a facilitator who gives structure to the team but enables it to work more efficiently through communication and building strong trust. / Runt 1,5 år efter den första Covid-19-lockdown står det klart att det inte kommer att bli något "som förut" längre. Nya standarder har etablerats bland projektledare i den tyska nyhetsmediebranschen och hybrid och virtuellt arbete har blivit det Nya Normala. I den här studien har nio projektledare från tyska nyhetsmedieorganisationer delat med sig av sina erfarenheter av Covid-19-pandemin. Den viktigaste slutsatsen är att pragmatism och agila principer har varit till nytta för projektledarna i osäkra tider. Rollen som framgångsrik projektledare har förändrats till att bli en facilitator som ger teamet struktur och som gör det möjligt för teamet att arbeta mer effektivt genom kommunikation och att bygga upp ett starkt förtroende.

En stor del av Sveriges befolkning engagerar sig som volontärer i olika ideella organisationer och föreningar i civilsamhället. Samtidigt som ledarskapet pekas ut som en framgångsfaktor i projekt finns det tidigare forskning som visar att ledarskapet när det gäller volontärer skiljer sig från ledarskapet i vinstdrivande projekt och organisationer. Flera ledarskapsmodeller och teorier har prövats mot denna grupp för att utröna vad som kan vara ett framgångsrikt ledarskap i denna specifika kontext. Att undersöka hur det stora engagemanget i Sverige kan tillvaratas på bästa sätt genom ledarskapet är därför av yttersta intresse för såväl ideella organisationer som för samhället i stort. Syftet med studien var därför att undersöka hur projektledare i ideella organisationer upplever att det är att jobba med volontärer i ideella projekt samt vilka utmaningar de ser och hur de möter dessa. Undersökningen gjordes genom semistrukturerade djupgående intervjuer med åtta projektledare verksamma som projektledare i ideella organisationer. Materialet analyserades sedan genom tematisk analys som gav tre huvudteman: ”hitta balans mellan att vara förstående och att leva upp till intressenters krav”, ”att kratta manegen” samt ”utveckla relationer och få människor att växa”. Resultatet visar att respondenterna identifierade ett antal samstämmiga utmaningar och att de hade olika strategier för att möta dessa utmaningar genom sina sätt att leda. Det stod klart att de arbetssätt som respondenterna beskrev på flera sätt överensstämmer med ledarskapsteorin med benämningen ”servant leadership” (tjänande ledarskap). Detta kan vara en fingervisning vid rekrytering av projektledare till ideella organisationer samt som en guide för projektledare i dessa sammanhang för att uppnå goda projektresultat och en långsiktighet i organisationen. / A large part of the Swedish population is involved in volunteering in different nonprofit organisations in the civil society. While leadership is pointed out as a critical success factor in projects there are research suggesting that leading volunteers differs from leading projects in for profit organisations. Several modells and theories of leadership has been tested towards this group in trying to find out what could be a successful leadership in this specific context. Investigating how this great commitment in Sweden could be best taken care of should be of great interest not only for the organisations but for the society at large. The aim for this study is therefore to investigate how project managers in nonprofit organisations experience working with volonteers, what challenges they face and how they deal with these. The investigation was made through semistructured in-depth interviews with eight project managers working as project managers in nonprofit organisations. The material was then analysed by using thematic analysis which resulted in three main themes: ”finding the balance between being understanding and living up to stakeholders demands”, ”rake the manege” and ”developing relations and make people grow”. The result shows that the respondents identified several mutual challenges and that they had different strategies to deal with these challenges. It was clear that the approach that the respondents took in many ways respond to the leadership theory called ”servant leadership”. These findings might be a help when recruiting project managers for nonprofit organisations as well as a guide for project managers working in this context to achieve successful results and a resiliance in their organisations.

IT-projekt har misslyckats till hög grad under väldigt lång tid, studier visar på att uppemot 80% av alla IT-projekt anses vara misslyckade. Det har gjorts studier som visar på att agila metoder, såsom DevOps, kan vara lösningen till att fler IT-projekt ska lyckas. Syftet med denna studie är att bidra till förståelse för hur risker relaterade till IT-projekt har sett ut mellan 1990–2020, samt undersöka om metoder såsom DevOps är rätt väg att gå för att reducera misslyckade IT-projekt. I denna studie kartläggs de vanligaste orsakerna till misslyckade IT-projekt genom att kategorisera risker identifierade i forskning från 1990 till 2020. Detta görs och presenteras genom en litteraturstudie. Denna litteraturstudie resulterar i en överblick över hur litteraturen för de vanligaste riskerna sett ut över 30 år. Kartläggningen visar att tidigare studier mellan 1990 -2010 haft en bred spridning kring risker relaterade till IT-projekt bland samtliga kategorier. De senare åren, 2010–2020 har fokus i litteraturen legat mot lednings-, process samt personalrelaterade risker, något som även får stöd av respondenterna. Vi har även studerat DevOps och genomfört två semistrukturerade intervjuer med respondenter som har erfarenhet av DevOps, agila metoder och att driva IT-projekt. Resultatet av studien är tydligt, teori och empiri är väl överens om att agila metoder är rätt väg att gå. DevOps anses av respondenterna som en effektiv metod att använda för att nå fler lyckade IT-projekt. De två respondenterna verifierar även de riskkategorier som tagits fram i litteraturstudien och bekräftar att det är dessa som är aktuella i IT-projekt. / Literature shows that IT-projects have failed to a large extent for a long time, studies shows that up to 80 % of all IT-projects are considered as failed. There are studies that shows that agile methods, such as DevOps, can be the solution for more IT-project success. The purpose of this study is to contribute to an understanding of what risks related to IT projects that has been identified in literature between 1990-2020 and investigate if methods such as DevOps is the right way to reduce IT-project failure. This study maps all the most common causes to failed IT-projects by categorize the most frequent risks identified in research from 1990 to 2020 and is performed and presented by a literature study. This literature study results in an overview of the literature of the most frequent risks occurred in studies from the last 30 years. The overview identifies that studies between 1990 to 2020 has a range between risks related to IT-projects in all categories. In the most recent studies, from 2010- 2020, focus in research points to management-, process and personnel-related risks, which is also supported by the respondents. We have studied DevOps and completed two semi structured interviews with respondents that have experience of DevOps, agile methods and managing IT-projects. The result of this study is clear, the theory and empirics are aligned, agile methods are the right way to go. The respondents consider DevOps as an effective method to reach a higher success rate for IT-projects. The respondents verify the risk categories from the literature study and confirm these risks in their own IT-projects.

This thesis projct examines the implementation of Artificial Intelligence (AI) in Project Management, focusing on its impact on the working personnel. AI has the potential to improve management processes, increase efficiency, and enhance decision-making. This thesis aims to explore the implementation of AI in project management with a focus on the impact on working personnel. The study analyzes the benefits and challanges of AI implementation, the impact on the role of project managers and team members, and the ethical considerations of using AI in project management. The research incorporates a literature review and semi-structured interviews conducted with project managers from Greece and Sweden to gather comprehensive insights. The findings suggest that the integration of AI in project management can significantly benefit working personnel by reducing workload, increasing accuracy, and providing better insights. However, the implementation of AI requires careful consideration of ethical issues and proper training of personnel. / Detta examensarbete undersöker implementeringen av artificiell intelligens (AI) i projektledning, med fokus på dess inverkan på arbetsgivare. Studien innehåller en literaturgenomgång och semistrukturerade intervjuer med projektledare från Grekland och Sverige för att smala in omfattande insikter. AI har potential att förbättra projektledningsprocesser, öka effektiviteten och förbättra beslutsfattandet. Studien analyserar fördelarna och utmaningarna med AI-implementering, inverkan på rollen för projektledare och teammedlemmar, och de etiska övervägandena av att använda AI i projektledning. Resultatet tyder på att integrationen av AI i projektledning avsevärt kan gynna arbetande personal genom att minska arbetsbelastningen, öka noggrannheten och ge bättre insikter. Men implementeringen av AI kräver noggrant övervägande av etiska frågor och korrekt utbildning av personal.

Greenhouse gas emissions are increasing every year, and in Sweden the construction industrystands for one fifth of the total emissions. One way for construction companies to push formore sustainable development is through voluntary sustainability certifications. As the numberof certified projects continues to rise, how to manage these projects during the early stagesbecomes an increasingly important question. Therefore, the purpose of this report has been toexplore and identify factors of success, connected to the management of certified constructionprojects during early project stages, in a relatively unexplored Swedish context. Data was collected through a literature review and seventeen semi-structured interviews withindustry professionals, and the following thematic analysis resulted in a refined list of factorsto consider during early project stages for successful certification. By applying critical successfactor (CSF) as theoretical framework, fifteen critical success factors were identified andcompared with those from previous research. Integrating the certification, planning for it duringearly stages, certification reconciliation meetings and a driven and competent specialist areexamples of identified CSFs from this list. Conclusions drawn in this report are that the Swedish context does not differ much fromprevious research, as most success factors had previously been identified by others.Furthermore, the results of this report indicate that the sustainability specialist, coordinator orconsultant is an increasingly important role for certified projects, and that they need trust,mandate and space to coordinate the work with the certification. Lastly, contributions havebeen made to the field of research on certified construction projects by providing a list ofsuccess factors with examples and data from Swedish industry professionals. This list canadditionally be considered by industry professionals when undertaking certified constructionprojects. Some issues concerning the application of CSF as framework have also beendiscussed in this report, which researchers in the field can consider for their future researchendeavors. / Utsläppen av växthusgaser ökar varje år och i Sverige står byggbranschen för en femtedel avde totala utsläppen. Ett sätt för byggföretag att driva på för en mer hållbar utveckling är genomfrivilliga hållbarhetscertifieringar. I takt med att antalet certifierade projekt ökar, blir hur manhanterar dessa projekt under de tidiga stadierna en allt viktigare fråga. Syftet med denna uppsatshar därför varit att utforska och identifiera framgångsfaktorer kopplade till ledningen avcertifierade byggprojekt under tidiga projektskeden, i en relativt outforskad svensk kontext. Data insamlades med en litteraturstudie och sjutton semistrukturerade intervjuer med personerfrån byggindustrin, och den följande tematiska analysen resulterade i en lista över faktorer attbeakta under tidiga projektstadier för framgångsrik certifiering. Genom att använda criticalsuccess factor (CSF) som teoretiskt ramverk identifierades femton kritiska framgångsfaktorersom jämfördes med dem nämnda i tidigare forskning. Integrering av certifieringen, planeringför den i tidiga skeden, certifieringsavstämningsmöten och en driven, kompetent specialist ärexempel på identifierade kritiska framgångsfaktorer från denna lista. Slutsatser som dras i denna uppsats är att den svenska kontexten inte skiljer sig mycket fråntidigare forskning, då de flesta framgångsfaktorer redan identifierats av andra. Vidare indikerarresultaten i denna uppsats att hållbarhetsspecialisten, koordinatorn eller konsulten är en alltviktigare roll i certifierade projekt, och att de behöver förtroende, mandat och utrymme för attsamordna arbetet med certifieringen. Den här uppsatsen har bidragit till forskningsområdet omcertifierade byggprojekt genom att tillhandahålla en lista över framgångsfaktorer med exempeloch data från personer inom den svenska byggindustrin. Denna lista kan dessutom användasav personer inom branschen framöver, när de tar sig an certifierade byggprojekt. Vissa problemsom rör tillämpningen av CSF som ramverk har också diskuterats i denna uppsats, som forskareinom området kan överväga för sin framtida forskning.

A sustainable development is required within the construction sector, in order to cope with an increasing population in a built environment that already suffers from high energy consumption. Green building certification systems, such as BREEAM and LEED, function as tools to support sustainability of buildings in the design, production, maintenance and operation. In green building projects, green requirements are added to the traditional project scope for the buildings in order to achieve certifications. Green buildings tend to be more complex than traditional buildings without high green requirements. Thereby, challenges can appear in these projects that do not exist within traditional building projects. To date, there is little published research exploring how the green requirements impact the execution of green building projects and what challenges they entail in such projects in the Swedish context. This master thesis examines project managers’ perceptions of the impact of green building certification systems on the execution of building projects in Sweden. Furthermore, the study identifies the main challenges that these project managers perceive within green building projects. In order to achieve the aim of this study, semi-structured interviews have been conducted with professionals with experience from green building projects. From the empirical findings, it could be concluded that the general perception among project managers is that the additional requirements that the certifications imply, do not impact the execution of building projects to a considerable extent. However, project managers within this study perceive deficiencies in the ability of BREEAM and LEED to consider Swedish conditions, which impacts the green aspect in the end product. To be able to carry out green building projects, the traditional way of working has been adapted to a certain extent, where set of activities have been organized differently compared to traditional projects. Moreover, four considerable challenges could be identified that the project managers perceive, which are connected to the high green requirements within green building projects in Sweden: (1) Conflict between green requirements and tenants’ requests/user comfort, (2) Lack of engagement among project members regarding green requirements, (3) Management of materials in building material databases and (4) Heavy administration and documentation. / I avsikt att möta en ökande befolkningsmängd i en bebyggd miljö med redan hög energikonsumtion, krävs en utveckling mot en mer hållbar byggnadssektor. Miljöcertifieringssystem, såsom BREEAM och LEED, används som verktyg för att främja hållbarhet i byggnaders projekterings-, produktions- och förvaltningsskeden. I gröna byggprojekt tillkommer miljökrav till traditionella byggprojekts omfattning för att dessa byggnader ska kunna uppnå miljöcertifieringar. På grund av dessa tillkommande miljökrav tenderar gröna byggnader att vara mer komplexa än traditionella byggnader och som en följd av detta kan utmaningar uppstå som inte förekommer i traditionella byggprojekt. Fram till idag har endast ett begränsat antal forskningsstudier utförda i Sverige påträffats, vilka studerar hur miljökraven påverkar genomförandet av gröna byggprojekt samt de utmaningar som uppstår i dessa projekt. Detta masterexamensarbete undersöker projektledares uppfattningar om miljöcertifieringssystems påverkan vid genomförandet av byggnadsprojekt i Sverige. Vidare syftar denna studie till att identifiera de huvudsakliga utmaningar som dessa projektledare ställs inför i gröna byggprojekt. För att uppfylla syftet av denna studie, har semistrukturerade intervjuer genomförts med yrkesverksamma som innehar erfarenhet av gröna byggprojekt. Från det empiriska resultatet kunde slutsatsen dras att den generella uppfattningen bland projektledare är att de ytterligare krav som certifieringssystemen medför, inte påverkar genomförandet av byggprojekt i någon större utsträckning. Däremot uppfattar projektledarna vissa brister gällande potentialen i BREEAM och LEED att kunna beakta svenska förhållanden, vilket påverkar slutproduktens miljöprestanda. För att kunna genomföra gröna byggprojekt har det traditionella arbetssättet i viss utsträckning anpassats, där olika arbetsprocesser organiserats på andra sätt jämfört med i traditionella byggprojekt. Vidare kunde fyra betydande utmaningar som projektledare i Sverige upplever kopplade till höga miljökrav i gröna byggprojekt identifieras, nämligen: (1) Målkonflikt mellan miljökrav och hyresgästers önskemål/användarkomfort, (2) Avsaknad av engagemang från projektmedlemmar gällande miljökrav, (3) Hantering av byggmaterial i materialdatabaser samt (4) Omfattande administration och dokumentation.

The acceleration of globalisation has forced companies to cope with its propulsion in order to become more competitive and internationalised, an internationalisation that creates the importance of knowing how to manage global and virtual teams (GVT). The knowledge in the area today has shown to be vague, generalised and hard to grasp, especially for the unexperienced GVT-project manager. The purpose of this thesis is therefore to study whether the literature regarding how to manage a GVT corresponds with the perceptions in practice and how these findings can contribute to a more efficient project management approach. This study is examined using a qualitative method based upon literature and semi-structured interviews. This foundation is used to provide a deeper understanding of the subject as well as it puts this research questions into the proper context. The interview respondents are from the same organisation, however, from offices located in four different countries. The result shows that there are different perspectives on how GVTs should be managed efficiently, and that different leadership preferences exits. Furthermore, there exists a lot of possibilities, but also challenges that must be coped with in order to reach the team’s full potential. These challenges are connected to the virtual work settings and practical problems as well as the team's heterogeneity and communication structure. It was found that it is important to consider the purpose of the collaboration in order to strategically plan for its initiation and execution. / Globaliseringens acceleration har tvingat företag att hantera sin framdrift för att bli mer konkurrenskraftiga och internationaliserade, en internationalisering som vidare leder till vikten av att veta hur man ska hantera globala och virtuella team (GVT). Kunskapen i området idag har visat sig vara vag, generaliserad och svår att ta till sig, särskilt för den oerfarna GVT-projektledaren. Syftet med detta examensarbete är därför att studera huruvida uppfattningen om hur man ska hantera GVT skiljer sig mellan litteratur och i praktiken samt hur dessa upptäckter kan bidra till ett mer effektivt projektledningssätt. Denna studie undersöks med en kvalitativ metod baserad på litteratur och semi-strukturerade intervjuer. Grunden används sedan för att få en djupare förståelse av ämnet såväl som den sätter rapportens frågeställningar i rätt sammanhang. Intervjurespondenterna är från samma organisation, dock från kontor i fyra olika länder. Resultatet visar att det finns olika perspektiv på hur GVT ska ledas effektivt och att olika ledarskapspreferenser existerar. Dessutom finns det många möjligheter, men också utmaningar som måste hanteras för att nå teamets fulla potential. Dessa utmaningar är kopplade till virtuella arbetssätt och praktiska problem samt teamets heterogenitet och kommunikationsstruktur. Det konstaterades att det är viktigt att överväga syftet med samarbetet för att strategiskt planera för dess initiering och genomförande.

Digitalization is a hot topic in the construction industry today, with more and more ICT-tools being used. Web-based project platforms, digital meetings and BIM have all existed for quite a while, however the progress in using them and exploring the potential takes time. ICT-tools are usually aimed to make the information flow and communication more efficient, which directly relates to the project manager in a construction project. Therefore, the aim of this thesis is to understand how digital tools has affected the role of the client’s construction project manager over the last 5 years. The purpose is to gain knowledge on what consequences the use of digital tools such as BIM, digital project platforms and digital meetings has had on the role of the project manager and how they deal with the consequences. In this thesis, a qualitative study has been performed, where construction project managers were interviewed about their experiences of ICT-tools and the changes that has occurred over time. The findings were analyzed with a theoretical framework and discussed together with previous research and knowledge. The theoretical framework includes key aspects of leadership in project management and four main categories explaining how actors use ICT. The use of BIM was in particular analyzed using the Bew-Richards BIM maturity model. The study shows that there has been an increase in use of ICT-tools in construction projects over the last 5 years, and that there are both benefits and challenges for the project manager with all three types of digital tools that were in this study. BIM, digital project platforms and digital meetings. The primary benefits were shown to be that the tools increase timeefficiency in the project manager role and it facilitates communication. However, there is less personal contact with project team members and other challenges with getting project participants to the same use of the tools. To increase the significance of the benefits and decrease the negative consequences, the construction project manager should implement a leadership style focused on the human side, with more follow-ups, structure and routines. Technical knowledge about the ICT-tools is also beneficial to the project manager to have since it increases the possibility to guide the project team members in a good way. / Digitalisering är ett hett ämne i byggbranschen, med mer och mer ICT-verktyg som används. Webb-baserade projektplattformar, digitala möten och BIM har alla existerat ett tag nu, men utvecklingen av användandet och utforskningen av deras potential tar tid. ICT-verktyg är ofta avsedda för att effektivisera informationsflödet och kommunikationen, vilket relaterar till projektledaren i ett byggprojekt. Därför är ändamålet med det här examensarbetet att förstå hur digitala verktyg har påverkat byggprojektledarollen på beställarens sida, under de senaste 5 åren. Syftet är att få kunskap om vad för konsekvenser användningen av digitala verktyg så som BIM, digitala projektplattformar och digitala möten har medfört för en projektledare och hur de hanterar konsekvenserna. I det här examensarbetet har en kvalitativ studie gjorts där byggprojektledare intervjuades om deras erfarenheter av ICT-verktyg och de förändringar som har skett över tid. Resultaten analyserades med hjälp av ett teoretiskt ramverk och diskuterades tillsammans med tidigare forskning och kunskap. Det teoretiska ramverket inkluderar vissa nyckelaspekter av ledarskap inom projektledning och 4 huvudsakliga kategorier som beskriver hur aktörer använder ICT. Användningen av BIM var särskilt analyserad genom Bew-Richards model för BIM mognadsgrad. Studien visar att det har varit en ökning av användandet av ICT-verktyg i byggprojekt de senaste 5 åren, och att det är både fördelar och utmaningar för projektledaren med de tre typerna av digitala verktyg som var med i denna studie. BIM, digitala projektplattformar och digitala möten. De främsta fördelarna visade sig vara att verktygen ökar tidseffektiviteten i projektledarrollen och underlättar kommunikationen. Det blir dock mindre personlig kontakt med projektdeltagare och andra utmaningar med att få med projektdeltagare på samma användande av verktygen. För att öka betydelsen av fördelarna och minska de negativa konsekvenserna, borde projektledaren implementera en ledarskapsstil som är mer fokuserad på den mänskliga sidan, med mer uppföljningar, struktur och rutiner. Teknisk kunskap om ICT-verktygen är också fördelaktiga för projektledarna att ha eftersom det ökar möjligheten att vägleda medlemmarna i projektet in på rätt väg.

The implementation of an Identity and Access Management (IAM) solution is a complex process to manage, consuming multiple years and involves organizational changes. In its nature, several challenges tend to appear to different stakeholders involved in the process. However, prior research has mainly addressed the technical components of an IAM-solution, hence the technical challenges that emerge during development and implementation. Therefore, the non-technical challenges of the IAM-project work and the challenges that constitute the client implementation are understudied. The purpose of this thesis is to visualize the challenges that emerge when an IAM-solution is implemented. In addition, the challenges when organizational changes occur. The empirical data is conducted through a series of semi-structured interviews with individuals in the IAM line of business. In addition, secondary data is gathered through the review of papers and reports in Information Systems (IS) and Information Technology (IT) projects and outsourcing projects, as well from a non-academical organization with in-depth knowledge of IAM implementations. A qualitative case study of IAM implementations was conducted to investigate the studied complex phenomenon. The findings display the challenges of Insight, Communication, and Endurance (ICE), which tend to be obstacles for all stakeholders involved. Additionally, the organizational changes describe three further challenges of Anchoring, Communication, and Vision (ACV). These challenges mainly appear in client changes, which IAM implementations initiate. The thesis display connections and incoherent with prior research on IS/IT-projects and IAM-projects. In addition, newly uncovered aspects that contribute to research areas are highlighted. The thesis is summarized with some implications and possibilities for future research. / En IAM implementeringen är en komplex och utdragen process som kan ta flera år samt skapar en förändringsresa hos kund. I sin natur skapas flera utmaningar till olika involverade aktörer. Tidigare forskning har främst fokuserat på de tekniska komponenterna som en IAM lösning baseras på, därav de tekniska utmaningarna som tillkommer. Till följd har de icke-tekniska utmaningarna inom IAM projekt och utmaningarna med en implementation hos kund fått bristande uppmärksamhet där få studier har genomförts. Syftet med detta examensarbete är att visualisera de utmaningar som uppstår vid en IAM implementering. Arbetet fokuserar även på utmaningarna med organisatorisk förändring, vilket genomförandet av en IAM lösning skapar. Den primära datainsamlingen genomförs av halvstrukturerade intervjuer med personer inom IAM-branschen. Dessutom samlas sekundär data in från informationssystem (IS) och informationsteknik (IT) projekt samt outsourcingprojekt. Därtill några icke akademiska rapporter med fördjupande information om IAM implementeringar. Examensarbetet är gjort som en kvalitativ fallstudie av IAM implementeringar, detta för att förstå komplexiteten av ämnet. Resultatet visar utmaningar som Insikt, Kommunikation och Uthållighet, vilket tenderar att vara hinder för alla involverade aktörer. Dessutom beskriver de organisatoriska förändringarna tre ytterligare utmaningar för Förankring, Kommunikation och Vision. Dessa utmaningar förekommer hos kund som implementerar en IAM lösning. Uppsatsen visar sammanhängande och osammanhängande aspekter med forskningen inom IS/IT projekt och IAM projekt. Dessutom framhävs nya upptäckta insikter som bidrar till forskningsområdena. Slutligen sammanfattas arbetet med några implikationer samt förslag på vidare forskning.