The Architecture, Engineering, and Construction (AEC) sector is one of the least digitized industries and subject to low performance growth and inefficient project management practices, stemming from inherent challenges with managing change. In response to this, the sector is beginning to explore artificial intelligence (AI), expected to be one of the most transformative technologies in the coming decade, and its possibility to streamline processes and increase project productivity. Given the AEC sector’s need for enhanced project management practices and its slow digital transformation, this thesis aims to explore the intersection between AI and project management, and challenges associated with implementing new technology and work methods from the perspective of project managers. To fulfill the purpose of this study, a single case study at the infrastructure department within one of the largest Swedish AEC consulting firms was conducted through a qualitative interview study. A review of relevant literature served as a complement to the primary data retrieved from the interviews, serving as a theoretical foundation to support the analysis. The results show an overall positive attitude towards AI and reveal several potential application areas in project management and project related work in the AEC sector. The results show a generally positive attitude towards AI among project managers, viewing it as a tool for enhancing efficiency, quality, and reducing costs by automating labor-intensive tasks and leveraging predictive capabilities. While AI is not seen as a threat to project managers' roles, there are concerns about its impact on other roles within projects. Successful AI integration is expected to increase competitiveness and business capacity through enhanced efficiency within the sector. However, challenges associated with technology implementation and changed work methods include the decentralized organizational structure, lack of top management support, inadequate standardized methods, poor knowledge transfer, and the variable compensation model. This study contributes to the literature by highlighting potential application areas for AI in project management within the AEC sector as well as corresponding impacts. By providing a nuanced understanding of barriers to technology adoption and change within the sector it further underscores the need for top management support and strategic direction to harness the full potential of technologies as AI. / Arkitektur-, ingenjörs- och byggsektorn (AEC) är en av de minst digitaliserade sektorerna och kännetecknas av låg produktivitetsutveckling och ineffektiva projektledningsmetoder, vilket till stor del orsakas av inneboende utmaningar med att hantera förändring. Som svar på detta börjar sektorn utforska artificiell intelligens (AI), som förväntas vara en av de mest transformerande teknologierna under det kommande decenniet, och dess möjlighet att effektivisera processer och öka produktiviteten i projekt. Med tanke på AEC-sektorns behov av förbättrade projektledningsmetoder och dess långsamma digitala transformation syftar denna studie till att utforska kopplingen mellan AI och projektledning samt de utmaningar som är förknippade med att implementera ny teknik och nya arbetsmetoder ur projektledares perspektiv. För att uppfylla syftet med denna studie genomfördes en fallstudie vid infrastrukturavdelningen inom ett av de största svenska AEC-konsultföretagen genom en kvalitativ intervjustudie. En granskning av relevant litteratur kompletterade den primära data som erhölls från intervjuerna och utgjorde en teoretisk grund för analysen. Resultaten visar en övergripande positiv attityd gentemot AI och visar på flera potentiella applikationsområden för AI inom projektledning och projektrelaterat arbete i AEC-sektorn. Projektledarna ser AI som ett verktyg för att öka effektiviteten, höja kvaliteten och minska kostnaderna i projekt genom att automatisera arbetsintensiva uppgifter och utnyttja prediktiva möjligheter. Även om AI inte ses som ett hot mot projektledarnas roller, finns det oro över dess påverkan på andra roller inom projekten. Framgångsrik AI-integration förväntas öka konkurrenskraften och affärskapaciteten genom förbättrad effektivitet inom sektorn. Utmaningarna med att implementera teknik och förändrade arbetsmetoder återfinns i den decentraliserade organisationsstrukturen, bristen på stöd från högsta ledningen, otillräckliga standardiserade metoder, bristfällig kunskapsöverföring och den rörliga ersättningsmodellen. Denna studie bidrar till litteraturen genom att belysa potentiella applikationsområden för AI inom projektledning i AEC-sektorn samt motsvarande effekter. Genom att ge en nyanserad förståelse för utmaningar kopplade till teknikimplementering och förändring inom sektorn betonar studien vidare behovet av stöd från ledning och en strategisk riktning för att kunna utnyttja teknologier som AI fullt ut. Studien bidrar vidare genom att ge praktiska implikationer för att övervinna nuvarande hinder.

Idag används många metoder och tillvägagångssätt inom projektledning och bland dessa har agila metoder blivit en av de mest populära. Dessa metoder är ofta anpassade till små eller medelstora organisationer, vilket kan skapa svårigheter för större företag som vill implementera agilt arbetssätt. Ett av de utformade ramverken för att arbeta agilt inom stora organisationer är The Scaled Agile Framework (SAFe).  Denna studie syftar därför till att undersöka en stor statlig organisation som nyligen övergått från traditionell projektledning till agil och tillämpat SAFe. Studien fokuserade på att identifiera de utmaningar organisationen mötte vid implementering av SAFe, samt undersökte hur de förändringar som stod till följd av den agila transformationen påverkade medarbetar-och ledarskapsrollerna. Mer specifikt fokuserar studien på att undersöka påverkan av förändringar i de anställdas ansvarsområden, kommunikation och koordinering. En kvalitativ liten N-studie genomfördes på IT-avdelningen i organisationen där resultatet visade att övergången till agilt arbetssätt skapade flera utmaningar såsom budgetrestriktioner, anställdas motstånd mot förändring som ledde till en kontinuitet i arbetet med traditionella metoder, bristande medvetenhet och kunskap om agila metoder samt problem med kortsiktig planering. Ytterligare utmaningar identifierades som specifikt relaterar till ramverket SAFe såsom att ramverket upplevs som komplext vilket gör det svårt att förstå och tillämpa, att en strikt applicering av ramverket inte fungerade effektivt i praktiken, samt att SAFe gav bristande flexibilitet i organisationen i vissa fall.  Studien visar att den agila förändringen påverkade de anställda genom utökade ansvarsområden och arbetsuppgifter, samt att linjechefernas kontroll skapar svårigheter för medarbetare. Dessa förändringar har skapat frustration och till viss del minskad produktivitet. Å andra sidan har transformationen också gett positiv påverkan och har bidragit till bättre kommunikation och ökad transparens vilket har lett till en ökad motivation och nöjdhet hos de anställda. / Today, many methods and approaches are used in project management, among which agile methods have become one of the most popular. These methods are often tailored to small or medium-sized organizations, which can create difficulties for larger companies that want to implement an agile work approach. One of the frameworks designed to implement agile within large organizations is The Scaled Agile Framework (SAFe). Therefore, this study aims to examine a large governmental organization that has recently transitioned from traditional project management to agile and applied SAFe. The study focused on identifying the challenges the organization faced during the implementation of SAFe and investigated how the changes resulting from the agile transformation affected employee and leadership roles. More specifically, the study focuses on investigating the impact of changes in employees' responsibilities, communication, and coordination. A qualitative small N-study was conducted in the IT department of the organization, where the result showed that the transition to an agile project management created several challenges such as budget restrictions, employees' resistance to change leading to a continuity in working with traditional methods, lack of awareness and knowledge about agile methods, and problems with short-term planning. Additional challenges were identified that specifically related to the SAFe framework, such as the framework being perceived as complex which makes it difficult to understand and apply, that a strict adherence to the framework did not work effectively in practice, and SAFe lead to a lack of flexibility in the organization in some cases. The study shows that the agile transformation affected employees through increased responsibilities and tasks, and that line managers' control creates difficulties for employees. These changes have created frustration and partially reduced productivity. On the other hand, the transformation has also had a positive impact and has contributed to better communication and increased transparency, which has led to increased motivation and satisfaction among employees.

To only follow agile methodologies for agile software development isn't enough to lead to success in agile projects. The dimensions time, cost and scope in the project management triangle are fundamental requirements to succeed in a project. Within projects there exists many other critical success factors and attributes that affect the result of the project. Those are called critical success factors and combined with a project management triangle they are used in this study as a tool for project improvement in research to find potential improvements for agile project in organizations. This research was carried out as a single case study on a company located in the IT branch. The purpose of the study is to with use of the critical success factors mapping done by Chow and Cao [1] combined with the project management triangle dimensions, research which or what degree of critical factors that were existing in the company’s project management culture. The result was used as a tool to create an improvement plan which purpose was to be applied on existing flaws. The study was performed using qualitative research and data were collected through interviews with the employees. This research shows that potential improvements can easily be found by research projects for critical success factors and the project management triangle dimensions. Combined factors, attributes and dimensions make a complete concept for successful projects. After analyzing and processing the data, a summarize of data were created which showed what factors, attributes and dimensions that were existing and on what degree in the company’s project management culture. This study shows that potential improvements can easily be found by research projects for critical success factors and the project management triangle dimensions. For all missing and low degree attributes an improvement plan was created on purpose to be applied on existing flaws in order to create a higher success factor on future agile projects. / För att lyckas med agila projekt så räcker det inte med att enbart följa metoder inom agil systemutveckling, inom projekt finns det även en hel del andra faktorer som kan påverka projektets utgång. Dessa faktorer kallas för kritiska faktorer och de står för orsakerna som påverkar utfallet för ett lyckat projekt då de följs. Projekttriangelns dimensioner tid, kostnad och omfattning är grundläggande krav som finns för ett lyckat projekt. Genom att kombinera dessa med de kritiska faktorerna kan en helhetsbild skapas av vad som leder till ett lyckat projekt. Denna studie genomfördes i form av en fallstudie på ett företag i IT-branschen. Syftet med studien var att utifrån Chow och Cao’s [1] kartläggning av kritiska faktorer tillsammans med projekttriangelns dimensioner, undersöka vilka och till vilken grad fallföretaget uppfyller dessa kriterier och attribut. Resultatet användes sedan till att föreslå förbättringsförslag för att kunna åtgärda identifierade brister. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats där data har samlats in genom intervjuer med personer som arbetar på företaget. Genom analys och bearbetning av insamlat underlag kunde en sammanställning tas fram för hur fallföretaget förhåller sig till de kritiska faktorerna och projekttriangelns tre dimensioner. Resultatet visar att det gick att identifiera områden där fallföretaget inte uppfyller alla kritiska faktorer. För samtliga brister har förslag på åtgärder föreslagits, detta för att lyckade projekt ska kunna uppnås i större utsträckning.

Compared to traditional project management methods, agile methods are new. The use of project work keeps increasing, including the number of projects, with varying characteristics. In a world with a growing speed of change and with growing demands, there’s a need for adjustment, something which agile methods offer. However, agile methods are not suitable for all types of projects. The aim of the study was to broaden the understanding of what motivates implementation and usage of agile methods in projects and operations, challenges and advantages that can emerge through implementation and usage of agile methods, and if expectations of agile methods were confirmed. The study was qualitative and was made through semi-structured interviews, which were recorded and later transcribed. Collected data was analyzed based on thematic qualitative analysis. A total of three analyses were made - one per research question. All together the three analyses resulted in a total of thirteen themes. Motives for working agile varied, whereas primary motives for implementing and working with agile methods were increased efficiency, increased participation, and increased visualization of work. During on-going implementation, knowledge and training was crucial, including management, employees and customers. Agile methods were adjusted to reality and operations. Customers wanted to take part in working with agile methods, while their knowledge was inadequate. Expectations that existed before the implementation were confirmed. Agile methods hold what it promises.

Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivåer i samhället. Projekt kräver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid är en av de viktigaste beståndsdelarna i projekt, och tidsaspekten är av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser är en annan viktig beståndsdel som också har en avgörande betydelse om projekt kommer att nå målen. Samtidigt som projektet som arbetssätt tilltar, tenderar projekten att växa i storlek. Statistiken gör gällande att stora projekt ofta misslyckas ett problem som inte har minskat, trots mångåriga erfarenheter från projekt. Även om utbudet av metoder, tekniker och programverktyg är tämligen omfattande idag, kvarstår problemet med misslyckade projekt, trots mer erfarenhet och fler verktyg. Det råder ett generellt problem med att projekttiden minskar, i kombination av att komplexiteten ökar i alla former av projekt. Omständigheter som medfört större krav på projektplanering, särskilt tid- och resursplanering. Det kan antas att det finns ett behov av datoriserade projektplaneringsprogram, och antagandet att det är svårt att tid- och resursplanera utan stöd av olika metoder, tekniker och datorverktyg.Studiens syfte är att undersöka hur projektplanering i allmänhet och tid- och resursplanering i synnerhet bedrivs idag, och hur de olika metoderna, teknikerna och programverktygen kan förbättra, och underlätta projektplaneringen.

En utgångspunkt för den föreliggande avhandlingen och doktorsstudien är den spridning och ökning av projektarbetsformens tillämpning, som skett sedan mitten av 1900-talet. Det har blivit allt vanligare med så kallade multiprojektmiljöer, dvs. verksamheter där projekt är en normalt förkommande arbetsform och av så stor betydelse att projektledning och projektstyrning (t.ex. värdering och uppföljning av projekt) är en viktig fråga för organisationens ledning. För många organisationer där förmågan att hantera projektarbetsformen blivit avgörande för överlevnad och lönsamhet finns därför ett stort behov av att förbättra projekthanteringen. Det dominerande synsättet har länge varit att alla projekt i grunden är likartade och kan ledas och styras effektivt med standardiserade projektledningstekniker och modeller. Alltfler forskare menar dock att det är så stora skillnader mellan olika projekttyper att projekthanteringen måste anpassas efter projektens särdrag, vilket förutsätter en möjlighet att analysera det aktuella projektet – att kunna ställa en ”projektdiagnos”. I en ambition att öka kunskapen om projekten i sig, är syftet med doktorsstudien att utveckla beskrivningar av de särdrag i projekt som har avgörande betydelse för projekthantering i multiprojektmiljöer. Tre fallstudier har genomförts i tre organisationer som utvecklat och implementerat en projektmodell för att förbättra sin projekthantering. Fallstudierna har delvis genomförts med aktionsforskning som metod. Detta har gjort det möjligt att studera projekthanteringen under lång tid, och att skapa nyanserade beskrivningar av särdragen i respektive multiprojektmiljö. Utifrån fallstudierna, projektforskningen och egna erfarenheter från projektmiljöer, har ett ramverk för strukturerad projektanalys utformats i syfte att öka resultatens generaliserbarhet. Ramverket, som består av tre analysmodeller och tre grundläggande perspektiv på projekt, utgör en begreppsapparat för strukturerad projektanalys som är fristående från fallstudierna. Studien visar hur särdragen i olika projekttyper, t.ex. förekomsten av dubbla operativa logiker och olika slag av komplexitet, är avgörande dels för projekthanteringen, dels för vilka förbättringsåtgärder som är effektiva i en multiprojektmiljö. Ytterligare ett bidrag från studien är det ramverk som utformats med utgångspunkt i den stora variation som olika projekt uppvisar ur ett resultatperspektiv. / A starting point for the present thesis is the increased application of the project work form, a form that has been growing in usage since the mid 1900s. Today, multiproject environments have become increasingly common, i.e. organisations where projects are a normal part of the working environment and where they are of such great importance that project management and project steering (e.g. evaluation and follow-up) are considered important for the organisation's management. In many organisations where the ability to apply the project work form is critical for survival and profitability, there is a great need to improve the management of projects. The dominating view has long been that all projects are inherently alike, and can be effectively managed and controlled with standardised project management techniques and models. However, more and morere searchers are pointing out that because there are in fact quite distinct differences between different types of projects, project management must be adapted to the distinctive characteristics of the project, which presupposes the possibility of analysing the project in question – of being able to make a "project diagnosis". In an attempt to increase knowledge about projects as a type of work form, this doctoral study aims to develop descriptions of distinctive characteristics in projects that are essential for project management in multiproject environments. Three case studies have been performed in three organisations that have developed and implemented a project model to improve their project management. The case studies have been performed using action research methodology. This has made it possible to study project management during an extended period of time, creating nuanced descriptions of the distinctive characteristics in each multiproject environment. From the case studies, project research and personal experience in project environments, a framework for Structured Project Analysis (SPA) has been designed with the aim of increasing the generalisation of the results. The framework, based on three analysis models and three basic perspectives of projects, provides a conceptual model for structured project analysis independent of the case studies. The study shows how the various distinctive characteristics of different project types, such as the presence of dual operational logics and varying types of complexity, are crucial for both management of projects and for deciding which improvement measures are most effective in a multiproject environment. A further contribution of the study is the framework that has been designed based on the wide variation presented by different projects through a results perspective.

Vårt examensarbete har genomförts på företaget Electrolux Laundry Systems (ELS) logistikavdelning, Logistics Center Ljungby (LCL).  Under det senaste året har företaget haft motgångar vid ett IT/IS-projekt inom sin logistikavdelning (LCL). Uppsatsen har således syftat till att beskriva och analysera varför IT/IS-projektet har avstannat, och ej nått implementering. För att uppnå syftet har vi utgått från en, i stort sett, kvalitativ ansats där primärdata har insamlats genom metoder såsom intervjuer och deltagande observationer medan sekundärdata inhämtats i form av dokumentundersökningar och offentliga dokument.   Resultatet av studien har utgjorts av deltagande observationer på fallföretagets logistikavdelning, LCL, samt intervjuer med olika verksamhetsnivåer. Detta har påvisat bristande kommunikation och direktiv samt fallföretagets brister i förstudiens utförande vad gäller förankring av projektet, planering av tid, resurser och kostnader samt formulering av krav. Slutsatser vi kunnat dra av detta är att en fungerande kommunikation mellan olika verksamhetsnivåer samt en noggrant utförd förstudie är essentiella element för att ge ett projekt rätt förutsättningar. / Our thesis has been performed in the company of Electrolux Laundry Systems (ELS) logistics department, Logistics Center Ljungby (LCL). Over the past year, the company has met setbacks during an IT/IS-project in the logistics department (LCL). The essay is thus aimed to describe and analyze why the IT/IS-project have stagnated. To achieve the purpose of the study we have applied a mainly qualitative approach in which the primary data is collected through methods such as interviews and participant observations while the secondary data is obtained by means of litterature and public documents.   The study’s result consisted of participant observation at LCL, and interviews with co-workers at various levels in the organization. These have shown a lack of communication between employees at different levels in the company. Moreover, the result proved the company's shortcomings in designing the pilot study, e.g. deeply root the project, planning time, resources, costs and specify requirements. Our conclusions from this study are that effective communication between different levels of employees, and an accurately performed pilot study, are essential elements to give a project the right conditions.

This doctoral thesis addresses human resource management in project-based organisations. The aim is to explore the challenges for HRM in project-based organisations and the changes in people management systems to meet these challenges. The thesis consists of a compilation of six papers and an extended summary. The research reported in the thesis is based on a combination of multiple, comparative, and single case studies of project-based organisations. The core case studies have been conducted at Saab Aerosystems, AstraZeneca, Volvo Car Corporation, and Tetra Pak. The results indicate central challenges regarding competence development and career structures, performance review processes and reputation of project workers, and the increased responsibility and pressured work environment for project workers. They further indicate that many of these challenges are handled through a more HR-oriented line manager role, while HR departments are downsized and centralised. The thesis hence emphasises the need to understand HRM as a dimension of management in which various players share the responsibility for its design and performance. To conclude, the thesis applies a capabilities perspective on project-based organisations and develops a conceptual framework that embraces people capability: the organisational capability to manage the relation between people and their organisational context. In this framework, people management systems improve people capability when they integrate it with strategic, functional, and project capabilities. It is suggested that the people capability framework provides new possibilities to analyse HRM in project-based organisations and to explain the changes in people management systems that are needed to align them to the project-based context. / I avhandlingen studeras human resource management (HRM) i projektbaserade organisationer. Syftet är att utforska de utmaningar som HRM i projektbaserade organisationer möter på grund av de speciella karaktärsdrag som denna organisationsform har, samt hur personalarbetet i denna typ av organisationer förändras för att anpassas till ett projektbaserat arbetssätt. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling bestående av sex artiklar och kappa, författade på engelska. Artiklarna bygger på fallstudier av projektintensiva och kunskapsintensiva organisationer. De centrala fallstudierna har genomförts på Saab Aerosystems, AstraZeneca, Volvo Car Corporation och Tetra Pak. Avhandlingen visar på utmaningar gällande kompetensutveckling och karriärvägar, utvärderingsprocesser och rykte för projektmedarbetare, samt individens ökade ansvar och tidspressade arbetssituation. De visar vidare på att många av dessa utmaningar framför allt hanteras genom en mer HR-orienterad roll för första linjens chefer medan personalavdelningar minskas och centraliseras. I avhandlingen tydliggörs därför vikten av att förstå HRM som en dimension av management där flera aktörer tillsammans bidrar till dess utförande och uppbyggnad. Avslutningsvis används ett perspektiv som fokuserar organisatoriska förmågor i projektbaserade företag för att utveckla en konceptuell modell för people capability: den organisatoriska förmågan att hantera relationen mellan individer och deras organisatoriska kontext. Modellens utgångspunkt är att personalarbetet i projektbaserade organisationer kan bidra till en förbättrad people capability om det integrerar denna förmåga med strategiska, funktionella och projektförmågor. I avhandlingen föreslås att people capability modellen ger nya möjligheter att analysera HRM i projektbaserade organisationer och att förklara de förändringar personalarbetet som krävs för att anpassa det till det projektbaserade arbetssättet.

The purpose of this thesis is to identify the factors that drive efficiency and effectiveness in technical development projects performed at ÅF’s department of product development. In addition to identifying and analyzing these factors, the thesis also analyzes what needs to be taken in to account in order to implement a measurement system that is able to both monitor and control the identified factors. The thesis has been performed in a qualitative manner. It is based on interviews with people from several different technological companies, within different lines of business, all of which are customers to ÅF’s department of product development. The results show that there are seven critical factors for project efficiency and effectiveness. These consist of: Communication, Project scope, Top management support, Technical competence, Availability of technical equipment, Processes and methodologies and, lastly, Motivation. In order to measure these factors, a KPI based measurement system has been analyzed and recommended. To be able to establish a measurement system for specific development projects, the measurement system needs to be able to take a great number of things into consideration. The selected KPIs need to reflect and represent critical factors for efficiency and effectiveness, but also at the same time be adapted to different aspects such as the project’s resources, activities and deliverables. Lastly, the thesis discusses the use of a KPI library in addition to a set of criteria for choosing appropriate KPIs, and exemplifies how to present the chosen KPIs.

En systemarkitekts praktik består till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag för förändrings- och utvecklingsarbete, oftast med stöd av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjörskonst. Men de problem jag ställs inför som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanmänsklig kommunikation i komplexa situationer. Vad händer om vi fokuserar på denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om språkets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt. Författaren använder sig av metaforer i en gestaltande skönlitterär kontext som kreativ metod för att visualisera och förmedla olika aspekter på systemarkitektens yrkesroll och praktik. På så vis utnyttjar uppsatsen den mer experimentella form som essän erbjuder för att även utforska sina egna uttrycksmöjligheter. Essäns teoretiska material baserar sig på den språkfilosofiska tradition som utvecklats av Ludwig Wittgenstein och Gilbert Ryle. Utifrån dessa båda tänkares verk förs ett resonemang runt språkets och den kontextuella förståelsens betydelse för systemarkitektens praktiska kunskap. Essän väver även in tankegångar från Thomas Kuhn, Peter Naur och Donald Schön i syfte att utforska just metaforens, improvisationens och den kreativa kommunikationens roll som verktyg i systemarkitektens praktik. / The system architect ́s practice is mainly about interpreting, describing and structuring the processes and information of an enterprise in order to create a foundation for change and development, often supported by IT systems. The profession is traditionally regarded as an art of technical engineering. But the problems I face as architect is not exclusively about designing technical systems and communication between machines, but just as much about handling challenges related to inter-subjective communi- cation between human beings in situations of complex interaction. What happens if we focus on this second aspect of the practical knowledge of the architect? This essay is about the role of language and communication in the context of a system development project. The author uses metaphors in fictional context as a creative method to visualize and mediate different aspects on the architect ́s professional role and practice. In that sense the text utilizes the more experimental form offered by the essay in order to explore its own expressive possibilities. The theoretical material of this essay is based on the language philosophical tradition developed by Ludwig Wittgenstein and Gilbert Ryle. Starting out from these two thinkers, the author reasons around the importance language and contextual understanding has for the practical knowledge of the system architect. Further on the essay weaves in thoughts from Thomas Kuhn, Peter Naur and Donald Schön with the purpose of exploring the role of the metaphor, improvisation and creative communication as tools in the practice of the system architect.