The construction sector is an important actor in the work of reducing CO2 emissions, and keeping global warming under 2°C. From 1 January 2022, a new legislation entered into force in Sweden regarding climate declaration for new buildings. The study aims to investigate how the act may impact construction engineers’ daily work, and if they possess the competence the act require. Furthermore, the study explores construction engineers’ and Sweco’s approach towards such change, and identify how Sweco as an organization should manage the change in order for a sufficient implementation.  A qualitative method was applied, primary data were collected through five semi-structured interviews with one sustainability coordinator, three construction engineers, and one project manager. The interviews covered the current project conditions, Sweco’s work with the act of Climate Declaration, the awareness and approach among construction engineers, and their competence for complying with the legislation. A literature review was conducted to identify common obstacles and necessary actions within change management.  The result identified that the implementation of the act will require a change in attitude towards sustainability. Today, construction projects address the factors: quality, time, and cost as measures for success. The ignorance of sustainability targets will not continue as projects must comply with the act. From the perspective of Sweco’s management, it is reasonable that the construction engineers will provide A1-A4 of the act, since the construction engineers’ work will be dependent on the emission limitation the act will require.  Nevertheless, although, all interviewees understand the importance of the sustainable transition the industry need, the construction engineers feel rejection towards providing what the act require. This is founded in the identified limited knowledge the construction engineers possess regarding LCA and emissions related to materials. The result indicates, however, that it is possible to change their mindset and achieve readiness with direct and right communication. Yet, the lack of knowledge remains even if readiness is achieved. Hence, the result show that Sweco with a favorable organizational structure needs to improve their sustainability work and provide obligatory education for the engineers.  It is moreover concluded that the communication regarding the change and sustainability in general within construction projects must be prioritized, to solve the implementation hindrances that may arise. First, the construction engineer has to entry projects in an early stage, which is not always the case. Second, construction projects’ time and cost budgets are interpreted as tight. Hence, it is important to make a sufficient time estimation of the time the construction engineers require in order to comply with the act, and further include it in the budget.  All interviewees have, however, high trust that the industry will solve the implementation of the act as it is today, but the future limitations of emissions that will be implemented is perceived to be the major obstacle. Luckily, there is still time to anchor the change within the industry, but it is important to start working for it now, as change takes time. / Byggsektorn är en viktig aktör i arbetet med att minska utsläppen av koldioxid, och hålla den globala uppvärmningen under 2°C. Från den 1 januari 2022 trädde en ny lagstiftning i kraft i Sverige om klimatdeklaration av nya byggnader. Studien syftar till att undersöka hur den nya lagstiftningen kan komma att påverka byggingenjörers dagliga arbete och om de besitter den kompetens lagen kräver. Vidare utforskar studien konstruktörers och Swecos förhållningssätt till sådan förändring, och identifierar hur Sweco som organisation bör hantera förändringen för att få en tillräcklig implementering.  En kvalitativ metod användes, primärdata samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med en hållbarhetskoordinator, tre konstruktörer och en projektledare. Intervjuerna omfattade de aktuella projektförutsättningarna, Swecos arbete med klimatdeklarationen, medvetenheten och förhållningssättet bland konstruktörer och deras kompetens att följa lagstiftningen. En literturundersökning genomfördes för att identifiera vanliga hinder och nödvändiga åtgärder inom förändringsledning.  Resultatet identifierade att genomförandet av lagen kommer att kräva en förändring i attityden till hållbarhet. Idag används faktorerna: kvalitet, tid och kostnad som mått på byggprojektets framgång. Ignoransen av hållbarhetsmål kommer i och med lagstiftningen inte att kunna fortgå. Från Swecos lednings perspektiv är det rimligt att konstruktörerna tillhandahåller A1-A4 av lagen, eftersom konstruktörernas arbete kommer att vara beroende av den utsläppsbegränsning lagen kommer att kräva.  Trots att alla ingenjörer i studien förstår vikten av den hållbara omställning som branschen behöver, är konstruktörerna avvisande mot att tillhandahålla vad handlingen kräver. Detta bygger på den identifierade begränsade kunskap konstruktörerna besitter om LCA och materialrelaterade utsläpp. Resultatet tyder dock på att det är möjligt att förändra sitt tänkesätt och uppnå beredskap med direkt och rätt kommunikation. Men bristen på kunskap kvarstår även om beredskap uppnås. Resultatet visar därför att Sweco med en gynnsam organisationsstruktur behöver förbättra sitt hållbarhetsarbete och tillhandahålla obligatorisk utbildning för ingenjörerna.  Det dras vidare slutsatsen att kommunikationen kring förändringen och hållbarhet generellt inom byggprojekt måste prioriteras, för att lösa de genomförandehinder som kan uppstå. Först och främst måste konstruktören komma in i projekt i ett tidigt skede, vilket inte alltid är fallet. För det andra tolkas byggprojekts tids- och kostnadsbudgetar som snäva. Därför är det viktigt att göra en god tidsuppskattning av den tid konstruktören behöver för att följa lagen, och vidare inkludera den i budgeten.  Alla intervjupersoner har dock hög förtroende för att branschen kommer att lösa genomförandet av lagen som den ser ut idag, men de framtida begränsningar av utsläpp som kommer att genomföras, uppfattas vara det största hindret. Som tur är finns det fortfarande tid att förankra förändringen inom branschen, men det är viktigt att börja jobba för det nu, eftersom förändring tar tid.

Under de senaste åren har produkterna blivit mer invecklade beträffande anslutningen, prestanda och funktionalitet. Därför är syftet av denna studie att undersöka hur komplexa system utvecklas och leds genom att genomföra fallstudie på olika svenska företag som utvecklar mekatroniska och cyber-fysiska system. Resultatet av denna studie har lett till identifieringen av många utmaningar som de undersökta företagen har och som i sin tur har lett till framställningen av ett analytiskt ramverk som diskuterar hur och vad man bör göra för att utveckla komplexa produkter på ett effektivt sätt, så att onödig komplexitet i produktutvecklingen kan reduceras. / In recent years, products have become more complex in terms of connectivity, performance and functionality. Therefore, this study aims at studying how complex products are developed and managed through conducting multiple case studies at different Swedish companies that develop mechatronic or cyberphysical systems. The results of this study is the identification of many challenges that the investigated companies have, which have led to a presentation of an analytical framework that discusses how complex product development projects can and should be managed in order to be efficient, in order to reduce unnecessary complexity in the way companies develop these complex products.

Syftet med rapporten var att se över beslutsprocesser och kartlägga arbetssätt inombeslutsfattning i komplexa industriprojekt i kommunal linjeverksamhet. Arbetet har innefattat studier av beslutsprocesser i kommunal verksamhet, projektmodeller, delegationsordning och etableringsprojekt som har identifierats och sammanställts. För att få ett bredare perspektiv har intervjuer gjorts med personer i ledande roller iindustrietableringar i andra kommuner

In recent years, customers demand for new products has increased in line with a rapid technological change. This has put pressure on industrial companies regarding New Product Development (NPD) in order to continuously develop and produce products at or above the customers’ expectations. Furthermore, products need to be profitable throughout the whole product lifecycle.In order to consider the whole product lifecycle in NPD, inputs with information, as well as, involvement from/of downstream functions are considered as two critical factors to ensure that profitable products are developed. Information from other functions with a wide range of perspectives, knowledge and experiences from previous products are vital.This thesis uses the above mentioned notion while examining a large multinational company, Company X. Product Development in the Company X Group follows the Gateway process which was released group-wide in 2009. This process consists of gateways which cannot be passed if not all requirements are satisfied in each step. This ensures that all areas are covered and that products are developed in an effective matter.Interviews, observations and archive analysis are methods utilized to define the current state at CXDY. The current workways and processes are compared to the outspoken ones by the company. Also, the workways and processes are compared to the theory of project management, product development, Design for X methodology and management of knowledge. In the analysis, gaps are identified and the authors present their solutions to improve the NPD process at the Company XThe major findings in the proposed solution were a new approach of the Gateway process that; takes the Internal Customer into consideration, has clear definitions of roles and responsibilities and has a cross-functional team that represent the Internal Customer in order to encourage concurrent engineering.Due to confidentiality reasons some parts of this report are hidden.Keywords: New product development, Project management, Product Lifecycle, Concurrent engineering, Design for X, Management of knowledge. / Under senare år har kundernas efterfrågan på nya produkter ökat i takt med en snabb teknologisk utveckling. Detta har ställt krav på tillverkande företag att fokusera på produktutvecklingprojekt för att kontinuerligt leverera produkter som uppnår eller överträffar kunders förväntningar. Vidare måste produkterna vara lönsamma genom hela produktlivscykeln.För att kunna beakta hela produktlivscykeln i produktutvecklingsprojekt anses input med information och involvering från/av nedströmsfunktioner vara två kritiska faktorer för att säkerställa att lönsamma produkter utvecklas. I detta är informationen från andra funktioner med olika perspektiv, kunskaper och erfarenheter från tidigare produkter avgörande.Denna avhandling behandlar ovanstående tankar när ett stort multinationellt företag, Företag X. Produktutveckling i Företag X-koncernen följer Gateway-processen som släpptes på grupp-nivå under 2009. Denna process består av Gateways som inte kan godkännas om inte alla krav är uppfyllda i varje steg. Detta säkerställer att alla områden har behandlats och att produkter utvecklas effektivt.Intervjuer, observationer och arkivanalys är metoder som applicerats för att definiera det aktuella läget vid CXDY. De nuvarande arbetssätten och processerna jämförs med företagets uttalade. Arbetssätten och processerna jämförs vidare med teorin om projektledning, produktutveckling, Design för X-metodik och kunskapsförvaltning. I analysen identifieras luckor och författarna presenterar sina lösningar för att förbättra produktutvecklingsprojekten på CXDY.De viktigaste resultaten i den föreslagna lösningen var ett nytt tillvägagångssätt av Gateway-processen som; tar hänsyn till interna kunder, har tydliga definitioner av roller och ansvar och har ett tvärfunktionellt team som representerar den interna kunden för att främja Concurrent engineering.På grund av sekretesskäl har vissa delar av denna rapport gömts.Nyckelord: Produktutveckling, Projektledning, Produktlivscykel, Concurrent engineering, Design för X, Kunskapsförvaltning.

Projekt, och därmed projektledning, har funnits i alla tider och idag drivs projekt inom i princip alla branscher och de blir allt mer komplexa ur både ett tekniskt perspektiv och ett organisatoriskt. Denna tekniskt-organisatoriska komplexitet kommer till följd av den fjärde industriella revolutionen som vi idag står inför, där bland annat företag inom produktionsindustrin genomgår digitala transformationer som skapar nya informations- och samarbetsvägar mellan människor och maskiner, människor emellan men även maskiner emellan. Implementeringsprojekt av nya digitala system utgör ett led av en digital transformation, där ett exempel är ett produktlivscykel hanteringssystem (engelska, Product Lifecycle Management-system, PLM-system). Tekniskt- organisatoriskt komplexaprojekt ställer nya krav på projektledare implementeringen på grund av dessa nya informations- och samarbetsvägar som skapas vid implementering av denna typ av digitala system. Med bakgrund i detta har denna studie undersökt hur projektledarens roll i denna typ av tekniskt-organisatoriskt komplexa projekt skiljer sig från andra projekt. Ett ramverk med ledarskapsfaktorer för framgångsrikt ledarskap inom projekt har genom en kvalitativ undersökning applicerats på projekt där ett PLM-system implementeras, som medför en verksamhetsförändring och därmed utmaningar på både teknisk och organisatorisk nivå. Studiens resultat visar att det finns vissa skillnader i vilka faktorer som påverkar just tekniskt-organisatoriskt komplexa projekt jämfört med projekt i allmänhet. Dels har en mer flytande relation faktorerna emellan kunnat studerats, där bland annat nya relationer upptäckts mellan faktorerna. Vidare har studien även kunnat visa att det varierar vilken faktor som är speciellt viktig beroende på vilken komplexitet man utgår ifrån. Resultatet visar även på att det organisatoriska förändringsarbetet nedprioriteras, och dess roll i förhållande till det tekniska förändringsarbetet underskattas. Vilket kan bero på att implementeringen har ett tekniskt snarare än organisatoriskt syfte. / Projects, and thus project management, have always existed and are today conducted in all industry sectors with increasing complexity from both a technical and an organizational perspective. This double complexity comes as a result of the fourth industrial revolution that we are currently facing, where, among other things, companies in the production industry are undergoing digital transformations that create new information and collaboration paths between humans and machines, in between humans, but also in between machines. The project of implementing new digital systems is part of a digital transformation, one example being a Product Lifecycle Management system (PLM system). Technological-organizational complex projects brings new challenges to the role of a project manager due to the new ways of communication and collaboration that are established in the implementation of such digital systems. In light of this, this study has examined how the project manager's role in these types of technical-organizational complex projects differs from their role in other projects. A framework with leadership factors for successful leadership in projects has been applied through a qualitative study to projects where a PLM system is implemented, which entails a business change and thus challenges at both technical and organizational levels. The results of the study shows that there are some differences in the factors that affect technical-organizational complex projects compared to projects in general. The relationships between the factors were found to be more fluid than the model suggested, and among other things, new relationships were discovered between the factors. The study has also shown that the importance of factors vary depending on the adopted perspective - the technical complexity or the organizational complexity. Furthermore, the results show that the organizational change work is overlooked, and its role in relation to the technical change work is underestimated. This may be because the implementation has a technical rather than organizational purpose.

We know that it is difficult to forecast the future, and the same applies to project management. There are a lot of occurrences that are both predictable and not possible throughout the course of a project. The management of uncertainty is a management method that helps to forecast and adjust to future occurrences. In this context, frameworks and tools have been created to help project managers genuinely understand a project's potential.  The study was conducted as a case study at Rimaster Development in Söderhamn and aimed at discovering sources of uncertainty within their project development that affect project performance. The study is built on both quantitative and qualitative data gathering from a workshop, survey, meetings, and interviews from ten different projects of Rimaster. The study had five respondents who contributed with two projects, each of which they had been a part of previously, one classified as uncertain and one as more certain.  The data were analyzed with the statistics tool SPSS, where variables were computed based on the empirical findings in the uncertainty survey. The result was then presented through uncertainty attribute matrices to identify how each project performed in relation to customer satisfaction as well as time plan and budget. Here, dependent variables were tested, such as if the uncertainty score (the higher value, the more uncertain is the project) influenced project performance. From the data, two categories of projects could be developed: Higher performing projects and lower performing projects. To this, significant analysis of the performance groups was performed to find parameters that were significantly different between the categories. To capture more data to the thesis, each project was then evaluated through an individual project analysis which consisted of analyzing the data from the survey more closely for each project. The findings from this were then supported with qualitative interviews.  The findings in the study suggest that there is a relationship between project uncertainty and lower-performing projects in relationship to time plan and budget. Further, sixteen uncertainty parameters showed to have a significant value in the comparison between higher and lower performing projects. Based upon the data and the analysis of the study, managerial recommendations have been provided to Rimaster on tools and development processes that may assist the organization's uncertainty management and increase their project performance. / Det är allmänt känt att det är omöjligt att tydligt förutsäga framtiden och detsamma gäller projektledning. Det finns många händelser som är både oförutsägbara och riskfyllda under ett projektets gång, där osäkerhetshanteringen är en hanteringsmetod som hjälper till att prognostisera och anpassa sig till framtida händelser. Tidigare forskning inom osäkerhetshantering har utvecklat ramar och verktyg för att hjälpa projektledare att verkligen förstå ett projekts potential.  Studien genomfördes som en fallstudie vid Rimaster Development i Söderhamn och syftade till att upptäcka källor till osäkerhet inom deras utvecklingsavdelning som påverkar projektets prestanda. Studien bygger på både kvantitativ och kvalitativ datainsamling från en workshop, enkätundersökning, möten och intervjuer från tio olika projekt från Rimaster. Studien enkätundersökning hade fem svarande som bidrog med två projekt som de tidigare hade varit en del av, ett klassificerat som osäkert och ett som mer säkert.  Data erhållen from enkäten analyserades med statistikverktyget SPSS där variabler beräknades baserat på empiriska resultat i osäkerhetsundersökningen. Resultatet presenterades sedan genom osäkerhetsattributmatriser för att identifiera hur varje projekt presterade i förhållande till kundnöjdhet samt tidsplan och budget. Här testades beroende variabler som om den osäkerhetspoängen varde projekt erhöll (ju högre värde, desto mer osäkert är projektet) hade en effekt på projektets prestanda. Från analysen kunde två kategorier av projekt utvecklas: projekt med högre prestanda och projekt med lägre prestanda. Utöver detta genomfördes en signifikansanalys av prestationsgrupperna för att hitta parametrar som var signifikanta olika mellan kategorierna. För att samla ytterliga data till avhandlingen utvärderades varje projekt genom en individuell projektanalys som bestod av att analysera data från undersökningen närmare för varje projekt. Resultaten från detta styrktes sedan med kvalitativa intervjuer.  Resultaten i studien antyder att det finns ett samband mellan projektosäkerhet och projekt med lägre resultat i förhållande till tidsplan och budget. Vidare visade sig sexton osäkerhetsparametrar ha ett signifikant värde i jämförelsen mellan projekt med högre och lägre resultat. Baserat på analyseringen av den data studien samlat in så har rekommendationer överlämnats till Rimaster om verktyg och utvecklingsprocesser som kan hjälpa organisationens osäkerhetshantering och därmed öka deras projektprestanda.

Our society is more dependent on global problem-solving than ever before. Megaprojects are one way of solving this challenge. Even though some of them are supposed to give answers to the direst problems of our time, our knowledge about them is paradoxically poor that leads to economic losses. The areas that especially demand attention are the project architecture, relationships, and innovative governance solutions that promote collaboration. The purpose of the thesis is to explore how megaprojects are governed in regard to collaboration through the case of a science-focused intergovernmental megaproject. The report builds an understanding of megaprojects, governance, and collaboration. Then it attempts to identify how governance affects collaboration over the paradox of control and flexibility within the case of the International Space Station (ISS) as one of the most recognized examples of megaprojects. It has been found that contractual and relational governance should be both present within megaproject governance. Because historically contractual arrangements are dominating governance, additional focus is required on the relational counterpart. The five main parts of the ISS governance, legal framework, organizational structure, goals, roles, and funding system, are mainly related to contractual governance, facilitating control. However, they also feature mechanisms that promote flexibility, thus providing a platform for collaborative practices to be formed. The top tier of the legal framework provides stability but the lower tiers offer opportunities to implement changes in the program. The goals of the ISS serve as a strong motivator that puts the common goals in front of the individual agendas of the partner countries. Furthermore, concerning funding, the in-kind contributions system provides a different set of incentives through bartering, compared to the traditionally used financing, and supports the collaborative environment by building closer relationships with industry partners. The example of the ISS revealed valuable lessons to better understand intergovernmental megaprojects and solve the challenges of the future affecting us. / Vårt samhälle är mer beroende av problemlösning på en globalnivå där specifikt Megaprojekt är en form för att lösa denna utmaning. Även om vissa av dem ska ge svar på de allvarligaste problemen i vår tid, är vår kunskap om dem paradoxalt dålig vilket leder till ekonomiska förluster. De områden som särskilt kräver uppmärksamhet är projektarkitekturen, relationer och innovativa styrningslösningar som främjar samarbete. Syftet med denna masteruppsats är att undersöka hur megaprojekt styrs gällande samarbetet mellan vetenskapligt fokuserat mellanstatliga projekt. Uppsatsen skapar en ökad förståelse av megaprojekt, styrning och samarbete. Därefter identifieras hur styrning påverkar samarbetet över motsägelserna mellan kontroll och flexibilitet inom den International Space Station (ISS). ISS är ett av de mest erkända exemplen på megaprojekt. Man har funnit att både avtals- och relationell styrning bör vara närvarande inom megaprojektstyrning. Eftersom historiskt avtalsmässiga arrangemang är dominansstyrning krävs mer fokus på den relationella motsvarigheten. Den fem huvuddelarna av ISS styrning, rättsligt ramverk, organisationsstruktur, mål, roller och finansieringssystem är huvudsakligen relaterade till avtalsstyrning vilket underlättar kontroll. Delarna visas även ha mekanismer som främjar flexibilitet vilket skapar en plattform för kommande samarbetsmetoder. Den högsta nivån i den rättsliga ramen ger stabilitet medan de lägre nivåerna främjar möjligheter att genomföra förändringar i programmet. Målen med ISS fungerar som en stark motivator som sätter de gemensamma målen framför partnerländernas individuella dagordningar. Gällande finansiering tillhandahåller systemet med naturbidrag genom byteshandel en annan uppsättning incitament jämfört med den traditionellt använda finansieringen och stöder vidare samarbetsmiljön genom att bygga närmare relationer med industripartners. Exemplet på ISS avslöjade värdefulla lärdomar för att bättre förstå mellanstatliga megaprojekt och lösa framtidens utmaningar som påverkar oss.

Syftet med studien var att undersöka projektledares upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö när de arbetar i multiprojektmiljöer inom offentlig sektor. Projektledarnas psykosociala arbetsmiljö har undersökts utifrån upplevelsen av de krav som följer projektledarna när de hanterar parallella projekt, kontrollen de har över sitt arbete samt hur de upplever socialt stöd. För att konkretisera syftet har två frågeställningar formulerats: Hur upplever projektledare sin psykosociala arbetsmiljö när de arbetar med flera parallella projekt i multiprojektmiljöer inom offentlig sektor till följd av de krav som ställs? och Vilken betydelse har upplevd kontroll över arbetet och socialt stöd för projektledares välbefinnande när de hanterar flera parallella projekt, i en multiprojektmiljö inom offentlig sektor? För att besvara forskningsfrågorna och därmed adressera studiens syfte användes en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Teorin som ligger till grund för studien är Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll- och stödmodell, en välanvänd teori som legat till grund för många undersökningar gällande just psykosocial arbetsmiljö. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med projektledare alla verksamma inom offentlig sektor och i en roll där de hanterar flera parallella projekt. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys och tre förutbestämda teman som skapades med utgångspunkt i krav-kontroll- och stödmodellen.  Studiens resultat visar att det finns många krav kopplat till att driva parallella projekt i en multiprojektmiljö inom offentlig sektor. Trots en stor mängd krav med av karaktär visar resultatet att samtliga projektledare har en positiv upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö. Projektledarna upplever också att kontrollen och det sociala stödet har en stor betydelse för deras välbefinnande. Det är till stor del baserat på deras upplevda autonomi och det stöd de känner i och med förtroendeingivande och tillitsfulla relationer med sina närmsta chefer. / The purpose of the study was to investigate project managers' experiences of their psychosocial work environment when working in multi-project environments within the public sector. The psychosocial work environment of project managers has been examined based on their experience of the demands they face when managing parallel projects, the control they have over their work, and their perception of social support. To concretize the purpose, two research questions were formulated: How do project managers experience their psychosocial work environment when working with multiple parallel projects in multi-project environments within the public sector as a result of the demands placed on them? and What significance does perceived control over work and social support have for project managers' well-being when managing multiple parallel projects in a multi-project environment within the public sector?  To answer the research questions and thus address the purpose of the study, a qualitative method with a deductive approach was used. The theory underlying the study is Karasek and Theorell's (1990) demand-control-support model, a well-established theory that has been the basis for many investigations into psychosocial work environments. Nine semi-structured interviews were conducted with project managers all working in the public sector and in a role where they manage multiple parallel projects. The interviews were then analyzed using thematic analysis and three predetermined themes were created based on the demand-control-support model. The results of the study show that there are many demands associated with managing parallel projects in a multi-project environment within the public sector. Despite a large number of demands with varying characteristics, the results indicate that all project managers have a positive experience of their psychosocial work environment. The project managers also consider that control and social support are of significant importance for their well-being. This is largely based on their perceived autonomy and the support they feel through trusting and supportive relationships with their immediate supervisors.

Denna uppsats, författad av Joakim Edstrand och William Lydahl vid Luleå tekniska universitet, ämnar att utforska de agila utvecklingsmetodernas mest avgörande faktorer för ett lyckat resultat. Agila utvecklingsmetoder blir allt mer populära och lika så kunskapshantering, men exakt hur kan teorin kring kunskapshantering vara behjälplig till att mitigering de faktorer som påverkar lyckandet av agila IT-projekt negativt? Syftet med denna undersökning är att identifiera vilka faktorer som har störst påverkan på ett agilt IT-projekts framgång, och hur bristerna i agila utvecklingsmetoder, eller problemen som ofta uppstår, kan mitigeras med hjälp av kunskapshantering. Denna rapport siktar på att uppnå dessa mål genom att intervjua personer med diverse erfaren- heter av agila metoder och utifrån empirin skapa en sammanfattning av resultaten som därefter analyseras med målet att svara på forskningsfrågorna och dra eventuella slutsatser. / This thesis, authored by Joakim Edstrand and William Lydahl at Luleå University of Technology, aims to explore the agile development methods' most crucial factors for a successful result. Agile development methods are increasing in popularity, and likewise knowledge management, but exactly how can the theory surrounding knowledge management be helpful to mitigating the factors that affect the success of agile IT-projects negatively? The purpose of this investigation is to identify which factors that have the largest impact on an agile IT-projects success, and how the flaws in agile development methods, or the problems which often occur, can be mitigated with the help of knowledge management. This report aims to achieve these goals by interviewing individuals with diverse experiences in agile methodology. Based on the empirical data, a summary of the results will be created, which will then be analyzed with the goal of addressing the research questions and drawing potential conclusions.

Syftet med denna studie var att undersöka hur projektledare i byggbranschen arbetar med hållbarhet och hur de upplever att EU:s nya hållbarhetsdirektiv som infördes 1 januari 2024 kommer att påverka byggprojekt och byggprojektledning. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och nio semistrukturerade intervjuer med projektledare verksamma i byggbranschen. Datat som insamlats genom intervjuerna analyserades genom tematisk analys vilket resulterade i tre huvudteman: Ekonomin är alltid No.1, Social och miljömässig hållbarhet som incitament och Tung papperstiger i ryggsäcken för små aktörer. Resultatet av studien visar att det är svårt att bedriva ett hållbart projektarbete utan att prioritera det ekonomiska perspektivet av hållbarhet först. Oavsett hur goda intentioner en projektledare har att implementera hållbarhet i projektarbetet behöver den förhålla sig till budgeten allra först även om de globala målen slår fast att de tre hållbarhetsaspekterna ekonomiskt, socialt och miljömässigt är integrerade och odelbara. Vissa projektledare kan använda hållbarhetsarbetet som ett incitament för vinstsyfte. Andra aktörer har svårt att prioritera mer hållbara material och metoder på grund av att det kostar för mycket. Detta är avhängigt storlek på verksamhet samt verksamhetens art. Resultatet tyder också på att små aktörer på byggmarknaden kommer att bli mer negativt påverkade av de nya hållbarhetsdirektiven eftersom det kommer kräva mer administration som är svår att ta ikapp ekonomiskt. Samtidigt upplever de mindre aktörerna att deras möjlighet att påverka hållbarheten i projekten är minimal. Större aktörer på byggmarknaden har ofta specialister anställda för att sköta den typen av arbetsuppgifter och kan ofta använda sig av certifieringar vilket höjer värdet på byggnadsverket och gör att de kan tjäna igen sina administrativa kostnader. Slutsatserna är bland annat att det behövs skallkrav i upphandlingar av byggprojekt för att hållbarheten ska bli verklighet i praktiken men att det samtidigt krävs mod av byggaktörerna att testa nya arbetssätt och utveckla nya hållbara material. / The purpose of this study was to investigate how project managers in the construction industry work with sustainability and how they experience that the EU's new sustainability regulations, which was introduced on January 1, 2024, will affect construction projects and construction project management. The study was carried out with a qualitative approach and nine semi-structured interviews with project managers active in the construction industry. The data collected through the interviews was analyzed through thematic analysis which resulted in three main themes: The economy is always No.1, Social and environmental sustainability as an incentive and Heavy paper tiger in the backpack for small practitioners.  The results of the study show that it is difficult to conduct sustainable project work without prioritizing the financial perspective of sustainability first. Regardless of how good a project manager's intentions are to implement sustainability in the project work, the person needs to approach the budget first, even if the global goals state that the three aspects of sustainability economically, socially and environmentally are integrated and indivisible. Some project managers may use the sustainability work as an incentive for profit. Other actors find it difficult to prioritize more sustainable materials and methods because the costs are too high. This depends on the size of the business and the nature of the business.  The result also indicates that small players in the construction market will be more negatively affected by the new sustainability directives because it will require more administration which is difficult to catch up financially. At the same time, the smaller actors experience that their possibilities to influence the sustainability of the projects is minimal. Larger players in the construction market often have specialists employed to handle this kind of tasks, and can often make use of certifications, which increase the value of the construction work and give them a chance to recoup their administrative costs. The conclusions are, among other things, that there is a need for basic requirements in the procurement of construction projects in order for sustainability to become a reality in practice, but at the same time that courage is required for the building operators to test new working methods and to develop new sustainable materials.