Residential construction projects are complex. New trends such as globalization,urbanization, and sustainability put even more pressure on the capital intense andalready low marginal industry. In Sweden, the market is competitive. There are many large residential contractors active today. To stay competitive and gain market share, the contractors must deliver attractive apartments. However, what future residents value is not easily articulated or understood. The average home buyer makes home purchasing decisions based on individual and situational aspects, dependent on the life-cycle stage and mainly - not always according to rational choice theory. This analysis has through a literature review and interviews with stakeholders at a large Swedish contractor, gathered information on what is considered residential value, and if barriers to realizing them exist. Barriers were found and were namely a lack of information communication infrastructure making the lengthy and stakeholder-intensive projects with high staff turnover challenging to manage. Other barriers were classic split incentive dilemmas due to decentralization and goal misalignment. Other, ad-hoc decision-making, project members working in silos, and difficulties to articulate residential value. / Bostadsrättsprojekt är komplexa. Nya trender som globalisering, urbanisering och hållbarhet sätter press på den kapitalintensiva och låg marginal industrin. I Sverige är marknaden konkurrensutsatt. Det finns många stora entreprenörer verksamma idag. För att förbli konkurrenskraftig och ta marknadsandelar måste entreprenörerna leverera attraktiva bostadsrätter. Men vad framtida bostadsrättsinnehavare värdesätter är inte lätt att formulera eller förstå. Den genomsnittlige bostadsköparen fattar köpbeslut utifrån individuella och situationsbaserade aspekter, beroende på livscykelstadium och huvudsakligen - inte alltid enligt rationell beslutsteori. Denna analys har genom en litteraturstudie och intervjuer med intressenter hos en stor svensk entreprenör samlat in information om vad som anses vara kundvärde, och hinder för att uppnå dem. Barriärer hittades, och var bristen på informationskommunikationsinfrastruktur som gjorde de långa och intressentintensiva projekten med hög personalomsättning svåra att hantera. Andra barriärer var klassiska såsom olika incitament på grund av decentralisering och olika målsättning. Andra orsaker var adhoc beslutsfattande, projektmedlemmar arbetande i silos och svårigheter att förstå vad kunder söker värde.

This paper examines how the advance of Artificial Intelligence (AI) technologies may affect the role of project managers. It draws on a narrative literature review and semi-structured interviews conducted with seventeen project managers from various industries in Sweden. The theoretical framework of the study is based on Wachnik's stages of AI development and categorization of core competencies for project success of Alvarenga et al. The results of this paper suggest that even though the current uptake of AI technologies is still low in project management practices, project managers can already start preparing for the potential paradigm shift by focusing on developing competencies such as communication, leadership, and understanding the technological context. Moreover, the authors developed the Holistic Competencies Triangle model to navigate project managers through the competencies needed for successful and effective project management when AI is more widely adopted. / Denna studie undersöker hur utvecklingen av artificiella intelligensteknologier (AI) kan påverka projektledarens roll. Studien är byggd på en narrativ litteraturöversikt och semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sjutton projektledare från olika branscher i Sverige. Studiens teoretiska ramverk baseras på Wachniks steg för AI-utveckling och kategoriserade kärnkompetenser för projektframgång av Alvarenga et al. Resultatet tyder på att även om den nuvarande användningen av AI-tekniker fortfarande är låg inom projektledningspraxis, kan projektledare redan börja förbereda sig för det potentiella paradigmskiftet genom att fokusera på att utveckla kompetenser som kommunikation, ledarskap och förstå den teknologiska kontexten. Dessutom har författarna utvecklat en holistisk kompetens-triangelmodell för att navigera projektledare genom kompetenserna som krävs för en lyckad och effektivt projektledning när AI blir mer utbrett.

Grupputveckling, lärande och motivation är tre faktorer som är avgörande för att driva framgång i en organisation, oavsett storlek eller bransch. I dessa tider där allt fler arbeten utförs i projektform med fysiska eller virtuella grupper blir förståelsen för dynamiken mellan dessa tre faktorer allt viktigare. I denna rapport undersöks hur grupputveckling, lärande och motivation samverkar med varandra, samt hur denna samverkan bidrar till ett projekts inre effektivitet. För att kunna besvara rapportens forskningsfrågor utförs en litteraturgenomgång. Datainsamling sker via en kvalitativ ansats via fallstudie på en projektbaserad organisation, där observationer samt åtta semi-strukturerade intervjuer utförs. Resultaten visar att både grupputveckling och motivation direkt påverkar lärande. Lärande och motivation, tillsammans med en känsla av självbestämmande främjar motivation. Lärande och grupputveckling, tillsammans med en hög initial motivation och kundens engagemang spelar en avgörande roll i ett projekts inre effektivitet. / Group development, learning and motivation are three crucial factors for driving success in an organization, regardless of size or industry. In this day and age in which an increasing amount of work is performed in project form with physical and virtual teams, the importance of understanding the dynamics between these factors becomes increasingly important. This report examines how group development, learning and motivation interact with each other, and how this interaction contributes to a project efficiency.  To answer the research questions, a literature review is carried out. Data collection is conducted via a qualitative approach through a case study on a project-based organization, where observations as well as eight semi-structured interviews are conducted.  The results show that both group development and motivation directly impact learning. Learning and motivation, as well as a sense of self-determination affect motivation. Learning and group development, together with a high initial motivation and customer engagement play a decisive role in project efficiency.

Transportinfrastruktur har en samhällsbärande nyckelfunktion eftersom de flesta av oss nyttjar någon form av transport dagligen. För transportinfrastrukturprojekt i den offentliga sektorn behöver flera aspekter vägas in och är i allmänhet tids- och resurskrävande och förbrukar betydande ekonomiska resurser via allmänna skattemedel. I syfte att få stabilitet i projekt under hela projektprocessen och att nå projektmål och öka effektiviteten, används projektmodeller. Samtidigt upplevs införande och användande av en projektmodell inte alltid ge önskad effekt för projektverksamheten. Projektmodeller är komplexa och kräver förankring, ledning och projektmedarbetares kunskap och kompetens för att kunna tillämpas och användas på rätt sätt.  Syftet med denna studie är att skapa förståelse om och i vilken utsträckning projektmodeller används i den offentliga sektorns transportinfrastrukturprojekt, och hur detta upplevs att påverka projektets måluppfyllelse och effektivitet. En kvalitativ studie har genomförts och primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.  I studien har det framkommit att användande av projektmodeller för infrastrukturprojekt inom olika organisationer i den offentliga sektorn varierar. Det finns komplexitet i anpassning och modifiering av projektmodeller till en organisationsspecifik version och strategi, samt svårighet i att anpassa en universell projektmodell till alla olika projekt. Studien utgör ett bra exempel på fenomenet i offentlig sektor, att driva transportinfrastrukturprojekt utan projektmodell, eller driva projekt med magkänsla, till att tillämpa styrmedel i form av en projektmodell. Samband mellan användande av projektmodell och respondenternas upplevelse av projektmåluppfyllelse och att nå inre effektivitet finns utifrån denna studie. Däremot saknas starkt samband mellan användande av projektmodell och projekteffektmåluppfyllelse samt att nå yttre effektivitet. Projektmodeller upplevs kunna bidra till projektorganisationen med att utveckla ett gemensamt projektspråk, en kultur av öppen kommunikation med intressenter och en förståelse för de kritiska projektrelaterade faserna. Projektmodeller har fördelarna som styrning och standardisering, minskad risk för projektmisslyckande, ökad produktivitet, förbättrad kvalitet och förbättrad kommunikation, med en betoning på projekts inre effektivitet. Användande av projektmodeller upplevs hjälpa till att nå projektmålet och därmed ökar automatiskt chansen att nå effektmål och yttre effektivitet, under förutsättning att det är rätt projekt som har beställts. / The purpose of this study is to get an understanding of whether and to what extent project models are used in the public sector for transport infrastructure projects, and how this is perceived to affect the project’s objective fulfillment, goal fulfillment, efficiency and effectiveness. A qualitative study has been conducted and primary data have been collected through semi-structured interviews. The study has shown that the use of project models for infrastructure projects within different organizations in the public sector varies. It is perceived there is a connection between the use of the project model and project goal fulfillment and achieving efficiency. On the other hand, it is perceived there is a lack of strong connection between the use of a project model and project objective fulfillment and achieving effectiveness. Project models are perceived to be able to contribute to the project organization by developing a common project language, a culture of open communication with stakeholders and an understanding of the critical project related phases. Project models have the benefits of control and standardization, reduced risk of project failure, increased productivity, improved quality and improved communication, with an emphasis on project efficiency. The use of project models is perceived to help achieve the project goal and thus automatically increases the chance of achieving project objective and effectiveness, provided that it is the right project that has been ordered in the beginning.

The objective of this research paper was to examine how effective communication can be perceived in construction projects by presenting an overview of the current proven methods and recorded experiences. The study was conducted by a combination of a literature review and qualitative data retrieval process that included questionnaires and semi-structured interviews. This examination process focused not only into the organizational structure but also into the project perspective. The findings present a general good performance in terms of organization and project communication as well as suggestions for communication improvement and can be used by researchers as future research in the area of successful construction project communication. / Syftet med rapporten är att undersöka synen på en effektiv komminikation på ett byggprojekt genom att presentera analys av befintliga metoder och dess utveckling med tiden. Studien har huvudsakligen utförts genom granskning av literaturstudier, kvalitativ enkätundersökning och intervjuer med berörda personer. Den utförda studien har inte enbart fokuserat på kommunikation inom organisation, utan har även studerat kommunikation inom projekt. Resultatet visar att det inte föreligger några större brister i kommunikation inom de studerade projekten. Den generella synen är att kommunikation fungerar bra. De synpunkter som har presenterats i rapporten ligger till grund för ett antal åtgärder som föreslås för att kunna uppnå ytterligare förbättrad kommunikation.

This thesis undertook the investigation of finding often occurring mistakes and problems that organizations face when conducting machine learning implementation projects. Machine learning is a technology with the strength of providing insights from large amounts of data. This business value generating technology has been defined to be in a stage of inflated expectations which potentially will cause organizations problems when doing implementation projects without previous knowledge. By a literature review and hypothesis formation followed by interviews with a sample group of companies, three conclusions are drawn from the results. First, indications show there is a correlation between an overestimation of the opportunities of machine learning and how much experience an organization has within the area. Second, it is concluded that data related pitfalls, such as not having enough data, low quality of the data, or biased data, are the most severe. Last, it is shown that realizing the value of long-term solutions regarding machine learning projects is difficult, although the ability increases with experience. / Detta examensarbete har åtagit sig arbetet att undersöka vanligt förekommande misstag eller problem som organisationer står inför i samband med implementationsprojekt av lösningar inom maskininlärning. Maskininlärning är en teknologi med styrkan att kunna analysera och skapa insikter från stora mängder data. Denna värdeskapande teknologi har blivit definierad att vara i en fas av förhöjda förväntningar, vilket potentiellt skapar problem i organisationer vid implementationsprojekt av teknologin utan att besitta tidigare erfarenhet. Genom en litteraturstudie och hypotesformulering följt av intervjuer med en urvalsgrupp av företag, dras tre slutsatser från resultaten. Indikationer tyder på en korrelation mellan övertro för maskininlärning och hur mycket erfarenhet en organisation har inom området. Vidare visas att datarelaterade fallgropar, till exempel för liten datamängd, dålig kvalitet på datan, eller partisk data, är de mest allvarliga. Det indikeras även att förmågan att inse värdet av långsiktiga lösningar inte är stark, men också att den ökar i samband med att en organisation erhåller mer erfarenhet.

Sustainable transport involves more choices and possibilities than ever before, and the topic is widely discussed within the maritime industry. To a large extent the innovations and technology exists, but even though there is a drive and consciousness to change, sustainability is still not a cornerstone in the decision-making process when new ships and transport solutions are developed. The gap between sustainability ambitions and actual actions is far from closed. This thesis introduces a new framework called Systems Engineering for Sustainable Ship design (SE4SS), which is based on the Systems Engineering methodology for conducting concept developments and the Sustainable Development Goals (SDG) for operationalizing sustainability. The new framework makes sustainability aspects an essential part of ship design concept development and the following decision-making process. The SE4SS framework includes an application of the SDGs on a product level (ship) and suggests appropriate tools & methods for sustainability assessment, considering different levels of ambitions and amount of available resources that projects may have. The framework has been validated against three cases of ship design concept development within the commissioner organization SSPA. The result shows that the suggested approach is useful in terms of ; (1) raising a holistic awareness of sustainability aspects in ship design, highlighting the existing opportunities and responsibilities, (2) creating a more transparent trade-off analysis where priorities need to be stated, preventing greenwashing, (3) structuring the process which facilitates the integration of sustainability aspects from the start and the communication between the project manager/naval architect and different stakeholders. Full-scale application of the SE4SS is needed in order to fully validate its usability and generalizability, however this thesis argues that the introduced framework may be a valuable tool in both illuminating and reducing the ambition-action gap within the maritime sector. / Hållbara transporter involverar fler val och möjligheter än någonsin tidigare och ämnet är mycket omdiskuterat inom den maritima industrin. Till stor del så finns redan innovationerna och teknologin som krävs för en hållbar omställning, men trots ett driv och en medvetenhet kring förändring så är hållbarhet fortfarande inte en grundsten i beslutsfattandeprocessennär nya fartyg och transportlösningar utvecklas. Gapet mellan hållbarhetsambitioner och faktiska handlingar är fortfarande stort.Den här masteruppsatsen introducerar ett nytt ramverk kallat systemteknik för hållbar skeppsdesign (SE4SS) som baseras på en systemteknisk metodik för konceptutveckling där FNs globala mål (SDGna) för hållbar utveckling har använts för att operationalisera hållbarhet. Detta nya ramverk gör hållbarhets aspekter till en grundläggande del i konceptutvecklingen av fartyg och den efter följande beslutsprocessen.SE4SS-ramverket inkluderar en applicering av SDGna på produktnivå (fartyg) och föreslår lämpliga verktyg & metoder för hållbarhetsanalyser, där hänsyn tas till att olika ambitionsnivåer samt tillgängliga resurser projekt kan ha.Ramverket har validerats gentemot tre fallstudier av konceptstudier inom fartygsdesign som genomförts av det uppdragsbeställande företaget SSPA. Resultatet visar att det föreslagna ramverket är användbart med avseende på; (1) skapar en holistisk medvetenhet när det gäller hållbarhetsaspekter inom fartygsprojektering där möjligheter och ansvar betonas,(2) skapar en mer transparent avvägningsanalys där prioriteringar måste fastställas, vilket försvårar grönmålning, (3) strukturerar utvecklingsprocessen vilket underlättar både integreringen av hållbarhetsfrågor från början och kommunikationen mellan projektledaren/skeppsdesignern och olika intressenter. Fullskalig applicering av SE4SS behövs för att stärka valideringen kring användarbarhet och generaliserbarhet, emellertid så argumenterar denna uppsats för att det introducerade ramverket kan vara ett värdefullt verktyg när det gäller att både belysa och minska ambition-handlingsgapet inom den maritima branschen.

The infrastructure sector is essential for the social development in relation to for example urbanisation, but the infrastructure sector also has a negative impact on the environment. Infrastructure projects are part of the UN SDG and is an important factor regarding sustainable development. It is therefore important to make sure the development of infrastructure projects are sustainable in all phases. This can, among other things, be achieved through a sustainable project management. However, there is no clear systematic frameworkfor how sustainability can be implemented in the project management. This thesis aims to contribute with recommendations regarding how sustainability can be implemented in large infrastructure projects with the specific research question How can the implementation of sustainability in the project management in large infrastructure projects be improved at ÅF?. This thesis has been carried out at ÅF with the sub-project OLP4 as a case study to be able to identify problematic areas and key factors that are important regarding the implementation of sustainability. OLP4 is the subsection Södertälje-Trosa which is a sub-project of the railway The East Link Project in Sweden. The thesis is based on a literature study regarding project management and important factors for implementing sustainability in work process and achieve sustainability project management. This is supplemented by online and internal documents as well as interviews with employees at ÅF/Tyréns and Trafikverket regarding The East Link Project and OLP4.OLP4 is designed by ÅF/Tyréns. It is a big project with 200 employees involved, resulting inseveral meetings and the need for systematic work processes. Sustainability is discussed in OLP4 but the knowledge, sustainability work and sustainability project management can be improved. The main difficulty in implementing sustainability in daily work task, is to break it down into clear guidelines how this can be applied. Based on this study the following conclusions have been reached. To implement sustainability in the project management in large infrastructure projects the project management must be structured. Implementation of sustainability requires also that employees have good knowledge about sustainability and that there is a good culture, structure and communication in the project regarding sustainability. / Infrastruktursektorn är väsentlig för samhällets utveckling i relation till bland annat urbanisering, men har också en negativ påverkan på omgivningen. Infrastrukturprojekt är endel av FN:s hållbarhetsmål och är en viktig faktor för en hållbar utveckling. Det är därför viktigt att se till att infrastrukturprojekt är hållbara genom alla faser. Detta kan bland annat uppnås genom att ha en hållbar projektledning för de olika faserna i ett projekt. Det finns inget systematiskt förhållningssätt till hur man kan implementera hållbarhet i projektledningen för stora infrastrukturprojekt idag. Det här arbetet har målet att bidra med rekommendationer angående hur hållbarhet kan bli implementeras i projektledningen i stora infrastrukturprojekt med den specifika frågeställningen Hur kan implementeringen av hållbarhet i projektledningen för stora infrastrukturprojekt bli förbättrad på ÅF? Det här arbetet har blivit utfört på ÅF med del-projektet OLP4 som en fallstudie för att kunna identifiera problemområden och nyckelfaktorer vid implementering av hållbarhet i projektledningen. OLP4 är delsträckan Södertälje-Trosa som är ett delprojekt till järnväg Ostlänken. För att svara på frågeställningen och uppnå målet är arbetat bland annat baserat på litteraturstudier gällande projektledningen, nyckelfaktorer och implementering av hållbarhet iprojektledning. Den andra delen av arbetat är baserat på semi-strukturerade intervjuer med anställda hos ÅF, Tyréns och Trafikverket, som arbetar i OLP4. Denna del presenterar hur man arbetar med projektledning och hållbarhet i OLP4 idag. Tillsammans utgör litteraturstudien och resultat grunden till diskussionen som analyserar styrkor och svagheter i OLP4 samt förbättringsförslag för en förstärkt implementering av hållbarhet i projektledningen. OLP4 projekteras av ÅF/Tyréns och är ett stort infrastruktur projekt med ca 200 konsulter, vilket resulterar i flertal möten och ett behov av systematiska arbetsprocesser för att uppnå en strukturerad projektledning. Hållbarhet diskuteras i OLP4 men kunskapen, arbetsprocessen och implementering av hållbarhet i projektledningen kan bli förbättrad. Den främsta svårigheten att implementera hållbarhet i stora projekt, är att bryta ner arbetet i tydliga riktlinjer för hur det kan tillämpas i vardagsarbetet. Utifrån detta arbeta har följande slutsatser dragits. För att hållbarhet ska kunna implementeras i projektledningen i stora infrastrukturprojekt måste projektledningen vara strukturerad. Implementeringen kräver även att medarbetare har kunskap om hållbarhet, samt att det finns en bra kultur, struktur och kommunikation för hållbarhet i projektet.

Scope of this thesis is the integration and implementation of a collaborative robot in the production line. In the first chapter, the project is described, and its objectives, purpose, boundaries and requirements are defined. Moreover, the project management tools and techniques are presented. All the steps and procedures followed before the initiation of the project are analysed. In the second chapter, the basic theoretical background necessary for a better understanding of the content of this thesis is presented. The history and development of collaborative robots, as well as the industrial evolutions are mentioned. The different types of collaborative robots and their importance in Industry 4.0 and current production are analysed. The third chapter deals with the detailed description of the project. All the devices and equipment are presented thoroughly. The programming logic and working flow is explained. In the last chapter according to the initial objectives, boundaries and requirements the success of the project is assessed. An analysis of how the installation of automate corrugate loader affected the production process is performed. Future changes, improvements and technical suggestions are discussed. The ultimate goal of this thesis project is that the content in the thesis report will be used as a guide for future installations of same or similar type of robots. The aim is to avoid many of the mistakes made, due to rush decisions, lack of experience and communication between team members. The leaning curve obtained during the implementation of the project, can lead to more effective projects in the future. / Fokus för denna avhandling är integrering och implementering av en interaktiv robot i en produktionslina. I det första kapitlet beskrivs projektet, och dess mål, syfte, gränser samt krav definieras. Dessutom presenteras verktyg och tekniker för projektledning. Alla de steg och procedurer som använts/följts innan projektet påbörjades har analyserats. I det andra kapitlet presenteras den grundläggande teoretiska bakgrunden för att ge en bättre förståelse av innehållet i denna avhandling. Historien och utvecklingen av interaktiva robotar, liksom de industriella evolutionerna nämns. De olika typerna av interaktiva robotar och deras betydelse i Industri 4.0 och nuvarande produktion analyseras. Det tredje kapitlet innehåller en detaljerad beskrivning av projektet. Alla enheter och utrustning presenteras noggrant. Programmeringslogiken och arbetsflödet förklaras. I det sista kapitlet utvärderas projektets framgång utfrån de ursprungliga målen, gränserna och kraven. En analys utförs av hur installationen av den automatiska laddaren för veckmaskinen påverkar produktionsprocessen. Framtida ändringar, förbättringar och tekniska förslag diskuteras. Det slutliga målet för detta exjobbsarbete är att innehållet i avhandlingen ska användas som en vägledning för framtida installationer av samma eller liknande typ av robotar. Syftet är att undvika många av de misstag som gjorts, på grund av brådska beslut, brist på erfarenhet och kommunikation mellan lagmedlemmar. Lärandekurvan som uppnåtts under genomförandet av projektet kan leda till effektivare projekt i framtiden.

The implementation of digital tools, such as building information modeling (BIM) in lowand middle income countries’ (LMIC) infrastructure projects has increased in interest. LMICsuch as Somalia are in need of new road construction and improved infrastructure. The purpose of this thesis study is to explore perceived challenges of implementing digital tools in the construction sector in LMIC. To provide a more detailed and in-depth insight, the thesis study has been performed through an interview study in Somalia. Since the interest is in perceptions and experiences about the implementation of digital tools, a qualitative method was chosen. Respondents were selected from the construction sector that has been interviewed about their experiences of the implementation of digital tools. The study has used Kotter's 8-step process for change as an analytical framework to analyze and discuss the empirical findings.  The results show that the most critical challenges to implementing digital tools in a LMIC ssuch as Somalia are:- lack of financial resources for investing in digital tools on large infrastructure projects- lack of overall experience and competence in the use of digital tools- lack of regulations for digital tools from the public client The study suggests the public client, who in this case is the Ministry of Public Works and Reconstruction and Housing (MPWR) that are responsible for the laws and regulations in the Somalian construction sector to take these critical challenges into consideration. The public client has the overall responsibility and influence over the construction of the infrastructure and in order to increase the implementation of digital tools in the future, it is necessary that the public client establishes follow-ups and evaluations. / Implementering av digitala verktyg, såsom byggnadsinformationsmodellering (BIM), i lågoch medelinkomstländers (LMIC) infrastrukturprojekt har ökat i intresse. LMIC, såsom Somalia, är i behov av nya vägbyggen och förbättrad infrastruktur. Därmed är syftet med denna studie att utforska och granska implementeringen av digitala verktyg för byggsektorn i LMIC. För att ge en mer detaljerad och fördjupad inblick i implementeringen av digitala verktyg i ett utvecklingsland har examensarbetet genomförts genom en intervjustudie i Somalia.  Eftersom fokus ligger på människors uppfattningar och erfarenheter av implementeringen av digitala verktyg i Somalia har en kvalitativ forskningsmetod valts. Ett antal respondenter utifrån specificerade kriterier valdes ut från byggsektorn för att intervjuas om sina erfarenheter av implementering av digitala verktyg. Studien har använt Kotters 8-stegprocessför förändring som ett analytiskt ramverk. Resultaten från studien visar att de mest kritiska utmaningarna för att implementera digitala verktyg i Somalia är brist på:- ekonomiska resurser för investering i digitala verktyg i långvariga infrastrukturprojekt- helhetsförförståelse och kompetens vid användning av digitala verktyg- saknande av regelverk kring digitala verktyg från den offentliga uppdragsgivaren Studien föreslår för den offentliga uppdragsgivaren, som i detta fall är ministeriet för offentliga arbeten och återuppbyggnad och bostäder (MPWR) som ansvarar för lagar och regler i den somaliska byggsektorn att ta hänsyn till dessa kritiska utmaningar för att skapa bättre förutsättningar för implementering av digitala verktyg. Den offentliga beställaren har det övergripande ansvaret och inflytandet över byggandet av infrastruktur och för att öka implementeringen av digitala verktyg i framtiden är det nödvändigt att den offentliga beställaren etablerar uppföljningar och utvärderingar.