Problem - How does management look within a post bureaucracy, when there is room for freedom under responsibility. Where there is flexibility rather than structure, to promote the creativity of the employees. Purpose - The purpose is to investigate and give an increased understanding of how a organization with post-bureaucratic characteristics in the project and construction management industry works from a management and control perspective. Method - Data collection is done through five semi-structured interviews. The interviews include three different work roles within Forsen, which are management, employees and consultants. Data is analyzed with the support of previous research and theories to answer the study's purpose. Conclusion - The study showed that Forsen considers themselves to be a non-hierarchical organization that runs their employees to make their own decisions. Where freedom under responsibility is central to the organizational structure, which reflects a post-bureaucratic organization. The management within the organization takes place through a predetermined project plan and a process description. There were important factors such as time, finances and results, and it served as a governing document that employees needed to relate to.  These forms of governance also provide incentives for them to be classified as a neobureaucracy. This is due to how one chooses to look at the various instruments since these can be perceived as rules which symbolize the traditional bureaucracy. A link between freedom and rules provides the opportunity for the neo-bureaucratic form of organization. / Problem - Hur ser styrningen ut inom en postbyråkrati, när det lämnas utrymme för frihet under ansvar, där det förekommer flexibilitet snarare än struktur, för att främja kreativitet hos medarbetarna. Syfte - Syftet är att undersöka och ge en ökad förståelse hur en organisation inom projekt- och byggledningsbranschen med postbyråkratiska karaktärsdrag fungerar ur ett lednings- samt styrningsperspektiv. Metod - Datainsamlingen sker genom fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna omfattar tre olika arbetsroller inom Forsen vilket är ledning, anställda och konsulter. Data analyseras med stöd av tidigare forskning och teorier för att besvara studiens syfte. Slutsats - Studien visade att Forsen anser sig som en icke-hierarkisk organisation som uppmanar sina anställda att fatta egna beslut. Där frihet under ansvar är centralt i organisationsstrukturen, vilket speglar en postbyråkratisk organisation. Styrningen inom organisationen sker genom en förutbestämd projektplan och en processbeskrivning. Där viktiga faktorer som tid, ekonomi och resultat fanns med och det fungerade som ett styrande dokument som de anställda behövde förhålla sig till. Dessa former av styrning ger även incitament av att de kan klassas som en neobyråkrati. Detta beror på hur man väljer att se på de olika styrmedel då dessa kan uppfattas som regler vilket symboliserar den traditionella byråkratin. En sammankoppling av frihet och regler ger möjlighet för den neobyråkatiska organisationsformen.

The construction industry releases a great amount of greenhouse gases to the atmosphere, uses loads of resources and generates a lot of waste. These actions are not sustainable, and the industry has therefore created a roadmap of how to become climate neutral until 2045. A few things highlighted in this roadmap is the importance of management and a shift to circular economy, however, previous research has not covered the connection between these in construction projects. This study aims to understand and assess the influence on management when implementing circular economy in construction industry projects. To fulfill this aim, a theoretical framework was constructed consisting of potential applications of circular economy in construction industry projects. The connection between these applications and project management was thereafter investigated in an empirical study which consisted of a qualitative case study with document reviews, project observations and interviews with different project manager roles of a Swedish construction company. The findings indicate that the implementation influences the managers to focus more on the big picture and think through the choice of methods. Advance planning is essential along with discussing solutions to optimize the use of resource, have good and early communication with the right suppliers and other building sites, and conduct an accurate quantification of approved materials and focus on the handling of these. Additionally, it is vital to do a proper enrollment of new employees and to manage them toward high environmental goals. Lastly, it was found that it is difficult to pinpoint only one manager that gets affected by a specific application since all managers are involved in the implementation of circular economy. / Byggbranschen släpper ut en betydande mängd växthusgaser i atmosfären, använder mycket resurser och genererar mycket avfall. Dessa handlingar är inte hållbara och industrin har därför skapat en färdplan över huruvida de ska bli klimatneutrala till 2045. Några saker som lyfts fram i denna färdplan är vikten av ledarskap och en omställning till cirkulär ekonomi, däremot har befintlig forskning inte berört sambandet mellan dessa i byggprojekt. Denna studie syftar till att förstå och bedöma implementeringen av cirkulär ekonomis påverkan på ledarskapet av byggprojekt. För att uppfylla detta syfte utformades ett teoretiskt ramverk bestående av potentiella tillämpningar av cirkulär ekonomi i byggprojekt. Sambandet mellan dessa tillämpningar och projektledningen undersöktes sedan i en empirisk studie som bestod av en kvalitativ fallstudie med dokumentanalyser, projektobservationer och intervjuer med olika projektledarroller inom ett svenskt byggföretag. Resultaten antyder att implementeringen påverkar ledarna till att fokusera mer på helheten och tänka genom metodvalen. Förskottsplanering är väsentligt samt att diskutera lösningar för att optimera resursanvändningen, ha god och tidig kommunikation med rätt leverantörer och andra byggarbetsplatser, och en noggrann mängdning av godkända material samt fokusera på hanteringen av dessa. Dessutom är det viktigt att göra en ordentlig inskrivning av nyanställda samt att leda dessa mot högt satta miljömål. Slutligen visade resultatet att det är svårt att precisera endast en ledare som påverkas av en specifik tillämpning, eftersom alla är involverade i implementeringen av cirkulär ekonomi.

Syftet med detta examensarbete var att, med hjälp av kunskap och färdigheter som förvärvats under utbildningens gång samt nyförvärvad kunskap, utveckla och förbättra två tidigare identifierade förbättringsområden hos LKAB. För att säkerställa att syftet uppfylldes användes frågeställningar gällande hur organisationens erfarenhetsåterföring skulle kunna förbättras samt hur deras kommunikation till medarbetare som påverkats, eller kommer att påverkas, av förändringar till följd av projekt kan förbättras. När arbetet påbörjades saknades ett strukturerat arbetssätt för erfarenhetsåterföring i organisationen samt riktlinjer för hur kommunikationen till medarbetare berörda av förändringar skulle gå till. Detta ledde till att båda delarna var bristfälliga och hade stor förbättringspotential. Litteraturstudier utfördes med hjälp av redan erhållen kurslitteratur, bibliotek och databassökningar. För insamling av data användes semistrukturerade intervjuer med sex stycken subjektivt utvalda medarbetare inom organisationen. Insamlad data kartlades och kategoriserade sedan med hjälp av en matris. Resultatet visade att majoriteten av medarbetarna såg flera brister inom de två valda områdena och önskade förbättring. Den lilla erfarenhetsåterföring som var styrd, i form av slutrapporter, var mycket mager och sällan hjälpsam för andra samt mycket svår att hitta då det inte gick att söka efter slutrapporter med nyckelord. Medarbetarna hade många förslag på förbättringar, däribland en sökfunktion, mer struktur och speciella träffar endast för erfarenhetsåterföring. Gällande kommunikationen vid förändringar framkom att den varierar och medarbetarna veterligen fanns ingen kommunikationspolicy eller andra riktlinjer att följa vid denna typ av kommunikation. Samtliga medarbetare föredrog muntlig kommunikation vid förändringar som skulle komma att påverka deras dagliga arbete men vittnade om att det ofta kom information via intranätet Arena eller mail. Slutsatserna som drogs från detta var att, för att kunna förbättra dessa två områden behövdes strukturella förbättringar, ökad förankring hos medarbetarna och förståelse för de vinster som är möjliga att göra i och med att de införs. För att förbättra erfarenhetsåterföringen vid projektarbete måste slutrapporterna bli sökbara, erfarenhetsåterföringen måste ske löpande underprojektarbetet, slutrapporter måste överföras vid byte av arkiveringsstruktur, erfarenhetsåterföringens innehåll bör specificeras och innehålla såväl hårda som mjuka delar samt att värdet och nyttan av erfarenhetsåterföring måste förankras hos såväl medarbetare som ledning i organisationen och ses som en naturlig del av projektets leverans. För att förbättra kommunikationen vid förändringar uppkomna till följd av projekt måste en kommunikationspolicy upprättas och förankras hos medarbetarna, kommunikationsplanen i projekt skall grundas på en ordentlig intressentanalys, kommunikationen bör vara muntlig förökad förståelse hos mottagaren samt att kunskap om hur kommunikation blir ett kraftfullt verktyg måste erhållas. / The purpose of this degree project was to develop and improve two earlier identified areas within LKAB in which there was potential for improvement. Thiswas done by the use of earlier acquired and newly obtained knowledge. To ensure that the purpose of this degree project was fulfilled two questions was designed: “How can the organization’s knowledge management improve?” and “How can the organization’s communication to employees affected by changes resulting from projects improve”. When the degree project was initiated there was no structured way of work for knowledge management nor was there any guidelines concerning how this type of communication was to be executed. Literature studies were accomplished by the use of already obtained course literature, libraries and databases. Data was collected through semi-structured interviews with six subjectively selected employees within the organization. The collected data was mapped out and categorized with the use of a template. The results showed thatthe majority of the employees saw multiple flaws within the identified areas and wished for improvement. The tiny part of the knowledge management that was structured was the one within the final project reports. The shared knowledge within the project reports was very thin and not always helpful for others as well as hard to find due to the reports not being searchable by the use of key words. The employees had many suggestions regarding how the knowledge managementcould improve. These included adding a search function, more structure andspecial gatherings for sharing knowledge only. Regarding the communication surrounding changes resulting from projects it was said that it varies and as far asthe employees knew there was no policy or guidelines to follow. All employees preferred verbal communication when being informed about changes that would affect their daily work but also shared that information often came to them through their intranet Arena or e-mail. The conclusions drawn from this was that structural improvements was needed in both areas, improvements must be established amongst the employees and a better understanding for the profits made possibleby the implementation of these improvements must be acquired. To improve the knowledge management the final project reports must be searchable, knowledge must be documented continuously throughout the project, project reports must be transferred in the event of a change of archive structure, the contents mustspecified and include both hard and soft topics and lastly the avail of knowledge management must be established amongst the management as well as theemployees and seen as a natural part of the project delivery. To improve the communication to employees affected by changes resulting from projects a communication policy must be established, the communication plan within projects must be based on a thorough stakeholder analysis, the communication should be verbal and a deeper understanding regarding how communication becomes a powerful tool must be obtained.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur olika intressentgrupper upplever projektkontoret i sin organisation. Använd metod är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fysiska möten. Totalt nio intervjuer genomfördes på två projektkontor med interna intressenter. Till intervjudata användes sedan tematisk analys som metod. Metoden är uppbyggd på tematisering av den kodade intervjudata vilket resulterade i sex olika teman. Dessa teman är jämt fördelade på de två projektkontoren. Resultatet skildrar två helt olika projektkontor. På det första projektkontoret upplevde de interna intressenterna kontroll och styrning av projektkontoret genom ett tydligt arbetssätt med coachning och stöd i det dagliga arbetet med projekt. Projektkontoret strävade efter att ständigt förbättra sig och utvecklas och ett av deras utvecklingsområden var resursallokering i sin produktportfölj med styrning. På det andra projektkontoret fanns också kontroll och styrning men i mindre utsträckning och med en oenighet i ledningen om projekt begreppet och hur det skulle användas. De interna intressenterna var en mer blandad grupp med olika kompetenser och hade olika behov av stöd och coachning från sitt projektkontor och det rådde ständig personalbrist. Projektkontoret var inte helt etablerat och hela organisationen var ovan med de nya arbetssätten som projektkontoret innebar och därför saknades rapportering och etablerade projektverktyg.  Slutsatsen är att för att ett projektkontor ska ha kontroll och något att säga till om behöver det vara implementerat och accepterat i sin organisation och behöver ha befogenheter som medel för att utöva makt och driva igenom saker. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of how different stakeholder groups experience the Project Management Office in their organization. The method used is semi-structured qualitative interviews with physical meetings and a total of nine interviews were conducted at two project management offices with internal stakeholders. Thematic analysis was then used as the method for the interview. The method is based on the thematization of the coded interview data, which resulted in six different themes in total. These themes are distributed among the two project management offices and became three themes at each Project Management Office. These themes depict two completely different project offices. At the first Project Management Office, the internal stakeholders experienced that there was control and management of the project management office by using a clear working method with coaching and support in the daily work of the project. The Project Management Office constantly strived to improve and develop and one of their development areas was resource allocation in its product portfolio with control. At the second Project Management Office there was also control and management but to a lesser extent and with a disagreement in the management about the project concept and how it would be used. The internal stakeholders were a more mixed group of different competencies and had different needs for support and coaching from their project management office and there was a constant lack of staff. The Project Management Office was not fully established, and the entire organization was not used to the new working methods that the Project Management Office stood for and therefore reporting and established project tools were missing. The conclusion is that in order for a Project Management Office to have control and something to say about, it needs to be implemented and accepted in its organization and needs to have powers as a means of exercising power and pushing things through.

<p>Enligt statistik från The Standish Group’s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare få problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jämförelse med andra typer av projekt. I vår uppsats vill vi försöka förstå vad det är som skiljer IT-projekt i jämförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara så att man använder sig av fel projektledningsmodell?</p><p> </p><p>I denna studie har vi jämfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen. Under studiens gång har fyra intervjuer inom dessa sektorer utförts, studien har även införskaffat ytterligare betydande information genom två expertintervjuer inom området. Studien är uppbyggd kring en rubrikstruktur utifrån viktiga kriterier som Extreme Chaos (2001) tar upp, även några kriterier från teorin ligger till grund för denna struktur. Det vi hittade var att det är av stor betydelse att man verkligen är införstådd med vad kunden vill få ut av projektet, att man verkligen talar samma språk. Att man använder sig av en begreppslista för att förtydliga svårbegripliga ord.</p><p> </p><p>Studien framhäver även att projektledarens roll inom IT-projekt mer är av stödjande karaktär i jämförelse med bygg, där projektledarrollen mer är av styrande karaktär. Det finns även tydliga tecken på att projektledningsmodellen har en stor betydelse för projektets utgång. Inom IT-projekt är ofta vägen till resultatet tämligen diffus på grund av dess komplexitet. Analysen visar en illustration över hur vi ser på projektutförandet. Den visar att det finns två typer av IT-projekt, den ena är industri-IT, vilket vi menar är installationer av redan färdigutvecklade produkter. Den andra är innovativ-IT, vilket vi menar är IT-projekt där målet är känt men vägen dit är okänd. I dessa fall är det av fördel att använda sig av en iterativ metod som exempelvis Scrum för att successivt ta sig an IT-projektet.</p>

<p>Many organizations today work in projects, a method of organizing work to provide a clearer focus on goals and more control of every aspect of the assignment. A project is, simply put, a plan to achieve a specific result. In turn, project management means to use various tools and methods to facilitate and streamline the effort towards achieving the goal with the project.</p><p>Risk management is the activity that refers to finding, identifying and quantify different types of risks and take appropriate action towards reducing or eliminating these risks to the extent possible. With increased use of projects as a method of working the demands for managing risks better become stronger. The question that this thesis tried to answer was: “What kind of risks does the IT industry think are linked to their projects and in what way does these companies manage these risks?”</p><p>Among the project leaders interviewed, the authors could see a great variation in lines of thought and values regarding the importance of risk management and how risk management should be handled. Some interesting observations were made and certain important areas have been brought into the spotlight.</p><p>The authors saw that risk management among the IT companies was handled very differently from each other. The variation can be due to the sizes in projects or due to the size of the companies. What the authors have observed shows that most of the companies have a common attitude towards the importance of risk management and are usually very structured in their work with risk management. The authors believes this to be a sign that risk management in IT projects is being taken more seriously now than before and believe that this trend will continue towards more well planned and well structured risk management in the IT industry.</p> / <p>Idag arbetar många organisationer i projektform, en arbetsmetod som medför tydligare inriktning mot resultat och större kontroll över alla delar av arbetet. Ett projekt är enklast beskrivet som en plan för att uppnå ett specifikt resultat. Projektledning innebär i sin tur att man använder sig utav olika metoder och verktyg för att underlätta och effektivisera arbete mot målet inom projekt.</p><p>Riskhantering är den verksamhet som syftar till att lokalisera, identifiera och kvantifiera risker av olika slag samt vidta lämpliga åtgärder för att i möjligaste mån reducera eller eliminera dessa risker. Med den ökande användningen av projekt som arbetsmetod ökar också kravet att hantera risker mot projekt bättre. Frågan som denna uppsats sökte svar på var: "Vad anser företag inom IT-branschen att det finns för risker kopplade till deras projekt och på vilket sätt hanterar företagen dessa risker?"</p><p>Semistrukturerade intervjuer genomfördes med representanter från fyra företag inom IT-branschen. De fyra företagen verkar inom olika områden och med detta ville författarna få en mer nyanserad bild av hur riskhantering sköts inom branschen. Löpande kontakt hölls med en representant från Öhrlings Pricewaterhouse Coopers (PwC) avdelning för riskhanteringstjänster (RMS). Denna kontakt fungerade som informationskälla. Urvalsmetoden för denna studie var ett omdömesurval. Författarna har efter egna kriterier valt ut och kontaktat projektledare på IT-företag. Kriterierna var att samtliga respondenter skulle ha ansvar för IT-projekt.</p><p>Författarna kunde se att det bland projektledarna varierade mycket i tankesätt och värderingar kring vikten av riskhantering och på vilket sätt riskhantering ska skötas. Vissa intressanta iakttagelser har gjorts och det finns viktiga områden som har kommit fram i ljuset genom denna uppsats.</p><p>Författarna kom fram till att riskhanteringen hos IT-företag sker på väldigt olika sätt på de företag som undersöktes. Variationen beror troligen både på storleken på projekten och på företagens storlek. Det författarna har sett visar dock på att företagen för det mesta är ganska strukturerade i sitt arbete kring riskhanteringen. Detta tror författarna tyder på att riskhantering i IT-projekt tas på större allvar nu än tidigare och de tror på en fortsatt trend med välstrukturerad och planerad riskhantering inom IT-branschen.</p>

Many organizations today work in projects, a method of organizing work to provide a clearer focus on goals and more control of every aspect of the assignment. A project is, simply put, a plan to achieve a specific result. In turn, project management means to use various tools and methods to facilitate and streamline the effort towards achieving the goal with the project. Risk management is the activity that refers to finding, identifying and quantify different types of risks and take appropriate action towards reducing or eliminating these risks to the extent possible. With increased use of projects as a method of working the demands for managing risks better become stronger. The question that this thesis tried to answer was: “What kind of risks does the IT industry think are linked to their projects and in what way does these companies manage these risks?” Among the project leaders interviewed, the authors could see a great variation in lines of thought and values regarding the importance of risk management and how risk management should be handled. Some interesting observations were made and certain important areas have been brought into the spotlight. The authors saw that risk management among the IT companies was handled very differently from each other. The variation can be due to the sizes in projects or due to the size of the companies. What the authors have observed shows that most of the companies have a common attitude towards the importance of risk management and are usually very structured in their work with risk management. The authors believes this to be a sign that risk management in IT projects is being taken more seriously now than before and believe that this trend will continue towards more well planned and well structured risk management in the IT industry. / Idag arbetar många organisationer i projektform, en arbetsmetod som medför tydligare inriktning mot resultat och större kontroll över alla delar av arbetet. Ett projekt är enklast beskrivet som en plan för att uppnå ett specifikt resultat. Projektledning innebär i sin tur att man använder sig utav olika metoder och verktyg för att underlätta och effektivisera arbete mot målet inom projekt. Riskhantering är den verksamhet som syftar till att lokalisera, identifiera och kvantifiera risker av olika slag samt vidta lämpliga åtgärder för att i möjligaste mån reducera eller eliminera dessa risker. Med den ökande användningen av projekt som arbetsmetod ökar också kravet att hantera risker mot projekt bättre. Frågan som denna uppsats sökte svar på var: "Vad anser företag inom IT-branschen att det finns för risker kopplade till deras projekt och på vilket sätt hanterar företagen dessa risker?" Semistrukturerade intervjuer genomfördes med representanter från fyra företag inom IT-branschen. De fyra företagen verkar inom olika områden och med detta ville författarna få en mer nyanserad bild av hur riskhantering sköts inom branschen. Löpande kontakt hölls med en representant från Öhrlings Pricewaterhouse Coopers (PwC) avdelning för riskhanteringstjänster (RMS). Denna kontakt fungerade som informationskälla. Urvalsmetoden för denna studie var ett omdömesurval. Författarna har efter egna kriterier valt ut och kontaktat projektledare på IT-företag. Kriterierna var att samtliga respondenter skulle ha ansvar för IT-projekt. Författarna kunde se att det bland projektledarna varierade mycket i tankesätt och värderingar kring vikten av riskhantering och på vilket sätt riskhantering ska skötas. Vissa intressanta iakttagelser har gjorts och det finns viktiga områden som har kommit fram i ljuset genom denna uppsats. Författarna kom fram till att riskhanteringen hos IT-företag sker på väldigt olika sätt på de företag som undersöktes. Variationen beror troligen både på storleken på projekten och på företagens storlek. Det författarna har sett visar dock på att företagen för det mesta är ganska strukturerade i sitt arbete kring riskhanteringen. Detta tror författarna tyder på att riskhantering i IT-projekt tas på större allvar nu än tidigare och de tror på en fortsatt trend med välstrukturerad och planerad riskhantering inom IT-branschen.

Det allmänna trycket på förändringar ökar ständigt, liksom organisationers behov av att hantera och genomföra dessa. Samtidigt är förändringsprojekt komplexa och har en hög misslyckandegrad. Interna förändringsprojekt kan involvera både projektledning och förändringsledning. Skillnaden mellan dessa kan enklast beskrivas som att projektledningens fokus ligger på den tekniska lösningen medan förändringsledningen riktar energin mot att skapa förståelse och acceptans hos projektets berörda individer. Under det senaste decenniet har forskning riktat fokus mot interna förändringsprojekt och behov av kompetenser hos projektledaren. Projektbeställarens perspektiv gällande interna förändringsprojekt och då specifikt skillnaden mellan förändringsledning och projektledning, är inte studerad. Frågan är hur medveten projektbeställaren är om dessa två sidor samt om kompetenser från respektive sida beaktas i valet av projektledare. Syftet med denna studie är att ge en indikation på vilka framgångsfaktorer som projektbeställaren beaktar i interna förändringsprojekt och om dessa faktorer speglas i form av kompetenser som projektledaren önskas ha. Studien undersöker även hur projektbeställaren ser på sin roll vad gäller ansvar och uppgifter. Studien utgick från en kvalitativ metod med explorativ ansats där data samlades in via sex semistrukturerade intervjuer med projektbeställare inom en offentlig organisation. Datamaterialet behandlades sedan med en tematisk analys utifrån ett teoretiskt ramverk med faktorer inom blocken förändringsledning och projektledning. Studien visar att det finns god kännedom gällande förändringars framgångsfaktorer som nämns i teori men att de inte alltid förknippas med kraven på projektledaren. De kompetenser som projektbeställare beaktar hos en generell projektledare utökas med förändringskompetenser när uppdraget gäller interna förändringsprojekt, men då starkt beroende på vilken syn projektbeställaren har på interna förändringsprojekt. Rollen som projektbeställare beskrivs innefatta flertalet ansvar och uppgifter, varav några var utanför denna undersöknings teoretiska ramar. / The global pressure for change and adaption is constantly increasing as well as the organizations need to coop and manage this ever increasing demand for change. Furthermore, change projects are very complex in its nature and suffer from a high rate of failure. Change projects may include both project management and change management. The difference between change management and project management can be described as following: the main focus of project management lies in the technical aspect whilst change management directs the energy towards creating acceptance from the projects receiving individuals. During the last decade, research has been initiated in the field of internal change projects and the need of necessary competencies of the project manager. Still internal change projects and more specifically the difference between change management and project management, have not yet been studied from the project owner’s perspective. The question remains if the project owner is aware of these two sides and if their competencies are reflected in the choice of a suitable project manager. The purpose of this study is to give an indication of which success factors project owners valuates within an internal change project and if those reflect as desired competencies of the potential project manager. This study also includes the role of the project owner and what they themselves define their duty and responsibilities. The design of this study is based from a qualitative methodology with an explorative approach where data was collected from an organization in the public sector via six semi-structured interviews of project owners. The data was later analyzed with a thematic analyze method constructed from a theoretical framework of factors included by the two areas: project management and change management. The result of this study indicates that the project owner have good knowledge regarding the success factors of change which is mentioned in theory. However these success factors are not usually associated with the project managers qualifications. The competencies identified by the project owner to be important by a general project manager are expanded with change management competencies if the project is classified as an internal change project. The addition of required change management competencies is though highly dependent on the project owner’s vision of internal change projects. The role as project owner is described to include a variety of duties and responsibilities of which some of them not covered by the initial theory of this study.

Enligt statistik från The Standish Group’s artikel Extreme Chaos (2001) tenderar IT-projekten att oftare få problem med tid, kostnad och kvalité aspekten i jämförelse med andra typer av projekt. I vår uppsats vill vi försöka förstå vad det är som skiljer IT-projekt i jämförelse med andra projekt. Kan det exempelvis vara så att man använder sig av fel projektledningsmodell?   I denna studie har vi jämfört hur projekt utförts i byggbranschen respektive IT-branschen. Under studiens gång har fyra intervjuer inom dessa sektorer utförts, studien har även införskaffat ytterligare betydande information genom två expertintervjuer inom området. Studien är uppbyggd kring en rubrikstruktur utifrån viktiga kriterier som Extreme Chaos (2001) tar upp, även några kriterier från teorin ligger till grund för denna struktur. Det vi hittade var att det är av stor betydelse att man verkligen är införstådd med vad kunden vill få ut av projektet, att man verkligen talar samma språk. Att man använder sig av en begreppslista för att förtydliga svårbegripliga ord.   Studien framhäver även att projektledarens roll inom IT-projekt mer är av stödjande karaktär i jämförelse med bygg, där projektledarrollen mer är av styrande karaktär. Det finns även tydliga tecken på att projektledningsmodellen har en stor betydelse för projektets utgång. Inom IT-projekt är ofta vägen till resultatet tämligen diffus på grund av dess komplexitet. Analysen visar en illustration över hur vi ser på projektutförandet. Den visar att det finns två typer av IT-projekt, den ena är industri-IT, vilket vi menar är installationer av redan färdigutvecklade produkter. Den andra är innovativ-IT, vilket vi menar är IT-projekt där målet är känt men vägen dit är okänd. I dessa fall är det av fördel att använda sig av en iterativ metod som exempelvis Scrum för att successivt ta sig an IT-projektet.

Companies and projects often face the challenge of creating something new to increase their competitiveness. In this process of creating something new creativity is an important factor. By using a creative approach and utilizing creative processes new innovations emerges. An industry that has grown in recent years is the computer games industry. Competition is fierce and for the companies to succeed, the product need that extra something to make it stand out among all the produced games. The project manager's role in the creative process and the ability to be creative within a distance based company is not something highlighted by previous research. This formed the basis of our research question: How do project managers act to create conditions for creativity among employees in a remotely organized computer game company? To answer our question, we chose to make a descriptive case study. The project is based in the Nordic countries with employees worldwide. It is altogether a distance based project with no shared workspace. We interviewed the projects two project managers, and supplemented with a qualitative survey amongst the employees. The collected material was analyzed with a methodology inspired by Grounded Theory and previous research results. Three approaches of how the project managers act to promote creativity are evident in their stories. These approaches are trust, availability and tolerance. They form the basis of our model on how the project managers in this case act to promote employee creativity. Besides the three approaches, two concepts emerged as important tools for creativity in the project: motivation and communication. Our conclusion can be described as follows: Motivation provides the conditions for creative thinking. By building an organization where project leaders show trust in the ability of employees, and allows tolerance to be a watchword for collaboration, project managers work to improve employee motivation. This will create opportunities for creativity among the employees in this distance based project. Communication is essential for creative work in the project and virtual means of communication a way to increase availability. / Företag och projekt ställs ofta inför utmaningen att skapa något nytt för att till exempel öka sin konkurrenskraft. I processen att ta fram denna nya produkt är kreativitet en viktig faktor. Med hjälp av ett kreativt förhållningssätt och en kreativ process kan nya innovationer växa fram. En bransch som växt mycket de senaste åren är datorspelsbranschen. Konkurrensen är hård och om företagen ska lyckas krävs det att produkten har något extra som gör att det sticker ut bland alla spel som produceras. Projektledarens roll i kreativitetsprocessen är ett område som tidigare forskning inte har belyst särskilt mycket. Inte heller har möjligheten att skapa förutsättningar för kreativitet inom ett distansbaserat företag behandlats särskilt mycket. Studiens forskningsfråga är: Hur agerar projektledare för att skapa förutsättningar för kreativitet hos projektmedarbetare i ett distansbaserat datorspelsutvecklingsprojekt? För att besvara vår frågeställning valde vi att göra en deskriptiv fallstudie. Projektet har sin bas i Norden med medarbetare över hela världen. Det är helt och hållet ett distansbaserat projekt på så sätt att ingen delar arbetsplats. Vi djupintervjuade projektets två projektledare och kompletterade med en kvalitativ enkät till medarbetarna. Med en utgångspunkt i Grounded Theory och tidigare forskningsresultat analyserades materialet. Ur projektledarnas berättelser framträdde tre förhållningssätt. Dessa är tillit, tillgänglighet och tolerans. De ligger till grund för vår modell om hur projektledarna i det undersökta fallet agerar för att främja kreativiteten hos medarbetarna. Dessutom visade det sig att motivation och kommunikation var två viktiga verktyg för att skapa förutsättningar för kreativitet hos medarbetarna. Vår slutsats kan beskrivas på följande sätt: Motivation ger förutsättningar för kreativt tänkande. Genom att bygga en organisation där projektledarna visar tillit till medarbetarnas förmåga, och låter tolerans vara ett ledord för kollaboration, arbetar projektledarna för att höja medarbetarnas motivation. Därmed skapas förutsättningar för kreativitet hos medarbetarna i detta distansbaserade projekt. Kommunikation är en förutsättning för kreativt skapande i projektet och virtuella kommunikationsmedel ett sätt att öka tillgängligheten.