Studien utgår från att interna förändringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det är ett sätt att hantera den snabba förändringstakten i samhället och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven på resultat och på vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus på människorna och på förändringsmotstånd är framgångsfaktorer i uppgiften att ändra på medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) är att hårda och mjuka perspektiv måste mötas. Studien handlar om hur projektbeställaren ser på att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förändringsprojekt eftersom det finns behov av lärande vid förändringar. Teorin är kopplad till vår undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs – pedagogiska projektledare – för att skapa bättre interna förändringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget kräver pedagogisk kompetens. Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillräckligt djup i svaren. För att avgränsa och samtidigt få ett tillräckligt underlag för analysen valdes sex projektbeställare ur offentlig sektor. Respondenterna hade stor frihet att utforma svaren i de semistrukturerade intervjuerna. Intervjumaterialet analyserades utifrån ett hermeneutiskt forskningssätt där vi jämförde delar av intervjuerna med intervjuerna i sin helhet för att förstå sammanhangen. Vi utgick från frågeområden om interna förändringsprojekt, projektledning och pedagogisk kompetens. Studien visar att projektbeställarna ser ett tydligt behov av projektledare med pedagogisk kompetens till förändring som kräver ett förändrat beteende och därmed arbete med människor. Fördjupad pedagogisk kompetens, d.v.s. utöver en allmän pedagogisk kunskap, liknar i studiens mening förändringsledning vilket är ett mer vedertaget begrepp. Det som skiljer i respondenternas svar är hur implementeringen hanteras och vem som ansvarar för den. Det övervägande svaret är att implementeringen ligger utanför projektet och inte hanteras av projektledaren utan av projektmottagaren som vanligtvis är projektbeställaren eller en linjechef i mottagarorganisationen. Att en pedagogisk kompetens behövs för att genomföra en lyckad implementering har uttryckts av respondenterna och studien föreslår att implementeringen värdesätts som ett eget projekt lett av en projektledare med pedagogiska kompetenser alternativt att implementeringen ingår som en av faserna i projektet när projektledaren har kunskaper om projektets innehåll och har den pedagogiska kompetensen att implementera det. / This study understands that internal change projects do not always succeed but they are needed to adapt and modernize the organization. They are a way to handle the fast pace of change in society and compete with others. The number of projects is increasing as well as requirements for results and project managers´ skills. An increased focus regarding to human and resistance change are key success factors in the task of changing employees' behaviour. Fundamentally for managing projects, according to Jansson and Ljung (2009) is that hard and soft perspectives must be used together. The study is about how project procurers look at providing pedagogical project managers an implementation responsibility or project management assignments in internal change projects, as there is need for learning to change. The theory is linked to our inquiry about whether organizations can exploit a hidden resource – the pedagogical project manager - to create better internal change projects, replace both project manager and change leader and perform the tasks requiring pedagogical skills. The study is based on a qualitative approach in the form of qualitative interviews and interpretive analyses to provide sufficient depth in the answers. To delineate and gain a sufficient basis for the analysis, six project procurers were selected from the public sector. The respondents were free to design the answers in the semi-structured interviews. The interview data were analysed on the basis of hermeneutic research in which we compared parts of the interviews to their entirety in order to understand the context, arising out of question areas of internal change projects, project management and pedagogical skills. The study indicates that projects procurers see a clear need of project managers with pedagogical skills to changes that require a change in behaviour and thus a human perspective. In the study, enhanced pedagogical skills are similar to change management, which is a more established concept. The differences in the respondents' answers are how the implementation is handled and who is responsible. The overwhelming answer is that the implementation is located outside the project and is not handled by the project manager but by the project beneficiary who is usually the project procurer or a line manager in the recipient organization. The respondents expressed, that pedagogical skills are necessary to achieve a successful implementation. The study suggests that implementation is valued as a separate project, led by a project manager with pedagogical competencies or that implementation is included as one of the phases in the project, when the project manager has knowledge of the content and has the pedagogical skills to implement it.

Motivation utgör en nyckelfaktor i hur lyckat ett projekt blir. Syftet med denna studie var bidra till förståelsen av hur projektledare motiverar projektgrupper. Datamaterialet grundar sig på kvalitativa data från sex personliga intervjuer med projektledare inom teknikbranschen. Det empiriska materialet har analyserats i huvudsak med motivationsteorierna Self Determination Theory och Tvåfaktormodellen. Studien fann sju framträdande teman som projektledarnas tillvägagångssätt kunde kategoriseras i: Tema 1 - Samhörighet och sociala relationer, Tema 2 - Meningsfullt arbete - Skapa gemensam syn på projektets mål, Tema 3 - Informationsutbyte och progress, Tema 4 - Delaktighet, ansvar och förtroende, Tema 5 - Grad av kontroll, Tema 6 - Feedback och uppskattning, Tema 7 - Fira framgång och avslut. Tillvägagångssätten kan sammanfattas med att lära känna gruppen, att ge en helhetssyn över projektet, att dela med sig av information och projektets framgång, att låta alla vara delaktiga och delegera ansvar, att ha en balanserad kontrollfunktion, att ge återkoppling kontinuerligt och att fira framgångar i projektet. Analysen med Self Determination Theory visade att de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet påverkades inom de sju temana. Samma tillvägagångssätt kunde upplevas på olika sätt beroende på hur de utfördes, med konsekvens att de hamnade på olika platser på internaliseringsskalan. Projektledarna använde främst yttre faktorer för att påverka motivationen. Analysen med Tvåfaktormodellen visade att projektledarna använde motivationsfaktorer i större grad än hygienfaktorer för att motivera projektgruppen, med undantag för sociala relationer. Detta beror sannolikt på att de andra hygienfaktorerna oftast är företagsspecifika och ligger utanför projektledarens kontroll. Analysen visade att de sju teman som studien beskriver påverkade olika motivationsbehov. Samtliga projektledare hade förståelse för att motivation var viktigt och att inre motivation var att föredra. Dock fanns inget i studien som tydde på att projektledarna i större omfattning hade förståelse om vilka psykologiska processer som deras tillvägagångssätt påverkade hos deltagarna. Projektledarnas tillvägagångssätt var grundade i deras egna erfarenheter och upplevelser, snarare än förankrade i formulerade processer eller teorier. Inget av företagen hade en medveten uttalad motivationsstrategi som projektledarna använde eller kunde använda sig av. / Motivation is a key factor for the success of a project. The purpose of this study was to contribute to the understanding of how project managers are motivating project teams. The empirical data is based on qualitative data from six personal interviews with project managers in the technology industry. The empirical material has been analyzed mainly with the motivation theories Self Determination Theory and the Two factor model. The study found seven main themes that could categorize the project managers ways of action: Theme 1 – Cohesion and Social relations, Theme 2 – Meaningful work - creating common view of project goals, Theme 3 – Information exchange and Progress, Theme 4 - Participation, Responsibility and Trust, Theme 5 – Degree of Control, Theme 6 – Feedback and Recognition, Theme 7 – Celebrating success and conclusion. The ways of action can be summarized to: Getting to know the group. Giving an overview of the project. Sharing information and success of the project. Allowing everyone to participate and delegate responsibility. Having a balanced control function. Giving continues feedback. Celebrating success. The analysis with the Self Determination Theory showed that the basic psychological needs autonomy, competence and relatedness, were affected within the seven themes. The same ways of action could be experienced in various ways depending how they were performed, with the effect that end up in different places on the internalization scale. The project managers mainly used external factors to influence motivation. The analysis with the Two factor model showed that the project managers used motivational factors to a greater extent than hygiene factors to motivate, except for social relations. This was probably due to the fact that hygiene factors usually are company-specific and are beyond the control of the project managers. The analysis showed that the seven themes described in the study influenced different motivational needs. Every project manager had an understanding that motivation was important and that internal motivation was preferable. However, nothing in the study indicated that the project managers had a greater understanding of the psychological processes of the individuals had, that their ways of action influenced. The project managers’ ways of action were based on their own experiences, rather than anchored in formulated processes or theories. None of the companies in the study had an conscious articulated motivation strategy that project managers could use.

Companies are constantly challenged to maintain but also to expand their market position. According to a study it’s problematic to carry out successful IT-projects. Dependencies, coordination and long term planning are three factors which has shown are difficult to master in bigger projects. The aim with the study is to in- vestigate how these aspects work in one case, through a case study on an IT com- pany. The goal is to contribute with research to the subject of long term planning in IT-projects where agile methods usually is used today. Previous research and theories as project management, agile project management, planning methods, scaling methods, coordination methods and change management are used as a base for the study. An exploratory qualitative study has been performed at the case company, the generated result composes of interviews with personnel from the company. The result showed how the methods and theories where used in the case company mainly focusing on long-term planning and workflows. Generally, the same thoughts where shared among the personnel, but because of the open questions the responder got encouraged to elaborate and explain their opinion leading to new information and aspects even when they agreed on the topic. When analyzing the result, I show that a clear framework, implementing of sim- ple work methods and the project management were all important to be able to conduct long-term planning and handle dependencies in projects. The conclusion was to implement the scaling method SAFe but also to use coordination methods. An important aspect is to include change management processes and theories when implementing or changing something. Further studies suggest that research in this article should be carried out on more companies and studies if the imple- mentation of the agila scaling method SAFe has a positive effect in a company. / Varje dag utmanas företag för att bibehålla men även utöka deras marknadspo- sition. Enligt en studie så är det problematiskt att genomföra lyckade IT-projekt. Beroenden, koordinering och långsiktig planering är tre faktorer som det visat sig vara svårt med i större projekt. Syftet med studien är att undersöka hur dessa aspekter fungerar på ett visst fall, genom en fallstudie på ett IT-företag. Målet är att kunna bidra med forskning till ämnet gällande långsiktig planering i IT-pro- jekt där agila metoder vanligtvis idag används. Tidigare forskning och teorier som projektledning, agil projektledning, planeringsmetoder, skalningsmetoder, koordineringsmetoder samt förändringsledning ligger till grund för studien. En explorativ kvalitativ studie har genomförts på fallföretaget. Det genererade re- sultatet baseras på intervjuer med personal på företaget. Resultatet visade hur det fungerade på fallföretaget gällande långsiktig planering och arbetssätt. I stora drag framfördes liknande tankar och åsikter, men då de ställda frågorna var öppet ställda så framkom även olika nyanser och delar från de olika respon- denterna. Analysen av resultatet visade att tydligare ramverk, implementering av arbetssätt och ledning var viktiga för att kunna planera långsiktigt och han- tera beroenden. Slutsatsen som drogs var att implementera skalningsmetoden SAFe men också använda sig av koordineringsmetoder. En viktig aspekt att inte förglömma är även förändringsarbetet vid införandet eller förändring av något. För vidare forskning skulle studien kunna göras på fler företag och även en stu- die på implementeringen av den agila skalningsmetoden SAFe skulle kunna gö- ras för att se om det skulle ge en positiv effekt för företaget.

Molnlagring, kommunikationsplattformar med interaktiva funktioner, virtuella modeller som sammanfogas med fysiska omgivningar, datorsimuleringar, livscykelperspektiv. Så diskuteras det i BIM-världens korridorer. Men om detta nu är framtiden: varför går implementeringen så långsamt, och vad är det egentligen som ska implementeras?   Processen att hantera och förstå vad BIM är har blivit för komplex, och med denna rapport vill vi hitta åtgärder för att göra arbetssättet begripligt och användbart för fler. Vi har i samarbete med Vianova Systems undersökt hur användningen av BIM ser ut idag och vilka förbättringsåtgärder som behövs för en bredare framtida implementering i samhällsbyggnadsbranschen.   Våra undersökningar visar att nästan 80 % tror att ett arbete som drar nytta av en digital modell skulle vara effektivare: samtidigt är osäkerheten kring mjukvaror och oklarhet kring implementeringen av arbetsmetoderna begränsande faktorer. Som lösning på detta har ett användarinterface för projektsamordning och kommunikation arbetats fram.   Dessa undersökningar har genomförts med hjälp av en enkätstudie samt intervjuer och sammanställts i två delar: dels denna rapport, samt en slutprodukt av visionär karaktär kallad ”7 visions for the future of BIM”. / Cloud storage, communication platforms with interactive functions, virtual models that are merged with physical surroundings, computer simulations, life cycle perspective. This is what is being discussed in the corridors of the BIM-world. But if this is the future: why is the implementation so slow, and what exactly is to be implemented?   The process of handling and understanding what BIM is has become too complex, and in this report we want to find solutions for making the way of working intelligible and useful for a wider audience. In collaboration with Vianova Systems, we have investigated what the use of BIM looks like today and what improvements are needed for a wider future implementation in the AEC industry.   Our investigations show that almost 80 % believe that work which utilizes a digital model would be more effective: at the same time the insecurity concerning software and uncertainties regarding the implementation of the work methodologies are limiting factors. As a solution for this a user interface for project management and communication has been developed.   These investigations have been carried out with the aid of a questionnaire and interviews and compiled into two parts: partly this report, as well as an end product of visionairy nature called ”7 visions for the future of BIM”.

Globalization has continuously brought an increased competition among companies, which entails a need for faster and more frequent deliveries of new products. Traditional project management methods, such as stage-gate and waterfall, are commonly used in production development projects and builds on a sequential approach. These methods have proven to have some disadvantages in flexibility, long lead times and it often creates communication barriers between the actors at each stage. The software industry has already encountered these obstacles and responded by introducing agile project management. Which improves the adaptability and allow changes to be made, due to new requirements from stakeholders or customers, throughout the entire development process. However, it remains unknown how agile models can improve production development. The purpose of this study was therefore to investigate how agile models can be applied to production development and what the effects are.  The authors have performed a case study at eight different companies within the automotive industry. The purpose of it has been to gain a deeper understanding about the case companies current production development processes and review how familiar the organizations are with the concept of agile project management. The extraction of the empirical data was conducted by questionnaires, interviews, and document reviews. An analyzation was done by comparing the empirical findings with the theoretical background out of eleven different categories that relates to project management (e.g., project goals, process, customer integration etc.). The analyzation concluded that the case company exclusively conducts their production development project by using a sequential approach.  The analyzation and the eleven categories where, together with the theoretical background about agile project management, later used to create the result by brainstorming different practices to become more agile. The results are presented out of three different scenarios, depending how agile the companies would like to be. For instance, are two process models suggested, one that is completely agile and one that is a hybrid of an agile and a stage-gate. Furthermore, are the implementation of self-organized teams, holistic approach towards internal and external partners, and reduced demand for documentation some of the practices that are suggested. Additionally, are three considerable aspects for the implementation presented.  The expected outcome and effects of applying these practices are discussed in the final chapter. Some of these outcomes are a company culture that will attract and retain talented personnel, where shared responsibilities and authorities triggers the employees to an increased commitment and sense of ownership towards their projects. Furthermore, are the companies expected to experience a more flexible and responsive approach towards conducting production development projects with a high focus on customer requirements and creating customer value.

Project Management Information Systems (PMIS) play a critical role in supporting project outcome. However, little attention has been paid to the impact of having multiple PMIS while governing projects within organizations. This thesis explores the effects of the presence of multiple PMIS at a large manufacturing organization. The study used a qualitative approach, including interviews with Managers, IT Department and Senior Management as well as observations and an analysis of organizational documents. The data collected was analyzed using a thematic analysis approach. The findings revealed that the presence of multiple PMIS within the organization resulted in several challenges, including data inconsistency, duplication of effort, detrimental effects on the user experience and difficulty in managing the complexity of the PMIS landscape. However, the study also identified several potential benefits of having multiple PMIS, such as improved functional flexibility, customizability and enhanced project monitoring. The study recommends that organizations carefully consider their PMIS strategy, including the integration of different PMIS and the training of project teams on their proper use, to ensure that the effects of utilizing multiple PMIS are adequately addressed. Nevertheless, the study also recommends several areas for future research, including the exploration of the role of PMIS in project governance, the impact of emerging technologies on PMIS, and the examination of the impact of PMIS on organizational culture and behavior. Overall, this study highlights the importance of carefully managing the PMIS landscape within an organization to ensure its effectiveness in supporting project outcome and organizational efficiency. / Projektledningsinformationsystem (PMIS) har en avgörande roll för att främja projektslutresultat. Trots detta har det ägnats väldigt lite uppmärksamhet åt betydelsen av att tillämpa flera PMIS inom en organisation. Denna avhandling utforskar effekterna som uppstår av att flera PMIS är närvarande inom ett stort tillverkningsföretag. Studien har tillämpat en kvalitativ metodik som omfattar intervjuer med chefer, IT-avdelningen och högsta ledningen, samt observationer och en analys av utvalda interna dokument. Den insamlade datan analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultaten av studien påvisade att närvaron av flera PMIS inom organisationen ledde till ett flertal utmaningar, såsom inkonsekvent data, dubbelarbete, negativ påverkan på användarupplevelsen och svårigheter att hantera komplexiteten av PMIS-systemen. Studien identifierade även flera potentiella fördelar som PMIS bidrog med, såsom ökad funktionell flexibilitet, anpassningsbarhet och förbättrad övervakning av projektens framsteg. Studien rekommenderar att organisationer noggrant överväger sin PMIS-strategi med avseende på integrationen av olika PMIS, samt utbildningen av projektteam för korrekt användning av systemen. Studien rekommenderar även flera områden för framtida forskning, inklusive utforskning av rollen som PMIS har inom projektstyrning, konsekvenserna av framväxande teknologier för PMIS samt undersökning av påverkan som PMIS har på organisationskultur och beteende. Sammantaget betonar denna studie vikten av att noggrant hantera PMIS-landskapet inom en organisation för att kunna säkerställa systemens effektivitet i att stödja projektslutresultat och organisationers effektivitet.

Evenemangen i Sverige drabbades finansiellt, varumärkesmässigt och motivationsmässigt negativt av pandemin. Främst var det på grund av de regleringar som behövde göras för att skydda folkhälsan men mycket berodde också på de osäkerheter och den avsaknad av information som fanns kring viruset. Osäkerheten tillsammans med avsaknad av erfarenheter gjorde det svårt för evenemangsarrangörerna att agera på bästa sätt.  Varumärkesmässigt fallerade många evenemang där marknadsföring var normalt kopplad endast till när ordinarie verksamhet kunde genomföras varför kommunikationsarbetet prioriterades ner i stället för att lyftas upp. Beroende på organisation klarade sig evenemangen i kultursektorn relativt bra i och med de stora stöd som svenska samhället erbjöd. Utan dessa är risken att många mindre evenemang hade gått i konkurs. Hur avsaknaden av arrangemang har påverkat samhället i stort ekonomiskt är svårt att säga då evenemangssektorn involverar många parter och industrier. Organisationerna bakom evenemangen fick stora utmaningar kring motivationen, både bland anställda men framför allt bland ideellt engagerade när det inte längre fanns någon verksamhet att samlas kring eller rollerna och verksamheten förändrades mycket. Här saknade evenemangsarrangörerna kunskap kring exakt vilka de viktigaste motivationsfaktorerna är för engagerade inom evenemang något som hade kunnat mildra de negativa effekterna.  Evenemangen ställdes i hög grad in som svar på krisen och styrdes av externa faktorer. Som regleringar, avtal som behövde brytas innan de fick finansiella konsekvenser eller att andra aktörer gjorde det omöjligt att bedriva verksamheten. Några arrangörer byggde upp scenarion och jobbade med ambidextriöst ledarskap i syftet att kunna aktivt arbeta med nuvarande kris, lära sig längs med vägen samtidigt som framtiden planerades. Detta visade sig vara fördelaktigt även om det fanns stora svårigheter att beräkna sannolikhet enligt de omständigheter som rådde. Vi såg exempel på innovation under krisen i form av fler digitala evenemang, evenemang med sittplatser anpassade efter rådande regleringar till livesändningar som inte hade skett annars. Dessa var dock beroende av pandemins förutsättningar vilka när de inte längre rådde sänkte innovationernas värden. Några av innovationerna var fördelaktiga för arrangörerna och när väl regleringarna försvann drabbades i stället arrangören negativt av att inte kunna genomföra den verksamhet som skapats under pandemin.  Organisationerna har lärt sig mycket och det finns direkta värden att hämta från krisen för evenemangsbranschen. Inte bara i form av lärdomar för hur arrangörerna kan förbättra sina rutiner, krishantering, inkorporera digital teknik och justera det ekonomiska aspekter som biljettpris. Utan också i det att samhället har kunnat se hur viktiga evenemang är genom att de plockats bort. Detta tillsammans med vissa observationer pekar på att evenemangsbranschen kommer växa sig större efter pandemin jämfört med innan. / Festivals and other cultural events in Sweden were financially, brand-wise, and motivationally negatively affected by the pandemic. Mainly it was because of the regulations that needed to be made to protect public health, but a lot also depended on the uncertainties and the lack of information that existed around the virus. This together with a lack of experience made it difficult for the event organizers to act in the best way. In terms of branding, many events used marketing only in combination with when their events could be carried out. During the pandemic they therefore prioritized communication down instead of being lifted which would have been the correct approach. Depending on the organization, the events in the cultural sector did relatively well with the large support that society offered from the Swedish Arts Council (Kulturrådet) and furlough support. Without these, the risk is that many smaller events would have gone bankrupt. How the lack of events has affected society at large economically is difficult to say as the event sector involves so many parties and industries. The organizations behind the events faced major challenges regarding motivation, both among employees but above all among volunteers when there was no longer any activity to gather around, or the roles and activities changed a lot. Here, the event organizers lacked knowledge about exactly what the most important motivational factors are for those involved in events, something that could have mitigated the negative effects.  The events were largely canceled in response to the crisis and controlled by external factors. Such as regulations, agreements that needed to be cancelled before they had financial consequences or that other actors made it impossible to run the business. Some organizers built scenarios and worked with ambidextrous leadership in order to actively work with the current crisis while planning the future and learning along the way. This proved to be beneficial although there was great difficulty in calculating probability under the circumstances. We saw examples of innovation during the crisis in the form of more digital events, events with seating adapted to existing regulations and live broadcasts, some that would not have happened otherwise. However, these were dependent on the conditions and needs of the pandemic which, when the conditions in society change, lowers their value. Some of the innovations were beneficial for the organizers and once the regulations disappeared, the organizer was instead negatively affected by not being able to carry out the activities created during the pandemic.  The organizations have learned a lot and there are direct values to take from the crisis for the events industry. Not only in the form of lessons for how the organizers can improve their routines, crisis management, incorporate digital technology and adjust financial aspects such as ticket prices. But also, in that society has been able to see how important events are by their being removed. This together with some observations point to the event industry growing larger after the pandemic compared to before.

For organisations to stay competitive, continuous improvements and development are needed.Organisations handling complex services, structured in projects, find difficulties in understanding the project performance. Understanding the project performance is important in order to achieve the ability to implement improvements and development activities in projects. Furthermore, project performance needs to be understandable for the whole organisation in order to be able to prioritize. There are several applicable methods available for handling the evaluation of performance. One method is Earned Value Management, EVM, which incorporates project scope, schedule and cost parameters in order to create project control.The purpose of this study is to investigate how EVM could be implemented for evaluating performance in projects handling repair and maintenance based on the EVM standard ANSI/EIA-748. The purpose is also to identify needed adaptations in the projects to make it possible to implement EVM. The EVM standard contains important steps and activities needed in order to be able to aggregate values and evaluate performance.The result of this study presents adaptations needed for EVM implementation based on the EVM standard ANSI/EIA-748. The study concludes that some structural and managerial changes need to be done before EVM can be implemented. The organisation needs to formulate common guidelines for structuring work and organisations, as well as formulate and define common reporting structures for documentation and reporting. In addition, the way of handling planning, and budgeting need to be reviewed and customised. The organisation also needs to continuously work with the knowledge and understanding about the importance of the business and the evaluation, to create a successful EVM implementation and a sustainable business. / För att organisationer ska kunna vara konkurrenskraftiga krävs kontinuerlig förbättring och utveckling. Organisationer som är organiserade i projekt och som hanterar komplexa tjänster, finner svårigheter i att förstå projektets prestation. Detta är viktigt för att kunna genomföra förbättringar och utvecklingsaktiviteter. Dessutom måste projektets prestation kunna förstås av hela organisationen för att skapa möjligheter att prioritera. Det finns flera tillgängliga metoder som kan användas för att hantera detta. En metod är Earned Value Management (EVM), som innehåller projektomfång, tidsplan och kostnadsparametrar för att skapa projektstyrning.Syftet med denna studie är att undersöka hur EVM kan implementeras för att utvärdera prestanda i projekt som hanterar service och underhåll, baserat på EVM-standarden ANSI/ EIA-748. Syftet är också att identifiera nödvändiga anpassningar i projekten, för att göra det möjligt att implementera EVM. EVM-standarden innehåller viktiga steg och aktiviteter som krävs för att kunna aggregera värden och utvärdera prestanda.Resultatet av denna studie presenterar anpassningar som behövs för implementering av EVM, baserat på EVM-standarden ANSI / EIA-748. Studien drar slutsatsen att vissa strukturella och ledande förändringar måste göras innan EVM kan implementeras. Organisationen måste formulera gemensamma riktlinjer för strukturering av arbete och organisationer, samt formulera och definiera gemensamma strukturer för dokumentation och rapportering. Dessutom måste sättet att hantera planering och budgetering granskas och anpassas. Organisationen måste också kontinuerligt arbeta med kunskap och förståelse om verksamhetens betydelse och utvärdering, för att skapa en framgångsrik EVM-implementering och en hållbar verksamhet.

Partnering som arbetssätt har funnits i Sverige sedan slutet av 90-talet och kommit att bli allt vanligare, särskilt inom offentligt byggande. Arbetssättet är en reaktion på det traditionella förfarandet som kritiserats för att vara fragmentiserat och innebära dåligt utnyttjande av kunskap och skapa många konflikter. I en integrerad organisation och med en iterativ process utvecklar och genomför alla aktörer projektet med full transparens i alla delprocesser i syfte att maximera värdet av slutprodukten och sätta kundens behov i centrum. ByggDialog är ett företag som från start specialiserat sig på partnering och som organiserar och leder produktbestämningsskedet ofta kallat Fas 1, varefter man också samordnar alla entreprenörer och utför byggentreprenaden med egen arbetskraft. ByggDialog vill utveckla sitt arbete i Fas 1 och skapa en så flödeseffektiv process som möjligt för att komma till produktion inom rimlig tid. Detta är viktigt då man strävar efter effektivitet i allmänhet men också för att det ska vara möjligt att med god säkerhet och små avvikelser prognostisera resursbehov, tillväxttakt och resultat. Flödeseffektivitet är ett begrepp hämtat från Lean-teorin som har sitt ursprung i Toyotas bilfabriker. Det handlar om att skapa en process där icke värdeskapande aktiviteter elimineras och fokus ligger på densiteten i värdeöverföringen till produkten och dess flöde. Syftet med denna rapport är att applicera dessa teorier på ByggDialogs processer i Fas 1 och att genom intervjuer med personer med stor erfarenhet kartlägga icke värdeskapande aktiviteter i Fas 1. I studien ingick också att föreslå åtgärder till förbättrad flödeseffektivitet. Det gjordes även en ansats till att beräkna flödeseffektiviteten i ett antal genomförda projekt i syfte att utreda möjligheten till lämplig indikator för företagets förbättringsarbete av Fas 1. Det visade sig att flödeseffektiviteten i Fas 1 sammanfattningsvis kan påverkas positivt genom bland annat öppenhet, integrerade organisationer, standardiserade arbetssätt, iterativa projekteringsmetoder och tydlig projektledning. En indikator för flödeseffektivitet som beaktar kvoten mellan värdeskapande tid och genomloppstid genom BTA visade sig vara komplex att ta fram. En framkomlig väg är dock att endast låta indikatorn avspegla genomloppstid genom BTA eller produktionskostnad. Fördjupade studier rekommenderas ByggDialog för att söka den mest användbara metoden för uppföljning och mätning av effektiviteten i Fas 1. / Partnering as a working method has existed in Sweden since the late 90s and has become increasingly common, especially in public construction. The way of working is a reaction to the traditional procedure that has been criticized for being fragmented and misleading knowledge and creating many conflicts. In an integrated organization and with an iterative process, all players develop and implement the project with full transparency in all sub-processes to maximize the value of the product and put the customer's needs in focus. ByggDialog is a company that from the start specializes in partnering and who organizes and leads the design phase often called Phase 1, after which one also coordinates all contractors and performs the construction with their own workforce. ByggDialog wants to develop their work in Phase 1 and create a process as flow-efficient as possible to reach production within a reasonable time. This is important as one strives for efficiency in general, but also for it to be possible to forecast resource needs, growth rates and results with good precision and small deviations. Flow efficiency is a concept derived from Lean theory that originates from Toyota's car factories. It is about creating a process where non-value-creating activities are eliminated, and the focus is on the density of the value transfer to the product and its flow. The purpose of this report is to apply these theories to ByggDialog's processes in Phase 1 and to survey non-value-creating activities in Phase 1 through interviews with people with great experience of Phase 1. The study also included proposing measures for improved flow efficiency. An effort was also made to calculate the flow efficiency in several completed projects to investigate the possibility of an appropriate indicator for the company's improvement work on Phase 1. In summary, it turned out that flow efficiency in Phase 1 can be positively affected by openness, integrated organizations, standardized working methods, iterative design methods and distinct project management. An indicator of flow efficiency that considers the ratio of value-creating time and throughput divided by BTA proved to be too complex to develop. A viable route, however, is to only let the indicator reflect the throughput divided by BTA or production cost. In-depth studies are recommended for ByggDialog to seek the most useful method for monitoring and measuring the effectiveness of Phase 1.

Upphandling av informationssystem har visat sig vara ett komplext fenomen inom offentlig sektor där LOU binder upp kravställarprocessen. Studien undersöker hur ett lärosäte arbetar med utveckling och förändringsarbete inom ramen för LOU för att informationssystemet ska stödja verksamhetens behov. Detta görs genom en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Studien ger en förståelse för hur en verksamhet inom offentlig sektor arbetat med upphandling av system, såväl som genererar värdefulla insikter. I empirin framgår det att strategisk kommunikation bidrar till användarinvolvering och aktivt deltagande som förbättrade möjligheterna till att uppnå acceptans för systembytet. Resultaten identifierar även en konflikt mellan systemutveckling och upphandling kring balanseringen av krav där det gäller att som upphandlare ställa tillräckligt med krav men samtidigt inte göra en alltför omfattande kravspecifikation och låsa in sig utan lösningar. Resultaten mynnar ut i en modell över processen för upphandling och implementering och lämnar läsaren med en förståelse för hur upphandlings- och implementeringsarbetet kan se ut. Detta för att möta det kunskapsgap som finns om forskning kring systemutveckling, implementering och förändringsarbete kopplat till LOU. Av fallstudien kan vi dra slutsatsen att det är avgörande att en verksamhets informatik- och organisationsstrategi stödjer varandra för att verksamhetsutveckling inkluderat ett systembyte ska nå framgång.