Studiens syfte är att beskriva hur ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan bedrivas effektivt så att det bidrar till en bra arbetsmiljö. Tidigare forskning lyfter bland annat ledarskapets betydelse och vikten av att involvera medarbetarna i arbetsmiljöarbetet. Forskningen visar också att det hårda och tekniska delarna ofta prioriteras före de psykosociala bitarna. Det empiriska materialet insamlades genom en metodtriangulering bestående av en fokusgruppsintervju och en enkätundersökning på ett företag i Sverige. Resultatet visar att respondenterna lyfter flera olika delar som viktiga för att kunna bedriva ett effektivt systematiskt arbetsmiljöarbete. Studien utmynnade i slutsatserna att SAM kan bedrivas effektivt om det finns ett helhetstänk där alla delar i arbetsmiljön är viktiga. Det har visat sig att den psykosociala arbetsmiljön är svårare att behandla än den fysiska arbetsmiljön. Ledarskapet är en del som har visat sig vara av betydelse för hur arbetsmiljöarbetet lyckas, dessutom lyfts den ekonomiska aspekten som viktig för möjligheten att kunna bedriva ett effektivt SAM. / The purpose of this study is to describe how a systematic work environmental management can be conducted effectively to contribute to a good work environment. Prior research enhances the importance of leadership and the necessity of involving the co-workers in the work environmental management. Research also shows that the hard and technical parts are often prioritized before the psychosocial part. The empirical material was gathered through a mixed method consisting of interviews of a focus group and a survey on a corporation in Sweden. The result shows that respondents raise several different parts as important in order to conduct effective systematic work environmental management. The study gave the conclusions that systematic work environmental management can be conducted effectively if there is a thought-through plan and commitment where all parts of the work environment are covered and taken with importance. It has been shown that the psychosocial work environment is more difficult to treat than the physical environment. Leadership is a part that has shown to be of importance on how the work environmental management will succeed and that the economic aspect is regarded as important for an effective systematic work environmental management.

Sammanfattning Syfte – Syftet med studien är Att undersöka samband mellan ledarskap och god psykosocial arbetsmiljö hos medarbetare.För att svara på studiens syfte har syftet brutits ned till tre frågeställningar enligt nedan. 1. Vad ser ledare på företag med god psykosocial arbetsmiljö som ett gott ledarskap respektive mindre bra ledarskap? 2. Vad gör ledaren på ett företag med god psykosocial arbetsmiljö för att göra individen motiverad i sitt arbete? 3. Hur kännetecknas ledarskap på de olika förtagen med god psykosocial arbetsmiljö? Metod – Studien är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats där teori och empiri samlats in och jämförts analytiskt under arbetets gång. Teorin samlades in med hjälp av litteraturstudier. Den insamlade data sammanställdes utifrån fem olika intervjuer med fem olika ledare från varje utvalt företag. Intervjuerna transkriberades och därefter utfördes en kodningsprocess för att välja ut det mest relevanta till analysdelen. Resultat – Uppfattningen var att flera av ledarna hade utvecklats i sin roll och verkade ha gått från ett transaktionellt ledarskap mot ett transformativt, då det transformativa ofta bygger på ett transaktionellt ledarskap. Vad som kan tydas efter analysen är att det krävs motivationsfaktorer som till exempel uppmuntran/uppmärksamhet, relation till chef och kollegor, samt personlig utveckling i främsta led för att ha en god psykosocial arbetsmiljö. För att kunna ha fokus på motivationsfaktorerna är faktiskt hygienfaktorerna en viktig del för att kunna uppnå denna anda. Det transformativa ledarskapet var beskrivet hos alla företag, vissa med den bemärkelsen, andra med liknande men beskrivningen var densamma. Fokus ligger på medarbetarens behov och ledarskapet utgår därefter. Slutsatsen som dras i den här studien är att det transformativa ledarskapet kan verka som det självklara ledarskapet, men faktum är att det inte alltid passar i alla lägen. Ett situationsanpassat ledarskap varar längst och ger individerna möjlighet till att motiveras och utvecklas anpassat efter deras behov. Därav är ett flexibelt ledarskap det som borde eftersträvas. Implikationer – Studiens praktiska bidrag är hur ett flexibelt ledarskap bäst utvecklar motivationen bland medarbetare. Trots olika bakgrunder kan en gemensam bild av ett gott ledarskap uppnås med olika vägar dit. Det teoretiska bidraget är att studien har funnit en relation mellan transaktionellt, transformativt och situationsanpassat ledarskap, där det transformativa är det som övergripligt bör användas i ett ledarskap. Begränsningar– Studiens är begränsad till företag med mer än 600 medarbetare, samt enbart tillverkande företag. Inga medarbetare har blivit intervjuade i studien vilket begränsar studien till ledares perspektiv. Nyckelord– Transaktionellt ledarskap, tranformativt ledarskap, psykosocial arbetsmiljö, situationsanpassat ledarskap, motivation, arbetstillfredsställelse / Abstract Purpose – The purpose with the study is “To investigate the relationship between leadership and good psychosocial work environment with employees”. To answer the purpose with the study, the purpose has been broken down to three questions as below. 1. What do leaders in companies with good psychosocial work environment see as a good leadership and less good leadership? 2. What does the leader of a company with a good psychosocial work environment do to make the individual motivated in their work? 3. How is leadership characterized by the different companies with good psychosocial work environment? Method – The study is a qualitative interview study with an inductive approach where theory and empirical data are collected and compared analytically during the process. The theory was collected using literature studies. The collected data was compiled from five different interviews with five different leaders from selected companies. The interviews were transcribed, and a coding process was performed to select the most relevant parts for the analysis. Findings – The perception was that several of the leaders had developed in their role and seemed to have gone from a transactional leadership to a transformative, since the transformative is often based on the transactional. What can be explained after the analysis is that motivation factors such as encouragement/ attention, relationship with manager and colleagues are required, as well as personal development at the forefront of having a good psychosocial work environment, but in order to be able to focus on the motivational factors, the hygiene factors are actually an important part to be able to achieve this spirit. The transformative leadership was described by all companies, some by that sense, others by similar but the description was the same. The focus is on the employee's needs and the leadership is based on that. The conclusion drawn in this study is that the transformative leadership may seem like the obvious leadership, but the fact is that it does not always fit in all situations. Situational leadership lasts the longest and gives individuals the opportunity to be motivated and developed according to their needs. Hence, flexible leadership is what should be pursued. Implications – Practical contribution from the study is how flexible leadership best develops motivation among employees. Despite various backgrounds, a common image of good leadership can be achieved with different ways to do so. The theoretical contribution is that the study has found a relationship between transactional, transformational and situational leadership, where the transformative is what should be used broadly in a leadership. Limitations – The study is limited to companies with more than 600 employees, and only manufacturing companies. No employees have been interviewed in the study, which limits the study to the leaders' perspective. Keywords – Transactional Leadership, Transformational Leadership, Psychosocial Work Environment, Situational Leadership, Motivation, Job Satisfaction

Aktivitetsbaserat arbetssätt har sedan några år tillbaka slagit igenom på marknaden och blivit en stor trend både i Sverige och resten av världen. Det är ett omstritt begrepp sombåde fått lovord och kritik. Studiens syfte är att undersöka hur medarbetare inom akademin upplever att arbeta i en aktivitetsbaserad miljö med fokus på psykosocial arbetsmiljö och sociala relationer samt om det finns ett samband mellan individens arbetsuppgifter och deras upplevelse. En kvalitativ studie har genomförts på ett universitet/högskola i Sverige, totalt sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Respondenternas uppfattning varierade gällande deras upplevelser av det aktivitetsbaserade arbetssättet dock var flertalet negativa. De huvudsakliga faktorerna som lyftes var ljudnivån och transparens, respondenterna nyttjar olika copingstrategier för att få bukt med problemen. Resultatet visar att de sociala relationerna på arbetsplatsen både förstärkts och försämrats. Respondenternas arbetsuppgifter belystes som problematiska inom ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Utifrån studiens resultat var det som var mest påtagligt negativt för respondenternas psykosociala arbetsmiljö och upplevelsen av den aktivitetsbaserade miljön de faktorer som låg utanför individens egenkontroll, där lyckade copingstrategier inte var tillämpningsbara. / Activity-based working has been on the rise for some years and has become a big trend both in Sweden and the rest of the world. It is a controversial concept that has both received praise and criticism. The aim of the study is to investigate how employees in the academia experience working in an activity-based office with a focus on psychosocial work environment and social relations, and whether there is a connection between the individual's tasks and their experience. A qualitative study has been conducted at a university/college in Sweden, a total of six semistructured interviews have been held. Respondents' perception of their experiences of the activity-based working varied, but the most respondents were negative. The main factors that were lifted were the sound level and the transparency, the respondents used different coping strategies to overcome the problems. The result shows that the social relations in the workplace have both been strengthened and deteriorated. The respondents' tasks were highlighted as problematic within an activity-based office. Based on the study's results, the most negative factor for the respondents' psychosocial work environment and the experience of the activitybased working were the factors that were outside the individual's control,where successful coping strategies were not applicable.

Syftet med studien var att undersöka mäns subjektiva upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö inom förskole- och fritidsverksamheten, detta utifrån positionen som minoritet och könstillhörighet som man, i ett yrke som till antalet domineras av kvinnor. En kvalitativ studie genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer där intervjupersonernas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö var i fokus. Det insamlade materialet analyserades slutligen med hjälp av en induktiv tematisk analys. Huvudresultatet påvisade att männen utifrån sitt kön och minoritetsposition både upplevde för- och nackdelar i sin yrkesroll. Flertalet av männen vittnade om kränkande särbehandling på arbetsplatserna, men många upplevde också stora fördelar gällande positiv särbehandling och utökade rekryteringsmöjligheter samt karriärmöjligheter. Vidare visade resultatet på betydelsen av det sociala stödet från ledning och kollegor. / The purpose of the study was to investigate how men in a subjective way experienced their psychosocial work environment in preschool and leisure activities, a profession that is dominated by women. Their subjective experience of their psychosocial work environment was based on their position as a minority and gender as a man. A qualitative study was conducted with eight semi-structured interviews in which the participants experiences of their psychosocial work environment were in focus. Finally, the collected material was analyzed using an inductive thematic analysis. The main result showed that the men, on the basis of their gender and minority position, both perceived and suffered in their professional role. Several of the participants described experiences of discriminatory abuse, but many also experienced great benefits regarding positive discrimination in the workplace, recruitment opportunities and career opportunities. Furthermore, the result showed the importance of social support from management and colleagues.

Syftet med denna studie var att fördjupa förståelsen för distansledarskapets utmaningar med att förebygga och hantera psykosocial ohälsa vid Trafikverket. För att uppnå syftet har ett kvalitativt metodval med semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod där intervjuer skett med både chefer och medarbetare. Studien bidrar till att lyfta fram viktiga faktorer som kan vara avgörande för att chefer ska kunna upptäcka och hantera psykosocial ohälsa. Resultatet visar att relationer, kommunikation och en hög interaktionsfrekvens är avgörande för chefens förebyggande arbete gällande den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visar även att fysisk närvaro inte är avgörande för huruvida chefen upplevs som närvarande, istället handlar det om att chefen i sina interaktioner är psykosocialt närvarande. / The purpose of this study was to deepen the understanding of the challenges of distance leadership in preventing and managing psychosocial illness at the Swedish Transport Administration. In order to achieve the purpose, a qualitative choice of method with semistructured interviews has been used as a data collection method where interviews have been conducted with both managers and employees. The study contributes to highlighting important factors that can be crucial for managers in order to detect and manage psychosocial illness. The result shows that relationships, communication and a high frequency of interaction are crucial for the manager's preventive work regarding the psychosocial work environment. The result also shows that physical presence is not necessary for whether the manager is perceived as present, instead, it becomes important that the managers are psychosocially present in their interactions.

I kontrast mot internationell forskning har psykologarbete i glesbygd hittills varit underbeforskat i svensk kontext. Vidare kan övergången mellan utbildning och yrkesliv vara utmanande för psykologer. Studiens syfte var därför att kartlägga nyexaminerade psykologers psykosociala arbetsmiljö och psykiska hälsa i glesbygd baserat på arkivdata från två mätpunkter. En kvasiexperimentell tvärsnittsdesign utformades (n = 53) med testgrupp (glesbygd) och jämförelsegrupp (tätort), varav 77% kvinnor och 23% män, medelålder 32 år (SD = 4.66). Psykosocial arbetsmiljö undersöktes via delskalor från Second Version of Copenhagen Psychosocial Questionnaire och Professionell isolation. Psykisk hälsa och utmattning undersöktes via General Health Questionnaire och Shirom Melamed Burnout Questionnaire. Gruppjämförelser via t-test visade att testgruppen skattade en högre grad av professionell isolation (p = .003, Cohen’s d = 1.03) medan jämförelsegruppen skattade en högre nivå av utmattning (p = .006, Cohen’s d = -.78). Inga statistiskt signifikanta skillnader framkom gällande måtten rollkonflikter, känslomässiga krav eller psykisk hälsa. De nyexaminerade psykologerna i glesbygd tycks välmående i sitt arbete men den professionella isolationen kvarstår som en viktig resursbrist att se över. Praktiska implikationer och förslag till framtida forskning presenteras. / In contrast to international research, working as a psychologist in rural areas is a scarcely researched topic in the Swedish context. Furthermore, the transition between education and work life can be a challenge for psychologists. Thus, the purpose of this thesis was to analyze the psychosocial work environment, mental health, and burnout of newly graduated psychologists in the rural areas of Sweden, based on archive data. The study had a quasiexperimental cross-sectional design with a sample (n = 53) consisting of a test group (rural context) and a comparison group (urban context), 77% women and 23% men with an average age of 32 years (SD = 4.66). Psychosocial work environment was examined through Second Version of Copenhagen Psychosocial Questionnaire and Professional isolation. Mental health and burnout were examined through General health Questionnaire and Shirom Melamed Burnout Questionnaire. Group comparisons via t-test showed that the test group rated a higher score of professional isolation (p = .003, Cohen’s d = 1.03) while the comparison group rated a higher score of burnout (p = .006, Cohen’s d = -.78). No statistically significant differences concerning role conflicts, emotional demands or mental health were found. The newly graduated rural psychologists appear healthy in their work environment, but the professional isolation remains a cause for concern. Practical implications and future research areas are suggested. / Samspelet över tid mellan individuella och kontextuella faktorer gällande stress och välbefinnande bland psykologer och socialsekreterare

Background and Aim: Development and digitalization of contemporary work life means that leadership at a distance becomes commonplace practice in an increasing number of organizations. Which affects leader prerequisites to handle their followers psychosocial work environment. This study´s aim was to explore office workers perceptions of how leadership at a distance affects their psychosocial work environment. Methods: Ten informants (coworkers) from the Swedish Public Employment Service were interviewed using semi-structured questions and their narratives were analyzed using inductive content analysis. Results: The analysis resulted in three salient sub-themes which were Equality, Contraposition, and Losses. These sub-themes resulted in a main theme that expresses how leadership at a distance holds potential for improved psychosocial work conditions. If leaders acknowledge the increased autonomy employees expect from a remote leadership. And cooperate with their employees to compensate for the losses that accompany physical distance. Leadership at a distance also contains risks when the contact between leadership and employee doesn´t compensate for the losses that comes with physical absence. Which can lead to a psychosocial work environment where employees experience alienation, feelings of disregard and a lack of support.  Conclusions: Leadership at a distance seems to create opportunities for employees to experience an improved psychosocial work environment, through a more autonomous everyday work environment. Including an opportunity for peer relation with their manager. With physical distance follows a loss of inter-human contact and fewer possibilities for a manager to perceive their co-workers everyday work environment. Meaning conditions where managers become dependent on their employees in a new way, not only for task performance, but for being able to handle psychosocial work conditions. Even if remote leadership seems compatible with a satisfying psychosocial work environment. The work place needs to make an effort for leaders to be present in new ways that facilitates psychological and functional closeness. In a way that allows managers to provide the freedom employees expect from a distance leadership along with the attention they need. Without letting their own control needs lead to detailed control and increased monitoring which may lead to a negative psychosocial work environment. Examples where leaders, and organizations as a whole, needs to reconsider new ways are: How to achieve availability, managers insight into the everyday work environment, building relationships that facilitate trust, and communicate clear expectations.   Key Words: Leadership at a distance, remote leadership, psychosocial work environment, Swedish Public Employment Service, qualitative content analysis

<p><strong>Problematik</strong>: Precis som många andra turismföretag så präglas dykföretag av säsongsarbete. Under lågsäsongen arbetar året runt personalen med få turister och kollegor och under högsäsongen arbetar de intensivt tillsammans med säsongsarbetare i ett halvårs tid i en destination full av turister. När lågsäsongen närmar sig minskar turistmängden och säsongsarbetarna. Det är en livsstil för båda grupperna, men också en tillfällig period för säsongsarbetarna och en vardag för året runt personalen. Personalen har således olika förutsättningar, intressen och behov och deras arbetsmotivation skiljer sig beroende på om de är åretruntarbetare eller säsongarbetare. Som arbetsgivare är det viktigt att ha förståelse för dessa skillnader för att kunna motivera personalen på bästa möjliga sätt, både under de stillsamma och de hektiska perioderna.</p><p><strong>Syfte</strong>: Syftet är att klargöra vilka motivations- och välmåendefaktorer som driver de åretruntanställda och säsongsanställda på Kon-Tiki att arbeta i en verksamhet med sådana speciella arbetsförhållanden, vad som motiverar dem att prestera sitt yttersta både för sin egen och företagets skull. Detta bidrar till en ökad förståelse för hur man som chef ska kunna leda och arbeta med motivation och välmående av anställda inom ett dykföretag i turismbranschen. Syftet är även att se på om det finns skillnader och likheter mellan grupperna angående deras syn på motivations- och välmåendefaktorer.</p><p><strong>Metod</strong>: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för att få en djupare förståelse för vår problematik och vårt syfte. Arbetet innehåller litteratur om psykosocial arbetsmiljö, motivation, välmående och tourism employee management. Teorierna baseras främst på Herzbergs två-faktor teori, Hackman och Oldhams arbetskaraktäristiska modell för arbetsmotivation samt Karasek och Theorells krav-kontroll modell. Det empiriska materialet är insamlat via intervjuer med anställda på Kon-Tiki. Intervjufrågorna är baserade på 25 faktorer vilka har betydelse för den psykosociala arbetsmiljön.</p><p><strong>Resultat</strong>: Tillsammans skapar faktorerna en helhetsbild av upplevelsen av att vara arbetstagare på Kon-Tiki och de är därför lika viktiga för personalens motivation och välmående. Åretruntarna är generellt mer nöjda på Kon-Tiki än vad säsongarna är. Detta kan bero på att åretruntarna har varit anställda länge, arbetar året runt och därmed har god insikt om verksamheten samt bättre kontakt med ledningen, vilket gör att de har ett större inflytande och ansvar. Säsongarna arbetar endast för en tillfällig period och har kanske inte samma företagstänk som de tillsvidareanställda har, vilket gör att de ser olika på saker. Trots detta, och att man mest umgås med personer inom sin egen grupp, upplevs gemenskapen vara bra. Resultatet visade att anställningsformen har stor betydelse för den anställdes upplevelser av att vara arbetstagare på Kon-Tiki. Deras förutsättningar och behov skiljer sig, vilket måste beaktas av ledningen i dennes arbete mot en mer nöjd och motiverad personal.</p> / <p><strong>Problem</strong>: Diving companies are distinguished by seasonal work just as many other tourism companies. The all year around staff work with few tourists and colleagues during the low season and during the high season they work intense for six months together with seasonal workers in a destination full of tourists. When the low season approaches, both the tourists and seasonal workers decrease. It is a lifestyle for both groups, but a temporary period for the seasonal workers and an everyday life for the all year around workers. So the staff have different conditions, interests and needs and their work motivation differ depending on if they work all year around or seasonal. It is significant to have understanding for these differences as an employer to be able to motivate the employees in the best way possible, both during the tranquil and hectic work periods.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Purpose</strong>: The purpose is to clarify which motivation and well-being factors that strive the all year around workers and seasonal workers at Kon-Tiki to work in a business with such special work conditions, what motivates them to perform to their fullest both for their own and the companies sake. This contributes to a greater understanding for how managers can lead and work with motivation and the well-being of employees in a diving company and in the tourism business. The purpose is also to see if there are differences or similarities between the groups.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Methodology</strong>: We chose to do a qualitative study to be able to get a deeper understanding of our problem and purpose. It includes literature about psychosocial work environment, motivation, well-being and tourism employee management. The theories are mainly based on Herzbergs two-factor theory, Hackman and Oldham's Job Characteristics Model and Job Design as well as Karasek and Theorell's demand-control model. The empirical material was collected through interviews with employees at Kon-Tiki. The interview questions are based on 25 factors that have significance for the psychosocial work environment.</p><p><strong>Results</strong>: Together the factors create a comprehensive view of the experience of being an employee at Kon-Tiki, why they are equally important for the employees' motivation and well-being. The all year around staff are generally more pleased at Kon-Tiki than the seasonal workers. Reasons might be the fact that the all year around staff have been employed for a long time, work all year around and therefore have a greater knowledge of the company and a better contact with the leadership, which gives them more influence and responsibility. The seasonal staff only work for shorter periods and might not have the same business think as the others, which might cause their different opinions. In spite of this, and the fact that the personnel mostly associate with people within their own groups, they believe they have a good fellowship at work. The results show that the type of employment has a big significance for the employee's experience of being an employee at Kon-Tiki. Their conditions and needs differ, which must be considered by the management in their work towards a happier and motivated personnel.</p>

<p>Arbetsmiljö är ”summan” av både fysiska, sociala och psykiska upplevelser som en arbetstagare möter i arbetslivet. Dessa upplevelser skapas eller formas av olika faktorer som arbetstagaren dagligen möter på sin arbetsplats. Då psykosocial arbetsmiljö idag är en relevant och aktuell fråga är uppsatsen inriktad på detta ämnesområde.</p><p>I uppsatsen framställs den psykosociala arbetsmiljörätten ur tre olika perspektiv - rättsdogmatiskt, historiskt och empiriskt. Det rättsdogmatiska perspektivet är grunden för uppsatsen då det undersöks hur den psykosociala arbetsmiljön regleras i arbetsmiljölagstiftningen, samt vilket ansvar arbetsgivare respektive arbetstagare har gentemot den psykosociala arbetsmiljön. Den psykosociala arbetsmiljön och arbetsgivarna respektive arbetstagarnas ansvar regleras i Arbetsmiljölagen (1977:1160), i det följande AML, 3 kapitlet 1a, 2, 2a, 3 och 4 §§ samt föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), i det följande SAM. Arbetsgivaren har tillsammans med arbetstagarna en skyldighet att samverka för att främja den psykosociala arbetsmiljön.  Arbetsgivaren har dock huvudansvaret att vidta alla åtgärder som krävs för att uppnå detta, bland annat att systematiskt genomföra undersökningar och riskbedömningar som beaktar de psykosociala aspekterna på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska dessutom tillgodose arbetstagarna med introduktion, instruktion och vid behov aktuell utbildning, allt för att arbetstagarna ska kunna vara aktiv i arbetsmiljöarbetet.</p><p>Som komplement till den rättsdogmatiska undersökningen utfördes en empirisk undersökning i form av två kvantitativa studier. Där undersöktes hur arbetstagarna upplevde den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det framgick inga alarmerande resultat som krävde någon större redovisning.</p><p>Det psykosociala arbetsmiljöarbetet kan vara kostsamt samtidigt som det kan vara en framtida investering som i slutändan kan ge arbetsgivaren friska och mer tillfredsställda arbetstagare. Om kraft och energi läggs ned på goda arbetsförhållanden kan detta öka både trivseln och intresset hos arbetstagarna, som i sin tur ger resultat av en bättre ekonomi för verksamheten och därmed en attraktivare arbetsgivare.</p>

<p>Insufficient competence among nursing staff is a major concern in elderly care worldwide as the healthcare needs of the elderly become increasingly complex. In previous research, insufficient competence has been associated with work dissatisfaction and stress among elderly care nurses, and with lower quality of care. This thesis describes the development, implementation and evaluation of an educational intervention for nursing staff in elderly care. In a prospective, controlled study, evaluation of the educational toolbox was based on nursing staff ratings of their competence and psychosocial work environment, as well as on care recipients’ and family relatives’ ratings of the quality of elderly care.</p><p>Paper I validated a questionnaire measuring care recipient relatives’ perceptions of quality of care. Paper II compared self-rated competence, work strain, stress, and work satisfaction between staff working in home-based care and nursing homes. Papers III and IV evaluated the impact of the educational intervention on staff perceptions of their competence and psychosocial work environment (Paper III) and on care recipients’ and relatives’ perceptions of the quality of care (Paper IV).</p><p>The results showed that staff ratings of their competence and psychosocial work environment, including work satisfaction and work stress, improved significantly over time in the intervention municipality, compared to the reference group. Neither care recipients’ nor relatives’ ratings of the quality of care changed significantly over time in the intervention organization. Furthermore, there were no significant interaction effects over time between the intervention and reference groups for quality ratings. These results indicate that an educational toolbox that can be used according to local workplace needs may be an effective and sustainable intervention for improving staff competence and the psychosocial work environment. However, further studies are needed to investigate whether, and under what conditions, improved staff competence and work environment have an impact on quality of care.</p>