Vårt gemensamma intresse för arbetsmiljö grundade idén till denna studie, vårt examensarbete, vars syfte är att beskriva lärares arbetssituation med fokus på psykosocial arbetsmiljö och arbetsvillkor samt vilken betydelse ledarskapet har för den individuella arbetsmiljöupplevelsen. Den teoretiska referensramen har sitt fokus på psykosocial arbetsmiljö och behandlar områden som ledarskap, krav-kontroll-stöd modellen, arbetsrelaterad stress, kommunikation samt lärares arbetsvillkor. Metoden är av kvalitativ karaktär där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med fem lärare och en rektor som alla är yrkesverksamma inom grundskolan. Resultatet visar att lärarna upplever en hög arbetsbörda av administrativ karaktär som behöver minskas för att arbetssituationen ska anses som hanterbar och bidra till ett hållbart arbetsliv. De lärare som ansåg sig ha en rimlig arbetsbelastning har tillgång till stöd, något som de som upplever sig ha en för tung arbetsbelastning saknar. En tematisering av de centrala områden som kunde utläsas ur respondenternas svar upprättades: arbetsbelastning, kommunikation, behovet av stöd och ledarskap, synen på ledarskap samt lärarrollen och det pedagogiska uppdraget. Resultatet analyserades sedan med hjälp av den teoretiska referensramen. De slutsatser som vi kan dra av studien är att det är tre variabler som är avgörande för lärares upplevelser gällande den egna arbetssituationen: tid, stöd och kommunikation. Om dessa variabler är närvarande i verksamheten tenderar personalen att trivas bättre men i de fall dessa variabler däremot är helt frånvarande tenderar det således att få motsatt effekt, en omotiverad och oengagerad personal. Ledare inom skolväsendet bör således arbeta kontinuerligt och strukturerat med dessa tre variabler för att motverka den negativa trenden med sjukskrivningar och uppsägningar bland lärare i den svenska skolan. / Our common interest in the work environment founded the idea of this study, our bachelor degree project, which aims at describing the teachers' work situation with a focus on psychosocial work environment and working conditions and the importance of leadership for the individual work environment experience. The theoretical frame of reference focuses on the psychosocial work environment and addresses areas such as leadership, job-demand-control-support model, work-related stress, communication and teachers' working conditions. The method is of a qualitative nature, in which six semistructured interviews were conducted with five teachers and one principal, all of whom are employed in elementary school. The result shows that teachers experience a high level of administrative burden that needs to be reduced in order for the work situation to be considered manageable and contribute to a sustainable working life. The teachers who considered themselves having a reasonable workload have access to support, something that those who find themselves having a too heavy workload are missing. A thematisation of the key areas that could be read from the respondents' answers was established: workload, the need for support and leadership, the view of leadership, and the role of teacher and the educational task. Then the result was analyzed using the theoretical reference frame. The conclusions we can draw from the study are that there are three variables that are crucial for teachers' experiences regarding their own work environment: time, support and communication. If these variables are present in the business, the staff tend to feel better, but if these variables are completely absent, they tend to have the opposite effect, an unmotivated and unattended staff. Leaders in the school system should thus work continuously and structured with these three variables to counteract the negative trend of sick leave and redundancies among teachers in the Swedish school.

Yrket personlig assistent är unikt då arbetsplatsen generellt utgår från brukarens hemmiljö. Vidare är arbetet unikt i den mån man som assistent kommer en person nära inpå livet genom delaktighet i syfte att förbättra individens liv och levnadsvillkor. Yrket är däremot komplext då brukaren står i centrum för insatsen men samtidigt bedömer resultatet av assistenternas insats. Syftet med följande uppsats är att undersöka personliga assistenters upplevelser av psykosocial arbetsmiljö för att öka kunskapen om arbetsmiljörelaterade risk- och friskfaktorer i arbetet med personer med funktionsnedsättning. Studien har tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt och det empiriska materialet har insamlats via semistrukturerade intervjuer för att lyckas fånga respondenternas upplevelser kring den psykosociala arbetsmiljön. Semistrukturerade intervjuer har vidare tillämpats i syfte att ge respondenterna utrymme att uttrycka sig fritt kring sin psykosociala arbetsmiljö. Sammantaget har sju stycken intervjuer genomförts med yrkesverksamma personliga assistenter där urvalet av personer skett via ett så kallat snöbollsurval. Intervjuerna har i ett senare skede transkriberats för att möjliggöra en analys av den insamlade empirin. Empirin belyser utmärkande faktorer i relation till assistenternas motivation där utveckling hos assistansanvändarna betraktas som en av de primära motivationsfaktorerna. Vidare visar resultatet i studien att krav och kontroll från anhöriga till assistansanvändarna påverkar den psykosociala arbetsmiljön betydligt. Resultatet påvisar också att socialt stöd från såväl kollegor och ledning är av stor vikt för att de anställda skall uppleva att dem har en god psykosocial arbetsmiljö. Slutsatsen av den psykosociala arbetsmiljön för personliga assistenter utifrån den insamlade empirin tyder på en arbetssituation präglat av höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd. Däremot uppskattar assistenterna sitt arbete tillsammans med sina respektive brukare då dem motiveras av att i sin yrkesroll få bidra till ett värdigt liv för assistansanvändaren i fråga. Respektive arbetsgivare har dock ett viktigt arbete att driva framåt ur arbetsmiljösynpunkt gentemot sina arbetstagare i syfte att verka för en bättre psykosocial arbetsmiljö. / Personal assistance is a unique profession to the extent that the assistant comes the client close to life through participation in order to improve the individual's life and living conditions. The work is also unique as it uses the client’s home environment. The purpose of the following essay is to explore personal assistants’ experiences of a psychosocial work environment in order to increase knowledge about risk and health factors in work with people with disabilities. The collection of the empirical material has been done through a qualitative design to capture the respondents' experiences about the psychosocial work environment. The qualitative method which has been used is semi structured interviews with the aim of giving respondents a possibility to express themselves freely about their psychosocial work environment. In total seven interviews have been conducted through a selection from four respondents as in turn entered new people. The interviews have been transcribed to enable an analysis of the collected empiricism. The empiricism shows that personal assistants feel motivation in work when they witness the clients’ development. The empiricism also shows that demands and control especially come from the client’s family and affect the psychosocial work environment a lot. The empiricism at last shows that social support from both colleagues and managers represent a great value for the psychosocial work environment for personal assistants. The conclusion of the psychosocial work environment based on the results is a work situation based on high demands, low control and low social support. Although the psychosocial work environment is perceived to be difficult by the assistants they appreciate the possibility to enable a more worthwhile life for the clients. The conclusion is as well that each employer has an important work to do with the psychosocial work environment in order to make the personal assistants work environment better in the future.

Samhället står inför utmaningar gällande den ökade mängden sjukskrivningar till följd av högre arbetsbelastning och nedskärningar inom olika yrkesområden. Detta innebär i sin tur prövningar för den psykosociala arbetsmiljön. Denna studie har för avsikt att undersöka före detta enhetschefers psykosociala arbetsmiljö och dess eventuella samband till egen uppsägning. En kvalitativ ansats med målinriktat samt snöbollsurval ligger till grund för undersökningen. Sex intervjuer med före detta enhetschefer i en kommun har genomförts och en bearbetning av det empiriska materialet har skett genom en tematisk analys med hjälp av valda teorier såsom IMGD-modellen samt krav-, kontroll och stödmodellen. Resultatet visar att chefstjänsten har förändrats och att det finns bristande möjligheter att påverka uppdraget. I studien dras slutsatsen att konsekvenser av organisatoriska beslut gett upphov till brister i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön vilket i sin tur resulterade i enhetschefernas uppsägning. / The society is facing major challenges regarding sickness absence due to psychosocial work-related causes and increased workload as a result of austerity measures in different professions. This study intends to investigate the psychosocial work environment of the former unit managers and possible links with their own termination. The survey is based on a qualitative approach with a targeted selection. In addition, a snowball surgeon has been used to make contact with significant persons for the purpose of the study. Six individual interviews with former unit managers in a municipality have been carried out and a processing of the empirical material has been done through a thematic analysis using selected theories like the IMGD model as well "high demand - low control model". The results show that unit manager's duties has changed and that the ability to influence the assignment was inadequate. The study indicates that there is a connection between the psychosocial work environment and the unit manager's own termination.

SAMMANFATTNING Prehospital sjukvård innebär akuta medicinska insatser som sker utanför sjukhus av hälso- och sjukvårdspersonal. I mötet med patienten ingår det i ambulanssjuksköterskans arbetsroll att värna om patientens integritet samt organisera omvårdnaden så att det främjar patientens välbefinnande och minskar lidande. Faktorer i miljön där vårdandet sker, i den prehospitala sjukvården, påverkar inte bara patienten och dennes anhöriga utan även ambulanssjuksköterskan. Arbetsmiljön inom prehospital sjukvård kan innebära hälsorisker för ambulanssjuksköterskan då arbetet kan vara både mentalt och fysiskt ansträngande eftersom det bland annat förekommer tunga lyft, omedelbar beredskap och ogynnsamma arbetsställningar. Det krävs en förmåga att arbeta under tidspress och att kunna hantera allvarliga situationer.   Syftet med studien var att belysa ambulanssjuksköterskans upplevelse av arbetsmiljörelaterade faktorers påverkan på omvårdnaden i den prehospitala miljön. Studien är en kvalitativ intervjustudie där författarna intervjuade åtta ambulanssjuksköterskor med stöd av en intervjuguide där informanterna fick belysa sina upplevelser och erfarenheter av arbetsmiljön i den prehospitala miljön. Intervjuerna analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys för att ge en djupare förståelse för det studerade fenomenet. Resultatet visade att det fanns ett flertal faktorer i arbetsmiljön som ambulanssjuksköterskan upplevde påverkade omvårdnaden av patienten i den prehospitala sjukvården. Innehållsanalysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier, kommunikation, erfarenhet och utbildning, ambulansfordonet samt egen säkerhet och hälsa. Kategorierna sammanfattar informanternas upplevelser kring faktorer i arbetsmiljön som kunde påverka omvårdanden samt önskemål om förbättring och utveckling som kan påverka detta. Studiens slutsats innebar att det fanns många faktorer i arbetsmiljön som påverkade ambulanssjuksköterskans utförande av omvårdnad i den prehospitala miljön. Det visade att god kommunikation med kollega, patienter och anhöriga var av stor vikt för att kunna ge organiserad och adekvat omvårdnad. Många upplevde att det fanns ett stort behov av vidareutbildning för kompetensutveckling och förbättring av kommunikation med andra samverkande grupper för att förtydliga syftet med uppdraget och förbättra omvårdnaden till patienten. Det fanns ett behov av att vidareutveckla utrustningen i ambulansen samt utformningen av ambulansen för att minska risken för skador på kroppen. Nyckelord: ambulanssjuksköterska, fysisk arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö, prehospital sjukvård, omvårdnad. / ABSTRACT Emergency medical service is healthcare that takes place outside the hospital and is performed by specializes nurses. In the interaction between the specialized ambulance nurse and the patient, it is important to address the patients´ well-being and organize the care to prevent the patient from unnecessary suffering. Factors in the environment where prehospital care is taking place are not often studied and is not something that just affects the patient, but also presents risks to the ambulance personnel as working in the emergency medical services can be both mentally and physically exerting. Working in emergency medical service includes heavy lifting, immediate preparedness, unfavorable work environments, and requires the ability to work under time pressure as well as the ability to handle serious situations. The aim of the study was to highlight the ambulance nurses experience of the effects of work environment-related factors on nursing care in the prehospital setting. The study was a qualitative interview study in which the authors interviewed eight ambulance nurses using a questionnaire where informants were able to highlight their experiences in the prehospital setting as well as their experiences of the work environment in the ambulance care industry. The interviews were then analyzed to provide a deeper understanding of the studied phenomenon. The results showed several factors in the work environment that affect the care of the patient in the prehospital setting. The content analysis of the interviews resulted in four separate categories; communication, experience and education, the ambulance vehicle and the workers own safety and health. The categories summarized the informants´ experiences about factors in the work environment and how they can affect these, as well as the desire for improvement and development in order to provide adequate and safe care for the patients. The conclusion of the study implied that there are many factors in the work environment that influence the ambulance nurse in the prehospital setting. Direct communication between the college, patient and their relative was important to be able to organize the care and provide safe medical care. However, many of the ambulance nurses experienced a need for further education and improved communication with other collaborative groups to clarify the purpose of the assignment and to improve the care of the patient. There was also a need for development of the equipment used in the prehospital setting and in the vehicle to prevent damages on the ambulance nurse´s health. Keywords: ambulance nurse, physical work environment, psychosocial work environment, prehospital care, nursing.

Introduction. Municipal eldercare is increasingly multifaceted. First line managers in nursing homes and home help services are responsible for personnel, budget and processes. The resources and work conditions of these managers have changed over time. The first line manager is often responsible not only for economic but also for quality development of their unit. Research focusing on first line management within municipal eldercare is lacking in specific contexts, for example, research on leadership in nursing homes and home help services. Aims. The aim of this thesis is to study and analyze perceptions of leadership in eldercare. The main objective is to analyze differences in leaders’ and nursing assistants’ perceptions of leadership in nursing homes and home help services, and to study leadership factors and their associations with psychosocial work environment among nursing assistants who are engaged in eldercare. Design and methods. This thesis is based on two studies, and uses cross-sectional data from two different surveys: the Developmental Leadership Questionnaire, DLQ (Larsson, 2006a) and a Questionnaire for Psychological and Social factors at Work, QPS, (Dallner, et al.,2000). Assessments from 21 leaders and 95 nursing assistants in nursing homes and home help services were analyzed in study I. Assessments from 1132 nursing assistants in nursing homes and in home help services (n=844 nursing homes and n=288, home help service units) were analyzed in article II. The data were analyzed with descriptive and analytic statistics. Results. Nursing assistants in nursing homes assessed their leaders to be more controlling and observant than nursing assistants in home help services. According the leaders self assessment, leaders in home help services were less successful at being supportive, being a good example, and promoting creativity than leaders in nursing homes. Psychosocial work environment was related to leadership factors, but stronger associations occurred more frequently in nursing homes than in home help services. The leadership factors empowering leadership, support from superiors, focus on human resources and control over decisions were associated with better results on all the variables that were related to the psychosocial work environment in both nursing homes and in home help services. Conclusions and implications for practice. Organisational differences in conducting leadership in old age care must be considered. Some leadership characteristics are better conditions for creating and maintaining a positive psychosocial work environment for nursing assistants in nursing homes and home help services. Due to the differences in organisational settings, it is important to consider the differences in conditions for conducting leadership. To influence nursing assistants’ performance and to increase quality in eldercare in the long term, appropriate leadership is necessary. Therefore, it is important for the leaders to provide support in work, help to develop skills, encourage employees to participate in important decisions, and show interest in nursing assistants’ well-being. Also, the leaders might benefit if they reduce the specialisation of work, which counteracts the possibility to have variation in work in nursing homes and home help services. In particular, nursing homes should benefit if they reduce the amount of role conflicts, and if nursing assistants receive reasonable quantitative work demands. The municipality eldercare should take into account the organisational differences in conducting leadership in nursing homes in relation to home help services. Recruiting leaders with characteristics that are desirable in the specific context will create better conditions for a good psychosocial work environment in nursing homes and home help services.

Bakgrund I begreppet arbetsmiljö ingår de fysiska, psykiska och sociala upplevelser som en individ har i sitt arbete. Distriktssköterskans arbetsplats kan vara stressig på flera sätt vilket kan påverka den psykosociala arbetsmiljön negativt. Tillfredsställelse och motivation i arbetslivet är grundläggande för god psykosocial arbetsmiljö och för en individs goda hälsa. Syfte Att undersöka distriktsköterskors erfarenheter av psykosocial arbetsmiljö i primärvården. Metod Föreliggande studie har genomförts som en kvantitativ enkätstudie med deskriptiv design. Resultat 55,5 procent av informanterna upplevde stress i sitt arbete men ansåg ändå att de har rimligt med tid avsatt till patienterna. Informanterna hade övervägande goda erfarenheter av sociala relationer/samspel på arbetsplatserna, dock visade det sig att två informanter hade tydliga erfarenheter av utanförskap och hade känt sig utfrysta. Resultatet visade att informanterna sammantaget kände sig glada, förnöjda och att de är nöjda med sin arbetsmiljö över lag. Konklusion Författarna till föreliggande studie befarar att stressen som distriktssköterskor utsätts för i sitt yrke påverkar den psykosociala arbetsmiljön negativt. Effekten av detta torde vara att grunden i distriktssköterskans profession, det vill säga kärnkompetenserna och ICN:s etiska kod, blir svåra att bevara och detta kan i slutändan påverka patientsäkerheten negativt. / Background The term work environment includes physical, mental and social experiences that an individual has in his work. The district nurse's workplace may be stressful in several ways, which may adversely affect the psychosocial work environment. Satisfaction and motivation in working life is fundamental to a good psychosocial work environment and for an individual's good health. Aim To investigate district nurses' experiences of psychosocial work environment in primary health care. Method The survey has been conducted as a quantitative survey with descriptive design. Results 55.5 percent of the informants experienced stress in their work, they felt that they had reasonable time allocated to patients. The informants had predominantly good experiences of social relations / interaction at the workplace, however, it appeared that three informants had clear experiences of exclusion and had felt unfitted. The result showed that the informants overall felt happiness, satisfaction and were satisfied with their working environment overall. Conclusion The authors of the present study fear that the stress posed by district nurses in their occupation adversely affects the psychosocial work environment. The effect of this could be that the foundation of the district nurse's profession, core competencies and ICN's code of ethics, becomes difficult to preserve and this can ultimately affect patient safety.

Abstract This study aims to bring knowledge about human resources specialists perception and experiences of poor work-related mental health through different channels of learning, how they feel that work environment management is visible and how they get involved in it in organizations. This work environment management is largely regulated by the Work Environment Act, which was undergoing a correction in 2016. Research has shown that the developed guidelines are difficult to implement and evaluated in the real working life, due to lack of commitment from employer, and the increased requirement of individuals to acquire knowledge have increased, and then primarily focused on organizations efficiency. The theoretical framework used for the study is the lifelong learning, and aims to explain how the acquisition of knowledge about poor work-related mental health has taken place, and how these skills are used in the daily working life. The material for the study was collected through eight interviews and the results were presented through a thematic analysis. The results showed that formal education is often difficult to put in a real context, that the poor work-related mental health is often difficult to handle, and that it is through the informal learning that the informants learned to meet the phenomenon. It was found that the distinction between the physical and the psychosocial work environment was experienced as difficult to separate, and that the psychosocial work environment is often not seen to the same extent as the physical. The results also showed that occupational health services, and their cooperation with workplaces helped to make the work environment management visible for the employees. The role of the boss was crucial for the visualization, and also the sense of incentive in the work environment management. Informal learning proved to be of great importance to informants ability to be able to handle factors in the working life, but there is a lack of non-formal learning or formal learning that confirms the knowledge gained from informal learning. / Sammanfattning Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka yrkesverksamma personalvetares uppfattning om arbetsrelaterad psykisk ohälsa och om det arbetsmiljöarbete som bedrivs i förebyggande syfte mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa på deras arbetsplats. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ett växande fenomen som orsakas av den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöarbetet är till stor del lagreglerat i arbetsmiljölagen, som genomgick en korrigering under 2016. Forskning visar dock att de riktlinjer som framtagits är svåra att implementera och utvärdera i det verkliga arbetslivet, att det råder brist på engagemang från arbetsgivaren, samt ett ökat krav på individer att förvärva kunskaper för att främst öka organisationers effektivitet. De teoretiska ramverk som använts för studien är det livslånga lärandet, och ämnar att förklara hur förvärvandet av kunskaper om arbetsrelaterad psykisk ohälsa gått till, och dessa kunskaper används i arbetslivet. Studien utgick från åtta intervjuer och resultaten presenterades genom en tematisk analys. Det visade sig att formell utbildning många gånger är svårt att sätta i en verklig kontext, att fenomenet arbetsrelaterad psykisk ohälsa ofta är svårbemött, och att det är genom det informella lärandet som informanterna lärde sig att bemöta det. Det visade sig även att särskiljandet av den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön upplevdes som svåra att separera, och att den psykosociala arbetsmiljön då ofta inte synliggjordes i samma utsträckning som den fysiska. Resultaten visade även på att samarbetet med företagshälsovården på arbetsplatser hjälpte till att synliggöra ett arbetsmiljöarbete. Chefens roll var avgörande många gånger för synliggörandet samt känslan av ett inkulderande i arbetsmiljöarbetet. Det informella lärandet visade sig vara av stor betydelse för informanternas möjlighet att kunna hantera faktorer i arbetslivet, men att det finns en avsaknad av icke-formellt lärande eller formellt lärande i arbetslivet, som bekräftar den kunskap som kommer från det informella lärandet.

The purpose of this quantitative study was to examine if there were any differences regarding work motivation, stress and role conflict among middle managers depending on gender and length of service. The psychosocial environment is defined by inner work motivation, stress and role conflict. Another purpose with the study was to examine whether there were any interactions between gender and length of work. The study was conducted at a larger industrial company in Sweden where a total of 44 middle managers took part in the study by answering a paper survey. The measuring instruments used were Basic Need Satisfaction at workscale (BNS) measured inner work motivation and the instrument COPSOQ measured stress and role conflict. The result showed a significant difference regarding length of work and relatedness whereas those with a longer length of work estimated a higher estimation compared to those with a shorter length of work. The result showed no more differences regarding length of work and no differences depending on gender and therefore neither any interaction effects. / Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det förelåg några skillnader i mellanchefers upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön beroende av kön och anställningstid. Den psykosociala arbetsmiljön definieras här utifrån inre arbetsmotivation, stress och rollkonflikter. Ytterligare syfte var att undersöka om någon interaktionseffekt fanns mellan kön och anställningstid. Studien genomfördes på ett större industriföretag i Mellansverige med totalt 44 mellanchefer som deltog genom att besvara en pappersenkät. Mätinstrument som användes var Basic Need Satisfaction at workscale (BNS) som mätte inre arbetsmotivation samt instrumentet COPSOQ som mätte stress och rollkonflikter. Resultatet visade på en signifikant skillnad gällande anställningstid och samhörighet, där de med en längre anställningstid skattade upplevelsen av samhörighet högre jämfört med de med kortare anställningstid. Resultatet visade inga fler skillnader gällande anställningstid samt inga skillnader beroende av kön och därmed inte heller någon interaktionseffekt.

No description available.

Bakgrund Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor beskriver det första året som mycket utmanande. Dåliga erfarenheter liksom avsaknad av stöd och återkoppling hindrar intensivvårdssjuksköterskan från att känna sig trygg i sin yrkesroll med följden att man lämnar sin anställning. Syfte Syftet med studien var att beskriva den nyutbildade intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att arbeta på intensivvårdsavdelning. Metod Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer från nio intensivvårdssjuksköterskor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet i denna studie baserades på två̊ huvudkategorier, "Att använda sin kunskap och utvecklas" och "Att arbeta i en god psykosocial arbetsmiljö". De två huvudkategorier har vardera två underkategorier; "Att erhålla klinisk erfarenhet", "Att lita på sin egen förmåga", "Att arbeta med skicklig personal" samt "Att känna kollegialt stöd". Slutsats För att uppleva sig trygg i sin yrkesroll måste den nyutbildade intensivvårdssjuksköterska förvärva kunskap och lära sig att lita på sin egen förmåga. En god psykosocial arbetsmiljö framkommer som en betydande aspekt. Att få känna sig respekterad och vara en del av arbetsgruppen är fundamentalt. En god psykosocial arbetsmiljö främjar pedagogiska samtal och utbyte av kunskap, där nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor tillåts utvecklas under trygga omständigheter. / Background Newly trained intensive care nurses describe the first year as very challenging. Bad experiences such as lack of support and feedback prevent the intensive care nurse from feeling confident in their professional role with the result of leaving their employment. Aim The purpose of the study was to describe the newly trained intensive care nurse's experience of working in the intensive care unit Method The study is based on a qualitative method. With the help of semi-structured interviews, material was collected from nine intensive care nurses and then analyzed with qualitative content analysis. Results Finally, the results of this study are based on two main categories, "Using one's knowledge and developing" and "Working in a good psychosocial work environment". The two main categories each have two subcategories. Conclusion In order to feel confident in her professional role, the newly trained intensive care nurse must acquire knowledge and learn to trust her own abilities over time. The importance of a good psychosocial work environment emerges as an important aspect in most of the interviews. To feel respected and to be part of the working group is fundamental. A good psychosocial work environment promotes pedagogical conversations and the exchange of knowledge, where newly trained intensive care nurses are allowed to develop in safe circumstances.