Syftet med den här studien är att undersöka på vilket sätt mellanchefer upplever att medarbetarenkäter kan vara ett verktyg för förändring och utveckling med utgångspunkt i kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön. Medarbetarenkäter är ett diskuterat ämne som rymmer olika åsikter. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats: Med fokus på den psykosociala arbetsmiljön, Vad anser mellanchefer är syftet med medarbetarenkäter?, Hur upplever mellanchefer att resultatet av medarbetarenkäterna tas om hand och används i förändringsarbetet? samt Vilken roll får resultatet av medarbetarenkäter i arbetet med att driva förändringsprocesser, enligt mellancheferna? Studien är kvalitativ och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet är baserat på intervjuer med sju mellanchefer i omsorgsförvaltningen, där samtliga har minst tre års erfarenhet av att arbeta med medarbetarenkäter som verktyg. Teorier som används är Kurt Lewins förändringsmodell samt Karaseks & Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell. Dessa används för att förstå det empiriska materialet och sätta studien i en vetenskaplig kontext.  Studiens resultat visar att mellanchefer upplever att syftet med medarbetarenkäter är att fånga upp medarbetarnas åsikter, att mäta den psykosociala arbetsmiljön, att fungera som en temperaturmätning och ett komplement till andra verktyg. Vidare beskriver många att syftet uppnås om chefen arbetar med den på rätt sätt, vilket inte alltid görs. Resurser som tid och pengar påverkar och stoppar ofta arbetet med medarbetarenkäterna. Vidare upplever många av respondenterna att hur resultatet av medarbetarenkäterna tas om hand beror på hur de själva, cheferna, kommunicerar ut syftet, resultatet samt hur de får medarbetarna engagerade i processen. Efterarbetet och eget ledarskap har en stor betydelse i respondenternas upplevelse kring hur enkäten faktiskt leder till förändring och utveckling på arbetsplatsen. Det verkar även vara chefen som är den som är ansvarig för att en förändring ska ske även om det är ett samspel med medarbetarna. / The purpose of this study is to investigate the way in which middle managers feel that employee surveys can be a tool for change and development based on the psychosocial work environment. Employee surveys are a discussed topic that contains different opinions. Based on the purpose, three questions have been formulated: With a focus on the psychosocial work environment, what do middle managers think is the purpose of employee surveys?, How do middle managers feel that the results of the employee surveys are taken care of and used in the change work? and What role does the result of employee surveys play in the work of running processes, according to the middle managers? The study is qualitative and has been conducted through semi-structured interviews. The empirical material is based on interviews with seven middle managers in the care administration, all of whom have at least three years' experience of working with employee surveys as a tool. Theories used are Kurt Lewin's change model and Karasek´s & Theorell's requirements-control-support model. These are used to understand the empirical material and put it in a scientific context. The results of the study shows that middle managers feel that the purpose of employee surveys is to capture the employees' opinions, function as a yardstick for the psychosocial work environment, that is, function as a temperature measurement and a complement to other tools. Furthermore, many describe that the purpose is achieved if the manager works with it in the right way, which is not always done. Resources such as time and money often affect and stop the work with the employee surveys. Moreover, many of the respondents experience that how the results of the employee surveys are handled depends on how they, the managers, communicate the purpose, the results and how they get the employees involved in the process. The follow-up work and own leadership are of great importance in the respondents' experience of how the survey actually leads to change and development in the workplace. It also seems to be the manager who is responsible for a change to take place even if it is an interaction with the employees.

The purpose of this study is to examine how supervisors within individual and family care handle the area for burnout among social workers. The study also examined supervisors view on the psychosocial environment and its significance for burn-out. In this qualitative study, interviews were conducted with 7 professionals supervisor. The result show that supervisors within individual and family care have experience of burn-out among social workers. All informants point out that the occurrence of burn-out looks different for different individuals who are affected. The result also show, based on the informant’s responses, that the psychosocial work environment in the workplace has a connection with the mental illness of the employee and that in combination with each other, affect the individual's well-being. The majority of informants illustrate various challenges regarding these areas, including privacy life versus professional life in the occurrence of burn-out. The result of the study show that there is a need for more research on the subject. / Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer inom individ- och familjeomsorg hanterar området för utmattningssyndrom bland socialsekreterare. Studien undersökte även chefers syn på den psykosociala arbetsmiljön och dess betydelse för utmattningssyndrom på arbetsplatsen. Till studien valdes en kvalitativ ansats där sju stycken yrkesverksamma chefer intervjuades. Resultatet visar att chefer inom individ-och familjeomsorg har erfarenheter av utmattningssyndrom bland socialsekreterare. Samtliga informanter pekar på att uppkomsten av utmattningssyndrom ser olika ut för olika individer som drabbas. Resultatet visar också, utifrån informanternas upplevelser, att den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen har ett samband med psykisk ohälsa hos medarbetaren och att dessa i kombination med varandra påverkar individens mående. Majoriteten av informanterna belyser olika utmaningar gällande dessa områden, däribland privatliv kontra yrkesliv i uppkomsten av utmattningssyndrom. Resultatet av studien visar att det finns ett behov av mer forskning kring ämnet.

Denna studie undersöker synen på ledarskapets betydelse för den organisatoriska- och sociala arbetsmiljön hos medarbetare, men också hur ledare värderar sitt eget ledarskap. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Empirin har transkriberats, tematiserats och analyserats abduktivt. Forskare har under flera år belyst vikten av ett gott ledarskap och dess betydelse för organisationen samt medarbetarnas motivation och trivsel (Dilschmann, 2005; Granberg, 2017; Theorell, 2003). Ledarskapet har inte bara betydelse för medarbetarnas motivation utan bidrar även till att skapa konkurrenskraftiga och framgångsrika organisationer (Granberg, 2017). Theorells (2003) krav-kontroll-stöd-modell används för att mäta det psykosociala klimatet på arbetsplatsen och Dilschmann (2005) menar att det finns vissa aspekter en ledare måste se till för att främja gott arbetsklimat. Studien visar tydlig konformitet mellan vad tidigare forskare säger om ledarskap och vad de medverkande respondenterna anser vara bra ledarskap. I studien, som inriktar sig på industrisektorn, framkommer viktiga egenskaper hos den idealiska ledaren, vad som främjar den organisatoriska- och sociala arbetsmiljön samt hur chefer ser på betydelsen av sitt eget ledarskap. Studien visar att ledarskapet påverkar motivationen och trivseln för medarbetarna. Det blir även tydligt att ansvaret för att skapa och bibehålla trivsel och motivation låg fördelat på medarbetare, chef och högre ledning, samt att det krävs ett samspel mellan dessa aktörer för att optimera den organisatoriska- och sociala arbetsmiljön. En slutsats som kan dras från detta arbete är att en ledares önskvärda egenskaper för skapandet av motivation och trivsel på en arbetsplats är subjektiva i allra högsta grad. Detta då alla individer är olika och således kräver olika typer av ledning och styrning från sin chef. / This study examines the view of leadership´s importance to the organizational and social work environment of employees and managers. The study is conducted using a qualitative method and data was collected through semi-structured interviews. The empiricism has been transcribed, thematized and analysed abductively. For several years’ researchers have highlighted the importance of good leadership and its importance for the organization as well as the motivation and well-being of the employees (Dilschmann, 2005; Granberg, 2017; Theorell, 2003). Leadership is not only important for employee motivation, but also to create competitive and successful organizations (Granberg, 2017). Theorell (2003) uses his demand-control-support model to cope with the psychosocial climate in the workplace, and Dilschman (2005) argues that there are certain aspects a leader must take to promote a good work climate. The study shows clear conformity between what previous researchers say about leadership and what the participating respondents consider to be good leadership. The study, which focuses on the industrial sector, reveals important characteristics of the ideal leader, what promotes the organizational and social work environment as well as how managers view the importance of their own leadership. The study shows that leadership affects the motivation and well-being of employees. It also becomes clear that the responsibility for creating and maintaining well-being and motivation was distributed among employees, managers and senior management, and that an interaction between these actors is needed to optimize the organizational and social work environment. One conclusion that can be drawn from this work is that a leader’s desirable characteristics for the creation of motivation and job satisfaction in a workplace are highly subjective. This is because all individuals are different and thus require different types of management and control from their manager.

Till följd av utbrottet av covid-19-pandemin gick många företag över till distansarbete. Syftet med denna studie att undersöka vilka effekter det ofrivilliga distansarbetet har haft på anställda som arbetar med agil utveckling. För att besvara detta formulerades två frågeställningar: Hur har ledare i agila team upplevt att deras psykosociala arbetsmiljö har påverkats av det påtvingade distansarbetet under Covid-19-pandemin? Samt: Hur har ledare i agila team upplevt att gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv har förändrats? För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med 7 deltagare som innehar ledande positioner i agila utvecklingsteam. För att analysera det som framkom i studien användes en gränsteori samt krav-kontroll-stödmodell. Slutsatsen visar att studiedeltagarna har hög kontroll över sin arbetssituation, trots att de har behövt arbeta enligt nya arbetsmetoder. Det framkom att det finns möjligheter att få hjälp/stöd från kollegor och chef, men att det inte finns utrymme för spontanitet i lika hög grad som tidigare. De uppgav vidare att gränserna mellan arbetsliv och privatliv har suddats ut. Flera menade dock att det inte har varit något problem då de identifierar sig med sitt jobb. / As a result of the outbreak of the covid-19-pandemic, many companies switched to teleworking. The purpose of this study is to investigate the effects of involuntary teleworking on employees working with agile development. To answer this, two questions were formulated: How have leaders in agile teams experienced that their psychosocial work environment has been affected by the forced teleworking during the Covid-19-pandemic? As well as: How have leaders in agile teams experienced that the demarcation between private life and working life has changed? To answer the questions, semistructured interviews were conducted with 7 participants who hold leading positions in agile development teams. To analyze what emerged in the study, a border-theory and job-demand-control-support model were used. The conclusion shows that the study participants have high control over their work situation, even though they have had to work according to new working methods. It emerged that there are opportunities to get help from colleagues and the manager, but that spontaneity does not exist as much as before. They further stated that the boundaries between work and private life have been blurred. However, many believe that there has been no problem as they identify with their job.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera vad olika ledare gör för att främja medarbetarnas hälsa när medarbetarna både arbetar på kontor och på distans. Problemformulering: Vad gör ledare för att främja hälsan för medarbetarna under hybridformer? Metod: Det här är en tvärsnittsstudie som behandlar fenomenet hälsofrämjande ledarskap under hybridformer med en deduktiv forskningssats och där datainsamling har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visade vad ledare gör för att anpassa sitt ledarskap för att kunna främja hälsan för sina medarbetare under hybridformer. Ledarna i vår studie kompletterade varandra genom olika strategier och tillvägagångssätt för att kunna besvara problemformuleringen. / Purpose: The purpose of the thesis is to identify what different leaders do to promote coworkers' health when coworkers work both in the office and remote. Statement of problem: What do leaders do to promote coworkers' health in hybrid forms?  Method: This is a cross-sectional study that deals with the phenomenon of health-promoting leadership under hybrid forms with a deductive research approach and where data was collected through qualitative semi-structured interviews. Conclusion: The study identified what leaders do to adjust their leadership in order to promote health for their coworkers. The leaders in our study complemented each other through different approaches in order to answer the statement of problem.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa det organisatoriska samt kollegiala stödets betydelse i förebyggandet av sekundär traumatisering. Sekundär traumatisering är ett fenomen som drabbar flera yrkesgrupper, däribland socionomer. Följderna av sekundär traumatisering kan påverka den drabbades privat- samt yrkesliv och det kan i vissa fall leda till utbrändhet, PTSD eller PTSD-liknande symtom. Uppsatsen är av kvalitativt slag och använder sig av semistrukturerade intervjuer med socionomer för att för att få en fördjupad förståelse för deras upplevelser av det förebyggande arbetet mot sekundär traumatisering. Tidigare forskning har framförallt fokuserat på individuella copingstrategier för att förebygga sekundär traumatisering och mindre på det kollegiala samt organisatoriska stödets betydelse i frågan. Resultatet från det insamlade materialet analyseras i en tematisk analys genom de teoretiska perspektiven organisationskultur och känsloarbete samt psykosocial arbetsmiljö. Resultaten visar att det organisatoriska och kollegiala stödet uttrycks ha en stor betydelse för det förebyggande arbetet av sekundär traumatisering. Trots detta visar resultaten av vår studie också att mycket av detta ansvar istället hamnar hos individen. Studien visar också att det kollegiala stödet uttrycks ha en stor betydelse men att det också har sina begränsningar då det sällan finns några riktlinjer för hur stödet ska vara utformat. Även ansvaret för detta kan felaktigt tillskrivas till individnivå och leda till stress för individen. Tidigare forskning har inte fokuserat på helheten av problemet utan snarare de individuella strategierna. Vi ser därför att det är av stor vikt att framtida forskning fokuserar på även det organisatoriska och kollegiala stödets betydelse i förebyggande av sekundär traumatisering för att lyfta en del av ansvaret ifrån individen.

Socialsekreterares psykosociala arbetsmiljö grundar sig på individens sammantagna upplevelse av allting som omfattar individen på arbetsplatsen. Tidigare forskning och utredningar visar att socialsekreterares arbetsvillkor kännetecknas av hög arbetsbelastning, höga krav, bristande stöd och vägledning, hög personalomsättning och arbetsrelaterad stress. Utifrån tidigare forskning är många idag både medvetna och upplysta om vilka faktorer som bidrar till att skapa friska, välmående medarbetare och organisationer samt hur man bör arbeta för att främja god psykosocial hälsa i organisationerna. Trots medvetenheten påvisar risken för höga ohälsotal att pika i en negativ riktning. Ambitionen med studien är att undersöka och nå förståelse för hur socialsekreterare upplever sin psykosociala arbetsmiljö under den rådande pandemin Covid-19 för att få en inblick i hur arbetsmiljön upplevs i en kris som pandemin bär med sig. De teorier som valts ut för att analysera studiens resultat är Robert Karasek och Töres Theorells krav-kontroll-stödmodell samt modellen känsla av sammanhang (KASAM) utvecklad av Aaron Antonovsky. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare från barn- och ungdomsenheten och har genom en tematisk analys som analysmetod, tolkat och kategoriserat insamlade empirin. Resultatet visar att den psykosociala arbetsmiljön upplevs som avsevärt positiv trots de omställningar pandemin Covid-19 burit med sig. Den främst bidragande faktorn för god upplevd psykosocial arbetsmiljö under Covid-19 är det sociala stödet. Socialsekreterarna omges av ett gott socialt stöd på sin arbetsplats från både kollegor, arbetsledning och chef. Sammanfattningsvis visar resultatet att det föreligger en rimlig kravnivå på arbetsplatsen, kontroll i och över arbetsuppgifterna samt en hög nivå av socialt stöd som bidrar till skapandet av tillfredsställelse och en god psykosocial arbetsmiljö under pandemin Covid-19. / Many different studies have been made about social workers, their working conditions and working environment. Previous studies show that high workload, high demands, low social support and employee turnover is very common for the social services and indeed for the social workers. These working conditions tend to lead to stress and illness among the social workers. Today most organizations are aware of methods that build a healthy organization and healthy employees. Despite this, illness and stress tend to increase. The purpose of our study is to examine and gain an understanding of how social workers experience their psychosocial work environment during the current pandemic Covid-19. To investigate this, we chose a qualitative method and used semi structured interviews. Six social workers were interviewed. Two theories have been selected to analyze the results of the studie, Robert Karasek and Töres Theorell’s demand-control-support model and Aaron Antonovsky’s sense of coherence model. The result of our study shows that the psychosocial work environment among the social workers is perceived as significantly positive despite the consequences of the Covid-19 pandemic. The main contributing factor that tends to create a good psychosocial work environment during the Covid-19 pandemic is social support, both from colleagues, the management and managers. In summary, the results show that there is a reasonable level of demands in the workplace. The social workers have a high control over and in their work and experience a high amount of social support. This leads to a good psychosocial work environment and high work satisfaction among the social workers during Covid-19.

Covid-19 har medfört att viktiga samhällsfunktioner såsom gymnasieskolan blivit påverkad och behövt anpassa sin traditionella undervisning till distansundervisning. Anledningen till att denna studie behövs är för att det saknas forskning och kunskap kring hur gymnasielärare och skolledningen påverkats i sitt arbete av covid-19 i Sverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasielärarnas psykosociala arbetsmiljö vid distansundervisning under covid-19 samt skolledningens roll och betydelse för lärarnas arbetsmiljö. Frågeställningarna undersöker hur gymnasielärarna upplevt sin psykosociala arbetsmiljö, vilka effekter den psykosociala arbetsmiljön haft i deras välmående samt vilken roll och betydelse skolledningen haft för gymnasielärarnas arbetsmiljö.  Det teoretiska ramverket studien analyseras utifrån är Rubenowitz fem krav för en god psykosocial arbetsmiljö, KASAM och Krav-Kontroll-Stödmodellen. Studiens material grundas på 15 intervjupersoners berättelser som analyserats med en Tematisk Analysmetod.  Resultaten visar att gymnasielärare upplever en positiv psykosocial arbetsmiljö baserat på den goda relationen med skolledningen. En viktig del av resultatet är det inflytande och autonomi som lärarna har i sitt dagliga arbete. Nackdelarna med lärarnas psykosociala arbetsmiljö är relaterad till den minskade sociala kontakten med både kollegor och studenter. En viktig iakttagelse i resultaten visar att lärarnas välbefinnande har påverkats negativt på grund av den minskade elevkontakten. Resultaten visar också att skolledningen har behövt vara tillgänglig, flexibel och stöttande till lärarna eftersom distansarbetet har påverkat deras sociala kontakt negativt. / Covid-19 has meant that important societal functions such as high schools have been affected and have needed to adapt from traditional teaching to distance education. The reason why this study is needed is the lack of research and knowledge about how Swedish high school teachers and the school management has been affected by covid-19. The purpose of this study is to investigate the high school teachers psychosocial work environment in distance education during covid-19 and the school management’s role and significance for the teachers work environment. The main questions in this study are to investigate how high school teachers have experienced their psychosocial work environment, which effects the psychosocial work environment has had on their wellbeing and which role the school management has had in the teachers work environment.  This study applies theories from Rubenowitz “five requirements for a good psychosocial work environment”, KASAM and Demand-Control-Support Model. The study is based on 15 interviews where the results have been analyzed using a Thematic Analysis Method.  The results show that the high school teachers experience a positive psychosocial work environment due to the good relationship with the school management. One important part of the result is the influence and autonomy the teachers have in their daily work. The disadvantages in the teacher’s psychosocial work environment are related to the reduced social contact with both colleagues and students. An important observation in the results show the teachers wellbeing have been affected negatively due to the reduced student contact. The results shows also that the school management have had to be available, flexible and have needed to provide support to the teachers since distance work has had a negative effect on their social contact.

Dagens arbetsliv håller på att förändras och coronapandemin påskyndade processen med distansarbete och digitaliseringen i arbetslivet. För att kunna prestera på distans underlättar det med ett bra självledarskap, men vi vill även undersöka sambandet mellan självledarskap och upplevelsen av distansarbetet.  Syfte och Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka relationen mellan anställdas självledarskap och upplevelsen av arbetsmiljön under distansarbetet, för att belysa hur organisationer kan åtgärda och förbättra situationen för medarbetarna under vidare distansarbete. - Hur ser sambandet ut mellan anställdas självledarskap och upplevda arbetsmiljön under distansarbete? - Hur upplever de anställda sin psykosociala och fysiska arbetsmiljö under distansarbetet? - Hur kan organisationer förbättra självledarskapet och arbetsmiljön för sina anställda på distans? Material och metoder Studien baseras på en kvantitativ metod, där en webbaserad enkätstudie ligger till grund för analysen. Huvudresultat Generellt utövades ett högt självledarskap, oavsett bakgrund. Studien visar att de med ett högre självledarskap hanterade balans mellan arbete och fritid bättre. De har även lättare att strukturera och prioritera sina arbetsuppgifter under distansarbetet samt uppskattar de att vara mer tillgängliga för familjemedlemmar. Organisationer bör vid fortsatt distansarbete ta hänsyn till individuella aspekter hos de anställda, då valfriheten i att välja sin arbetskontext främjar både måendet och självledarskapet. Vidare bör organisationer uppmärksamma den brist på delaktighet och sociala kontakt med kollegor som de anställda upplever sämre. / Today's working life is changing and the corona pandemic accelerated processes of teleworking and digitalisation in working life. To be able to perform at a distance, it facilitates good self-leadership, but we also want to investigate the connection between self-leadership and the experience of distance work. Purpose and research questions The purpose of the study is to investigate the relationship between employees' self-leadership and the experience of the work environment during telework, to shed light on how organizations can remedy and improve the situation for employees during further telework. - What is the connection between employees' self-leadership and perceived work environment during telework? - How do the employees experience their psychosocial and physical work environment during the telework? - How can organizations improve self-leadership and the work environment for their employees remotely? Materials and methods The study is based on a quantitative method, where a web-based questionnaire study is the basis for analyzes. Results In general, a high level of self-leadership was exercised, regardless of background. The study shows that those with higher self-leadership handled the balance between work and leisure better. They also find it easier to structure and prioritize their work tasks during the distance work and they appreciate being more accessible to family members. When continuing telework, organizations should take into account the individual aspects of the employees, as the freedom of choice in choosing their work context promotes both the mind and self-leadership. Furthermore, organizations should pay attention to the lack of participation and social contact with colleagues that employees experience less.

Denna studie hade som syfte att beskriva hur vårdbiträden inom äldreboende och hemtjänst upplever sin psykosociala arbetsmiljö under coronapandemin. Detta genom frågeställningarna: Hur upplever vårdbiträden att deras arbetsinnehåll har påverkats av pandemin? Hur har vårdbiträdenas samarbete påverkats av pandemin? Vilka andra faktorer i den psykosociala arbetsmiljön har vårdbiträdena uppmärksammat i samband med pandemin? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra vårdbiträden inom äldreomsorgen. Som analysverktyg användes Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell. I resultatet framkom att den största inverkan på vårdbiträdenas psykosociala arbetsmiljö under pandemin var samhällets förändrade rekommendationer och restriktioner avseende skyddsutrustning och att förhindra smittspridning. Detta påverkade hela deras arbetssituation på flera olika sätt genom högre krav och mindre kontroll i arbetet. Stödet i arbetet i form av kollegialt stöd, visade sig vara betydelsefullt för den psykosociala arbetsmiljön under pandemin.