Under de drygt hundra år som kuratorsyrket förekommit inom hälso- och sjukvården i Sverige har det gått från att vara en yrkeskategori utan specificerat krav på utbildning till att idag vara en legitimerad yrkestitel. Hälso- och sjukvårdskuratorn (HSK) verkar i en medicinsk kontext med uppgiften att utgöra en länk mellan det sociala perspektivet och det biomedicinska och det som urskiljer kuratorn från övriga professioner är den samhällsvetenskapliga kunskapsbasen. Ofta är HSK ensam i sin roll och i uppgiften att föra fram sitt perspektiv, utan kollegor som delar den samhällsvetenskapliga kunskapsbasen. Samtidigt råder inom vården i stort en psykosocial arbetsmiljö med många brister vilket blir tydligt inom forskning. Denna forskning är dock främst baserad på de vanligaste professionerna inom vården, läkare och sjuksköterskor. Hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut för just HSK finns det däremot väldigt begränsat med forskning om. Därför har en narrativ litteraturöversikt gjorts med syftet att bidra med kunskap om vad som kan sägas om hälso- och sjukvårdskuratorers upplevda handlingsutrymme som social förespråkare i en annars strikt medicinsk kontext på sjukhus. Samt att utifrån detta se om eller hur det påverkar deras psykosociala arbetsmiljö. De sammanställda artiklarna har analyserats med hjälp av tematisk analys varpå två teman skapades; Yrkesroll med subteman delaktighet, samarbete och helhetssyn, samt Handlingsutrymme med subteman organisatoriska system, ledningsstruktur och utmaningar. Den teoretiska och begreppsliga utgångspunkten var Arbetsmiljö med fokus på psykosocial arbetsmiljö samt Krav- och kontrollmodellen. Resultatet visar på att det tycks finnas många hinder i förverkligandet av de faktorer som ska uppfyllas för en god psykosocial arbetsmiljö för HSK på sjukhus. Ökade krav på effektivitet, kontroll och snabba utskrivningar har en negativ inverkan på HSK handlingsutrymme, särskilt när förståelsen för HSK roll är liten hos övriga professioner. De slutsatser som dras är att många HSK upplever en undermålig psykosocial arbetsmiljö inom sjukhusen och att deras handlingsutrymme kan begränsas utifrån deras position som social förespråkare i den medicinska kontexten samt i förhållande till den styrning och de krav som ställs från sjukhussystemet.

Psykisk ohälsa är en växande utmaning för både män och kvinnor i arbetslivet. Arbetsplatsen är en viktig arena för hälsofrämjande insatser, och mansdominerade yrken som ofta präglas av maskulinitetsnormer ses som en utmaning i det hälsofrämjande arbetet. Denna studie avsåg att undersöka hur män yrkesverksamma i mansdominerade yrken upplever trygghet och acceptans att prata om psykisk ohälsa på arbetsplatsen, samt vilka faktorer informanterna anser påverka samtalsklimatet. För att besvara studiefrågorna användes en kvalitativ ansats där 21 informanter i åldersspannet 24 till 63 år från olika mansdominerade yrken besvarade ett online-frågeformulär med fritextsvar. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resulterade i 4 teman. Resultatet pekar mot att psykiska besvär av ytlig, lindrig och arbetsrelaterad karaktär upplevs mer tryggt att diskutera på mansdominerade arbetsplatser jämfört med allvarligare psykisk ohälsa. Maskulinitetsnormer kring psykisk ohälsa och risken för stigmatisering upplevs bidra till ett otryggt samtalsklimat. Den yngre generationen män upplevs som vägledande i att omdefiniera de manskulturella värderingarna. Informanterna tror att åtgärder riktade mot att utmana stigma kring psykisk ohälsa och att stärka tillit och samhörighet på arbetsplatser kan vara effektiva. / Mental health issues are a growing challenge for both men and women in the workplace. The workplace is a crucial arena for health promotion efforts, and male-dominated professions, often characterized by masculinity norms, pose a significant challenge in this endeavor. This study aimed to investigate how men working in male-dominated professions perceive safety and acceptance in talking about mental health issues at work, as well as the factors that informants believe influence the conversational climate. To answer the study questions, a qualitative approach was used, where 21 informants aged 24 to 63 from various male-dominated professions responded to an online questionnaire with open-ended questions. The data were analyzed using qualitative content analysis and resulted in four themes. The findings indicate that discussing superficial, mild, and work-related mental health issues is perceived as safer in male-dominated workplaces compared to more severe mental health problems. Masculinity norms surrounding mental health and the risk of stigmatization contribute to an unsafe conversational climate. The younger generation of men is seen as leading the way in redefining cultural values related to masculinity. The informants believe that measures aimed at challenging the stigma around mental health issues and strengthening trust and cohesion in the workplace could be effective.

Problemformulering: Forskningen de senaste tio åren har utforskat medarbetares upplevelser av aktivitetsbaserat arbete, men det saknas enighet om vilka för- och nackdelarna kan vara. De longitudinella studierna som genomförts berör medarbetares erfarenheter som längst efter ett år i ABW, det saknas studier som belyser medarbetares upplevelser efter längre tids erfarenhet, vilket grundade idén till denna studien.  Syfte: Att belysa individers upplevelser av deras fysiska- och psykosociala arbetsmiljö inom aktivitetsbaserat arbete efter minst tre år.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats har tillämpats. Datainsamlingen genomfördes med semi-strukturerade intervjuer med nio deltagare i en privat verksamhet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat och slutsats: Analysen resulterade i två huvudkategorier som berör upplevelsen av fysiska- och psykosociala arbetsmiljön i ABW med underkategorierna ”arbetsplatsens utformning”; ”möbler och hjälpmedel”; ”en dynamisk process”; ”underhåll av arbetsplats och utformning”; ”kontoret som mötesplats” ; ”frihet under ansvar”; ”sociala interaktioner” samt ”närmare kontakt med chef”. Resultatet pekar på att deltagarna har upplevt en övervägande positiv inställning till ABW tack vare gradvis anpassning, valmöjligheter i kontorsmiljön, delaktighet, underhåll av arbetsplats, digitala medel och tillfredsställande ledarskap. Därför kan slutsatsen dras om att ABW kan vara en långsiktig lösning, där denna studie kan ge en inblick i vad som bör prioriteras för ett långsiktigt fungerande ABW. / Aim: To explore employees ́ perceptions of their physical- and psychosocial work environment for a minimum of three years with activity based work (ABW)  Method: A qualitative method was used with an inductive approach. Data was collected through semi-structured interviews with nine participants from a company in the private sector. The interviews were transcripted and analyzed with qualitative content analysis.  Findings: The analysis resulted in two main categories concerning the experience of the physical and psychosocial work environment in ABW with sub-categories: “workplace design”; “furniture and work tools”; “a dynamic process”; “maintenance of the workplace”; “freedom and responsibility”: “social interactions”, and “closer contact with manager”. The findings show that participants have experienced an overall positive attitude regarding ABW due to gradual adaptation, different options regarding work- zones, feeling included in the office design, technical maintenance, tools for digital work, and satisfying leadership. Therefore, it can be concluded that ABW could be a long-term solution, with this study providing insights into what could be prioritized for a sustainable implementation of ABW.

Bakgrund: Med en fördubbling av antalet anställda, de höga sjukskrivningsdagar samt att arbetet inom restaurang ses som påfrestande är det viktigt och intressant att undersöka den psykosociala arbetsmiljön bland restauranganställda. Syfte: Undersöka restauranganställdas upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön i relation till hälsa, välbefinnande och trivsel. Metod: Kvalitativ metod av induktiv karaktär med empiri insamling genom semistrukturerade intervjuer och analys genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat/konklusion: Den upplevda psykosociala arbetsmiljön inom restaurang i relation till hälsa, välbefinnande och trivsel påverkas av tre betydelsefulla kategorier: Den betydelsefulla gästen, att känna gemenskap och kärlek till yrket samt systematiskt arbete och kontroll. / Background: With the increasing number of employees, the high sickness absence in the profession and to work in the restaurant seen as stressful it is important and interesting to look into the psychosocial work among restaurant employees. Aim: Investigate restaurant employee perceptions of the psychosocial work environment in relation to health, well-being and job satisfaction. Method: Qualitative method of inductive character with empirical data collection through semi-structured interviews and analysed by qualitative content analysis. Results / conclusion: The perceived psychosocial work environment in a restaurant in relation to health, well-being and job satisfaction is influenced by three major categories: The important guest, feel and love for the profession and systematic work and control.

The purpose of this study is to examine and deepen the knowledge of how unit managers are expected to take responsibility for promoting a good work environment by translating the new regulations on organizational and social work environment, in social services in a medium-sized municipality in Southern-Sweden. Method: We have used a qualitative approach as method in this study, with semi-structured interviews as data collection method. To gather empirical material, we chose to interview six unit managers who work in social services. Theory: Our theoretical point have been Implementation theory. We also chose the concepts of learning organizations and competence. Our choice of method and concepts have helped us to examine our-empirical-material. Results: The six different themes, presented in the results of this study, are designed based on the new regulations on organizational and social work environment. The different themes in this study are the following: Competences, goals for the organization and the social work environment, workload, management of working hours, offensive treatment, responsibility and the last theme is competence. Our results indicate that the unit managers are not adequately educated about the new regulations, which in turn leads to the implementation of the regulations as intended. Secondly, our results also show weaknesses in resource allocation.

Studien baserades på ett uppdrag från Länsstyrelsen Dalarna att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom organisationen med avgränsning till arbetsbelastning, arbetstakt och måltydlighet. Syftet med studien var att skapa förståelse för förhållandet mellan offentlig sektor som kontext, psykosocial arbetsmiljö och humankapital. Vidare var syftet att utforma en handlingsplan till Länsstyrelsen Dalarna för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön inom organisationen. De teoretiska utgångspunkterna bestod av teorier kring offentlig sektor med fokus på tillsyns- och förvaltningsmyndigheter, och psykosocial arbetsmiljö. En grundläggande teori för studien var Job Demands-Resources Theory. Teorier kring humankapital och kunskapsintensiva medarbetare har också använts. Studien var kvalitativ och personliga intervjuer genomfördes med sex (6) medarbetare, och två gruppintervjuer gjordes med två (2) fackliga representanter respektive tre (3) chefer. Resultat och analys visade att medarbetarna upplevde en hög arbetsbelastning och otydliga mål. Individuella och subjektiva åsikter och upplevelser hade inverkan på resultatet. Slutsatserna var att det finns ett komplext förhållande mellan offentlig sektor, humankapital och medarbetarnas uppfattningar om den psykosociala arbetsmiljön, och att det förekommer olika förhållanden på olika nivåer inom den psykosociala arbetsmiljön. Att beakta organisationens resurser och krav visade sig ha betydelse för den psykosociala arbetsmiljön och arbetet med att förbättra den. Åtgärder som föreslogs var bland annat en bredare syn gällande kompetensförsörjning. / The study was based on an assignment from the County of Dalarna to examine the psychosocial work environment within the organization, with limitation to work load, work rate and goal clarity. The aim of the study was to create an understanding for the relationship between public sector as a context, psychosocial work environment and human capital. Furthermore, the aim was to design an action plan to the County of Dalarna to improve the psychosocial work environment within the organization. The theoretical base consisted of theories regarding public sector with focus supervisory and administrative authorities, and psychosocial work environment. A fundamental theory for the study was Job Demands- Resources Theory. Theories concerning human capital and knowledge intense co-workers were also used in the study. The study was qualitative, and individual interviews were conducted with six (6) co-workers. Two group interviews were also conducted with two (2) trade-union representatives respectively three (3) managers. The result and analysis showed that the co-workers experienced high work load and a low degree of goal clarity. Furthermore, individual and subjective views and experiences had an impact on the outcome. The conclusions were that there is a complex relationship between public sector, psychosocial work environment and human capital, and that there are different relationships on different levels within the psychosocial work environment. Taking account of the organization's resources and requirements has proven to be of importance for the psychosocial work environment and the work to improve it. Proposed measures were changed views on skills supply among others.

There are many organizations that choose to introduce Lean production in their operations, as these are the concepts that have made the greatest progress in terms of efficiency programs. Since Lean focuses on maximizing customer benefit and minimizing waste of resources in an organisation's business processes, it is often forgotten that the introduction also affects the staff. The purpose of the study is to investigate what effects on the working environment and health that employees in the private sector experience after an introduction of Lean production as a strategy within their organization. The aim of the study has been to answer how a Lean introduction affects the working environment and health. The study is based on Almondy's latest improvement work on the shrinkage process. With the help of an interview study and a general literature study, we have examined what effects a Lean introduction has on the work environment and health. The interview study was conducted at Almondy AB, which is a food producer based in Gothenburg. Searching the literature is done in article databases with keywords linked to the area. By means of a comparative analysis method, the result has been analyzed. There are studies that show that the effects vary depending on the point of view they have had and in which industry the survey was conducted. This means that the effects get a large spread and therefore it is difficult to give a general picture of the effects. The results of the interview study show a positive effect on the work environment as they describe that the physical moments in the process have decreased. The results of the literature study show that more studies are needed to be able to demonstrate the general effects that Lean has on the working environment. But the literature study suggests that there are both negative and positive effects on the work environment and health when introducing Lean. The conclusion suggests that Almondy has had a positive impact on their physical work environment since there has been a decrease in deviation reports. If someone wants to study further in the field, Lean production should be investigated in several industries and examine all aspects of a Lean introduction linked work environment and health. / Det är många organisationer som väljer att införa Lean produktion i sin verksamhet, då det är de koncept som gjort störst framsteg när det gäller effektiviseringsprogram. Eftersom Lean fokuserar på att maximera kundnytta och minimera resursslöseri i en organisations verksamhetsprocesser, så glöms det ofta bort att införandet påverkar även personalen. Syftet med studien är att undersöka vilka effekter på arbetsmiljön och hälsa som anställda i den privat sektorn upplever efter införande av Lean produktion som strategi inom sin organisation. Målet med studien har varit att besvara hur ett Lean införande påverkar arbetsmiljö och hälsa. Undersökningen baseras på Almondys senaste förbättringsarbete av svinnprocessen. Med hjälp av en intervjustudie och en allmän litteraturstudie så har vi undersökt vilka effekter som ett Lean införande har på arbetsmiljön och hälsa. Intervjustudien är genomförd på Almondy AB som är en livsmedelsproducent stationerad i Göteborg. Sökning av litteraturen är gjord i artikeldatabaser med nyckelord kopplade till området. Genom en komparativ analys metod har sedan resultatet analyserats. Det finns studier som påvisar att effekterna varierar beroende på vilken synvinkel de haft samt i vilken bransch undersökningen gjorts. Detta gör att effekterna får en stor spridning och därför är det svårt ge en generell bild av effekterna. Resultatet från intervjustudien visar på en positiv effekt på arbetsmiljön då de beskriver att de fysiska momenten i processen samt avvikelserapporter har minskat. Resultatet från litteraturstudien visar på att det behövs fler studier för att kunna påvisa de generella effekterna Lean har på arbetsmiljön. Men litteraturstudien antyder att det finns både negativa och positiva effekter på arbetsmiljön och hälsa vid införande av Lean. Slutsatsen antyder på att Almondy har fått en positiv inverkan på deras fysiska arbetsmiljö då det har skett en minskning i avvikelserapporter. Om någon vill studera vidare inom området bör Lean produktion undersökas inom flera branscher samt granska alla aspekter av ett Lean införande kopplade arbetsmiljö och hälsa.

Denna studie undersöker socialsekreterarnas arbetsmiljö på socialtjänstens barn- och ungdomssektion i Luleå kommun. Studien strävar efter att skapa en deskriptiv bild över hur socialsekreterarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vidare studeras vilket stöd de upplever samt vilka förbättringsmöjligheter de önskar på sin arbetsplats. Studien använder en webbaserad enkätundersökning som bygger på både kvalitativa och kvantitativa frågor. Undersökningens genomförande baseras på ett hypotetiskt-deduktivt och induktivt arbetssätt. Sammanfattningsvis visar resultatet att det råder ett starkt kollegialt stöd men att stödet från ledningen upplevs som bristande. Det framgår även att socialsekreterarna upplever en hög arbetsbelastning där arbetssituationen påverkar deras privatliv i form av koncentrations-, och sömnsvårigheter. Socialsekreterarna tvingas ta till med strategier för att hantera bristerna och beskriver det som att uppfinna hjulet, vilket även utgör uppsatsens titel. Avslutningsvis krävs det fler tillgångar i form av större arbetskraft och utökning av ekonomiska resurser för att öka välbefinnandet och skapa en trivsam arbetsplats för socialsekreterarna.

Syftet i vår undersökning är att undersöka skillnader mellan mäns och kvinnors upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna uppnå vårt syfte har följande frågeställning utformats: Är det någon skillnad mellan män och kvinnors upplevelse av stress, mobbning, sexuella trakasserier, socialt stöd, chefsstöd och autonomi i deras arbetsmiljö? Studien har utförts via vår webbenkät på sociala medier, Facebook och LinkedIn. Vår metod har varit av kvantitativ art och genomförts med 112 respondenter. För att få så många svar som möjligt har vi delat enkäten offentligt och via Messenger med vänner som kunde ta del av den. Motiveringen till att detta material används i denna studie är att det kan bidra till en förståelse för respondenternas upplevelse av stress, mobbning, socialstöd, chef stöd, sexuella trakasserier, autonomi, inflytande och egenkontroll, samt för att kunna jämföra skillnader mellan män och kvinnor i dessa avseenden. Resultatet avslöjade inga skillnader mellan män och kvinnor som var statistiskt säkerställda Eftersom respondenterna i studien har deltagit på eget initiativ avviker de sannolikt från populationen i sin helhet avseende intresse för och erfarenheter av könsskillnader och frågor om arbetsmiljö. Resultatet kan därför inte generaliseras till andra grupper i samhället. Vidare forskning bör använda sig av randomiserade urval för att undersöka könsskillnader gällande stress, mobbning, sexuella trakasserier, socialt stöd, chefsstöd, autonomi, inflytande och egenkontroll. / The purpose of our study is to investigate men's and women's experiences of their psychosocial work environment. To fulfil our purpose and our questions the following research question were formulated “Is there any difference between men and women's experience of stress, bullying, sexual harassment, social support, management support and autonomy in their work environment?” The study has been conducted via our web survey on social media, Facebook and LinkedIn. Our method has been of a quantitative nature and implemented with 112 respondents. To get as many answers as possible, we have shared the questionnaire publicly and via messenger with friends who could take part of it. The reason why this material is used in this study is that it can contribute to an understanding of the respondents' experience of stress, bullying, social support, manager support, sexual harassment, autonomy, influence and self-control, and to be able to compare differences between men and women in these aspects. The result showed that in some cases there are differences between men and women. However, the result showed that there were no significant gender differences. This suggests that further research should continue to investigate gender differences regarding stress, bullying, sexual harassment, social support, managerial support, autonomy, influence and self-control, since the result can be interpreted as being that generalizing conclusions in this regard cannot be drawn at this time.

Attutforska och definiera vilka faktorer som bygger upp en långsiktigt hållbarverksamhet med välmående och flexibla medarbetare är viktigt i ett samhälle medkrav på snabba förändringar. Appreciative leadership är en ledarskapsfilosofivars praktik i teorin kommer ur de fem kärnstrategier (5 I) och vars förväntadeeffekter starkt korrelerar med det som i litteraturen be-skrivs somfriskfaktorer i arbetslivet. Syftet med arbetet är att bidra med kunskap kringhur de fem kärnstrategierna kan omsättas i praktik och utforska om utövandetger effekter på den psykosociala arbetsmiljön. I studien användes mixed methodsoch resultatet har sin grund en kvantitativ enkät som följdes upp medkvalitativa djupintervjuer samt fokusgrupp. Till grund för resultatet låg ocksåövergripande observationer samt dokumentanalys. Resultatet visar att samtligafem kärnstrategier i hög grad finns närvarande i verksamheten och att samtligamed-arbetare skattade och beskrev sin psykosociala arbetsmiljö som utmärkt. Detkunde också konstateras att utövande av de fem kärnstrategierna i verksamhetentill stor del sker genom ett antal väl valda arbetssätt och metoder, blandannat en stark hjälpande kultur, inre ledarskap och klar kommunikation. Iresultatet går även att utläsa att det finns utmaningar med arbets-sättet ochatt det finns några grundläggande förutsättningar som beskrivs viktiga för attarbets-sättet som helhet ska fungera, däribland hög grundbemanning och starkgemensam värde-grund. Utifrån att kärnstrategiernas praktiska utövande isamtliga steg i studien beskrivs bidra till arbetslivets friskfaktorer ärslutsatsen att det är högst troligt att ett medvetet och praktiskt utövande av5 I kan bidra till en hälsosam arbetsplats, öka arbetsglädjen och iförlängningen minska risken för arbetsrelaterad ohälsa. / In a society   which demands rapid change, exploring and defining which factors build up a   long-term sustainable organisation with prosperous and flexible employees is   important. Appreciative leadership is a leadership philosophy which can be   split into five core strategies. (5 I) These strategies strongly correlate   with what is described in the literature as ”health factors” in the work   environment. The purpose of this study was to discover how the five core   strategies can be put in to practice and to explore what effect this has on   the psychosocial work environment. The study used mixed methods and the   result is based on a quantitative questionnaire that was followed up by   qualitative in-depth interviews and focus group. The basis for the result was   also general observation and a brief literature review. The result showed   that all five core strategies were present in the organization and that all   em-ployees described their psychosocial environment as excellent. It was also   noticed that the practice of the five core strategies in the organization   takes place through a number of well-chosen methods, including a strong   supportive culture, internal leadership and clear communi-cation. The result   also revealed that there were challenges with the actual way of working and   that there were some basic conditions that were described as important for   the method as a whole. These included high staffing and strong common values.   The practice of the core stra-tegies were described as contributing to the   health factors of working. It was concluded that it is highly likely that a   conscious practice of 5 I can contribute to a healthy work place, increase   work satisfaction and in the long term decrease the risk for work-related   illness. / <p>2019-06-27</p>