Introduktion En stor del av den svenska befolkningen är sysselsatt och således en del av arbetslivet. Därför är arbetsmiljö en viktig fråga inom folkhälsan. Genom att arbeta förebyggande med hälsofrämjande insatser på arbetsplatser kan således arbetstagarnas hälsa öka och sjukskrivningar av arbetsrelaterade skador minska vilket är en stor ekonomisk fråga för samhället. Syfte Syftet med undersökningen var att granska om och hur den förebyggande insatsen används inom en arbetsplats inom en kommun, samt vilka ytterligare hälsofrämjande faktorer som eventuellt kan avgöra kvaliteten på arbetsmiljön. Metod Den metod som använts i studien är en kvalitativ metod i form av individuella intervjuer med en induktiv ansats. Data analyserades sedan med en innehållsanalys. Resultat Studiens resultat visar på att arbetsmiljön för arbetstagarna inom den valda sektorn för kommunen är god, särskilt den psykosociala arbetsmiljön. Utav informanterna var det få som använt insatsen och som visste om insatsen vid dess korrekta namn men samtliga var positivt inställda till insatsen. Diskussion Ett flertal faktorer påverkar arbetsmiljön. På arbetsplatsen är arbetsmiljön god. Insatsen var inte särskilt använd av informanterna. Detta kan dock bero på den goda arbetsmiljön.  Slutsats För att kunna undersöka insatsen och arbetsmiljön på ett generaliserbart och utförligt sätt bör fler studier kring ämnet utföras. Slutsatsen för denna studie var dock att arbetsmiljön generellt var god enligt arbetstagarna och att insatsen inte var särskilt känd eller använd men om arbetstagarna behöver den kommer den att användas. / Introduction A large part of the Swedish population is employed and therefore part of working life. Work environment is an important issue in public health. By working preventively with health-promoting initiatives in the workplace, workers' health can increase and sick leave of work-related injuries decrease, which is a major economic issue for society. Purpose The purpose was to examine whether and how the preventive effort is used within a workplace within the municipality studied and what additional health-promoting factors may possibly determine the quality of the work environment. Method The analysis is based on a qualitative method in form of individual interviews with an inductive approach. Data was analyzed with a content analysis. Results The results show that the working environment for employees in the sector for the municipality is good, especially the psychosocial work environment. Of the informants, few used the initiative and knew about it. However, the attitude towards the initiative was positive. Discussion A number of factors affect the work environment. In the workplace the work environment is good. The initiative was not particularly used by the informants. However, this may be due to the good working environment Conclusion To be able to investigate the initiative and the work environment in a generalizable and detailed way, more studies on the subject should be done. The conclusion was that the working environment was generally good by the employees. The health promotion initiative was nor well known nor much used, but if the employees needed it, it would be used.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Det finns ett behov av att undersöka social och organisatorisk arbetsmiljö för vårdpersonal. De bristande arbetsförhållandena utgör en risk för deras välbefinnande där arbetsbelastning, krav och otydlig ansvarsfördelning samt prioritering är de främsta riskfaktorerna. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur vårdpersonal upplever sin sociala och organisatoriska arbetsmiljö inom Region Uppsala samt att undersöka om de upplever att verktyget Idékraft beaktar deras möjlighet att påverka sin egen sociala och organisatoriska arbetsmiljö.  Metod: Studien hade kvalitativ karaktär och semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att den sociala och organisatoriska arbetsmiljön för vårdpersonal är bristfällig. Medan socialt- och kollegialt stöd framstår som friskfaktorer, upplevs krav, arbetsbelastning, bristande kontroll över sin egen arbetsmiljö och otydliga ansvarsområden samt prioritering som riskfaktorer för den sociala och organisatoriska arbetsmiljön och vårdpersonalens psykiska hälsa.  Slutsatser: Utifrån resultatet uppfattar vårdpersonal sin sociala och organisatoriska hälsa som de aspekter som präglar deras förutsättningar att utföra sitt arbete. Socialt stöd är viktigt för att förhöja upplevelsen av den egna sociala och organisatoriska arbetsmiljön och dess välbefinnande. Idékraft i teorin är ett lämpligt och välkomnande initiativ, men som saknar uppföljning och konkretisering. Idékraft beaktar inte personalens möjlighet att påverka sin egen sociala och organisatoriska arbetsmiljö. / ABSTRACT  Background: There is a need to investigate the social and organizational work environment for healthcare professionals. The lack of good working conditions constitutes a risk to their well-being, where workload, demands and unclear division of responsibilities as well as prioritization are the main risk factors. Aim: The aim of the study was to investigate how healthcare staff experience their social and organizational work environment within the Uppsala Region. An additional purpose was to investigate whether they feel that the tool Idékraft consider the employees' opportunity to influence their own social and organizational work environment. Method: The study was based of qualitative nature and semi-structured interviews were conducted and analyzed with a manifest qualitative content analysis. Results: The results presented show that the social and organizational work environment for the healthcare staff is deficient. While social and collegial support appears to be health factors, demands, workload, lack of control over one's own work environment and unclear areas of responsibility and prioritization are perceived as risk factors for the social and organizational work environment and the mental health of the healthcare staff. Conclusions: Based on the results, healthcare professionals perceive their social and organizational health as the aspects that characterize their ability to perform their work. Social support is important to enhance the experience of one's own social and organizational work environment and its well-being. Idékraft is a suitable and welcoming initiative in theory but it lacks follow-up and concretization. Idékraft does not consider the employees' ability to influence their own social and organizational work environment.

Introduktion: Studien undersöker en arbetsplats i Försvarsmakten och hur arbetsplatsens utformning påverkar den psykosociala arbetsmiljön genom trivsel och arbetstillfredsställelse. Kontorsmiljön kan delas in i områden som fysisk utformning av ytor, belysning och rumsindelning samt psykosocial indelning som arbetsbelastning och störningar. Tidigare forskning visar att kontor som är små till medelstora öppna kontorslandskap, med fyra till nio respektive tio till 24 personer, har lägst upplevd hälsa och arbetstillfredsställelse medan arbetstagare med eget kontor av celltyp upplevde högst upplevd hälsa och arbets­tillfredsställelse. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av trivsel och arbetstillfredsställelse på en arbetsplats med öppet kontorslandskap. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med fyra respondenter. Resultat: Arbetstillfredsställelsen kan minska genom avbrott i arbetet orsakat av störningar. Trivsel och välbefinnande kan gynnas av en positiv arbetskultur som kan finnas på de arbetsplatser där medarbetare känner en stark samhörighet och kamratskap. Respondenterna trivs på arbetsplatsen tack vare att man uppskattar kollegorna och har goda relationer till dem. Diskussion/Slutsats: Omgivande ljud, rörelser och sociala interaktioner kan innebära avbrott i arbetet och avsaknaden av möjligheten att ha ostörd tid för arbete skapar frustration och minskad arbetstillfredsställelse. Motivationen är uttalat hög hos respondenterna vilket kan tyda på god trivsel. Genom att främja relationer och positiv arbetskultur och genom att skapa meningsfulla arbetsuppgifter kan motivation främjas på arbetsplatsen.Sammanhållningen inom det närmaste arbetslaget lyfts särskilt fram att vara den faktor som uppväger mycket av arbetsplatsens utmaningar. / Introduction: The study examines a workplace in the Swedish Armed Forces and how the design of the workplace affects the psychosocial environment through well-being and job satisfaction. The office environment is divided into the physical design of surfaces, lighting and room division, and psychosocial division such as workload and disturbances. Previous research shows that offices that are small to medium-sized open office landscapes, with four to nine people and ten to 24 people, respectively, have the lowest perceived health and job satisfaction, while workers with their own cell-type offices experienced the highest perceived health and job satisfaction. Aim: The aim was to investigate the experience of well-being and job satisfaction in a workplace with an open office landscape. Method: Qualitative semi-structured interview study with four respondents. Result: Job satisfaction can decrease through interruptions in work caused by disturbances. Well-being can benefit from a positive work culture that can exist in workplaces where employees feel a strong sense of belonging and camaraderie. The respondents enjoy the workplace thanks to valuing colleagues and having good relationships with them. Discussion/Conclusions: Ambient sounds, movements and social interactions can mean interruptions in work and the lack of the possibility of having undisturbed time for work creates frustration and reduced job satisfaction. The motivation is noticeably high among the respondents, which may indicate good well-being. By fostering relationships and positive work culture by creating meaningful tasks, motivation can be enhanced in the workplace. The cohesion within the immediate work team is particularly highlighted as the factor that outweighs many of the workplace's challenges.

Bakgrund: Alla organisationer med fler än tio anställda ska ha etablerade arbetsmiljöpolicys, arbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och medarbetarna ska samverka med arbetsgivaren för att skapa en god arbetsmiljö. Om en medarbetare inte har möjlighet till att arbeta inom en god arbetsmiljö riskerar denna att drabbas av utmattning och arbetsrelaterad stress. Sjukskrivningar kan komma att kosta en organisation mycket pengar, och arbetsrelaterad stress utgör den vanligaste faktorn till att en medarbetare sjukskrivs. Trots att det sedan länge är ett välkänt problem är det svårt att upptäcka signaler som kan härröra från en medarbetare som är stressad. Med anledning av att majoriteten av den tidigare forskningen som gjorts har utgått från ett ledarperspektiv, problematiseras denna studie utifrån ett medarbetarperspektiv. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om arbetsrelaterad stress existerar hos kvinnliga medarbetare när det finns arbetsmiljöpolicys och regelverk som ska förebygga ohälsa. Genomförande: Den teoretiska referensramen som tagits fram grundas i tidigare forskning och litteratur som var relevanta inom området. Syftet var att ge kunskap för relevanta teorier och begrepp, samt skapa en förståelse för vad som tidigare har undersökts. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med tio kvinnliga medarbetare. Intervjuerna stöttades upp med en intervjuguide där frågorna som ställdes gällde medarbetarnas kunskap om arbetsmiljöpolicy, den generella arbetsmiljön, erfarenheter av arbetsrelaterad stress samt upplevelsen av individuella krav, kontroll och stöd. Slutsats: Arbetsplatsen erbjuder förutsättningar för att förhindra ohälsa genom arbetsmiljöpolicys, trots detta väljer medarbetarna att inte ta del av informationen. Utöver detta finns inget annat stöd som erbjuds av arbetsplatsen, mer än de förutsättningar som medarbetarna själva skapar för att undvika att bli stressade. Majoriteten av medarbetarna upplever att det råder höga krav, kombinerat med hög kontroll och ett bra stöd från kollegor. Det finns ett bristfälligt stöd från chefen, som främst beror på avsaknad av kunskap kring medarbetarnas arbetsuppgifter. / Background: All organisations with more than ten employees must have established work environment policies, the employer is required to conduct systematic work environment management and the employees must cooperate with the employer to achieve a good work environment. If an employee does not have the opportunity to work in a good work environment, they are at risk of exhaustion and work-related stress. Absence due to illness can cost an organisation a lot of money, and work-related stress is the most common reason for an employee to take sick leave. Although it has been a well-recognised problem for a long time, it is difficult to detect signals that may originate from a stressed employee. Given that the majority of previous research has been based on a leadership perspective, this study is problematised from an employee perspective. Purpose: The purpose of the study is to examine whether work-related stress exists among female employees when there are work environment policies and other frameworks to prevent ill health. Implementation: The theoretical framework that has been developed is based on previous research and literature that were relevant in the area of interest. The aim was to provide knowledge of relevant theories and concepts and give an insight into what has previously been researched. The research was conducted using a qualitative study in the form of semi-structured interviews with ten female employees. The interviews were supported by an interview guide where the questions that were asked concerned the employees’ knowledge of the work environment policy, the general work environment, experiences of work-related stress and the experience of individual demands, control and support. Conclusion: The organisation offers opportunities to prevent ill health through work environment policies, but despite this, the employees choose not to take part of the information. In addition to this, there is no other support offered by the workplace; instead, employees work individually to create conditions to prevent becoming stressed in the workplace. The majority of employees find that there are high demands, combined with high control and strong support from colleagues. There is a lack of support from the manager, mainly due to a failure to understand the employees’ work tasks.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsmiljön på en sjukhusavdelning och hur denna upplevelse påverkar deras relation och inställning till arbetet. Metod: Metoden består av en fallstudie som utgår från en abduktiv ansats tillsammans med en kvalitativ forskningsmetod. Insamling av empirisk data gjordes i samband med sex stycken semistrukturerade intervjuer, varav samtliga respondenter representerade en avdelning inom en organisation. Fenomenologisk design har sedan tillämpats i samband med tolkning av den empiriska datainsamlingen där kategorier utifrån upplevelser kunde identifieras.  Slutsats: Slutsatsen är att det finns betydande brister i hur sjuksköterskor hanteras inom vården, och att dessa faktorer inte är isolerade utan påverkar varandra i ett kretslopp. Faktorerna som kunde fastställas är: personalbrist, bristande balans mellan krav och resurser samt bristande kommunikation mellan kommunikationsleden. Däremot identifieras kollegialt stöd och den gemensamma viljan att hjälpa andra och bidra till samhällsnyttan vara faktorer som gör sjuksköterskornas arbete meningsfullt och får dem att fortsätta arbeta. För att förbättra sjuksköterskornas arbetsmiljö krävs åtgärder för att adressera negativa faktorer och parallellt med kollegialt stöd implementera förbättringar i den psykosociala arbetsmiljön. / Purpose: The purpose of the study is to describe nurses' experience of the work environment in a hospital unit and how this experience affects their relationship and attitude to work. Method: The method consists of a case study based on an abductive approach together with a qualitative research method. Collection of empirical data was done in connection with six semi-structured interviews, of which all respondents present a department within an organization. Phenomenological design has then been applied in connection with the interpretation of the empirical data collection where categories based on experiences could be identified. Conclusion: The conclusion is that there are significant shortcomings in how nurses are managed in healthcare, and that these factors are not isolated but influence each other in a cycle. The factors that could be determined are: Staff shortage, lack of balance between requirements and resources and lack of communication between the communication links. On the other hand, collegial support and the common desire to help others and contribute to the social good are identified as factors that make the nurses' work meaningful and make them continue to work. In order to improve the nurses' work environment, measures are required to address negative factors and, in parallel with collegial support, implement improvements in the psychosocial work environment.

Titel: Hybridarbete, det nya arbetssättet efter Covid-19. - Samspelet mellan situationsanpassat ledarskap, arbetsutförande och psykosocial arbetsmiljö. Problembakgrund: Covid-19 har inneburit en förändrad arbetssituation inom tjänstesektorn, vilket lett till att hybridarbete implementerats. Med ledarens centrala uppgift, att påverka de anställda att nå organisationens mål, förändras ledarskapet och i vilken kontext som ledarskapet utövas eftersom medarbetare delvis befinner sig på distans. Att arbeta på en hybridarbetplats innebär även en förändrad arbetsmiljö för de anställda. Hybridarbete och dess arbetsmiljö kan därmed identifieras som en utmaning för ledarskapet i syfte att påverka de anställdas arbetsutförande. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur medarbetarnas arbetsutförande kan påverkas av chefens situationsanpassade ledarskap och en förändrad psykosocial arbetsmiljö på en hybridarbetsplats.  Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod med en abduktiv ansats. Enkätundersökningar har utformats i Microsoft Forms och besvarats av 70 respondenter, varav 60 medarbetare och 10 chefer, som använder sig av en hybridarbetsplats. Slutsats: Beroende på hur chefer anpassar sin ledarskapsstil, i termer av kommunikation, anpassningsförmåga, tillgänglighet och socialt stöd får det en positiv eller negativ inverkan på medarbetarnas arbetsutförande. Chefer bör beakta individens preferenser avseende den psykosociala arbetsmiljön, eftersom en god psykosocial arbetsmiljö stärker arbetsutförandet. / Title: Hybrid work, the new way of working after Covid-19. - The interplay between situational leadership, work performance and psychosocial work environment. Problem: Covid-19 has meant a changed work situation in the service sector, which has led to hybrid work being implemented. With the leader's central task, to influence the employees to achieve the organization's goals, the leadership changes and in which context the leadership is exercised because employees are partly at a distance. Working in a hybrid workplace also means a changed work environment for the employees. Hybrid work and these work environments can thus be identified as a challenge for leadership to influence employees' work performance. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of how employees' work performance can be affected by the manager's situation-adapted leadership and a changed psychosocial work environment in a hybrid workplace. Method: The study is based on a quantitative method with an abductive approach. Surveys were designed in Microsoft Forms and answered by 70 respondents, including 60 employees and 10 managers, who use a hybrid workplace. Results: Depending on how managers adapt their leadership style, in terms of communication, adaptability, accessibility and social support, it has a positive or negative impact on employees' work performance. Managers should consider the individual's preferences regarding the psychosocial work environment, as good psychosocial work environment strengthens work performance.

Bakgrund: Hybrida arbetsplatser är ett relativt nytt fenomen som ökar frekvent i samhället. Detta beror delvis på att organisationer strävar efter en ökad effektivitet samtidigt som de vill erbjuda sina anställda en flexibilitet. Forskning visar att enbart arbeta på distans kan ha ennegativ påverkan på den psykosociala arbetsmiljön, därav är det relevant att undersöka hur det förhåller sig kring hybrida arbetsplatser. Syfte: Studien ämnar belysa hur en hybrid arbetsplats påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Detta kan därmed bli väsentligt för de organisationer som erbjuder sina arbetstagare möjligheten att arbeta hybrid, framförallt inom den offentliga sektorn vilket studien inriktat sig på. Således är syftet med studien att öka förståelsen kring relationen mellan en hybrid arbetsplats och den psykosociala arbetsmiljön. Metod: Genom en kvalitativ studie kunde en ökad förståelse kring hybrida arbetsplatser och deras påverkan på den psykosociala arbetsmiljön studeras. Semistrukturerade intervjuer användes för att få personliga och individuella upplevelser av respondenterna. Slutsats: Studien indikerar att vid en hybrid arbetsplats påverkar följande tre aspekter (1) social, (2) egenkontroll (3) balans, den psykosociala arbetsmiljön. En anledning hänförs till att det sker en ökad balans mellan privatliv och arbetsliv och att detta bidrar till ett ökat välmående. En hybrid arbetsplats bidrar även till att det blir enklare att anpassa och prioritera sina arbetsuppgifter vilket innebär att det kan förebygga och reducera risken för arbetsrelaterade stressmoment. / Background: Hybrid workplaces are a relatively new phenomenon which have increased frequently in the society. This is partly because organizations are striving for greater efficiency while also aiming to offer their employees flexibility. Research shows that only working remotely can have a negative effect on the psychosocial work environment, hence there is a reason to investigate how it relates to hybrid workplaces. Aim: The study aims to increase the understanding on how a hybrid workplace affects the psychosocial work environment. Thus can become an essential part for the organizations that offer their workers to work hybrid, especially in the public sector which the research focused on. Hence, the purpose of the study is to increase the understanding of the relationship between a hybrid workplace and the psychosocial work environment. Method: Through a qualitative method, an increased understanding of hybrid workplaces and their influence on the psychosocial work environment studied. Hence, semi-structured interviews used to obtain personal and individual experiences of the interviewees. Conclusion: The study indicates that in a hybrid workplace, the following three aspects (1) social, (2) self-control (3) balance, affect the psychosocial work environment. One major reason is the increased balance between private life and work life and this contributes to increased well-being. A hybrid workplace also helps to make it easier to adapt and prioritize your tasks, which mean that it can facilitate and reduce the risk of work-related stressors.

Tidigare studier visar att chefers arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård och vård- och omsorg är komplex och utmanande, svårigheter finns att upprätta ett chefskap som är hållbart över tid. Covid-19-pandemin överraskade hela världen och krisen inom hälso- och sjukvård och vård- och omsorg var inte undantagen utan påverkade även chefer stort. Syftet med studien var att undersöka hur chefer inom primärvård och vård- och omsorg upplevde krisberedskap och arbetsmiljö under covid-19-pandemin. För att få en större förståelse för chefernas upplevelser genomfördes undersökningen med intervjuer av fem enhets/områdeschefer i två kommuner och som arbetat under covid-19-pandemin. Resultatet i studien visar på hur viktig strukturen är i organisationen när en kris uppkommer och att det finns en förberedelse och handlingsplan för hur den ska hanteras. För att hantera en kris gäller det att prioritera de resurser som finns i organisationen och fördela dem där behovet är som störst vilket även krävde snabba och ibland jobbiga beslut för cheferna att förmedla till verksamheten. Under covid-19-pandemin upplevde cheferna att deras ledarskap var mer närvarande för att trygga sina medarbetare vid oro och rädsla. Största utmaningen under covid-19-pandemin var att hantera sjukfrånvaron och kommunicera med sina medarbetare. Rädslan för att missa viktig information och i rätt tid ökade chefernas arbetsbelastning när nya rutiner och riktlinjer förändrades flera gånger om dagen. Nya arbetsuppgifter tillkom som smittspårning och vaccinering medans andra ordinarie arbetsuppgifter fick pausas. Genomgående upplevde cheferna att covid-19-pandemin har ökat sammanhållningen mellan chef och medarbetare och att man hjälpts åt i större utsträckning vilket även gällde stödet från ledningen. / Previous studies show that managers' work environment in health and medical care is complex and challenging, there are difficulties in establishing a leadership that is sustainable over time. The Covid-19 pandemic surprised the whole world and the crisis in health and medical care was not an exception but also greatly affected managers. The purpose of the study was to investigate how managers in primary care and nursing and care experienced crisis preparedness and work environment during the covid-19 pandemic. To gain a greater understanding of the managers' experiences, the survey was conducted with interviews of five unit / area managers in two municipalities and who worked during the covid-19 pandemic. The results of the study show how important the structure is in the organization when a crisis arises and that there is a preparation and action plan for how it should be handled. To handle a crisis, it is important to prioritize the resources available in the organization and distribute them where the need is greatest, which also required quick and sometimes difficult decisions for the managers to convey to the business. During the covid-19 pandemic, managers felt that their leadership was more present to secure their employees in the event of anxiety and fear. The biggest challenge during the covid-19 pandemic was to manage sick leave and communicate with its employees. The fear of missing important information and at the right time increased the managers' workload when new routines and guidelines changed several times a day. New tasks were added such as infection tracing and vaccination while other ordinary tasks had to be paused. Throughout, the managers experienced that the covid-19 pandemic has increased the cohesion between the manager and employees and that they were helped to a greater extent, which also applied to the support from the management.

Bakgrund: Organisationer står ständigt inför nya utmaningar där anpassning är absolut nödvändig för att inte bli föråldrade eller slås ut på marknaden. I denna dynamiska process spelar både ledarskapet och medarbetarna en avgörande roll, det är dock en utmaning att genomföra hållbara förändringar. Därför är det relevant att studera ledarskapets roll för både förändringsprocesser samt ur ett psykosocialt arbetsmiljö-perspektiv. Detta eftersom ledarskapet ses spela en avgörande roll för organisationens framgång, men också dess misslyckanden. Studier av detta slag är därför viktiga för en ökad förståelse samt bidra till samhällets utveckling och välfärd. Syfte: Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse för hur chefers ledarskap kan främja hållbara förändringar samtidigt som hänsyn tas till medarbetarnas välbefinnande. Fokus låg på att undersöka samband mellan ledarskapets roll, förändringsprocesser och medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö utifrån medarbetarnas perspektiv. Studien tog även sikte på att utforska hur förändringar och chefers ledarskap kan relateras till transformativt ledarskap och Kotters 8-stegsmodell.Metod: Studien använde en mixed method-ansats (QUAN + qual) där data samlades in via en webbaserad enkät. Deltagarna valdes ut genom bekvämlighetsurval och riktades mot medarbetarna inom en socialförvaltning. Studien antar en socialkonstruktivistisk ståndpunkt då den betraktar sociala fenomen som skapas och återskapas i den dynamiska processen mellan chefer och medarbetare. För dataanalys användes Cronbachs alfa (α), Spearmans rho (ρ), Pearsons r, determinationskoefficienten r² samt tematisk analys.Resultat och slutsats: Studien visade att det fanns starka signifikanta positiva samband mellan ledarskap, inflytande i förändringsprocesser och psykosocial arbetsmiljö (p &lt;0,001). Ledarskap förklarade en betydande del av variabiliteten i inflytande över förändringsprocesser och psykosocial arbetsmiljö. Resultaten visade särskild tyngdpunkt på kommunikation, delaktighet och stöd som betydande aspekter för ett väl fungerande ledarskap. Detta främjar medarbetarnas engagemang, hållbara förändringar, den psykosociala arbetsmiljön samt medarbetarnas välbefinnande positivt. Studien stödjer därmed tidigare forskning och understryker vikten av ett väl fungerande ledarskap. Begränsningar och implikation: Studiens begränsningar inkluderade ett smalare fokus på teorier och medarbetarnas perspektiv inom en specifik kontext, vilket kan påverka generaliserbarheten. Studien syftar till att bidra till förståelsen inom det arbets-pedagogiska fältet i relation till det viktiga samspelet som sker mellan medarbetare och chefer. / Background: Organizations constantly face new challenges where adaptation is absolutely necessary to avoid becoming outdated or eliminated. In this dynamic process, both leadership and employees play a crucial role, but implementing sustainable changes can be difficult. Therefore, it is relevant to study the role of leadership in both change processes and from a psychosocial work environment perspective. This is because leadership is seen as playing a crucial role in an organization's success, but also its failures. Studies of this kind are therefore important for increasing understanding and contributing to society's development and welfare. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how leadership can promote sustainable changes while considering employee well-being. The focus was on examining the relationships between the role of leadership, change processes, and employees' psychosocial work environment from the perspective of the employees. The study also aimed to explore how changes and leaders' leadership can be related to transformative leadership and Kotter's 8-step model.Method: The study used a mixed method approach (QUAN + qual) where data was collected through a web-based survey. The participants were selected through convenience sampling and targeted towards employees within a social welfare department. The study assumes a social constructivist standpoint as it considers social phenomena created and recreated in the dynamic process between managers and employees. For data analysis, Cronbach's alpha (α), Spearman's rho (ρ), Pearson's r, and determination coefficient r² were used, as well as thematic analysis.Results and conclusion: The study showed that there were strong significant positive correlations between leadership, influence in change processes, and psychosocial work environment (p &lt;0.001). Leadership explained a significant part of the variability in influence over change processes and psychosocial work environment. The results showed a particular emphasis on communication, participation, and support as significant aspects of effective leadership. This promotes employee engagement, sustainable changes, psychosocial work environment, and employees' well-being positively. The study supports previous research and emphasizes the importance of effective leadership.Limitations and implications: The limitations of the study included a narrower focus on theories and employee perspectives within a specific context, which may affect generalizability. The study aims to contribute to understanding within the field of work pedagogy in relation to the important interaction that occurs between employees and managers. / <p>PE207G. Examinationsdatum 2023-06-08.</p>

This study investigates developing the psychosocial safety climate in manufacturing companies in Sweden, by offering insights into following questions: How can organizations work to promote a positive psychosocial safety climate? &amp; How can change management possibly help to develop a psychosocial safety climate? The study employed a qualitative research strategy, specifically a case study, which included various interviews. The study investigated three different departments consisting of office-based personnel. The topics emphasized in this study are psychosocial hazards, psychosocial safety climate, and the factors that help in developing the psychosocial safety climate. Moreover, the topic of leadership in relation to developing psychosocial safety climate, and change management as a tool that may help in developing psychosocial safety climate were also highlighted. The study concluded that: leadership &amp; management is the key factor in promoting a positive psychosocial safety climate, since it impacts other factors investigated in the study, supportive policies, effective communication, work design, training &amp; awareness, and support, resources &amp; employee participation. Moreover, while viewing the development of psychosocial safety climate as a change, three phases with unique activities in each are essential to achieve the goal of a positive psychosocial safety climate. The phases investigated are planning, implementing and reinforcing.