Introduktion: Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) är den lag som reglerartvångsvård inom psykiatrin i Sverige. År 2021 tvångsvårdades ungefär 12.500 personer ienlighet med denna lag. Under tvångsvården kan en rad olika tvångsåtgärder bli aktuellasåsom; kroppsvisitering/ytlig kroppsbesiktning, tvångsbehandling, mekaniska tvångsåtgärderoch inskränkning i patientens rätt att använda olika kommunikationstjänster. Målet medtvångsvård är att patienten ska må så bra som möjligt och kunna få vård utan att behövatvingas till det. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka patienters upplevelser av att tvångsvårdasinom psykiatrisk vård. Metod: Till denna studie valdes en deskriptiv design, litteraturöversikt och en kvalitativansats som metod. Tolv artiklar valdes ut för analys efter sökningar i databaserna PubMed ochCINAHL. Katie Erikssons teori om “Den lidande människan” användes som teoretiskreferensram för studien. Resultat: Vid resultatanalysen av de aktuella artiklarna formulerades följandehuvudkategorier: upplevelsen av att bli hjälpt och upplevelsen av lidande samt följandesubkategorier: lidande förvållat av den tvingande behandlingen, lidande förvållat av brister ivårdpersonalens förhållningssätt gentemot patienterna, lidande förvållat av att få sin autonomikränkt och lidande förvållat av att bli utsatt för fördömelse, straff och maktutövning. Slutsats: Patienterna hade både positiva och negativa upplevelser av att tvångsvårdas.Patienterna upplevde att tvångsvården hjälpt dem, dock först efter att de fått sjukdomsinsikt.Vid tillfället för tvångsvården upplevde patienterna istället att tvångsvården skapade ettlidande. / Introduction: Law (1991:1128) of coercive psychiatric care (LPT) is the law that regulatescoercive care in psychiatry in Sweden. In 2021 approximately 12,500 people were treated inaccordance with this law. During coercive care a number of different coercive measures maybe used such as; body searches/superficial body inspections, forced treatment, mechanicalcoercive measures and restriction of the patient's right to use various communication services.The goal of coercive care is for the patients to feel as well as possible so that they are able toreceive care without having to be forced into it. Aim: The aim of this study was to examine how patients experienced coercive care inpsychiatric care. Method: For this study, a descriptive design, literature review and a qualitative approachwere chosen as a method. Twelve articles were selected for analysis after searches on thedatabases PubMed and CINAHL. Katie Eriksson’s theory of “Den lidande människan” wasused as a theoretical framework for this study. Results: When reviewing the results of the articles, the following main categories wereformulated: the experience of being helped and the experience of suffering, as well as thefollowing subcategories: suffering caused by the coercive treatment, suffering caused byshortcomings in the care staff's attitudes towards the patients, suffering caused by having theirautonomy violated and suffering caused by being subjected to condemnation, punishment andexercise of power. Conclusion: Patients with experiences of being in coercive care had both positive andnegative experiences of being subjected to the matter. The patients experienced that thecoercive care helped them, but only when they gained insight into their disease. At the time ofthe coercive care the patients experienced suffering instead.

En empirisk studie om sjuksköterskans åtgärder för att förebygga, hantera och bearbeta våld och hot från patienterna. / An empirical studie of the nurses measures to prevent, handle and deal with violence and threat from the patients.

Introduktion: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och antalet som vårdas under tvång ökar. Både sjuksköterskor och närstående till tvångsvårdade patienter belyser vikten av kommunikation i vården för att minska tvångsåtgärder. Syfte: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av psykiatrisk tvångsvård samt tvångsåtgärder i slutenvård, med fokus på kommunikation. Metod: Allmän litteraturöversikt med beskrivande design. 12 kvalitativa artiklar har kvalitetsgranskats med hjälp av SBU:s granskningsmall, sedan analyserats med hjälp av en etablerad analysmetod och sammanställts i resultatet. Resultat: Tre teman identifierades: kommunikativ relation, tillgång till information och överenstämmelse med patientrollen. De flesta patienter upplevde att de inte fick tillräckligt med information gällande tvångsinläggningen och eventuella tvångsåtgärder som de utsatts för. Det resulterade i en förvirring och osäkerhet hos patienterna och tillsammans med bristande, eller ensidig, kommunikation var de faktorer som gjorde att patienterna hade svårt att acceptera tvångsvården. De som upplevde en god kommunikativ relation belyste vikten av tillit och att få bli sedd och hörd; de kände en känsla av tacksamhet och trygghet när de fick den information de behövde, och kunde lättare acceptera tvångsvården. Patienterna upplevde att de behövde överensstämma med patientrollen för att undvika negativa konsekvenser och få det hjälp de behövde genom att avsubjektifiera sig själva.  Slutsats: Brist på kommunikativ relation och adekvat information till patienter gör att dessa har svårare att acceptera tvångsvården och tvångsåtgärderna. Tillit är av yttersta vikt för att känna sig trygg och kunna anförtro sig till vårdpersonalen. Sjuksköterskan kan göra skillnad i patientens upplevelse av tvångsvård genom att lyssna, finnas till hands, kommunicera och ge personcentrerad information samt vård. / Introduction: Mental illness is a growing public health problem and the number of involuntarily admitted people is increasing. Both nurses and relatives of patients in compulsory care highlight the importance of communication to reduce coercive measures. Aim: The aim of the study was to investigate patients’ experience of compulsory psychiatric care and coercive measures in inpatient care, with a focus on communication. Method: General literature review with a descriptive design. Twelve qualitative articles have been quality reviewed using SBU’s review template, then analyzed using an established analysis method and compiled in the result.  Results: Three themes were identified: communicative relationship, access to information and compliance with patient role. Most participants felt they needed to receive more information regarding the involuntary admission and any coercive measures they were subjected to. This resulted in confusion and uncertainty among the patients. The feeling of uncertainty and confusion together with a lack of, or one-sided, communication were factors that made it difficult for the patients to accept the forced care. Those who experienced a good communicative relationship with the caregiver highlighted the importance of trust and being seen and heard. They felt a sense of gratitude and security when they received the information they needed, which made it easier for them to accept compulsory care. The participants felt that they needed to conform to the patient role to avoid negative consequences and get the help they needed by de-subjectifying themselves.  Conclusion: Lack of communicative relationships and adequate patient information makes it more difficult for them to accept compulsory care and coercive measures; trust is of the utmost importance in order to feel safe and confide in the caregivers. Nurses can make a difference in the patients’ experience of compulsory care by listening, being present, communicating and providing person-centered information and care.

Bakgrund: Tvångsåtgärder är en omdiskuterad intervention och leder till att patientens autonomi åsidosätts. Personal kan medvetet eller omedvetet framprovocera situationer som kan leda till tvångsåtgärder. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av framprovocerade tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes där nio sjuksköterskor intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats genomfördes vilket gav tre slutkategorier. Resultat: Resultatet beskrev varför framprovocerade tvångsåtgärder uppstår, hur tvångsåtgärder provoceras fram av personal samt hur framprovocerade tvångsåtgärder kan undvikas. Framprovocerade tvångsåtgärder kunde uppstå när personal inte hade tålamod, kunskap eller tillämpande personalperspektivet. En vårdkultur som präglades av machokultur kunde leda till framprovocerade tvångsåtgärder. Genom att arbeta förebyggande med alternativa lösningar, ha ett lågaffektivt bemötande och ha rätt kompetens och kunskap på avdelningen kunde framprovocerade tvångsåtgärder undvikas. Slutsats: En djupare förståelse för varför och hur framprovocerade tvångsåtgärder uppkommer framkom men även hur preventivt arbete kunde utföras. Framprovocerade tvångsåtgärder är ett område som kan vara svårt att prata om men som är viktigt att belysa. Genom den ökade kunskapen hoppas författarna möjliggöra reflektion på arbetsplatserna och att vidare forskning utförs i syfte att belysa området.

Trots lagstiftning kring patienters delaktighet i vården ses en tydlig brist på delaktighet vid vårdplanering hos patienter inom psykiatrisk vård. Syftet med det här arbetet var att sammanställa kunskap genom en metasyntes för att nå en djupare förståelse av patienters upplevelser av delaktighet vid vårdplanering i den psykiatriska vården. Detta genom frågeställningarna vad beskriver patienter främjar respektive hindrar delaktighet vid vårdplanering i den psykiatriska vården. Tio artiklar svarade mot vårt syfte och inkluderades. Analysen av dessa resulterade i att tre teman identifierades: 1.“Det yttre lagret: Vårdplanen som ett värdefullt stödverktyg eller en meningslös upprepning” 2. Det mellersta lagret: “Att navigera oenigheter för en känsla av att äga innehållet”, och 3. Det inre lagret: “En vilja att ses som expert men en samtidigt upplevd maktlöshet”. De tre identifierade lagren syntetiserades i syfte att få en djupare förståelse och ny kunskap av patienters upplevelser av delaktighet i vårdplaneringsprocessen. Syntesen visar på tre lager som har en bestämd ordning där kärnan i syntesen och de tre identifierade lagren utgår från individen, som är expert.

Bakgrund: I Sverige vårdas cirka 3000 patienter inom tvångsvården i enlighet med lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Detta gäller personer med allvarliga psykiatriska tillstånd där vård bedöms som absolut nödvändigt. Tvångsvården skapar etiska dilemman för vårdpersonalen, eftersom vård ska bota och lindra samtidigt som tvånget hotar patientens integritet och autonomi och skapar ett vårdlidande. Med teorier kring lidande som referensram, undersöktes i denna litteraturöversikt psykiatrisk tvångsvård utifrån patienternas perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård inom psykiatrisk vård. Metod: Litteraturöversikten är uppbyggd på tio kvalitativa vetenskapliga original artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl Complete och PubMed och analyserades tematiskt enligt Fribergs modell med fyra steg. Resultat: Fyra teman framkom: “Positiv och negativ syn på tvångsvården”, “Upplevelser av trauman och tvångsvård”, “Terapeutiska relationer” och “Upprätthållande av autonomi”. Sammanfattning: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att patienter har både en positiv och negativ syn på tvångsvården. Viktiga behov som patienter uttryckte var terapeutiska relationer med vårdpersonalen, att hållas informerade samt att bli hörda och sedda som människor och inte som en diagnos. / Background: In Sweden, approximately 3,000 patients are cared for in compulsory care in accordance with the Act on Compulsory Psychiatric Care (LPT) or the Act on Forensic Psychiatric Care (LRV). This applies to people with serious psychiatric conditions where care is deemed absolutely necessary. Coercive care creates ethical dilemmas for the care staff, because care is supposed to cure and relieve at the same time that the coercion threatens the patient's integrity and autonomy and creates suffering in care. Using theories about suffering as a frame of reference, in this literature review compulsory psychiatric care was examined from the patients' perspective.Aim:The aim was to describe patients' experiences of involuntary treatment in psychiatric care. Method: The literature review is based on ten qualitative scientific original articles. The articles were retrieved in the databases Cinahl Complete and PubMed and analysed thematically according to Friberg's four-stage model. Results: Four themes emerged: “Positive and negative view of compulsory care”, “Experiences of trauma and compulsory care”, “Therapeutic relationships” and “Maintenance of autonomy”. Summary: The results of this literature review show that patients have both a positive and a negative view of involuntary care. Important needs that patients expressed were therapeutic relationships with the healthcare staff, to be kept informed and to be heard and seen as people and not as a diagnosis.

Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och unga utgör ett allvarligt folkhälsoproblem. Vuxenblivandet innebär förväntningar på att bli ekonomiskt oberoende, förmåga att fatta självständiga beslut och ansvarstagande. Övergången från barn till vuxen kan ses som en avgörande händelse i en ung persons liv. För unga vuxna med psykisk ohälsa spelar barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och vuxenpsykiatrin (VUP) en central roll i att hantera psykisk ohälsa hos unga vuxna. Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad kan underlätta denna övergång genom en positiv och stödjande attityd. Syfte: Att beskriva unga vuxnas upplevelser av övergången mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt. För litteraturöversikten har databaserna Pubmed, Cinahl och PsycInfo använts då dessa databaser är inriktade på forskning inom omvårdnad och psykologi. Induktiv tematisk resultatanalys utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) innehållsanalys bestående av nio steg har applicerats. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskas enligt CASP.  Resultat: Resultatet presenteras i följande teman; “De känslomässiga aspekterna av övergången”, “Vårdutmaningar under övergången”, "Patientcentrerad vård och vårdrelation under övergången”,  med tre respektive två subteman under varje huvudtema.  Betydelse:Författarna vill med denna studie identifiera kunskapsluckor, vilket förhoppningsvis kan bidra till en utveckling av omvårdnaden för unga vuxna med psykisk ohälsa under en period i livet som kantas av övergång och förändring. / Background: Mental health issues among children and youth constitute a serious public health problem. The transition to adulthood involves expectations on financial independence, the ability to make independent decisions, and taking responsibility. The transition from childhood to adulthood can be seen as a crucial event in a young person's life. For young adults with mental health issues, Child and Adolescent Mental Health Services (CAMHS) and Adult Mental Health Services (AMS) play a central role in managing mental health. Psychiatric nursing specialists can facilitate this transition through a positive and supportive attitude. Purpose:To describe young adults' experiences of the transition between child and adolescent psychiatry and adult psychiatry. Method: Literature review of qualitative research with a systematic approach. For the literature review, the databases PubMed, Cinahl and PsycInfo have been used, as these databases focus on nursing research and psychology. Inductive thematic result analysis based on Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) content analysis consisting of nine steps has been applied. All articles have been quality-assessed according to CASP. Results: The results are presented in following themes; “The emotional aspects of the transition”, “Care challenges during the transition”, "Patient-centred care and the care relationship during the transition”, with three respectively two sub-themes under each main theme.  Meaning:The authors aim to identify knowledge gaps in this study, which hopefully can contribute to the development of care for young people with mental health issues during a period in life marked by transition and change.

Empatitrötthet knackar på  Abstrakt Bakgrund: Begreppet empatitrötthet beskrivs som ett successivt och tilltagande slitage på vårdarens förmåga att engagera, känna med och bry sig om sina patienter. Ett biologiskt, psykologiskt och socialt tillstånd av utmattning och dysfunktion som kommer av långvarig exponering för andras lidande. Empatitrötthet kan skapa negativa känslor som skam, sorg, skuld, irritation, otålighet, otillräcklighet och ökad rädsla. Andra faktorer i privatlivet som sitt eget mående, hälsa eller missnöje kan också öka risken för empatitrötthet. Motiv: Empatitrötthet är ett problem i vården. Förhoppningen för studien är att det kan belysa kunskapsluckor i hur personalen upplever empatitrötthet och vad som kan förbättras för att minska risken. Syftet med studien var att utforska personals upplevelser av empatitrötthet, belyst från deras erfarenheter av att arbeta på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning.  Metod: Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Samtliga deltagare i studien arbetar som vårdpersonal på en sluten psykiatrisk vårdavdelning. Tio individuella intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor samt fem undersköterskor. Resultat: Resultatet visade att Empatitrötthet skapar processer i arbetsgruppen, Patientmötet påverkas, Empatitrötthet går under radarn och Frustration leder till likgiltighet. Konklusion: Empatitrötthet finns inom den psykiatriska vården, det är något som de flesta upplever och som hämmar personalen i sitt dagliga liv. Det leder till frustration och irritation mot både kollegor och patienter. Med hjälp av varandra och insatser och strategier från arbetsledning kan det minskas eller hållas i schack. Genom att uppmärksamma hur viktig gruppdynamiken är i kampen mot empatitrötthet kan omvårdnaden och bemötandet förbättras. Denna studie kan bidra till en djupare förståelse för empatitrötthet och vad som anses viktigt av vårdpersonal när man hamnar i det. Eventuellt kan det även leda till att man pratar mer öppet och uppmärksammar det i arbetsgruppen. / Compassion fatigue comes knocking  Abstract Background: The term compassion fatigue as a successive and increasing wear on the staff’s ability to engage, feel and care with its patient. Biological, psychological and social condition of exhaustion and dysfunction that comes from a prolonged exposion of others suffering. Compassion fatigue can create negative feelings of guilt, shame, sorrow, irritation, impatience, inadequacy and increased fear. Other factors are problems in the private life and that health or dissatisfaction can increase compassion fatigue. Motive: Compassion fatigue is a problem in health care. Our hope is that the study can enlighten the knowledge gap on how the staff experience compassion fatigue. Aim: The aim of the study was to explore staff's experiences of compassion fatigue, highlighted from their experiences of working in a psychiatric inpatient ward. Methods: The study was conducted with interviews and the data vas analyzed with qualitative content analysis. All participants work as staff in an inpatient psychiatric ward. Ten individual semi-structured interviews were conducted with five registered nurses and five undergraduated nurses. Result: The result shows that Compassion fatigue creates processes in the work group, The patient meeting is affected, Compassion fatigue goes under the radar and Frustration leads to indifference. Conclusion: Compassion fatigue exists in the psychiatric care, and is hampering the staff’s social life. It leads to frustration and irritation towards booth patient and colleagues. With the help of each other and strategies from the work management, it can be reduced. By paying attention to how important group dynamics are in the fight against compassion fatigue, care and treatment can be improved. This study can contribute to a deeper understanding of compassion fatigue. It can also lead to talking more openly and paying attention to it in the work group.

Bakgrund: Ett återhämtningsinriktat arbetssätt inom psykiatrisk vård möjliggör en vård som utgår ifrån patientens individuella behov och förmågor. Återhämtning ur ett individuellt perspektiv handlar om att som person kunna leva ett värdigt och gott liv utifrån de behov och önskningar man själv har. Narrativet utgår ifrån personens egna upplevelser och tankar kring vad som är viktigt för just hen.  Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva nyckelpersoners erfarenheter av att stödja införandet av ett återhämtningsinriktat arbetssätt inom psykiatrisk vård.  Metod: Åtta informanter vid införandet verksamma inom öppen- och slutenvård samt kommunal verksamhet och rättspsykiatrin intervjuades utifrån semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen utmynnade i fyra huvudkategorier: Att sätta patienten i fokus verkar som bränsle för att fortsätta arbetet, Att ledningens stöd och uthållighet krävs, Att facilitatorn hjälper en att lyfta blicken och komma framåt och Att rollen som nyckelperson upplevs meningsfull men kräver mod då den innebär att möta både motstånd och medvind i arbetsgruppen. Analysen resulterade i temat: Ett vårdande som slår rot i kroppen men kräver mod och organisatoriskt stöd för att i strukturerad form gro inom verksamheten.  Slutsats: Införandet av ett återhämtningsinriktat arbetssätt möjliggör en bättre psykiatrisk vård och ett vårdande som sätter sig i kroppen, vilket motiverar och stärker nyckelpersonerna i rollen att stödja införandet. Införandet förutsätter dock ledningens stöd för att slå rot vilket lyfts som en central, kritisk och återkommande faktor.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem som har nått epidemiska mått globalt. Suicidala tankar kan kopplas till känslor av hopplöshet och ambivalens, ensamhet, brist på självvärde och otillräcklig förmåga att hantera sitt liv. Specialistsjuksköterskan utför suicidriskbedömningar för att förebygga och förhindra suicid i den psykiatriska öppenvården. Utförandet av suicidriskbedömningar är en komplex uppgift för specialistsjuksköterskan och det är viktigt att det finns möjlighet att kunna reglera känslor och balansera engagemang. Syfte: Syftet med studien var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att genomföra suicidriskbedömningar i psykiatrisk öppenvård. Metod: Induktiv ansats användes och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Specialistsjuksköterskor inom vuxenpsykiatrisk öppenvård i Region Skåne intervjuades. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: betydelsen av tillit till egen intuition, vikten av tilltro till organisationens stödjande struktur och värdet av förtroende i kommunikationen med patienten. Slutsats: Genom att ha insikt om vad arbetets utmaningar innebär för specialistsjuksköterskan, genom lyhördhet, god kommunikation, fungerande rutiner och kollegial samverkan optimeras förutsättningarna för att utföra en trygg suicidriskbedömning.Resultatet kan användas i utbildningssyfte och som diskussionsunderlag i klinisk verksamhet för att öka kunskap, kompetens och självmedvetenhet vid suicidriskbedömningar. Vidare forskning om suicidpreventivt arbeteutifrån patientens perspektiv skulle vara till nytta. / Background: Suicide is a public health problem that has reached epidemic proportions globally. Suicidal thoughts can be linked to feelings of hopelessness and ambivalence, loneliness, lack of self-worth, and insufficient ability to manage one's life. The specialist nurse performs suicide risk assessments to prevent suicide in psychiatric outpatient care.Carrying out suicide risk assessments is a complex task for the specialist nurse, and it is important that there is an opportunity to regulate emotions and balance commitment. Aim: The aim of the study was to describe specialist nurses' experiences of carrying out suicide risk assessments in psychiatric outpatient care. Method: An inductive approach was used, and the material was analyzed with qualitative content analysis. Specialist nurses in adult psychiatric outpatient care in Region Skåne were interviewed. Ten semi-structured interviews were conducted. Results: The results revealed three categories: The importance of trust in one's own intuition, The importance of trust in the supportive structure of the organization and the Value of trust in communication with the patient.Conclusion: By having insight into what the challenges of the work mean for the specialist nurse, through responsiveness and good communication, functioning routines and collegial collaboration, the conditions for performing a suicide risk assessment safely are optimized. The result can be used for educational purposes and as a basis for discussion in clinical practice to increase knowledge, competence and self-awareness in suicide risk assessments. Further research on suicide risk prevention from the patient´s perspective would be beneficial.