Bakgrund: Tidigare forskning visar på att relationen mellan sjuksköterska och patient i allra högsta grad påverkar patientens mående. Genom vårdrelationen kan sjuksköterskan stärka patientens förmåga till egenvård, hälsa och välbefinnande. Specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård har ett ansvar för att personcentrerad vård bedrivs, där en bra vårdrelation är av vikt för att personcentrerad vård ska kunna utföras. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårdrelationen inom vuxen psykiatrisk öppenvård. Metod: En strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologi för systematisk litteraturöversikt. Integrerad analys enligt Whittemore och Knafl valdes som analytisk strategi. Resultat: Fyra huvudkategorier formulerades i resultatet: kompetens, återhämtningsprocessen, terapeutisk relation och dubbla relationer. Huvudkategorin kompetens hade underkategorierna färdigheter och förmågor, personliga egenskaper och attityder samt kompetensutveckling. Återhämtningsprocessen hade underkategorierna återhämtning samt personcentrerad vård. Terapeutisk vårdrelation hade underkategorierna allians samt partnerskap. Huvudkategorin dubbla relationer hade underkategorierna gränser i relationen samt privata relationer. Slutsats: Sjuksköterskor behöver ett flertal olika färdigheter för kunna skapa en god vårdrelation. Målet med vårdrelationen är att främja återhämtning. En bra vårdrelation skapar möjligheter en personcentrerad vård. / Background: Previous research shows that the relationship between nurse and patient affects the patient's well-being to the greatest extent. Through the caring relationship, the nurse can strengthen the patient's ability to self-care, health and well-being. The specialist nurse in psychiatric care has a responsibility to ensure that person-centred care, where a good caring relationship is important for person-centred care to be carried out. Aim: To describe nurses' experiences of the caring relationship within adult psychiatric outpatient care. Method: A structured literature study with elements of methodology for systematic literature review. Integrated analysis according to Whittemore and Knafl was chosen as the analytical strategy. Result: Four main categories were formulated in the result: competence, recoveryprocess, therapeutic relationship and dual relationships. The main category competence had the subcategories skills and abilities, personal characteristics and attitudes, competence development. Recoveryprocess had the subcategories recovery and person-centred care. Therapeutic relationship had the subcategories alliance and partnership. The main category dual relationships had the subcategories boundaries in the relationship and private relationships. Conclusion: Nurses need several different skills to be able to create a good caring relationship. The goal of the caring relationship is to promote recovery. A good caring relationship creates opportunities for person centered care

No description available.

Bakgrund: Asylsökande patienter drabbas ofta av psykisk ohälsa relaterat till stress i samband med flykt och svåra levnadsförhållanden. Som omvårdnadsansvarig ansvarar sjuksköterskan bland annat för att hjälpa människor med det som de själva hade utfört om de hade kraften. På grund av språkförbistringar och kulturbetingade förväntningar kan ibland vårdandet försvåras. För att kunna arbeta effektivt med asylsökande patienter behövs fördjupade kunskaper i hur sjuksköterskor beskriver sitt arbete med asylsökande patienter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda asylsökande patienter i psykiatrisk vård. Metod: Studien är en kvalitativ studie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård. Det insamlade datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i två kategorier med fem respektive två subkategorier vardera. Den första kategorin beskriver sjuksköterskors erfarenheter av hinder och möjligheter i relation till vårdandet av asylsökande patienter med underkategorier: kulturella skillnader, egenpåverkan och behovet av handledning, behov av information, förhållningssätt samt patientens nätverk. Den andra kategorin beskriver sjuksköterskors erfarenheter av hinder och möjligheter i relation till externa instanser, med underkategorier; tolk och asylsökningsprocessen. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Leiningers Soluppgångsmodell samt annan relevant forskning. Soluppgångsmodellen ger stöd för sjuksköterskor i mötet med patienter med en annan kulturell bakgrund, vilket kan vara viktigt för att arbeta holistiskt. / Background: Asylum seeking patients often suffer from mental health problems related to stress during flight and harsh living conditions. Being responsible for the care, nurses are responsible to help people with what they themselves have difficulties performing or are unable to do themselves. Due to language difficulties and cultural conditional expectations the caring of patients within this group can sometimes be suffering. In order to work effectively with asylum seeking patients in psychiatric care, it is required to possess a thorough knowledge of how nurses describe their work with asylum seeking patients. Aim: The purpose of this paper is to describe nurses' experiences of caring for asylum seeking patients in psychiatric care. Method: The study is a qualitative study with the inductive approach in which semi-structured interviews were conducted with five nurses working in psychiatric care. The collected data were analyzed according to qualitative content analysis. Results: Data analysis resulted in two categories with five and two subcategories each. The first category describes the nurses' descriptions of the obstacles and opportunities in relation to asylum seekers patients with subcategories: cultural differences, personal impact and the need for guidance, the need of information, approaches, and patient social networks. The second category describes nurses' descriptions of the obstacles and opportunities in relation to external instances, with subcategories; interpreter and asylum process. Discussions: The results are discussed from Leininger’s Sunrise Model and other relevant research. Sunrise model provides support for nurses in the meeting with patients with a different cultural background, which can be important to work holistically.

<p>Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur patienter med missbruks- och beroendeproblem upplever attityder och bemötande från omvårdnadspersonal.<strong> </strong>Begreppet missbruk/beroende innefattar alla former av missbruk/beroende av både narkotika, alkohol och läkemedel. Uppsatsen är en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som bygger på 10 intervjuer med drogmissbrukare/drogberoende. Urvalskriterierna har varit 5 män och 5 kvinnor i åldrarna 25 - 60 år som haft minst 5 vårdtillfällen på en sluten missbruksenhet. Intervjuerna har analyserats utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att de intervjuade haft både negativa och positiva upplevelser av attityder och bemötande av omvårdnadspersonal. Slutsatsen är dock att det negativa, fördomsfulla bemötandet övervägde. De intervjuade upplevde också att det råder en stor brist på kunskap om missbruks- och beroendeproblematik inom sjukvården samt att yngre, nyutbildad omvårdnadspersonal uppvisar fler fördomsfulla attityder och bemöter på ett sämre sätt än äldre, erfaren omvårdnadspersonal gör.</p> / <p>The objective of this study was to gain insight into how patients with addiction or dependency problems feel that nursing staff behave towards them. The concepts of addiction and dependency cover all forms of addiction to and dependency on narcotics, alcohol and pharmaceuticals. The essay is a descriptive empirical study based on 10 interviews with people addicted to or dependent on drugs. The selection criteria has been 5 men and 5 women aged between 25 and 60 who have been treated at least 5 times at substance abuse inpatient units. The interviews have been analyzed based on the method qualitative content analysis and resulted in two main categories: Kind treatment and Not so kind treatment. The results showed that those people interviewed had both positive and negative experience of how nursing staff behaved towards them. The conclusion, however, is that negative, prejudiced behaviour was predominating. Those people interviewed also felt that there was a large lack of knowledge about the problems of substance abuse and dependency within healthcare and that the younger, recently qualified nursing staff behaved more badly towards them and were more prejudiced than the older and more experienced nursing staff.</p>

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur patienter med missbruks- och beroendeproblem upplever attityder och bemötande från omvårdnadspersonal. Begreppet missbruk/beroende innefattar alla former av missbruk/beroende av både narkotika, alkohol och läkemedel. Uppsatsen är en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som bygger på 10 intervjuer med drogmissbrukare/drogberoende. Urvalskriterierna har varit 5 män och 5 kvinnor i åldrarna 25 - 60 år som haft minst 5 vårdtillfällen på en sluten missbruksenhet. Intervjuerna har analyserats utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att de intervjuade haft både negativa och positiva upplevelser av attityder och bemötande av omvårdnadspersonal. Slutsatsen är dock att det negativa, fördomsfulla bemötandet övervägde. De intervjuade upplevde också att det råder en stor brist på kunskap om missbruks- och beroendeproblematik inom sjukvården samt att yngre, nyutbildad omvårdnadspersonal uppvisar fler fördomsfulla attityder och bemöter på ett sämre sätt än äldre, erfaren omvårdnadspersonal gör. / The objective of this study was to gain insight into how patients with addiction or dependency problems feel that nursing staff behave towards them. The concepts of addiction and dependency cover all forms of addiction to and dependency on narcotics, alcohol and pharmaceuticals. The essay is a descriptive empirical study based on 10 interviews with people addicted to or dependent on drugs. The selection criteria has been 5 men and 5 women aged between 25 and 60 who have been treated at least 5 times at substance abuse inpatient units. The interviews have been analyzed based on the method qualitative content analysis and resulted in two main categories: Kind treatment and Not so kind treatment. The results showed that those people interviewed had both positive and negative experience of how nursing staff behaved towards them. The conclusion, however, is that negative, prejudiced behaviour was predominating. Those people interviewed also felt that there was a large lack of knowledge about the problems of substance abuse and dependency within healthcare and that the younger, recently qualified nursing staff behaved more badly towards them and were more prejudiced than the older and more experienced nursing staff.

No description available.

Bakgrund: En del patienter som vårdas inom slutenvårdspsykiatrin ses av sjuksköterskor svårare att vårda. Dessa patienter riskerar få en sämre vård än andra patienter. Genom att belysa sjuksköterskors egna förklaringsmodeller till varför patienterna uppfattas som svåra kan fokus riktas mot en utsatt patientgrupp inom den svenska slutenvårdspsykiatrin. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors egna uppfattningar om varför patienter upplevs som svåra att vårda inom den slutna psykiatriska vården. Metod:Fem intervjuer med sjuksköterskor arbetandes inom slutenvårdspsykiatrin genomfördes. Intervjuerna var semistrukturerade och en intervjumall användes för att beröra studiens frågeområden. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Fem olika kategorier framträdde ur materialet vilka återspeglade de intervjuade sjuksköterskornas förklaringar till varför en patient uppfattas som svår inom den psykiatriska slutenvården: Patientens negativa beteenden, omständigheter kring patienten, personalens känslor, personalens beteenden, dåligt anpassad vårdorganisation samt lätta patienter. Diskussion: Det finns många paralleller mellan patienter som uppfattas som svåra och en icke fungerande vårdrelation mellan sjuksköterska och patient. En modell presenteras som beskriver hur patienter i den slutna psykiatriska vården uppfattas som svåra utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.

Bakgrund: Lag om psykiatrisk tvångsvård innebär att sjukvården har rätt att ta bort självbestämmanderätten från en individ om denne lider av en allvarlig psykisk störning. Restriktioner och tvångsåtgärder som tvångsmedicinering, avskiljning och fastspänning kan förekomma. Syfte: Syftet är att belysa hur patienter upplever tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Antonovskys Känsla av sammahang har använts som teoretisk referensram. Resultat: Det framkom att patienter generellt upplevde tvångsåtgärderna som negativa. Åtgärderna väckte en rad olika känslor hos patienterna såsom obehag, rädsla och förlorad autonomi, även återuppväckta minnen förknippade med våldtäkt och andra trauman. Det var många patienter som hade svårt att förstå varför dessa åtgärder utfördes, vilket visade sig som brister i kommunikationen mellan patient och sjuksköterska. Patienterna uttryckte önskan om att få utnyttja sin medbestämmanderätt, själva påverka tvångsåtgärderna och eftersökte en närmare relation till vårdpersonalen. Även om tvångsåtgärderna i största utsträckning var en negativ upplevelse så fanns det patienter som förstod att det var för deras eget bästa liksom för andra patienters och personals säkerhet. Slutsats: Patienterna rapporterade att de ville bli informerade, förstådda och bemötta som medmänniskor med respekt och inte behöva känna sig ensamma och övergivna. Tvångsåtgärder och lidande kan lindras genom att personal utvecklar sitt aktiva lyssnande och kunskap genom att ge adekvat information. Klinisk betydelse: Ökad förståelse för patienter som utsatts för tvångsåtgärder kan ge sjuksköterskor möjligheten att stärka patientens känsla av sammanhang vid tvångsåtgärder genom ökad begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Nyckelord: KASAM, tvångsåtgärder, patient upplevelse, psykiatrisk vård &amp; litteraturstudie / Background: The Compulsory Psychiatric Care Act means that healthcare is entitled to remove the autonomy of an individual if he or she suffers from a serious mental disorder. Coercive measures may occur, such as forced medication, isolation and physical restraint. Aim: The aim is to illustrate how patients experience coercive measures in psychiatric care. Method: A literary review based on 12 scientific articles with qualitative approach. Antonovskys Sense of coherence has been used as a theoretical framework. Result: The results show that patients experienced coercive measures as negative. The measures provoked feelings in patients, such as discomfort, fear and loss of autonomy. There were patients who had trouble understanding why these measures were performed, which showed flaws in communication between patient and nurse. The patients expressed the desire to use their right to co-decide, to influence the measures and sought a closer relationship to the caregivers. Although the coercive measures were found to be a highly unpleasant experience, there were patients who understood that it was in their best interests. Conclusion: The patients reported that they wanted to be informed, listened to and treated with respect, and not have to feel alone and abandoned. Coercive measures and the associated suffering could be alleviated by active listening from the staff and the skills to provide adequate information. Clinical Implications: Increased understanding of patients subjected to coercive measures can give nurses the opportunity to strengthen the patients’ sense of coherence when exposed to coercive measures, by increasing their comprehensibility, manageability and meaningfulness.  Keywords: SOC, coercive measures, patient experience, psychiatric care &amp; literature review

Bakgrund: Bakgrunden visar att det behövs ett större fokus på att stödja patienten att finna en mening i tillvaron och att acceptera livet så som det är och utifrån den insikten gå vidare mot nya mål. Forskning visar på att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som leder till en ökad risk att dö i förtid. Det framkommer att strävan efter att få uppleva mening i tillvaron, gemenskap och självständighet är viktigt och avgörande för upplevelsen av hälsa. Det framkommer att alla människor kan utvecklas och har en potential som vi kan ta till vara på. Inflytanden och delaktighet är avgörande för en god vård och patienter vill känna att de kan påverka och forma sitt eget liv. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor inom psykiatrisk vård stödjer patienter med en psykisk sjukdom att påbörja en förändrande process med sikte mot ett bättre psykiskt mående. Metod: En kvalitativ metod, med intervjuer av fem sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Intervjuerna spelades in och transkriberades. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för analysen. Resultat: Hur sjuksköterskorna arbetar för att stödja patienterna presenteras i tre huvudkategorier: Åtgärder som bygger relationer, Att stärka och rusta patienten, Sjuksköterskan som leder, organiserar och tar beslut. Diskussion: Det är sjuksköterskan som är verktyget inte själva modellen i sig. Att mötas som människor och att bygga relationer som är nyckeln till att kunna hjälpa en annan människa att påbörja en förändringsprocess och hitta nya mål i livet. / Background: Research shows that there is a need for greater focus on supporting the patient to find an meaning in life and to accept life as it is and from that insight move on to new goals. Research also shows that mental ill health is a public health problem that leads to an increased risk of dying prematurely. It appears that the search for meaning in life, belonging and independence is important and crucial to the health experience. It appears that all people can develop and have a potential that can be made the most of. Influence and participation are crucial for good care and patients want to feel that they can influence and shape their own lives. Aim: The purpose was to describe how nurses in psychiatric care support patients with mental illness to begin a changing process with a view to a better mental well-being. Method: A qualitative method, with interviews of five nurses in psychiatric care. The interviews were recorded and transcribed. A qualitative content analysis with inductive approach was used for the analysis. Results: How nurses work to support patients is presented in three main categories: Relationship-building actions, Strengthening and fortifying the patient, The nurse as a leader, organizing and making decisions. Discussion: It is the nurse that is the tool, not the model itself. To meet as human beings as well as to build relationships that are the key to helping another person begin a change process and find new goals in life.

Hot och våld är vanligt förekommande inom psykiatrisk slutenvård och utgör ett betydande problem både för patienter som vårdas och för de sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk verksamhet. Det finns ett ansvar hos sjuksköterskor inom psykiatrisk vård att hantera situationer med patienter där inslag av hot och direkt våld är en realitet utan att tillfoga patienten onödigt lidande. Det krävs kunskap och erfarenhet men också en förståelse inför patientens situation och egna upplevelser. Forskning som rör arbetsmiljön inom psykiatrisk slutenvård visar på att förekomst av hot och våld kan innebära relativa arbetsmiljöproblem för de sjuksköterskor som arbetar där. Detta kan resultera i psykosociala problem och med minskad arbetsglädje som följd. Känslor av skuld och självanklagelser drabbar ofta dem som möter hot och våld i sitt arbete. När sjuksköterskor känner bristande förmåga att klara av sitt arbete på grund av hot och våld kan känslan av misslyckande i sin yrkesroll påverka möjligheten till genuina möten med patienter. Denna studie syftar till att försöka beskriva sjuksköterskors upplevelser av ett hotfullt möte mellan dem och patienter. Data har insamlats genom kvalitativa intervjuer. Analysen har gjorts utifrån en innehållsanalys. Försökspersonerna har alla en specialistutbildning i psykiatri och alla arbetar på en allmänpsykiatrisk klinik. Resultatet visar på att sjuksköterskor som har förmågan att visa omtanke och respekt och att kunna vara närvarande under den hotfulla situationen har störst möjlighet att nå fram till patienten. När sjuksköterskorna känner som mest rädsla och osäkerhet har de en tendens att bli som mest påtvingande i sin attityd gentemot patienten. Det hotfulla mötet hotar den betydelsefulla relationen mellan patient och sjuksköterska där sjusköterskan har den svåra uppgiften att få till stånd en dialog som präglas av respekt och närvaro gentemot patienten trots att mötet kan utvecklas till en våldsam situation. En slutsats av studien är att en rädd och osäker sjuksköterska har minskad förmåga att erbjuda en genuin och rak kontakt gentemot patienten. Den andra slutsatsen är att möjligheten att förhindra en hotfull situation är som störst innan ett möte övergår i en hotfull situation mellan en patient och en sjuksköterska. / Threats and violence are common in psychiatric care and are a significant problem for both patients who are under treatment and for the nurses who work within the psychiatric healthcare. The nurses within the psychiatric healthcare has a responsibility to handle the situations with patients were elements of threat and violence are a reality without inflicting unnecessary suffering. It requires knowledge and experience but also an understanding for the patients situation and previous experiences. Research that concerns working environment within the psychiatric care shows that occurrence of threat and violence may result in working environmental problems for the nurses. The consequences that may occur among the nurses are psycho social problems with a result of demised work pleasure. Nurses who face threat and violence at their jobs has often feelings of guilt and self accusations. The feelings of failure affect the possibility of a genuine contact with the patient when nurses feel a lack of ability of coping with their jobs. This study is aimed to try to describe psychiatric nurses’ experiences of threatening meetings between them and patients. Data has been collected through qualitative interviews. The analysis has been done on the basis of a content analysis. All the subjects of the interviews have a specialist education within psychiatric care and works on a psychiatric clinic. The result shows that nurses who have the ability to show care and respect and also being able to be present in threatful situations have the best possibility to achieve a genuine dialog with the patient. When nurses are feeling fear and insecurity at its most they tend to be even more forced in their attitude against the patient. The threatful meeting threatens the important relation between the patient and the nurse who has the difficult task to achieve the dialog which is based on respect and presence towards the patient despite the fact that the meeting can evolve into a threat full meeting. One conclusion of the study is that a frightened and insecure nurse has a diminished capability to offer a genuine contact with the patient. The second conclusion is that the best possibility to prevent a threatful situation is before a meeting turns into a threatful situation between the patient and the nurse.