• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 129
  • 1
  • Tagged with
  • 130
  • 130
  • 84
  • 80
  • 71
  • 71
  • 27
  • 23
  • 23
  • 21
  • 19
  • 18
  • 18
  • 16
  • 16
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman inom sluten psykiatrisk vård / Nurses experiences of ethical dilemmas in closed psychiatric care

Blomberg, Anders, Stefaniak, Sonya January 2013 (has links)
Bakgrund: All sjukvård som bedrivs i Sverige är frivillig, även den psykiatriska vården. Dock kan vården ibland ske med tvångslagar mot patienters vilja. När sjuksköterskan begränsar en patients autonomi i form av tvångsåtgärder kan det bidra till att sjuksköterskan upplever det etiskt jobbigt även om syftet är att göra gott för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvingande åtgärder mot patienter med psykossjukdom inom psykiatrisk slutenvård, ur ett etiskt perspektiv. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades av författarna. Utifrån analysen kunde kategorier skapas utifrån de fynd författarna fann i flera av artiklarna. Resultat: Vid utförandet av tvångsåtgärder upplevde sjuksköterskor etiska dilemman. Genom relation, ändamål och reflektion upplevde sjuksköterskorna att patienternas autonomi kunde respekteras och behandlas bättre. Diskussion: Med grunden i kategorierna från resultatet diskuterades de etiska upplevelserna av att utföra tvingande åtgärder. Ett centralt begrepp som kunde beskriva förhållandet mellan sjuksköterska och patient var paternalism. Lagarna HSL och LPT diskuterades och ställdes i konflikt mot varandra. / Background: All medical care performed in Sweden is optional, even in the psychiatric care. Although the care can sometimes be coercive by law and therefore against the patients will. When the nurse limits the autonomy of a patient by coercive measures the nurse may experience it as it ethically difficult even if it is for the best interest of the patient. Purpose: The purpose of the literature study is to highlight nurses experiences when performing coercive measures against patients with psycothic diseases in psychiatric closed care, from an ethical perspective. Method: A literature study with ten qualitative studies was processed and analyzed by the authors. From the analysis the authors were able to make categories out from the finds in most of the articles. Result: When performing coercive measures the nurses experienced ethical dilemmas. By relation, purpose and reflection the nurses experienced that the autonomy of the patients could be respected and treated better. Discussion: By using the categories from the result as a basis the ethical experiences of performing coercive measures were discussed. A main concept that described the relationship between nurse and patient was paternalism. The HSL and LPT- laws were discussed and put in conflict against eachother.
52

Psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av samarbete med närstående i psykiatrisk vård / Psychiatric nurses experiences of collaboration with family members to psychiatric patients

Naraha, Mio, Lönqvist, Pia January 2018 (has links)
Närstående betraktas tillsammans med patienten att vara experter i patienternas livsomständigheter. Ett gott samarbete mellan psykiatrisjuksköterskan och närstående kan innebära flera fördelar för patienters mående. För att uppnå förbättrad samarbete med närstående är det av betydelse att få ta del av psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av samarbete med närstående. Syfte: Syftet med pilotstudien var att belysa psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av samarbete med närstående i psykiatrisk vård. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Data baseras på fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor utifrån öppna frågor. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i kategorierna: Möjligheter till samarbete, Ett väl fungerande samarbete och Utmaning till samarbete. Konklusion: Psykiatrisjuksköterskorna hade intresse för samarbete med närstående i psykiatrisk vård. Samarbete sågs som positivt i patientarbetet men var inte alltid möjligt att praktisera. Samarbete upplevdes underlätta patientarbetet och leda till förbättrad relation mellan närstående och patienten. Det fanns flera svårigheter som utgjordes som hinder till samarbete. För kvalitétsbättring krävs att verksamheten ger stöd i kompetenshöjning och har ett förhållningssätt som är riktad till samarbete med närstående. Resultatet kan ha betydelse i förbättringssyfte för att utveckla ett fungerande samarbete med närstående till patienter i den psykiatriska vården. / Family members and next of kin are a central and natural partner who, together with the patient, constitutes the most important experts in their life circumstances. Collaboration with family members may include prevention of illness, acceleration of recovery, shorter care time and fewer incisions for the relative with mental illness. Only a few studies describe the professionals´ perspective on collaboration with family members. Aim: The aim of the pilot study was to describe the psychiatric nurse's experiences of collaboration with family members in psychiatric care. Method: The study has a qualitative approach and data was based on four interviews with psychiatric nurses based on open questions. Data has been analyzed with qualitative content analysis. Result: The study resulted in the categories: Opportunities for collaboration, Experiences of working collaboration and Experiences of challenge for collaboration. Conclusion: Psychiatric nurses had an interest in collaboration with family members in psychiatric care. Collaboration was considered positive in patient work but was not always possible to practice. Collaboration was found to facilitate patient work and lead to improved relationships between family members and patient. There were several difficulties that constituted interference to collaboration. It requires that the psychiatric care unit provide support in raising competence and has an attitude aimed at collaboration with family members for quality improvement. The result may be important for improvement purposes in order to develop effective collaborative relationships with family members in psychiatric care.
53

DRG inom psykiatrisk vård : En studie av två landstings motiv till att tillämpa respektive inte tillämpa DRG inom psykiatrisk vård

Lindberg, Linnea, Myrskog, Hanna, Bäckegren, Filippa January 2018 (has links)
Bakgrund och problem: För närvarande tillämpar Landstinget i Värmland och Region Kronoberg olika ersättningssystem för samma vårdinsatser och således bedrivs landstingen under olika förutsättningar vilket i sin tur medför olika konsekvenser. Ett av de vanligaste ersättningssystemen inom hälso- och sjukvård är Diagnosrelaterade grupper (DRG), men det tycks råda stor oenighet om huruvida systemet ska användas inom psykiatrisk vård eller ej. Med anledning av detta är det angeläget att undersöka och identifiera landstingens motiv till att tillämpa respektive inte tillämpa DRG inom psykiatrisk vård. Tidigare studier om DRG fokuserar framförallt på hur systemet passar ett specifikt sjukhus eller landsting. Vi finner därmed en kunskapslucka i forskning vad gäller ett landstings motiv för respektive motiv mot att tillämpa DRG inom den psykiatriska vården.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att förstå och jämföra motiven till varför Landstinget i Värmland valt att tillämpa och varför Region Kronoberg valt att inte tillämpa DRG inom psykiatrisk vård. På så vis bidrar uppsatsen till en förståelse för vilka faktorer som kan beaktas vid valet att tillämpa alternativt inte tillämpa DRG.   Metod: Grunden för denna studie är av kvalitativ karaktär med en komparativ design. Det empiriska materialet baseras på semistrukturerade intervjuer med representanter från de två studerade landstingen samt från Socialstyrelsen som förvaltar DRG-systemet.   Slutsats: Landstinget i Värmlands huvudsakliga motiv för att tillämpa DRG inom psykiatrisk vård är att de värdesätter ett gemensamt system för hela landstinget med ett enhetligt mått vilket bidrar till enkelhet. Region Kronobergs motiv mot att tillämpa DRG inom psykiatrisk vård är att de anser att DRG som ersättningssystem inte motsvarar genomsnittskostnaden, det vill säga DRG-ersättningen, tillräckligt bra för att ersätta enstaka vårdtillfällen. Landstinget i Värmlands och Region Kronobergs motiv för respektive mot en DRG-tillämpning inom psykiatrin har sin utgångspunkt i att landstingen beaktar olika aspekter. Valet att tillämpa DRG, inom ett eller flera användningsområden, alternativt inte tillämpa DRG alls beror således på vilka aspekter landstingen lägger störst vikt vid.
54

Patienters upplevelser av tvångsvård : En litteraturstudie / Patients’ experiences of involuntary treatment : A litteraturestudy

Izgi, Gamze January 2018 (has links)
Bakgrund: All vård och behandling bör tillämpas med respekt för patientens autonomi och integritet. Patienter med en allvarlig psykisk störning tvångsvårdas efter stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård. Tvångsvård kan begränsa patienters delaktighet och självbestämmande då de inte längre kan vara lika självständiga. Detta kan då leda till en maktposition och ett stort ansvar för vårdpersonalen. Tvångsvård kan även skapa ett lidande för patienterna. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård. Metod: Litteraturöversikt enligt Friberg innebär att relevanta artiklar har sökts och hittats. De sökorden som valts är: coercive treatment, coercive care, coercive measures, compulsory treatment, psychiatric care, involuntary treatment, experiences, qualitative, forensic care, coercion och patient. Nio artiklar har använts. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete, PubMed och PsycINFO. Resultat: Patienterna upplevde tvångsvård som både positivt och negativt. Patienterna beskrev att upplevelsen av tvångsvård berodde på vårdpersonalens bemötande mot patienterna. Patienterna upplevde att tvångsvården var som att förlora autonomin och integriteten, att det var brist på information, att de blev/inte blev värdigt bemötta och att det var brist på respekt från vårdpersonalen. Diskussion: I diskussionen lyfts Phil Barkers teori om tidvattenmodellen då den användes som teoretisk utgångspunkt. Barkers beskriver att sjuksköterskans uppgift är att öka patientens delaktighet och återhämtning samt förbereda de till att bli självständiga individer i samhället. Resultatet till litteraturöversikten visade att patienterna upplevde tvångsvård som en kränkning mot deras autonomi. Detta stämmer överens med Barkers teori där det är viktigt att respektera patienters behov och önskningar för att förstärka autonomin. / Background: All care and treatment should be applied in accordance with the patient's autonomy and integrity. Patients with a serious mental disorder are forced to receive compulsion under the law on psychiatric care. Involuntary treatment can limit patients' involvement and autonomy as they can no longer be as independent. This can then lead to a position of power and a major responsibility for healthcare professionals. Involuntary treatment can also lead to suffering for patients. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of involuntary treatment. Method: Literature review according to Friberg which means that relevant articles have been sought and found. The keywords chosen are: coercive treatment, coercive care, coercive measures, compulsory treatment, psychiatric care, involuntary treatment, experiences, qualitative, forensic care, coercion and patient. Nine qualitative studies have been used. The studies retrieved from databases as CINAHL Complete, PubMed and PsycINFO. Results: Patients experienced compulsive care as both positive and negative. Patients described that the perception of compulsive care was due to the care staff's response to patients. Patients felt that involuntary treatment was like losing their own autonomy and integrity, it was lack of information and they experienced not being enough dignified. Patients also experienced lack of respect from the healthcare professionals. Discussion: Phil Barker's theory about the tidal model was used as a theoretical frame of reference. Barker describes that nurse's task is to increase patient participation and recovery and prepare them to become independent individuals in society. The result of the literature review showed that some patients experienced involuntary treatment as a violation of their autonomy. This is in line with Barker's theory where it is important to respect the needs and desires of patients to increase their autonomy.
55

Patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård : En litteraturöversikt / Patients’ experience regarding compulsory psychiatric care : A literature review

Berner, Johannes, Munnukka, Karolina January 2017 (has links)
Bakgrund: Flera tusen personer vårdas varje år enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Tvångsvård får endast utföras om patienten lider av allvarligpsykisk störning, motsätter sig vård och har ett oundvikligt behov av vårdsom endast kan tillgodoses på en sluten psykiatrisk avdelning. Patientersom lider av allvarliga psykotiska tillstånd, depressioner med suicidtankareller har andra allvarliga psykiska funktionsnedsättningar kan vara i behov av tvångsvård. Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Metod: Litteraturöversikt av 12 kvalitativa studier publicerade mellan år 2001–2015 är hämtade från databaserna CINAHL Complete, PubMed och psycINFO. Artiklarna analyserades sedan i enlighet med Fribergsmetodbeskrivning (2012) för att identifiera likheter och skillnader och kategoriserades slutligen i fem teman vilka var; Att bli informerad, Att varadelaktig, Att bli sedd och respekterad som människa, Att behålla integritetoch autonomi, Den egna synen på tvångsvård som behandling. Resultat: Patienter upplevde brist på information och delaktighet i sin vård.Upplevelser av vårdpersonal som utnyttjade sin maktposition, var ignorantoch visade en brist på kompetens. Patienterna uppgav en viss ambivalensgällande om tvångsvården hade varit nödvändig eller inte. Diskussion: Metoddiskussionen koncentreras runt styrkor och svagheter i urvalet avartiklar samt till tematiseringsprocessen. I resultatdiskussion så diskuteraspatienternas upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad och bemötande.Vidare diskuteras vad som kan påverka dessa variabler och på vilket sätt dessa påverkar patienten. Detta anknyts till Erikssons (1994) teori omlidande. / Background: Several thousands of people are treated each year in accordance to the Swedish law regarding compulsory psychiatric care, lag om psykiatrisktvångsvård (LPT). Compulsory psychiatric care can only be applied if thepatient is suffering from a severe psychiatric condition, is opposing careand has an unavoidable need of care that only can be given in a lockedpsychiatric ward. Patients’ suffering from severe psychotic conditions,depressions with suicidal thoughts or other severe psychiatric disabilitiesmay be in need of coercive care. Aim: To describe adult patients’ experiences of compulsory psychiatric care. Method: Literature review of 12 qualitative studies published between the years of2001–2015 and was gathered from databases CINAHL Complete, PubMed and psycINFO. The studies were analyzed in accordance with Friberg’s description of method (2012) to identify similarities anddifferences and the data was then categorized into five different themeswhich were; To be informed, To be participating, To be seen andrespected as a human being, To keep ones integrity and autonomy, Theown view on compulsory psychiatric care as treatment. Results: Patients experienced a lack of information and a lack of involvement intheir own care. Experiences of staff abusing their position of powertowards the patients, acting ignorant and showing a lack of competence.Patients were ambivalent towards the necessity of coercive care. Discussion: The strengths and weaknesses of the method is discussed and thediscussion is mainly centred around the sampling of articles and the thematization process. The patients' experiences of nursing activities andtreatment are discussed. Furthermore, what could have an impact ontheese variables and what impact theese variables might have on thepatients is discussed. This is discussed in relation to Eriksson’s (1994) theory on suffering from care.
56

Socialarbetares status inom psykiatrisk vård - ett konstrueratfenomen?En diskursanalys

Bergqvist, Cajsa, Lindholm, Petra January 2017 (has links)
Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur socialarbetare inom psykiatrisk vårdframställs i forskning avseende status, anspråk och kompetens. Elva vetenskapliga artiklar harinsamlats med hjälp av systematisk litteratursökning. Dessa har sedan analyserats med hjälpav diskursanalys med fokus på konstruerandet av fenomen och sanningsanspråk. Dessutomkommer maktaspekter avseende vilka som har status och den legitima kunskapen att användaspråk, likaså att vara en analytisk utgångspunkt. Studiens slutsatser är att det råder en likartaddiskurs i forskning kring fenomenet med att socialarbetare inom psykiatriska vården inteanses ha status eller få erkännande för sin kompetens. Vidare kan vi konstatera att forskareinom socialt arbete som disciplin för denna likartade diskurs på grund av både tidigare ochaktuella socialpolitiska kontexter. Forskare står högt upp i en hierarkisk statusordning samthar legitim kunskap vilket ger dem möjligheten att konstruera sanningar i texter. Studien visardärmed vikten av att analysera forskning inom socialt arbete genom diskursanalys för attsocialt arbete som akademisk disciplin ska kunna utvecklas.
57

Patienters upplevelser av vården på psykiatriska vårdavdelningar : en litteraturöversikt / Inpatients' experiences of care in psychiatric care units : a litterature review

Selam Hail, Lillet, Lembrin, Annika January 2017 (has links)
Bakgrund: Inom psykiatrisk vård är det viktigt att respektera patientens personliga förväntningar och mål för att uppnå goda behandlingsresultat och för att patienterna ska känna sig tillfreds med den vård de erhåller. Sjuksköterskan bör underlätta för patienter att kommunicera om sina besvär, stödja patienten att analysera destruktivt beteende, stödja patienten att skapa en normal daglig livsföring samt främja patientens integritet och egenvård. Trots detta upplever inte patienterna att detta uppfylls alla gånger. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka patienter med psykisk ohälsa med fokus på deras upplevelser av vården på psykiatriska vårdavdelningar.  Metod: I denna litteraturöversikt har författarna använt tio vetenskapliga artiklar för att besvara syftet. Dessa har granskats för att förstå skillnader och likheter och sedan delats in i teman. Resultat: Tre teman och tre underteman påvisades i denna litteraturöversikt. Ett tema var patienters upplevelser av att bli eller inte bli behandlad med respekt med undertemana patienters upplevelser av stigmatisering samt patienters upplevelser av vårdande miljö. Det andra temat var upplevelser av personalens förhållningssätt med undertemat patienters upplevelser av vårdande relationer. Det tredje och sista temat var patienters upplevelser av trygghet. Diskussion: I diskussionen diskuterar författarna patienters upplevelser på psykiatriska vårdavdelningar samt hur dessa påverkar dem. Författarna kom fram till fyra områden; patienters upplevelser av maktlöshet vid stigmatisering, vårdandets och miljöns påverkan på känslor av trygghet, självbestämmandets betydelse samt betydelsen av delaktighet. Dessa områden diskuterades och jämfördes med befintlig forskning och knöts an till Phil Barkers tidvattenmodell. / Background: In psychiatric care, it is important to respect the patients’ personal expectations and goals in order to achieve good treatment outcomes and to make patients feel satisfied with the care. The nurse should help patients to communicate about their inconveniences, support the patient to analyze destructive behaviors, support the patient to create a normal daily life routine and promote patients’ integrity and self-care. However, patients do not experience this in psychiatric care. Aim: The aim of this literature review was to explore patients with mental illness focusing on their experiences of care in psychiatric care units. Method: In this literature review the authors used ten scientific papers to answer the aim of the review. These articles have been examined to understand differences and similarities and then the authors performed a thematic analysis. Results: Three themes and three subthemes were identified in this literature review. The first theme was patients’ experiences of being or not being treated with respect with the associated subthemes patients’ experiences of stigmatization and patients’ experiences of the health care environment. The second theme was the experience of the staff's attitude with the associated subtheme patients’ experiences of caring relationship. The third and last theme was patients’ experiences of safety. Discussion: The authors discussed patients' experiences in psychiatric care units and how these experiences affect the patients. The discussion emphasized four areas; patients experiences of powerlessness in stigmatization, the healthcare’s and the environment's impact on feelings of safety, the importance of self-determination and the importance of participation. These areas were discussed and compared to existing research and also linked to Phil Barker's tidal model.
58

Problematiska individer eller ett problematiskt system? : En analys av politiska partiers framställningar av problem kring psykisk ohälsa, vård och stödinsatser / Problematic individuals or a problematic system? : An analysis of how swedish political parties present problems related to mental illness, psychiatric care and health measures

Norman Dömstedt, Johanna January 2021 (has links)
Psykisk ohälsa orsakar ofta ett stort lidande för både drabbade individer och deras närstående. Hur politiker sätter ramar och fördelar resurser påverkar i hög grad hur vård, behandling och stödinsatser fungerar i praktiken. Politiska formuleringar och framställningar av olika aspekter rörande psykisk ohälsa påverkar även allmänhetens syn, attityder och inställningar. Syftet för denna studie är att undersöka hur de politiskapartierna Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna förhåller sig till och framställer frågor kring psykisk ohälsa, vård och stödinsatser och vilka potentiella effekter det för med sig. Detta ställs även i relation till vad tidigare forskning och kartläggningar har kommit fram till. En textanalys av vad partierna själva skrivit på sina hemsidor och i valmanifesten från 2018 har genomförts och som analysverktyg har Carol Bacchis diskursanalytiska “What's the problem represented tobe” - ansats använts. Studien visar på likheter mellan partierna som en betoning på barn och unga och långa vårdköer inom psykiatrin. I Sverigedemokraterna och Moderaternas framställningar görs invandrare och nyanlända till en belastning på välfärdssystemet. Moderaternas främsta betoning ligger på sjukfrånvaro till följd av psykisk ohälsa och dess kostnader medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet talar om psykisk ohälsa i termer av ekonomisk jämlikhet och ojämlikhet ligger. Partiernas framställningar ochpolitik för med sig olika effekter som riskerar att bidra till bland annat diskriminering och stigmatisering och potentiellt även en ökad psykisk ohälsa. Brister i dagens system som kartläggningar visar på handlar till stor del om samverkan mellan olika vårdgivare och ansvarsfördelning mellan landsting och kommuner, vilket ges ett begränsat utrymme i partiernas framställningar.
59

Se bortom min sjukdom och låt mig bli hörd : En systematisk litteraturstudie om barns och unga vuxnas upplevelser av att vårdas för anorexi / Look beyond my illness and let me be heard : A systematic literature study about children’s and young adults’ experiences of being treated for anorexia

Knutsson, Astrid, Nyeland, Anette January 2021 (has links)
Bakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig ätstörning som orsakar lidande för såväl patienten som dennes familj. Det är den psykiatriska sjukdom som har den högsta dödligheten. Flera försök har gjorts att beskriva orsaker och effektiva behandlingsmetoder. Insjuknandet sker ofta under tonåren och det finns bristfällig kunskap om vad dessa patienter tycker är hjälpsamt i behandlingen. Denna studie syftar till att beskriva barns och unga vuxnas erfarenheter av att vårdas för anorexi. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och metasyntes som metod. Tio artiklar inkluderades och analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman; möt mig där jag är, hjälp mig se det viktiga i livet och bemöt mig med respekt. Deltagarna beskrev ett behov av psykologiskt stöd och att bli sedda som individer, hur relationer var viktiga samt att vårdpersonalens bemötande hade betydelse. Slutsats: Berättelserna visar att patienter med anorexi upplever vården som hjälpsam när de involveras i beslutsfattande, möts som individer och med genuin respekt. Ett personcentrerat förhållningssätt bör implementeras för att ge den vård som dem behöver för att tillfriskna. / Background: Anorexia nervosa is a severe eating disorder that causes suffering for the patients as well as their families. It is the psychiatric disease that has the highest mortality rates. Several attempts have been made to describe its causes and effective treatment. Anorexia often begins in adolescence, and little is known about what these patients view as helpful in their treatment. This study aims to describe children’s and young adults’ experiences of being treated for anorexia.Method: A systematic literature study was made with a qualitative approach and metasynthesis. Ten articles were included and analyzed through content analysis.Results: The analysis resulted in three superior themes; meet me where I am, help me see the important things in life and treat me with respect. Participants described a need for psychological support and to be seen as individuals, that relationships were important as well as the caregiver’s treatment.Conclusion: The narratives showed that patients with anorexia experienced the care as helpful when they got to be involved in decision making, were seen as individuals, and met with genuine respect. A person-centered approach should be implemented to give the care they need to recover.Keywords: Anorexia Nervosa, Adolescent, Young Adult, Mental Health Services, Patient experience
60

Det handlar om att släcka småbränder : Sjuksköterskans erfarenheter av att använda omvårdnadsåtgärder för att minska tvångsåtgärder inom den rättspsykiatriska vården

Welin, Lina, Forsberg, Ellen January 2021 (has links)
Abstrakt Bakgrund: Inom den rättspsykiatriska vården förekommer tvångsåtgärder, som av sin natur anses problematiska och kan leda till lidande för både patienten och vårdpersonal. Det är därav av viktigt att diskutera och reflektera över hur, när och varför tvångsåtgärder används för att minska antalet tvångsåtgärder. Vidare är det av intresse att undersöka hur sjuksköterskan kan använda sig av förebyggande omvårdnadsåtgärder och god vård för att minska användandet av tvångsåtgärder.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att använda omvårdnadsåtgärder för att minska tvångsåtgärder inom den rättspsykiatrisk vården. Metod: En kvalitativ metodologi har valts för studien. Fem intervjuer genomfördes på en rättspsykiatrisk klinik i Sverige. Sjuksköterskor inom rättspsykiatrin intervjuades. Intervjuerna analyserades via manifest innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras utifrån fyra kategorier. Ett vårdande system, Aktivitet för patienten, Kommunikationens roll och Bemötandets betydelse. Sjuksköterskan beskriver kategorier som betydande i arbetet mot en minskning av tvångsåtgärder inom den rättspsykiatriska vården.  Slutsats: Situationen inom rättspsykiatrin är svårhanterlig på grund av sin komplexitet. För sjuksköterskan handlar det ofta om att ”släcka småbränder” för att behålla lugnet på avdelningen. God kommunikation och bra bemötande kan generera en minskning av tvångsåtgärder. Försvårande faktorer finns och handlar huvudsakligen om grundsjukdomens karaktär och grad, samt ett felaktigt bemötande eller bristande kommunikation.

Page generated in 0.0849 seconds