Vårt syfte med denna studie är att belysa de verktyg som kan erfordras för att enhetschefer ska kunna förmedla sitt ledarskap till sina medarbetare. Detta på grund av att medarbetarna inom kommunen inte är helt belåtna med ledarskapet från kommun eller sina chefer, vilket framgår i den medarbetarundersökning som genomfördes 2014 av kommunen. I samma medarbetarundersökning framkom det likaså att sjukskrivningar bland medarbetarna i kommunen kan beror på ledarskapet. Därför har vi valt att undersöka en del av kommunens enhetschefer och hur de ser på sitt eget ledarskap samt vad de kan göra för att få sina medarbetare att må bättre och förebygga sjukskrivningar. Då tiden inte fanns till att undersöka alla enhetschefer inom den valda kommunen, valdes vård och omsorgsförvaltningens enhetschefer ut för vår egen enkätundersökning. Resultatet av vår enkätundersökning utföll sig på så sätt att enhetscheferna erfordrar mer tid att ägna sig åt sina medarbetare och att administrativt stöd fordras för att underlätta enhetschefernas arbetsmiljö. Om enhetscheferna erhåller mer tid till att spendera med sina medarbetare kan det skapa ett starkare psykologiskt band emellan dem, vilket gör att tilliten från medarbetarna till enhetscheferna stärks. När tilliten stärks vågar medarbetarna vända sig till sina enhetschefer för att berätta hur de mår. Genom att plocka bort de administrativa uppgifterna och i stället ge dem till en assistent får enhetscheferna mer tid till att spendera med sin personal och utifrån detta kan de eventuellt få en översikt av hur verksamheten fungerar. Översikten gör att de kan fatta bättre strategiska beslut för deras verksamhet och medarbetare. / Our purpose with this study is to highlight the tools that may be required for the unit managers that they should be able to convey their leadership to their employees. This is due to the employees of the municipality are not completely satisfied with the leadership of the municipality or its managers, as evidenced in the employee survey conducted in 2014 by the municipality. In the same employee survey revealed also that the sick leave among employees in the municipality can depend on leadership. Therefore we have chosen to examine a part of the municipal unit managers and how they see their own leadership, and what they can do to get their employees to feel better and prevent sickness. When the time was to examine all unit managers within the chosen municipality, was elected the health and care administration unit managers out for our own survey. The results of our survey precipitated itself so that unit managers require more time to devote themselves to its employees and administrative support necessary to facilitate the unit managers. If the unit managers will receive more time to spend with their employees, it can create strong psychological ties between them, allowing the trust from employees to the unit managers will be strengthened. When trust is strengthened dare employees turn to their unit managers to tell how they feel. By picking out the administrative tasks and instead give them to an assistant, unit managers get more time to spend with his staff and from this they could possibly get an overview of how the business works. The overview enables them to make better strategic decisions for their business and employees.

Background: Sexual harassment is defined as an act alluding to sex and that is unwelcome by the person towards whom the action is directed. It is an illegal action that risks violating and harming a person’s dignity. The problem can be found in the field of healthcare and amounts to precariousness in the work environment that affects the health of the nurse as well as the quality of the care. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of sexual harassment in the workplace. Method: The authors have carried out a literature review and identified and analyzed the knowledge prevalent in the paper's specific area of study. Twelve scientific articles function as the fundament for this paper: seven of a qualitative, three of a quantitative and two of a both qualitative and quantitative study design. Results: The overview of accessible literature resulted in three main categories with two and three subcategories. In the main category titled Descriptions of sexual harassment, with the subcategories Different appearances and The perpetrator, there is a description of the nurses' impressions of the perpetrator as well as the way sexual harassment are expressed. In the second main category, titled The effects of sexual harassment with the subcategories Feelings, Action and strategies and Consequences, the nurses' reactions to sexual harassment both during and after the event are described. In the third main category Explanations, with the subcategories Definition and boundaries and Interpretation, what the nurses perceive as sexual harassment and how they understand what has occurred are described. Discussion: The result is discussed from the standpoint of the different coping strategies that presented themselves. Possible explanations and solutions of the problem as well as consequences are discussed. / Bakgrund: Sexuella trakasserier är en handling eller yttrande som anspelar på sex och är oönskat av den som utsätts. Det är ett olagligt beteende som riskerar att kränka och skada en människas värdighet. Problemet förekommer inom vård och omsorg och utgör en risk i arbetsmiljön som påverkar såväl sjuksköterskans hälsa som vårdens kvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod: Författarna har genomfört en litteraturöversikt vilket betyder att kunskap inom ett specifikt område har identifierats och analyserats. Tolv vetenskapliga artiklar ligger till grund för detta arbete. Sju av kvalitativ, tre av kvantitativ samt två av mixad design. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudkategorier med två eller tre underkategorier. I huvudkategorin Beskrivningar av sexuella trakasserier med underkategorierna Olika uttryck och Förövaren beskrivs sjuksköterskornas uppfattning om förövaren samt hur sexuella trakasserier tar sig uttryck. I huvudkategorin Effekterna av sexuella trakasserier med underkategorierna Känslor, Agerande och strategier samt Konsekvenser beskrivs hur sjuksköterskorna reagerar på sexuella trakasserier, under och efter händelsen. I huvudkategorin Förklaringar med underkategorierna Definition och gränsdragning och Tolkning beskrivs vad sjuksköterskorna uppfattar som sexuella trakasserier samt hur de förstår det som inträffat. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån olika copingstrategier som framkom. Tänkbara förklaringar till och lösningar på problemet samt konsekvenser för såväl sjuksköterskans hälsa som vårdens kvalitet diskuteras.

Samverkan mellan föräldrar och skola har troligen förekommit så länge det har funnits utbildning för unga, om än i olika hög utsträckning och med olika utgångspunkter. Utifrån de senaste 80 årens syn på hur och varför lärare och föräldrar ska samverka, beskrivs den nuvarande strukturen för samverkan mellan skola och hem utifrån kritisk realism och Erikssons (2004) principer för samverkan mellan skola och hem. I studien intervjuas fem legitimerade lärare som är verksamma på högstadiet om sina kontakter med föräldrar. Intervjuerna analyseras teoretiskt utifrån kritisk realism. Utifrån dessa intervjuer kartläggs den nuvarande strukturen för samverkan mellan skola och hem, de mekanismer som påverkar strukturen samt tänkbara effekter som den rådande strukturen har på elevers likvärdighet och lärares psykosociala arbetsmiljö. Resultatet visar att lärare och föräldrar samverkar utifrån olika principer, vilket får konsekvenser i en otydlighet i vad de olika aktörerna kan bestämma över. Otydligheten ger utrymme för brister i elevers likvärdighet och påverkar lärares psykosociala arbetsmiljö. För skolledare, lärare och andra verksamma inom skolans värld är det av vikt att förstå vilka mekanismer som påverkar lärare när de samverkar med vårdnadshavare. För lärare kan det underlätta de olika beslut som direkt och indirekt rör elevers likvärdighet. Skolledare behöver förstå vad lärare har att hantera, för att kunna göra skolan till en eftertraktad arbetsplats, dit fler människor söker sig. / Interaction between parents and school has probably existed as long as there has been education for young people, albeit to different extent and with different starting points. Based on the past 80 years’ view on how and why teachers and parents should co-operate, the present structure for interaction between school and home is described based on critical realism and Eriksson’s (2004) principles for interaction between school and home. In the study, five qualified teachers working in upper secondary school are interviewed regarding their contacts with parents. The interviews are theoretically analyzed based on critical realism. Based on these interviews the current structure for interaction between school and home, the mechanisms affecting the structure and plausible effects which the current structure has on the equivalence of students and psycho-social work environment of teachers are mapped out. The results show that teachers and parents interact based on different principles, which results in lack of clarity regarding what the different participants can decide. This lack of clarity may lead to shortcomings regarding the equality of students and the psycho-social work environment of teachers. It is important that principals, teachers and others working in schools understand which mechanisms affect teachers when they interact with parents. For teachers, it may make it easier to make decisions which directly and indirectly involve the equivalence of students. Principals need to understand what teachers have to face in order to make the school a desirable workplace, to which more people are attracted.

Syftet med studien är att undersöka huruvida kommunikationen mellan medarbetare på en psykiatrisk intensivvårdsavdelning kan fungera som ett förebyggande verktyg för medarbetarnas upplevda psykosociala arbetsmiljö. Studien är genomförd med en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju medarbetare på en psykiatriska intensivvårdsavdelning. Empirin har tolkats genom en hermeneutisk ansats. Resultatet av studien visar att den interna kommunikationen mellan medarbetarna har en stor inverkan för den upplevda arbetsmiljön. På grund av den studerade avdelningens stundtals påfrestande och stressiga arbetssituation var de faktorer som påtalades som viktigast för att må bra på arbetet sammanhållning, förtroende, öppen kommunikation och humor. Dessa framkommer genom studien vara kommunikativa verktyg som går att arbeta förebyggande för att främja välmående på arbetsplatsen. / The aim of this study is to examine how communication between co-workers in a psychiatric intensive care unit can function as a preventive tool on the co-workers perceived work environment. The study is conducted through the use of a qualitative method. The result stems from semi-structured interviews with seven co-workers in the psychiatric intensive care unit. The result has been interpreted trough a hermeneutic approach. The empirical data of the study shows that the internal communication between the co-workers has a big impact on the perceived work environment. Due to the sometimes tough and stressful work environment of the care unit, the most distinguishing factors shown to be important for the well-being at the workplace were: group cohesion, trust, open communication and humour. These are through the study found to be communicative tools that can be used in the proactive work to foster the well-being on the workplace.

In a report of the National Board of health and welfare they statethat the chief's role in the health care profession, plays a major role in, among other things, their psychosocial work environment and that communication is carrying for the prerequisite to achieve this. In this paper a qualitative study has been made of how protective services workers feel that their work environment is affected by the power situation in relation to the head. This data has been analyzed based on theories of power, communication and sense of context (SOC). The results show that informants feel that the manager's way of communicating is important partly for sense of context (SOC) of their work, but also that it is dependent on communication for power visible or not. / I en utav Socialstyrelsens rapporter står att läsa att chefskapets betydelse inom vård och omsorgsyrket, spelar en viktig roll för bland annat de anställdas psykosociala arbetsmiljö och att kommunikation är bärande för förutsättningen att lyckas med detta. I denna uppsats har en kvalitativ studie gjorts om hur omsorgspersonal upplever att deras arbetsmiljö påverkas av maktsituationen i relationen till chefen. Dessa data analyseras sedan utifrån teorier om makt, kommunikation och känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visar på att informanterna upplever att chefens sätt att kommunicera är viktigt dels för känslan av sammanhang(KASAM) på sitt arbete , men också att det är beroende av kommunikationen om makten synliggörs eller inte.

Despite the fact that there is no temporary employment in the act of employment protection is it a common form of employment. It’s mainly young adults who receive this form of employment and the employed enter work irregularity when needed. Working in elderly care is associated with many work-related risk for damaging the health. The aim of the study was to explore how temporary employees in home care service experience their psychosocial work environment and how it affects their health. A qualitative method was applied and semi-structured interviews were used to collect data. Seven temporary employees in home care service in a municipality in Sörmland were interviewed. The data was analyzes using a manifest content analysis.  The results showed that the participants think it’s an insecure form of employment where they can’t plan their life or know how much income they will have at the end of the month. They noticed the differences between the regular staff and the temporary employees in the workplace in several ways, e.g. temporary employees do not get the same access to information. The possibility to be able to say no to work was perceived as a positive factor. Although the temporary employees experienced negative aspects of the psychosocial work environment their health did not seem to be affected. Keywords: demand-control-support model, effort-reward model, limited-time employment, public health, psychosocial work environment, temporary employment

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för arbetsmiljön på två HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn i en mindre kommun i norra Sverige och vilka faktorer som präglar den psykosociala arbetsmiljön. Syftet är även att lyfta det viktiga arbete personal och enhetschefer utför gentemot de ensamkommande flyktingbarnen, och det känslomässiga engagemang som uppstår på arbetsplatsen. Studiens resultat baseras på tre semistrukturerande intervjutillfällen, två gruppintervjuer med personal och en parintervju med enhetschefer. Resultatet analyserades utifrån arbetets betydelse, psykosocial arbetsmiljö, krav-kontroll-stöd modellen, gräsrotsbyråkrati och osynligt arbete. I resultatet framkommer det att den psykosociala arbetsmiljön präglas av olika faktorer, som identifieras som dilemman respondenterna måste förhålla sig till; diffusa regelverk, att vara känslomänniska på arbetsplatsen och vad som är den enskilda individens faktiska behov. Dessa dilemman analyseras i relation till krav-kontroll-stöd modellen och osynligt arbete. Slutsatsen visar att genom att uppmärksamma det osynliga arbete som respondenterna utför genereras en större förståelse av vad som utgör en god psykosocial arbetsmiljö

Syftet med denna uppsats var att få mer kunskap om hur chefer arbetar, tänker och reflekterarkring anställdas psykosociala arbetsmiljö. De frågeställningar som användes var: Hur arbetarcheferna i den studerade organisationen för att främja en god psykosocial arbetsmiljö för deanställda? Hur arbetar cheferna i den studerade organisationen för att förebygga de anställdasnegativa stress? Vilka förhållanden i arbetet ingår i den psykosociala arbetsmiljön enligtcheferna i den studerade organisationen?För att besvara dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av intervjueransikte mot ansikte med samtliga elva avdelningschefer, varav fem män och sex kvinnor. Denstuderade organisationen arbetar med finansiella tjänster.Resultatet visar att det finns en varierad bild av vad psykosocial arbetsmiljö är. Tydlighet ochdelaktighet var för samtliga chefer viktiga komponenter i arbetet med att främja en godpsykosocial arbetsmiljö. Den negativa stressen hanterade cheferna relativt likartat genom atttidigt avlasta och omfördela arbete. I diskussionen nämns att det bland cheferna fanns olikauppfattningar om vad psykosocial arbetsmiljö egentligen är, samt olikheter kring hur dearbetade med att främja en god psykosocial arbetsmiljö. Kring begreppet negativ stress fannsdock en mer konkret och samstämmig bild angående hur cheferna bäst förebygger ochminskar de anställdas negativa stress. / The purpose of this study is to gain an understanding of how managers work with theiremployee’s psychosocial work environment. The questions asked are: What are managers inthe studied organization doing actively to positively influence the psychosocial workingenvironment? What are managers in the studied organization doing actively to preventnegative stress? What conditions in the work included in the psychosocial work environmentaccording to the managers in the studied organization?To answer these question, we have applied a qualitative method consisting of face-to-faceinterviews with eleven subjects whereof five male and six female line managers in a FinancialServices company in the private sector.The study shows that there is some ambiguity as to what the definition of the psychosocialworking environment actually is. Clear communications and an inclusive workingenvironment were mentioned as key factors by all managers. In relation to preventingnegative stress, the consensus is that early detection to distribute workloads and tasks at anearly stage to be able to distribute work across the team when required. Our group showedvery differing views on the definition of the subject and applied differing methods andtheories on how to positively influence the psychosocial working environment. The definitionof negative stress is more clear and the opinions are more cohesive in relation to how toprevent and reduce negative stress.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka hinder som finns i företaget X för att hantera och minska den upplevda stressnivån.</p><p>Undersökningsföretaget är ett medelstort företag som ingår i en större koncern. De har under flera år genomfört medarbetarundersökningar och sett att den upplevda stressen ökat bland de anställda. I dagens samhälle ställs allt högre krav på den enskilda individen samtidigt som möjligheterna ökar. Ansvaret för hälsa och prestation vilar på individen och vi finner det intressant att undersöka om organisationens hantering av den upplevda stressnivån påverkas av detta. Enligt tidigare forskning finns det områden på organisationsnivå som orsakar stress och som inte kan lösas av den enskilde individen. Stressminskning kan betraktas som en förändringsprocess och utifrån den lärande organisationens idé att lära av erfarenheter för att bättre klara svårigheter i verksamheten avser vi undersöka företaget X:s hantering av den upplevda stressen. Vi har även utgått från befintlig forskning om stress i den psykosociala arbetsmiljön i form av bland annat krav-kontroll-stödmodellen, företagets egen medarbetarundersökning, sju intervjuer med anställda och en enkät riktad till hela företaget för att undersöka vad medarbetarna upplever orsakar stressen samt vilka åtgärder som vidtagits.</p><p>Resultatet visar att orsakerna till medarbetarnas stress till stor del beror på brister i organisationsstruktur, organisationskultur, ledarskap och intern kommunikation. Åtgärderna som företaget tagit för att minska stressen har främst varit inriktade på individnivå, endast i ett fall var åtgärderna på organisatorisk nivå. De brister som orsakar stressen i företaget X utgör samtidigt hinder för det organisatoriska lärande som krävs för att organisationen ska kunna minska den upplevda stressnivån.</p>

Today the adoption and use of communication technology has broken down workplace boundaries and the dynamics of those, in specific regards to time and place. Through the integration of information technology, a new shape of work environment has been created. Technology makes it possible to work flexibly, independently and in a boundless digital environment, regardless of where one is located. This newly altered working environment presents new opportunities and challenges for both employees and their employers. This study aimed to create a deeper understanding of what the term boundless work implies and the effects it has on the psychosocial work environment. Through this study we also explore the perception of a sense of boundlessness within a consultant profession, along with employers’ awareness concerning this boundlessness within the work environment. This study used a qualitative research method, conducted through interviews to gather the data for this thesis. Our study indicates that access to communication technology contributes to the absence of boundaries in the workplace, in terms of availability and is a strong indication as to why employees are working beyond ordinary working hours and into their leisure time. In our recommendations section we argue that it is of importance to pay more attention to boundaries in work environments, as to better support employees’ time of recuperation away from work. We believe that the psychosocial environment of a workplace should be prioritized and that sustainable consultants make for profitable organizations.