To enjoy work, and be satisfied in the work you do, is important to most people. Work scientific research shows that dissatisfaction with physical or the psychosocial work environment often gives negative effects on the performed work. The purpose of our study is to chart the experience in work satisfaction and psychosocial work environment amongst nurses within psychiatric care. It is an empiric cross section study. The participants in the study contains nurses who are either employed on a conditional tenure or have a temporary post (>3 months) in policlinics and wards in general adult psychiatric care (n=126). In the study a PAK/AK questionnaire (psychosocial work environment/ work satisfaction-survey) was used. The form includes 49 questions which were analyzed in the Statistical Package for Social Sciences (SPSS).  The outcome shows that there is a considerable dissatisfaction with salary, advantages, and possibilities for personal development. Nurses who work in policlinics are more satisfied compared to nurses who work in wards. They feel that they have possibilities to decide how the work should be performed, possibilities to learn new things and they feel that they have support from the employer when it comes to education. Almost everyone thinks that it is important to use their capacity and competence in their work. The participants are relatively satisfied with the work climate created by the employer.  The most negative answer as to workload is about the psychological strain, which is to be tired and exhausted after work, and stress. The frequency of psychosomatic pain is low, but the work described as difficult in a mental aspect. The study shows no connection between how work satisfaction can affect the nursing - an important aspect in the nurses work. / Att trivas på sitt jobb och vara tillfredsställd i det arbete man utför är viktigt för de allra flesta. Den arbetsvetenskapliga forskningen har visat, att missnöje med den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön oftast ger negativa effekter för verksamheten. Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av arbetstillfredsställelse och psykosocial arbetsmiljö hos sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Studien är en empirisk tvärsnittsstudie där deltagarna utgörs av hela populationen sjuksköterskor (n =126) som är tillsvidareanställda eller anställda på vikariat (>3 månader) inom öppen och sluten allmän vuxenpsykiatrisk vård inom ett landsting i Sverige. I studien användes frågeformulären PAK/AK (psykosocial arbetsmiljö-/arbetstillfredsställelsekartläggning). Formulären omfattade 49 frågor som bearbetades och analyserades i Statistical Package for Social Sciences (SPSS).  Resultatet visar att det finns ett ansenligt missnöje med lön och andra förmåner, även utvecklingsmöjligheter visar på otillfredsställelse. Sjuksköterskor inom öppenvård uppger att de i signifikant högre grad än kollegorna inom slutenvård har möjlighet att lära sig nya saker i arbetet och att själva bestämma hur arbetet ska utföras. De allra flesta tycker att det är viktigt att få användning för sina anlag och sin kompetens i arbetet. Man är också relativt nöjd med arbetsledningsklimatet. Frekvensen av psykosomatiska besvär är låg, men arbetet beskrivs som mentalt påfrestande. Sjuksköterskor inom öppenvård upplever i högre grad än kollegorna inom slutenvård arbetet som psykiskt tungt. Studien visar dock ingen koppling mellan arbetstillfredsställelse och hur det kan påverka patientens omvårdnad - en viktig aspekt av sjuksköterskans arbete.

Att vara mellanchef är på många sätt en utsatt position. Man förväntas hantera krav från både över- och underordnade, samt från sina kollegor som befinner sig på samma nivå. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven från samhället. Vilka är dessa krav? Hur skiljer de sig från varandra? Står de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur påverkar dessa mellanchefer på individnivå? Undersökningen utgår från Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori. Utifrån dessa två grundläggande teorier har vi framställt följande två frågeställningar; Hur förhåller sig mellanchefer till arbetskraven, inflytandet och det sociala stöd de möter i sitt arbete, samt i vilken grad upplever mellanchefer sitt arbete som begripligt, hanterbart och meningsfullt?  Undersökningen är kvalitativ till sin karaktär, och intervjuer har utförts med mellanchefer inom den offentliga sektorn i en kommun i Sverige. Resultatet visar att mellancheferna har en hög grad av inflytande, höga men relevanta arbetskrav i kombination med starkt socialt emotionellt och instrumentellt stöd. Som komplement till detta framgår en väsentlig dos av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i förhållande till arbetet, alla grundläggande komponenter inom KASAM-teorin.

Användningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse på arbetsplatsen, och för anställda på till exempel callcenter är datorer ett oumbärligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; användningen av datorstöd kan även leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en märkbart negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgång och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvärderingsverktyg för att uppmärksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie på ett callcenter används för att visa på hur användningen av datorstöd kan inverka negativt på den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvärderingsverktyg. Detta syftar till att hjälpa organisationer och företagshälsovård att uppmärksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till användningen av datorstöd, med hjälp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd. Förhoppningen är att verktyget ska bidra till att öka medvetenheten om kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress, och att i längden medverka till att förbättra datoranvändarens psykosociala arbetsmiljö.

Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljöfaktorer är av betydelse för välbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att undersöka sambandet mellan arbetsmiljöfaktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat välbefinnande samt att identifiera förklaringsfaktorer för välbefinnande i arbetslivet. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med insamlad data från ett pågående projekt, GodA-projektet. Anställda inom tre kommunalt ägda bolag i Gästrikland (n = 303) fick år 2013 besvara en enkät. Utifrån denna har ett antal frågeställningar valts ut för att besvara föreliggande studies syfte. Deskriptiv statistik har använts för sociodemografisk karakteristika och statistisk modellering genom linjära regressionsanalyser för undersökning av samband. Resultat Ett signifikant samband återfanns mellan vissa arbetsmiljöfaktorer (upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön, motivation, ledarskap, arbetsförmåga), arbete-livsbalans och välbefinnande i arbetslivet. Huvudresultatet indikerar att dessa variabler har ett signifikant förklaringsvärde för välbefinnande i arbetslivet. Dessa förklarar 40 % av variansen i utfallsvariabeln. Slutsats Arbete-livsbalans och vissa arbetsmiljöfaktorer (uppfattning om den psykosociala arbetsmiljön, motivation, ledarskap, arbetsförmåga) kan predicera arbetsrelaterat välbefinnande. Upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön har visat sig ha det starkaste sambandet med arbetsrelaterat välbefinnande och kan förklaras av att denna inkluderar en samlad bedömning av flertalet olika arbetsmiljöfaktorer och arbete-livsbalans. Med utgångspunkt i tvärsnittsstudiers metodologiska svagheter behövs fler studier av longitudinell art för att kunna dra säkrare slutsatser kring undersökta samband. / Background The work and its psychosocial work factors are important for well-being at work. The purpose of this study was to examine the relationship between work environmental factors, work-life balance and work-related well-being, and to identify explanatory factors for the well- being at work. Method A quantitative cross-sectional study was carried out with data collected from an ongoing project, the GodA-study. Employees within three municipally owned companies in Gästrikland (n = 303) answered a questionnaire in 2013. Based on this, a number of questions were selected to answer the present study’s aim. Descriptive statistics were used for socio- demographic characteristics and statistical modeling by stepwise linear regression analyzes for the study of the relationship. Results A significant association was found between certain work environmental factors (perception of the psychosocial work environment, motivation, leadership, work ability), work- life balance and work-related well-being. The main result indicates that these variables have a significant explanatory value for the well-being at work. These explain 40% of the variance in the outcome variable. Conclusions Work-life balance and certain work environmental factors (perception of the psychosocial work environment, motivation, leadership, work ability) can predict work-related well-being. The perception of the psychosocial work environment has been shown to have the strongest association with work-related well-being and could be explained by the fact that it includes an overall assessment of several different working environment factors and work-life balance. Based on cross-sectional studies’ methodological weaknesses, more studies of longitudinal nature are needed to draw more reliable conclusions.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personalchefer upplever sin egna psykosociala arbetsmiljö, vad det gäller arbetstillfredsställelse (motivation och kommunikation), arbetsrelaterad stress och ledarskap. En kvalitativ studie genomfördes med sju semistrukturerade intervjuer och utifrån ett grundläggande tematiskt tillvägagångsätt analyserades det insamlade materialet. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att personalcheferna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som god, trots höga krav och perioder av stress.  Kontakten och arbetet med människor visades ha en stor betydelse för personalchefernas arbetstillfredsställelse. Resultatet visade också att chefserfarenheten gav goda förutsättningar för stresshantering och ledarskap. / The purpose of this study was to explore how HR managers experience their own psychosocial work environment, concerning work satisfaction (motivation and communication). A qualitative study was carried out with seven semi-structured interviews and the collected material was analyzed from a basic thematic approach. In summary, the results indicated that HR managers experienced their psychosocial work environment as good, despite high demands and periods of stress. The opportunity to have contact with, and to work with, people were of great importance to HR managers' job satisfaction. Moreover, the results showed that the experience of the manager's role provided good conditions to deal with stress and leadership.

Det var under 80-talet Lean satte sitt namn på den organisatoriska kartan. Lean är ett arbetssätt vars syfte är att effektivisera produktionssystem och eliminera moment i arbetsprocessen där ett direkt värde saknas. Allt fler organisationer väljer att implementera Lean trots att det finns kritiker vilka liknar arbetssättet med Taylorism och Scientific management varför vi finner ämnet intressant. För några år sedan var en av författarna bakom den här studien med och implementerade Lean på sin arbetsplats. Uppfattningen författaren fick var att medarbetarnas mottagande av Lean var negativt, ur det negativa mottagandet föddes en nyfikenhet hos författaren över relationen mellan Lean och medarbetaren. Författarens iakttagelse sådde fröet till denna studie där vi ämnar förstå hur medarbetarna i organisationen upplever att leanfilosofin påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Många forskare menar att Leans påverkan på medarbetarna utgör det minst efterforskade området inom leanfältet varför vi vill bidra till befintlig teori med denna studie. Vår studie är genomförd med en kvalitativ forskningsstrategi för att uppnå syftet och besvara frågeställningen. Med hänsyn till vår utgångspunkt för studien samt det faktum att vi söker förståelse för ett fenomen har vi varit abduktiva i vår forskningsprocess. Studien är en flerfallsstudie där vi studerat två organisationer med olika mognadsgrad i deras leanarbete för att få möjlighet att jämföra organisationerna med varandra. I studiens litteraturgenomgång har vi utifrån den befintliga teorin för psykosocial arbetsmiljö kategoriserat nyckelbegrepp vi finner relevanta för vårt forskningsområde. Nyckelbegreppen vi valt är; arbetstillfredsställelse, ansvar och inflytande, trivsel, trygghet och stress samt relationer och arbetsklimat. Vi menar att samtliga begreppskombinationer påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Studiens empiriska material är insamlat via semistrukturerade intervjuer på två tillverkningsindustrier. Våra respondenters berättelser skiljer sig åt på vissa punkter medan somliga punkter stämmer överens. Även om respondenter på båda organisationerna menar att deras arbete är relativt monotont och standardiserat uppfattade vi inte att respondenterna upplevde att arbetssättet hade påverkat dem i den mån vi misstänkte. Ett par respondenter förklarar även att vissa medarbetare kände oro för att deras yrkesstolthet försvann i och med leanimplementeringen eftersom deras arbete blev sönderhackat till små sekvenser. Vi menar att känslan av stolthet över sitt yrke en viktig del för att individen ska känna relevans på arbetet, vilket vi menar har en indirekt påverkan på medarbetarens trygghetskänsla. Gällande relationer och socialt klimat på arbetsplatsen menade flertalet respondenter att stämningen mellan medarbetarna är god men att relationen mellan medarbetare och ledare i vissa fall är dålig. I studien visade det sig att Leans påverkan på den psykosociala arbetsmiljön har varit betydligt mindre än vad vi räknat med. Vissa förändringar på den psykosociala arbetsmiljön har visat sig, men vi har inte kunnat utröna några tydliga samband huruvida förändringarna i helhet har inneburit en positiv eller negativ inverkan. Därmed menar vi att vår studie visar att Lean i sig inte utgör ett direkt hot mot medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö, men att det till stor del beror på hur ledarna implementerar och arbetar med konceptet. Vidare bör även tydliggöras att möjligheten att dra några generella slutsatser är begränsade eftersom vi enbart studerat två organisationer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de anställda har upplevt apoteksmarknadens omreglering samt hur förändringarna har kommit att påverka dem. Uppsatsen behandlar omregleringen genom att kritiskt granska de främst framträdande konsekvenserna för arbetstagarna, hur dessa har hanterats samt vilka motivationsfaktorer som legat till grund under förändringen. Den bakomliggande anledningen till varför jag valt att studera hur de anställda upplevt omregleringen av apoteksmarknaden, beror på att forskningen kring hur personalen påverkas av avreglering, omregleringar och liberaliseringar av olika marknader ännu inte är utforskad i Sverige. Det empiriska material studien grundar sig på är insamlat från två apoteksverksamheter i Värmland där de intervjuade respondenterna arbetat och fortfarande arbetar inom apoteksverksamheter som blivit uppköpta av nya ägare. Urvalet av respondenter skedde genom telefonkontakt och förfrågan om personal som kunde tänka sig att ställa upp på intervju. Materialet har sedan analyserats genom teorier som berör områdena för förändringsarbete, motivation samt psykosocial arbetsmiljö. Studiens resultat och slutsatser visar att apoteksmarknadens omreglering bidragit med konsekvenser för de anställda rörande ökade krav på arbetet, stress samt viss oro inför ökad konkurrens på arbetsmarknaden kring hur det kommer att påverka arbetstryggheten i framtiden. Vidare upplevdes förändringen även bidra med utökade möjligheter för vidareutveckling i arbetet, utökade ansvarbefogenheter samt nya utmaningar, vilket ses upplyftande. För att hantera förändringsarbetet har den sociala dimensionen i kombination med uppskattning i arbetet, främst legat till grund för fortsatt motivation i och med förändringarna. / The purpose of this paper is to investigate how the employees have experienced the reregulation of the pharmacy market, and how the changes have affected them. The essay deals with reregulation by critically examining the foremost prominent impact on the workers, how they were handled and what the motivation factors that formed the basis during the change. The underlying reason for why I have chosen to study how the employees experienced the reregulation of the pharmacy market, is because the research on how employees are affected by deregulation, reregulation and liberalization of markets has not yet been explored in Sweden. The empirical material that is based on the study is collected from two pharmacy companies in Värmland, where the interviewed respondents worked and are still working in the pharmacy companies that have been bought by new owners. The selection of respondents was made by telephone contact and requests for staff that would be willing to do an interview. The material is then analyzed through theories related to the fields of change management, motivation, and psychosocial work environment. The results and conclusions of the study show that the pharmacy market reregulation contributed to the impact on employees regarding increased demands at work, stress, and some concern about increased competition in the labour market on how job security will be affected in the future. The change was also felt to contribute to enhanced opportunities for further development of work, increased responsibility and powers of new challenges, which is considered uplifting. To manage the change process, the social dimension in combination with appreciation, has been the underlying basis for continued motivation with the changes.

No description available.

This essay focus on work related stress and psychosocial enviroment in working life. The purpose of this study is to present a detailed description of regulation of the the Occupational Safety and Health Act and investigate how well employees are being protected by the law. I will also explain with the help of statistic which employees that most often suffer from work related stress and the results is discussed from a gender perspective. Work related phycosocial health is a big issue in todays workplaces, and people who suffers from stress are supposed to be protecteded by the the Occupational Safety and Health Act, but is that really the truth? The Occupational Safety and Health Act is a frame law, meaning the law is general and needs binding regulations to define the rules, and there is no such act about work related stress at the moment. No employer has ever been convicted for work related stress. At the same time the Occupational Safety and Health Act explains that the employer has a responsibility to take arrangement to prevent mental illness in working life. It’s mostly women who suffer from work related stress. The most common reason for sick leave among women is caused by their mental health, and it often caused by organizational elements like a heavy work load or a minor self-monitoring. These elements commonly appear in occupations where the employee works with people. The fact that there is no binding regulation about work related stress can create problems, especially for women. The problems and effects that can occur will be treated and analyzed in this essay. Finally there will be a reflection about how binding regulations in the aspect of work related stress may help women get a better protection in the Occupational Safety and Health Act.

The purpose of this study is to review the legal situation of the psychosocial work enivronment for principals. The purpose is also to get an increased understanding for how the principals work environment can affect people involved in the swedish school. The psychosocial work environment is explained through studying European law, national law and case law. The principals work situation is studied by different sources, for example from the Work Environment Agency and a report from the Swedish School Agency. The legal dogmatic method has been applied with the legal sociology method to analyze the material. Four interviews have been conducted with principals in Växjö municipality.   The results point out that Sweden needs to claify the legalisation in the area of the psychosocial work environment area. A very unique trial regardning the municipality of Krokom where a man committed suicid, is causing uncertainty in the legal sitaution. Two supervisors were just acquitted from the accusation by the Swedish Court of Appeal, despite they were earlier sentenced in the District Court. The analyze shows that principals in Sweden have a high workload and that they wish for a decrease of aministrative assignments. The four principals that were interviewed agree to that their high workload negatively influences the school. The principals dont have time to participate during lecturing hours in order to provide teachers with feedback.