Due to stress, the workplace is a setting where actions of health promotion are of great importance in the perspective of public health. Stress is caused by heavy workload, low control of organizing their tasks and lack of support from colleagues and supervisors. This can lead to cardiovascular disease, depression and insomnia. Due to the health problems that this causes, it is important to examine how senior immigration offices perceive their psychosocial work environment. The aim of this thesis is to examine how the senior immigration offices at the Migration Board perceive their psychosocial work environment. The study is based on a qualitative approach with deductive content analysis and the data has therefore been collected through interviewing six people based on a semi-structured interview guide. The result has shown that the senior immigration offices are pleased with their work environment and that their workload is constantly changing. Lack of support from their team leader and manager has been identified and was also required to be improved. They also feel that lack of development opportunities and low participation and influence affect their job satisfaction. A discussion was hold due to how the senior immigration officers perceived their work environment in contrast to previous research. The finding in the conclusion indicates that it is a request and a need for improved communication skills and leadership within the department.

Idag upplever nästan av alla kvinnor och män i Sverige sitt arbete som psykiskt påfrestande enligt Arbetsmiljöverkets undersökning om den svenska arbetsmiljön, främst individer i tjänstemannasektorn. Denna kvalitativa studie avser att undersöka juristers psykosociala arbetsmiljö i relation till krav, kontroll och stöd, för att slutligen se om det finns könsskillnader i hur arbetsreateradstress upplevs och hanteras. För att nå förståelse för individens subjektiva upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö så används en fenomenologisk ansats där empirin samlades in genom teoretiskt öppna intervjuer. Informanterna bestod av åtta jurister, fyra kvinnor och fyra män, verksamma i både privat och offentlig sektor. Intervjuerna analyserades deduktivt utifrån teorin Krav-kontroll-stödmodellen och modellen coping, men även induktivt för att få en fullständig förståelse. Av det kompletterades studien med work-life balance-modellen. Resultatet visar att samtliga informanter menar att kraven är höga och att den negativa stressen blir påtaglig om arbetsbördan blir för stor. Vidare upplever samtliga att de har stor kontroll över sitt arbete men att arbetet tar tid från privatlivet. Vi fann könsskillnader i hur män och kvinnor hanterar stressen, vilket även bekräftas av den tidigare forskningen. Kvinnor hanterar den främst genom det sociala stödet medan männen väljer att hantera stressen på egen hand. Slutligen fann vi en stor skillnad mellan privat och offentlig sektor vad gäller krav, kontroll och stöd. Studiens resultat bidrar till en ökad förståelse för individens subjektiva upplevelse av sin arbetsrelaterade stress och om den psykosociala arbetsmiljön då majoriteten av den tidigare forskningen inom området är kvantitativ.

Forskning visar att personliga assistenter är en yrkesgrupp som ofta har en bristande psykosocial arbetsmiljö på grund av att assistenterna många gånger arbetar ensamma hos kunden, har brist på tydliga riktlinjer från ledningen samt otillräckligt socialt stöd. Detta i kombination med kunders alkoholmissbruk och deras självbestämmanderätt kan ytterligare skapa utsatthet och etiska dilemman hos assistenterna. Syftet med vår studie var att undersöka hur personliga assistenter beskriver att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas av kundens alkoholmissbruk. Vidare var det av vikt att belysa kundens självbestämmanderätt och assistenternas egna gränsdragningar i denna problematik. För att besvara vårt syfte valde vi en kvalitativ undersökningsmetod och intervjuade fem personliga assistenter som har erfarenheter av kunder som lever med alkoholmissbruk. Huvudresultatet av vår studie visade att personliga assistenternas psykosociala arbetsmiljö påverkas negativt av denna problematik genom att de upplever stress och oro. Det bristande stödet och otydliga riktlinjer var viktiga orsaker till den upplevda negativa psykosociala arbetsmiljön. / Research shows that personal assistans is a profession that has often been a lack of psychosocial work enwironment due to the fact that assistans often work alone with the client, the lack of clear guidance from management, and inadequate social support. This, in combination with the client's alcohol abuse and its soul discretion maw further create additional vulnerability and ethical dilemmas of the assistans. The aim of our work was to investigate how personal assistans describe that their psychosocial work enwironment is influenced by the customer's alcohol abuse. Further, it was important to higlight the client's autonomy and assistans own boundaries in this problem. To fulfill our purpose, we chose a qualitative research method and interviewed five personal assistans who have experience of clients living with alcohol abuse. The main result of our study showed that their prychosocial work enwironment is adversly affected by this problem in a way that causes stress and anxiety. The lack of support and unclear guidelines were important reasons for the perceived negative psychosocial work enwironment.

Utifrån en fallbeskrivning i socialtjänsten där fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress i arbetet undersökts. Utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av klassiska ledarskapsteorier, teorin om känsla av sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nå en djupare förståelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsättningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka på de anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsättningar för känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs. minskad grad av socialt stöd i arbetsmiljön och minskad grad av känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till försämrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Ledaregenskaper kopplade till en auktoritär ledarstil upplevs av informanterna ha en negativ inverkan på graden av handlingsutrymmet och känslan av begriplighet utifrån teorin om känslan av sammanhang, vilket leder till försämrade förutsättningar att hantera stress i arbetet.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan ledarstilar, den psykosociala arbetsmiljön och self-efficacy. Detta för skapa större förståelse för hur olika ledarstilar kan påverka medarbetarnas välbefinnande och prestation. Deltagarna (N = 81, mellan 19-64 år) svarade på en enkät med bakgrundsvariabler, den generella self-efficacy skalan (GSE), psykosocialarbetsmiljökart-läggning (PAK, egenkontroll, arbetsledningklimat, arbetsstimulans, arbetsgemenskap och arbetsbelastning) och ledarskapsstilar (CPE, förändring-oriented-, strukturella och produktionsinriktad och relationsorienterade). Positiva associationer om ledarstilar och den psykosociala arbetsmiljön demonstrerades, särskilt för relationsorienterade ledarstil, vilket korrelerade med alla fem huvudfaktorer i PAK. Däremot korrelerade strukturella- och produktionorienterad och förändringsorienterad inte signifikant. Ingen signifikant korrelation mellan ledarstilar och personal self-efficacy hittades. Dock var self-efficacy relaterad till anställdas upplevda psykosociala arbetsmiljö. Genom deskriptiv statistik rapporterades som medelvärden visade att anställda med mer än genomsnittet på GSEs (self-efficacy) tenderade att svara högre på alla fem huvudfaktorer för PAK.

Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer i en psykosocial arbetsmiljö som krävs för att medaretare ska vilja och kunna fortsätta lära under sitt yrkesliv. Undersökningen utfördes genom kvalitativ metod i form av individuella intervjuer med sex informanter som kom från sex olika arbetsplatsenheter på ett stort sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna handlade om vad informanterna uppfattar som god psykosocial arbetsmiljö samt om hur lärande och meningsfullhet hör ihop med psykosocial arbetsmiljö. Resultatet påvisar att informanterna har både intresse och lust i fortsätta vidareutbildas och utvecklas på arbetsplatsen, men då önskar och/eller behöver/kräver de uppmuntran och engagemang från sina respektive chefer. Engagerande och uppmuntrande chefer är en stor del av en fungerande och god psykosocial miljö på en arbetsplats och anses vara den bärande faktorn gällande moitivation och vilja med ett aktivt fortsatt lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt olika typer av ledarskap påverkar en arbetstagares psykosociala arbetsmiljö. För att besvara syftet och de fyra frågeställningarna kommer begreppen psykosocial arbetsmiljö med fokus på kommunikation, gemenskap, motivation och stress samt de tre ledarskapsstilarna transformell, transaktionell och laissez-faire att användas. En kvalitativ undersökning genomfördes på ett större företag och datamaterialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med 6 respondenter. Datamaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Det övergripande resultatet visar att den ledarskapsstil som har störst betydelse för en god psykosocial arbetsmiljö på denna arbetsplats är den transformella ledarskapsstilen. Resultatet visar även att det finns inslag av både den transaktionella ledarskapsstilen och laissez-faire ledarskapsstil men att detta har negativ påverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet går också emot tidigare forskning som säger att ett ledarskap som både är uppgiftsorienterad och socio-emotionell är mest effektiv för den psykosociala arbetsmiljön.

Brist på sjuksköterskor har funnits en längre tid både i Sverige och i övriga världen, vilket är ett växande problem som behöver lösas för att organisationer ska kunna bedriva säker vård. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad organisationer kan göra för att bli mer attraktiva som arbetsgivare för sjuksköterskor. För att besvara syftet används frågeställningar som ger svar på vilka av ett antal givna faktorer som anses viktiga i valet av arbetsgivare bland sjuksköterskestudenter, vad organisationer gör idag för att attrahera nyutexaminerade sjuksköterskor samt hur organisationer kan säkra kompetensförsörjningen av sjuksköterskor i framtiden. Modellen attraktivt arbete ligger till grund för studien och användes för att utforma enkät och intervjuguider. Teorier om employer branding, ledarskap, psykosocial arbetsmiljö, arbetsvillkor, gränslöst arbete samt balans i livet ligger till grund för studiens analyser. Studien bygger på en abduktiv ansats och en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod användes genom en enkät till sjuksköterskestudenter samt intervjuer med HR-personal, Vårdförbundet samt en avdelningschef. Resultatet från studien visade att den största andelen sjuksköterskestudenter värderade många av faktorerna som viktiga eller mycket viktiga och den faktor som flest värderade som mycket viktig var bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Sjuksköterskestudenterna värderade även faktorer som innebär ett utvecklande arbete där de får använda sin kompetens högt. För att attrahera nyutexaminerade sjuksköterskor används idag sociala medier och personliga möten för att skapa personliga kontakter med blivande sjuksköterskor. Då organisationer kan ha svårt att konkurrera med lön kan andra förmåner eller ett högre friskvårdsbidrag attrahera arbetskraft. / Lack of nurses has been a long time both in Sweden and the rest of the world, which is a growing problem that needs to be solved in order for organizations to be able to conduct safe care. The aim of this study is therefore to investigate what organizations can do to become more attractive as employers for nurses. To answer the purpose, questions are used that answer which of a number of factors that are considered important in the choice of employers among nurses, what organizations do today to attract newly educated nurses and how organizations can secure the provision of nurses' skills in the future. The model of attractive work forms the basis of the study and is used to design  uestionnaires and interview guides. Theories about employer branding, leadership, psychosocial work environment, working conditions, boundless work and balance in life are the basis for the analyzes of the study. The study is based on an abductive approach and a combination of quantitative and qualitative methods has been used through a questionnaire for nursing students and interviews with HR-staff, trade union and one head of department. The result of the study showed that the largest proportion of nurse students valued many of the factors as important or very important and the factor valued by most students as very important was a good balance between working life and privacy. The nurse students also evaluated factors that imply a developmental work where they can use their skills highly. To attract newly graduated nurses, social media and personal meetings are being used today to create personal contacts with prospective nurses. As organizations may find it difficult to compete with pay, other benefits or a higher healthcare allowance can attract labor.

This paper examines the role and function of the communication climate in relation to the internal communication of the psychosocial work environment, using field data from the health sector. A qualitative study using Skype interviews was conducted with three nurses with experiences from public hospitals in the south western region of Sweden. The results are presented using a framework of supportive and defensive communication climates by Forward, Czech and Lee (2011) based on Gibbs theories (1961). The analysis of the results is based on the concept of coworkership (Heide & Simonsson 2011) and the rationality of caring (Forsberg Kankkunen 2009; Waerness 1984). The results show that nurses experience both supportive and defensive communication climates in relation to their psychosocial work environment. The most supportive communication occurs between colleagues, while the communication with the strategic management is defensive. Depending on the closest manager's ability to act as support and convey understanding between management and employees, the communication climate is perceived as more or less supportive. The result indicates that when the management lacks adequate communication, employees will take fewer initiatives to talk about their psychosocial work environment with the management. The findings from the field data suggest that the communication climate can be understood as an important resource for creating conditions for supportive communication of psychosocial work environment between different organizational levels.