Syftet med den genomförda studien var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön för de konsulter som jobbar som projektledare. En styrande faktor i undersökningen var den projektledande konsultens lokalisering, då vissa projekt leds från konsultföretaget medan andra utförs på plats hos beställarföretaget. Målet med undersökningen var att se om det fanns några likheter och/eller skillnader i den psykosociala arbetsmiljön beroende på lokaliseringen och hur den upplevdes av de projektledande konsulterna. Sex stycken projektledande konsulter intervjuades vid insamling av empiri. Respondenterna kommer från tre olika konsultföretag lokaliserade i Karlstadsregionen. En jämn fördelning har eftersträvats mellan projektledande konsulter som leder projekt från det egna konsultföretaget och de som arbetar på beställarföretaget. För att fånga upp respondenternas upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön utfördes en kvalitativ intervjuundersökning som gav mer nyanserad bild av konsulternas vardag. Som bas för undersökningens analysmodell användes Karasek & Theorells krav/kontroll/stöd- modellen som delar in den psykosociala arbetsmiljön i tre områden. - Arbetskrav, både psykiska och fysiska, som ställs på individen för att denne skall kunna genomföra sitt arbete. - Egenkontroll över arbetet som i sin tur delas upp i beslutsutrymme samt kvalifikationsgrad, där beslutsutrymmet handlar om i vilken utsträckning individen själv kan styra över det egna arbetet och kvalifikationsgrad syftar på möjligheter till kompetensutveckling och användning av sina kvalifikationer i arbete. - Socialt stöd kan vara av olika slag, men handlar främst om relationer med ledningen, arbetskamrater och kunder. Analysen av den insamlade empirin genererade följande resultat: Arbeta från konsultföretaget: Respondenterna upplevde höga krav på projektets slutresultat. De hade hög egenkontroll med stora påverkansmöjligheter. Det sociala stödet kom ifrån konsultföretaget och ansågs av respondenterna som tillräckligt. Alla ovannämnda faktorer resulterar enligt krav/kontroll/stöd- modellen i aktiva arbeten, vilka upplevs som utvecklande och stimulerande. Arbeta från beställarföretaget: Respondenterna upplevde arbetskrav som omfattande och höga. Egenkontrollen bestämdes av beställarföretagets arbetssätt och därmed begränsade respondenternas egenkontroll betydligt. Krav/kontroll/stöd- modellen leder här till högstressarbeten som kännetecknas av en ökad risk för negativ stress och psykisk ohälsa. Trots detta upplevde de projektledande konsulterna ingen uttalad stress, då detta kompenserades genom högt socialt stöd, som respondenterna upplevde att de fick på beställarföretaget. Trots skillnaderna i samband med lokaliseringen trivdes alla intervjuade konsulter ypperligt på jobbet och hade positiv syn på deras yrke. Möjligheten att träffa nya människor, besöka nya platser gjorde att jobbet kändes både utvecklande och stimulerande. Respondenterna satte stort prestigevärde i att lyckas med de uppdrag de ålagts. Oavsett att hälften av våra respondenter låg i en riskzon för en negativ psykosocial arbetsmiljö hade ingen av respondenterna några planer att byta jobb inom närmaste tiden.

Bakgrund: Den psykosociala arbetsmiljön påverkar sjuksköterskans psykiska och fysiska välbefinnandet på arbetet och är beroende av sjuksköterskans arbetsrelationer och arbetstillfredsställelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats och baseras på fem semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utefter Lundman och Hällgren Graneheims (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer det fyra huvudkategorier, Jaget på jobbet, Att jobba tillsammans, Arbetspasset och Arbetsplatsens förutsättningar för hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs. Slutsats: Den psykosociala arbetsmiljön upplevs individuellt av sjuksköterskor och har stor betydelse för hur sjuksköterskan trivs på jobbet. Det är viktigt att arbetsplatsen ger goda förutsättningar för utveckling och sammanhållningen av personal.

Stressrelaterad ohälsa har under en tid varit ett ökande problem i det svenska samhället och står för majoriteten av orsaker för sjukfrånvaro idag. Syftet med denna uppsats är att studera om det finns ett samband mellan den psykosociala arbetsmiljön och den förvärvsarbetandes psykiska ohälsa som huvudsakligen kopplas till stress. Ett delsyfte är att undersöka huruvida stöd från arbetskamrater kan lindra den upplevda psykiska ohälsan. Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell har använts som teoretisk utgångspunkt, och är basen för de valda faktorer som ska förklara den psykosociala arbetsmiljön. Studien kontrollerar även för stressorer i vardagen utanför arbetet eftersom dessa kan tänkas påverka det studerade sambandet. Data hämtas från Levnadsnivåundersökningen 2010 med fokus på ett urval av 1242 yrkesverksamma tjänstemän mellan 20 och 60 års ålder.   Sambanden har testats med huvudsaklig hjälp av en linjär regressionsanalys, även en logistisk regressionsanalys för att ta hänsyn till vardera metoders brister. Resultaten stämmer med hypoteserna om att dålig psykosocial arbetsmiljö påverkar den förvärvsarbetandes psykiska hälsa negativt, samt att stöd från arbetskamrater lindrar den negativa effekten på hälsan som orsakas av den psykosociala arbetsmiljön. Genom att presentera resultaten med hjälp av båda metoderna påvisas att sambanden inte är en konsekvens av brister i metod eller den beroende variabeln då resultatet kvarstår när hänsyn tagits till dessa.

I dagens samhälle ökar sjukskrivningarna i väldigt hög takt vilket skapar ekonomiska konsekvenser för samhället. Framförallt ökar de psykosociala sjukskrivningarna vilket denna studie har tagit sikte på och utgår ifrån. Den teoretiska ram och utgångspunkt som ligger till grund för denna undersökning är Antonovskys Känsla av sammanhang, KASAM. Den här studien ämnar undersöka anställdas Känsla av sammanhang och hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar Känslan av sammanhang genom att besvara två frågeställningar; Hur upplever de anställda sin egen Känsla av sammanhang? och Hur påverkar den psykosociala arbetsmiljön Känslan av sammanhang? Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen behandlar olika aspekter av psykosocial hälsa och arbetsmiljö samt tidigare studier om KASAM. Studiens empiri samlades in genom kvantitativ metod i form av en webbenkät som 77 personer svarade på. Resultatet av studien visar att det tycks finnas ett signifikant samband mellan en god psykosocial arbetsmiljö och Känslan av sammanhang. Medarbetare som upplever att de har en god psykosocial arbetsmiljö tycks också ha en högre Känsla av sammanhang.

Syftet med studien var att kartlägga och redogöra för hur nyutexaminerade sjuksköterskor beskriver sin bild av en idealisk arbetssituation. Studiens ämnesområde fann inspiration i kriterierna för en god organisatorisk och social arbetsmiljö enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2015:4). Semistrukturerade intervjuer utgjorde underlaget för studien. Intervjufrågorna syftade till att undersöka hur respondenterna såg på sin nuvarande arbetssituation utifrån psykosociala aspekter för att sedan följas upp av frågor hur den skulle kunna förbättras och upplevas mer ideal. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys där återkommande mönster från transkriberingsmaterialet sammanställdes i teman. Resultatet visade att en ideal arbetssituation utgörs av starka sociala band, rikligt med tid för återhämtning samt en reducerad arbetsbelastning. Studieresultatet bidrog till en ökad förståelse för vad dessa sjuksköterskor önskar i yrkesrollen.

No description available.

Bakgrund: Vård- och omsorgsyrken står för 20% av alla sjukskrivningar i Sverige. En studie gjord bland barnmorskor i Sverige fann att mer än en tredjedel av barnmorskorna upplevde utbrändhet i någon form. Forskning har påvisat att psykosocial arbetsmiljö har betydelse för utfallet av hälsa. Syfte: Att kartlägga självskattad psykosocial arbetsmiljö och hälsa bland barnmorskor som arbetar inom förlossningsvården i Sverige, samt undersöka samband mellan arbetsmiljöfaktorer och upplevd hälsa. Metod: En tvärsnittsstudie utfördes våren 2017, där enkäten QPS Nordic 34+ och en kompletterande fråga om hälsa användes. Fyrtiosex barnmorskor från fyra olika förlossningsavdelningar deltog i studien. Resultat: Barnmorskorna uppgav höga arbetskrav och låg kontroll över arbetstakt, arbetsmängd och när de kunde ta paus i arbetet. Majoriteten skattade att arbetet innebar positiva utmaningar och att de i hög grad fick hjälp och stöd av varandra. Hälsan skattade 25,5% som någorlunda eller dålig och 34% rapporterade höga nivåer av stress. Det fanns ett samband (Spearman´s rho 0,569 p = <0,001) mellan hälsa och stress, de som skattade hälsan sämre skattade även högre grad av stress. Konklusion: Det fanns både styrkor och brister i barnmorskornas psykosociala arbetsmiljö på förlossningsavdelningarna. För att förbättra hälsa bland barnmorskor inom förlossningsvården är det viktigt att reducera stressen.

Med en ökad psykisk ohälsa i samhället trädde den nya arbetsmiljöföreskriften AFS 2015:4 i kraft den 31 mars 2016. Arbetsbelastning är en del som tas upp i arbetsmiljöföreskriften och ett område vi ville få en djupare förståelse kring. Syftet var att bland administrativa medarbetare på en privat specialistklinik studera upplevd psykosocial arbetsmiljö med fokus på  arbetsbelastning  och hälsofrämjande  faktorer. Studien har utgått från ett kvalitativt metodval och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studien är genomförd på 12 administrativa medarbetare på en specialistklinik där resultatet visade att de upplevde en god arbetsbelastning på specialistkliniken. Vidare visade resultatet att kommunikation, ledarskap och sociala relationer på arbetsplatsen var hälsofrämjande faktorer. Resultatet diskuterades utifrån teorierna; Krav- kontroll- och stödmodellen samt Human relation teorin. Vi diskuterade ytterligare utifrån tidigare forskning och bakgrund som var relevant för området.

Den ökade flexibiliteten på arbetsmarknaden har gett upphov till olika former av icke- standardiserade anställningsavtal, däribland inhyrning av personal via bemanningsföretag. Bemanningsbranschen är idag en väletablerad bransch på den svenska arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att arbetsvillkoren för inhyrd personal medför en ökad risk för psykosocial ohälsa. I vår kvalitativa studie har bemanningsanställda intervjuats i syfte att undersöka hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt på vilket sätt anställningsformen påverkar upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna besvara studiens frågeställningar har tidigare forskning och empirin ställts i relation till de teoretiska utgångspunkterna KASAM (känsla av sammanhang) och krav-kontroll-stödmodellen. I studiens resultat framkommer det att respondenternas upplevelser kring den psykosociala arbetsmiljön skiljer sig åt. Vilken bransch respondenterna befinner sig i och hur attraktiva de är på arbetsmarknaden är betydande faktorer gällande hur respondenterna upplever sin arbetssituation. De faktorer som går att härleda till en positiv upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön är socialt stöd och gemenskap. Bristande delaktighet och höga krav i arbetet är faktorer som påverkar upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön negativt. Respondenternas upplevelser bygger delvis på de förväntningar och behov de har kopplat till sin bemanningsanställning. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna, KASAM och krav- kontroll-stödmodellen kan vi dra slutsatsen att stödet är en förklaring till att respondenterna upplever att kraven är hanterbara. Gemenskap och delaktighet är betydelsefullt för att öka känslan av meningsfullhet vilket är den viktigaste komponenten för att de bemanningsanställda ska uppleva en stark KASAM.

The purpose of this essay is to describe some dimensions of the psychosocial work environment for priests and deacons in the Church of Sweden. The essay aims to describe the essay occurrence of a spiritual dimension wich can work as additional support in the psychosocial work environment. With a starting-point in Karasek & Theorell’s (1990) demand-control-support theory, Hochschilds theory (1983) in emotional labor and Collins (2004) theory in emotional energy has this essay searched for the answer in to what extent demand, control, emotional work and stress occurs in the Church of Sweden, and to what extent priests and deacons experience emotional energy and social and spiritual guidance. This was made by quantitative method, 95 paper surveys were answered by priests and deacons. The result of the study shows that there is a reasonable demand level and a high extent of control in the Church of Sweden. It occurred that the emotional work occurre in a high extent and the informants in the survey experienced a low stresslevel. Furthermore the existent of social support was high and there were a high grade of private social support. The informants also experienced an emotional energy and a spiritual guidance in a high grade. The conclusion of the essay was that in the Church of Sweden the social work environment was good for the informants in this survey. Social support and the spiritual guidance contribute the informants to be less responsive to stress-issues