Föreliggande litteraturstudie sammanställde forskningsresultat från nio empiriska studierinom forskningsområdet arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress gällandesocialarbetare inom verksamheter för svensk socialtjänst. I studien uppmärksammadesvilka psykosociala- och organisatoriska faktorer som påverkar socialarbetares upplevelseav arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress. Undersökningsmetoden var en integrativ,begränsad kartläggande litteraturstudie. Studieresultatet analyserades genom en narrativanalysmetod. Resultatet visade att en låg nivå av organisatoriska faktorer, särskiltorganisatoriskt engagemang, hjälp och stöd, human resources, inflytande samt öppenhetvar de vanligaste förekommande förklaringarna till arbetsbelastning och arbetsrelateradstress. Psykosociala faktorer observerades uppstå som konsekvenser av höga arbetskravoch låga nivåer av tillgängliga organisatoriska resurser. Detta ledde till slutsatsen attorganisationer och deras ledning måste göra ansträngningar för att förbättra denpsykosociala arbetsmiljön inom dessa verksamheter för att situationen ska förändras.Vidare forskning bör därför lägga större fokus på att, på en organisatorisk nivå, undersökainterventioner riktade mot den psykosociala arbetsmiljön inom verksamheter för svensksocialtjäns

Undersköterskor och vårdbiträde inom äldreomsorgen arbetar med att skapa trygga och meningsfulla förhållande för äldre människor som är i behov av omsorg. Framtida utmaningar kommer att ställa höga krav på omsorgspersonal, därför är syftet med detta arbete att undersöka omsorgspersonalens upplevelser om sin egen psykosocial arbetsmiljö för att kunna öka kunskapen om vad som kan bidra till att den blir hållbar över tid. Detta är en kvantitativ studie med en deduktiv ansats. Data samlades med hjälp av enkätundersökningar från fem enheter som bedriver äldreomsorg inom 2 olika kommuner. Datainsamlingen resulterade i 155 enkäter och en svarsfrekvens på 77,5%. Resultatet visade att de anställda upplever en dålig psykosocial arbetsmiljö som beror på riskfaktorer som höga krav, låg kontroll och bristande socialt stöd som i sin tur leder till sjukfrånvaro. En dålig psykosocial arbetsmiljö kan ha negativa konsekvenser på individ och samhällsnivå, därför kvävs det vidare forskning om hur man kan bidra till ett mer hållbart arbetsliv för medarbetare inom äldreomsorg. / Assistant nurses and care assistants in elderly care work to create a safe and meaningful life for elderly people who are in need of care. Future challenges will place high demands on care staff, therefore the purpose of this work is to examine the care staff's perceptions of their own psychosocial work environment in order to increase knowledge about what can contribute to its sustainability over time. This is a quantitative study with a deductive approach. Data were collected with the help of surveys from five units that provide elderly care in 2 different municipalities. The data collection resulted in 155 surveys and a response rate of 77,5%. The results showed that the employees experience a poor psychosocial work environment that is due to risk factors such as high demands, low control and lack of social support, which in turn leads to sick leave. A poor psychosocial work environment can have negative consequences for the individual and at societal level, therefore further research on how to contribute to a more sustainable working life for employees in elderly care is stifled.

Arbete och hälsa är centrala ämnen i dagens samhälle och det ställs högre krav på anpassning och flexibilitet för människorna idag. Minskade ekonomiska resurser och omstruktureringar skapar osäkerhet i samhället och dess befolkning vilket i sin tur ger utslag på folkhälsan (Folkhälsoinstitutet, 1999). Tidigare forskning inom området har visat att miljön på vår arbetsplats i hög grad kan påverka individens hälsa då en stor del av livet tillbringas i just arbetsmiljön. Upplevelser och känsla av sammanhang, ledarskap, motivation och stress är viktiga faktorer, som gör att jag vill belysa denna problematik, som finns inom detta område. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse ledarskap/ledarstilen har på medarbetarnas motivation och stress inom deras psykosociala arbetsmiljö. Material och metod som användes var av kvalitativ karaktär i form av intervjuer. Materialinsamlingen genomfördes på ett medelstort serviceföretag inom flygbranschen i södra Sverige med 150 anställda varav sju intervjuer genomfördes. Resultatet ifrån denna studie visade att medarbetarna upplever att ledarens ledarstil har en inverkan på medarbetarnas motivation och stress inom den psykosociala arbetsmiljön. Slutsatsen blev att ledarens ledarstil bör situationanpassas efter rådande förhållanden då de anställda arbetar i en händelserik miljö som kräver god kommunikation, information samt en ledare, som arbetar aktivt inom den psykosociala arbetsmiljön. Genom att tillämpa ovanstående faktorer ökar individens arbetsmotivation och stressorerna i arbetsmiljön kan minskas. / Work and health are central subjects in today’s society and today people are faced with higher expectations on being flexible and able to adapt to new situations. A constraint on resources and restructuring creates uncertainty in society and for its population which in turn inflicts on the general public health (Folkhälsoinstitutet, 1999). Past investigations within this area show us that the environment at work can highly influence the individuals’ health because of all the time that we spend in that environment. Experience, sense of coherence, leadership, motivation and stress are all factors that play a big role in this part and that’s what I want to highlight and discuss in this study. The aim of this study is to investigate the meaning of the leadership on co-workers motivation and stress in their psychosocial working environment. The material and method used was qualitative interviews. The data collection was done at a midsized private service company in the airline industry in southern Sweden with 150 employees and seven interviews were done. The result of this study showed that the co-workers believed that the leadership had an influence on their motivation and stress factors in their psychosocial working environment. The conclusion of this study was that the style of leadership should be customised for the current situation since the employees work in a hectic environment which requires good communication skills, information and a leader which actively works on psychosocial working environment issues. By applying the factors mentioned above the leader will increase the employee’s motivation and the negative stress related factors in the work environment will decrease.

AbstraktRoos, Andrea & Ståhl, Jenny-Ann (2009) Specialpedagog med arbetsmiljöuppdrag (Special need´s teacher with a working environment mission) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken roll specialpedagogen kan spela om han/hon upptäcker vuxenmobbning och kränkande behandling i skolan. Utifrån detta syfte ställs frågor som: Hur mår vuxna i skolan idag? Har specialpedagogen kompetenser för att hantera vuxenmobbning och kränkande behandling i skolan? Hur kan specialpedagogen främja den psykosociala arbetsmiljön i skolan? Kvalitativa intervjuer har gjorts med tre specialpedagoger och tre rektorer på fyra olika skolor. Samtliga specialpedagoger har en specialpedagogisk påbyggnadsutbildning som påbörjades efter 2001 och alla rektorerna har rektorsutbildning eller motsvarande. Studien visar att specialpedagogen har relevant utbildning och en bra position mellan ledning och arbetslag, för att delta i både det proaktiva och reaktiva arbetet med vuxenmobbning och kränkande behandling, men inte alltid mandat från ledningen att göra det. Rektorerna ser inte alltid specialpedagogens fulla potential, som därmed inte får använda sin kompetens fullt ut.

The aim of this study is to illuminate factors in nurses´ work, which can cause a state of exhaustion called burn out. The results indicate that work related mental illness is a lengthy process that gives rise to both physical and psychical problems. These problems might lead to a state of burn out. However, several authors prefer to use expressions like exhaust syndrome or exhaust depression as they are criticising the concept of burn out. The study is a literature analysis of 11 scientific articles that have been scrutinized using the criterions presented by Polit et al (2001). The analysis gives at hand that three groups of factors seem to increase the risk for burn out, namely: (1) deficiencies in the psycho-social work environment, (2) an imbalance between demands and resources and (3) organizational incongruities. The results are discussed using The demand-control model developed by Karasek & Theorell (1990). / Syftet med denna studie är att belysa de förhållande i sjuksköterskans arbetsmiljö/arbetssituation som kan leda till utbrändhet. den frågeställningg som vi sökt belysa är:Vilka faktorer i arbetet som sjuksköterska är av sådan karaktär att de kan leda till utbrändhet? Resultaten visar att arbetsrelaterad psykisk ohälsa är en utdragen process som innebär såväl fysiska som psykiska problem. Detta kan till slut leda till utbrändhet. Många vill dock hellre använda sig av begreppet utmattningssyndrom/utmattningsdepression då det riktats kritik mot begreppet utbränd. I denna studie används dock begreppet utbränd. Studien är en litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar granskats enligt Polits m fl (2001) kriterier. Analysen visar att tre grupper av faktorer som ökar risken för att drabbas av utbrändhet, kan identifieras. Dessa är (1) brister i den psykosociala arbetsmiljön, (2) obalans mellan krav och resurser och (3) missförhållanden i organisationen. Resultaten diskuteras i ljuset av Karaseks & Theorells krav/kontrollmodell (1990).

Social workers in child protection work are facing a stressful working environment that can result in burnout and job exit for some social workers. Many risk factors are described regarding the working environment of child protection social workers, but less is known about the protective factors which motivates and support child protection workers to stay in this field. The aim of this study was to investigate how colleagues and leadership influence the child protection worker in a positive way and how the group can have positive effects on the socialworker’s wellbeing. The study answers the following two research questions: How can working relationships effect the wellbeing of socialworkers in childprotection? How can leadership effect the wellbeing of socialworkers in childprotection? The method of this study is a research overview with a thematic analysis. To understand the empirical data a psychosocial perspective with focus on Karasek’s (1979) demand-control-support model and Aaron Antonovsky’s theory sence of coherence (SOC) is applied. The result of the study shows that peer support, supportive relationships with colleagues and a close relation to the leadership is important for the wellbeing. It is especially important for the socialworker in the beginning of the career and the first two years in the field. Although there are also several individual and organisational factors that affect how the socialworker thrive in this field.

Syftet med den här studien var att skapa en djupare förståelse kring hur ledarskapet och ledarens kön påverkar individens psykosociala arbetsmiljö. Frågeställningarna som skulle förklaras var: hur ser det önskade resultatet av ledarskapets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön ut? Hur ser det upplevda/faktiska ledarskapets inverkan på den psykosociala arbetsmiljön ut? Hur upplevs ledarens kön inverka på den psykosociala arbetsmiljön? Den tidigare forskningen visar på att det finns ett visst samband mellan vad som kännetecknar manligt och kvinnligt ledarskap i form av transformativt och transaktionellt ledarskap. Detta är även något som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön, då det transformativa ledarskapet ses som det mjuka och förknippas med ett kvinnligt ledarskap, medan det transaktionella ses som ett mer auktoritärt ledarskap och därmed som ett mer manligt ledarskap. Det som dock framkom i intervjuerna i den här studien är att respondenterna inte ser ledarskapet som manligt eller kvinnligt, utan mer att det beror på vilken typ av ledarstil som ledaren utövar. Det betyder att respondenterna upplevde att såväl manliga som kvinnliga ledare kunde använda sig av såväl transformativt som transaktionellt ledarskap och därmed påverkades den psykosociala arbetsmiljön utifrån ledarstil och inte utifrån könet på ledaren. Studien genomfördes genom att åtta respondenter intervjuades, av dessa var fem medarbetare och tre var chefer. En orsak till att studiens resultat skiljer sig från den tidigare forskningen kan vara valet av metod och för få respondenter. / The purpose of this study was to create a deeper understanding of how leadership and the gender of the leader affects the individual's psychosocial work environment. The questions to be explained were: What does the desired outcome of leadership's impact on the psychosocial work environment look like? What is the impact of perceived/actual leadership on the psychosocial work environment? How is the gender of the leader perceived to affect the psychosocial work environment? The previous research shows that there is a certain connection between what characterizes male and female leadership in the form of transformative and transactional leadership. This is also something that can affect the psychosocial work environment, as transformative leadership is seen as the soft and associated with a female leadership, while the transactional is seen as a more authoritarian leadership and thus as a more male leadership. However, what emerged in the interviews in this study is that the respondents do not see leadership as male or female, but more that it depends on the type of leadership style that the leader exercises. This means that the respondents felt that both male and female leaders could use both transformative and transactional leadership and thus the psychosocial work environment was affected based on leadership style and not on the gender of the leader. The study was conducted by interviewing eight respondents, of whom five were employees and three were managers. One reason why the study's results differ from the previous research may be the choice of method and too few respondents.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns någon skillnad i självskattad hälsa hos arbetstagare med en tidsbegränsad anställning respektive tillsvidareanställning, samt om det fanns någon skillnad i självskattad hälsa mellan yngre och äldre beroende på anställningsform. Urvalsgrupperna var timanställda samt tillsvidareanställda på en enhet för vård och omsorg i en kommunal verksamhet. Deltagarna i båda urvalsgrupperna var kvinnor och män i åldrarna 20–69 år. Enkäten i föreliggande studie utformades i Google Forms och bygger på delar av the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) som mäter hälsa och olika dimensioner av den psykosociala arbetsmiljön. Enkäten skickades ut till 1013 timanställda samt 200 tillsvidareanställda och resulterade i sammanlagt 74 enkätsvar, 51 svar från gruppen timanställda samt 23 svar från tillsvidareanställda. Det sammantagna resultatet visade ingen signifikant skillnad i självskattad hälsa mellan tillsvidareanställda och timanställda, däremot visade analysen en signifikant skillnad i hälsa och anställningsform med ålder som oberoende variabel där yngre i gruppen timanställda påvisar sämre skattad hälsa. / The purpose of this study was to examine whether there was any difference in perceived health among temporary employees and permanent employees, and whether there was any difference in health between younger and older workers depending on the type of employment. The sample was hourly employees and permanent employees working for a health care unit in a communal organization. The participants in both selection groups were women and men in the ages between 20-69 years. The survey in the present study was constructed in Google Forms and was based on parts of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) that measured health and different dimensions of the psychosocial work environment. The survey was distributed to 1013 hourly employees and 200 permanent employees. The survey generated a total of 74 responds, 51 responds from the selection group hourly employees and 23 responds from employees with a permanent contract. The result all together showed that there was no difference in perceived health between hourly and permanent employees, however the analyses did show that there was a difference in perceived health between these two types of employment when adding age as an independent variable.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av ledarskapet och stödet i en organisation som präglas av distansarbete. För att uppnå syftet används ett kvalitativt förhållningssätt med semistrukturerade intervjuer. Urvalet i studien avgränsas till tre chefer och sex medarbetare placerade inom olika verksamheter i en organisation som präglas av distansarbete. I tidigare forskning beskrivs ledarskap och stöd för sig och digitalisering för sig och sällan i förhållande till varandra. Studien bidrar till forskningsområdet genom att utöka förståelsen hur ledarskapet och stödet upplevs i en organisation som präglas av distansarbete, där användningen av digitala verktyg och det digitala rummet hör till vardagen. Studiens resultat redovisas i tre punkter. För det första visar studiens resultat att medarbetarna upplever att cheferna är tillgängliga och ger stöd i komplexa frågor. För det andra visar resultatet att medarbetarna upplever att kollegornas stöd är centralt rörande sakfrågor. För det tredje visar resultatet att chefernas och medarbetarnas anpassning av arbetssätt i förhållande till det digitala rummet är väsentligt för att ledarskapet och stödet ska fungera optimalt i en organisation som präglas av distansarbete. Slutsatsen är således att stödet från chef och kollegor sker på liknande sätt i en organisation som präglas av distansarbete liksom en organisation som har fysisk närvaro. En förutsättning för att detta ska fungera är emellertid att organisationen har anpassat sig till de digitala verktyg som finns så att den nyttjar digitaliseringens möjligheter.

Under en tid har media uppmärksammat den svenska förlossningsvårdens bristande psykosociala arbetsmiljö. Tidigare forskning inom ämnet består dock mestadels av kvantitativa studier och därför utförs denna studie med avsikt att kvalitativt undersöka barnmorskornas personliga upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö. Då yrken inom vård och omsorg ofta beskrivs som ett kall utgör detta en teoretisk utgångspunkt i studien, detta då kallets betydelse för den psykosociala arbetsmiljön inom förlossningsvården inte tidigare undersökts. Syftet med studien var därför att utifrån ett kall-perspektiv beskriva och förstå hur barnmorskor inom den svenska förlossningsvården uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö. Syftet var även att förklara betydelsen av ålder och enhetens storlek för dessa uppfattningar. Därmed genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer där barnmorskornas egen syn på arbetet och den psykosociala arbetsmiljön stod i fokus. Urvalet var barnmorskor från olika delar av Sverige, i olika åldrar och som arbetar på både större och mindre förlossningsenheter. Utifrån analysen av det insamlade materialet upptäcktes det att ålder samt enhetsstorlek har betydelse för respondenternas upplevelser. Resultatet visar på att barnmorskor inom förlossningsvården är högt belastade och att samtliga av studiens respondenter upplever att de konstant eller delvis känner sig stressade och otillräckliga. Detta till följd av låg möjlighet att kontrollera de krav som arbetet ställer. Trots detta tycks barnmorskorna betrakta sitt yrke som ett kall, då de upplever arbetet som meningsfullt och givande eftersom de får ta del av en viktig del av människors liv. Viktigt tycks också vara att det finns ett emotionellt och kunskapsmässigt stöd hos kollegorna.