På grund av att psykisk ohälsa blir alltmer vanligt i dagens samhälle och eftersom människan spenderar mycket av sin tid på arbetet är den psykosociala arbetsmiljön väldigt viktig att arbeta med. Vår kvalitativa studie har till syfte att ge läsaren en större förståelse kring chefers ledarskapsroll i den psykosociala arbetsmiljön. Våra tre forskningsfrågor är “hur påverkar chefernas ledarskap medarbetarnas upplevelse av stress i arbetet?”, “hur påverkar chefernas ledarskap medarbetarnas upplevelse av konflikter och mobbning i arbetet?” och “Hur upplever medarbetarna att chefen arbetar för att främja en god psykosocial arbetsmiljö för sina medarbetare?” Mer ingående så önskar vi att ge läsaren en större förståelse för hur ledarskapet kan påverka medarbetarnas upplevelse av riskfaktorerna som finns i arbetet såsom stress, konflikter och mobbning där vi förklara hur en ledare kan arbeta för att motverka riskerna och istället främja en god psykosocial arbetsmiljö för sina medarbetare.  Studiens teoretiska referensram innehåller tidigare forskning som är en blandning av positiva och negativa ledarskapsstilar, vikten av ett gott lagarbete och kommunikation tillsammans med konflikter, mobbning och olika arbetsmodeller som kan förklara hur en dålig psykosocial arbetsmiljö i större utsträckning riskerar att uppstå. Teorin uppmärksammar i större del vilka risker som kan drabba medarbetaren negativt och att de kan uppstå om man inte tänker på att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats i vår studie och det empiriska materialet är insamlat genom intervjuer av åtta personer som genomfördes på deras arbetsplats. Respondenterna handlägger olika ärenden vid en statlig myndighet i Värmlands län. Samtliga intervjuer har spelats in via ljudinspelning och är transkriberade ordagrant innan analysens början. Intervjumaterialet har sammanställts i ett exceldokument för att det ska bli lättare att jämföra där vi har gjort en datareduktion för att få fram det som verkligen är relevant utefter frågeställningarna.  Studiens slutsats är att chefernas ledarskap har en stor påverkan på medarbetares upplevda psykosociala arbetsmiljö. Studien visar att chefernas ledarskap kan påverka medarbetarnas upplevelse av stress genom att bidra till hög egenkontroll och socialt stöd. Resultatet visar även här att medarbetarna tycker att deras chefer är noga med balansen mellan privat- och arbetsliv där det är stort fokus på återhämtning och att medarbetarnas hälsa är viktigare än resultat, vilket också är en faktor som hjälper dem att hantera stress. I studien framkom att respondenterna upplevde en god gemenskap och ett gott samarbete med sitt team och närmaste chef, vilket är en bidragande faktor till varför vi kan utesluta mobbning bland respondenterna, trots att vi till viss del kan se att det förekommer mindre konflikter. Summan av kardemumman blir att respondenterna i denna studie upplever att de har en god psykosocial arbetsmiljö.

För att nå syftet med studien används ett deduktivt förhållningssätt med de teoretiska perspektiven krav- och resursmodellen samt socialt stöd. Krav och resursmodellen används för att analysera de krav som medarbetare har på sin arbetsplats och de resurser som finns för att balansera kraven (Bakker & De Vries, 2021). Socialt stöd innebär en god social interaktion med kollegor och chefer (Karasek & Theorell, 1990). Det kan ske både i form av praktiskt, emotionellt och kognitivt stöd (Eklöf, 2022). Tidigare forskning visar att socialarbetare har en upplevelse av höga kvantitativa krav, hög grad av stressymptom och bristande resurser (Welander et al., 2017). De resurser som socialarbetare tidigare har betonat är b.la. kollegialt stöd, tillräcklig bemanning och förutsättningar för återhämtning (Arbetsmiljöverket, 2016). I studien används en kvalitativ metod med fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialarbetare inom rollerna biståndshandläggare samt socialsekreterare på barn och unga från olika kommuner i Sverige. Urvalsmetoden är ett strategiskt urval och ett tvåstegsurval i form av kontakt med chef för biståndshandläggare samt kontakt med en av författarnas anhörig som ett snöbollsurval.  Studiens slutsats är att socialt stöd i form av goda relationer samt trygghet och avlastning, möjlighet till återhämtning under och efter arbetstid, optimism samt resiliens och dess utformning är särskilt betonat som organisatoriska och personliga resurser på socialarbetares arbetsplatser för en välfungerande psykosocial arbetsmiljö. Vidare, är slutsatsen att krav i arbetet är vad som formar socialarbetares arbetsuppgifter och visar på de resurser som behövs för att balansera kraven. Framförallt betonades dokumentation- och administrationskravet, som en betydande påverkan på socialarbetares arbete. Dessutom bidrog det till en obalans mellan krav och resurser i form av tidsbrist som kräver strategier för att balansera kravet. Strategier som framkom är användandet av to-do list samt kollegialt stöd och avlastning. Ovanstående resultat kan innebära att det i framtiden är ett ökat ansvar för organisationer och politiker i respektive kommun att bidra med organisatoriska resurser samt att socialarbetare bör ha kunskap om krav och resurser för en god psykosocial arbetsmiljö.

Den svenska poliskåren är för närvarande utsatt för kraftiga konsekvenser av den förändrade organiserade brottsligheten och har varit det under några år. Denna snabba förändring i samhället medför en ökad utsatthet för poliserna, vilket påverkar polisens psykosociala arbetsmiljö. Den främsta vetenskapliga utgångspunkten för denna uppsats var det psykosociala perspektivet angående psykologiska risker och stressorer kopplade till samhällsförändringar. Vidare så användes öppna ostrukturerade intervjuer med fokusgrupper för att samla in data som bearbetades med hjälp av tematisk och teoretisk analys. Frågeställningen är inriktad på att förstå hur poliserna i norra Sverige upplever sin psykosociala hälsa i ljuset av den aktuella samhällssituationen gällande den organiserade brottsligheten samt för att fördjupa förståelsen inom polisprofessionen och möjliggöra att befintliga kunskapsluckor fylls i det valda forskningsområdet. Resultaten visar att förändringar i samhället är en av orsakerna till polisernas förändrade arbetssituation och ökade stressnivåer. Liknande problem som ses i utsatta områden har börjat uppstå även utanför dessa områden, vilket bekräftas av respondenternas beskrivningar av sin arbetsmiljö. Förändringarna har skapat stressande omständigheter för poliserna och belyser behovet av en kunskapsfördjupning inom det psykosociala området. Uppsatsen pekar på behovet av förbättrade coping-strategier och stödsystem för att hantera den ökade stressen bland poliserna. Tydliga riktlinjer och stöd från ledningen är avgörande för att främja en hälsosam arbetsmiljö och minska risken för långvariga negativa hälsoutfall bland personalen. Slutsatsen är att den organiserade brottslighetens utveckling och dess konsekvenser, tillsammans med bristande resurser och stöd, fungerar som en moderator i den psykosociala arbetsmiljön för poliserna. Det är avgörande att organisationen riktar fokus på att hantera de psykologiska påfrestningarna bland personalen för att säkerställa en effektiv och långsiktig polisverksamhet.

The purpose of the present study is to examine how the psychosocial work environment is affected by downsizing from the perspective of those who remain at the workplace. This study aims to contribute to an increased understanding of how various factors, such as communication and support, impact employees' experiences of the psychosocial work environment during a transition. Additionally, we investigated employees' feelings of guilt following a transition. We chose to design the study based on a qualitative approach, utilizing semi-structured interviews conducted digitally via Zoom. The interviews included seven respondents from a company that had undergone a transition involving downsizing, who described their experiences. The material was connected to our theoretical chapter, which discusses human needs, employees' experiences of organizational changes, leadership and communication, as well as survivor sickness. Based on the results, we can conclude that the psychosocial work environment was perceived to be negatively affected by downsizing, with contributing factors being a lack of communication and support. The most prominent response from the respondents regarding what the company could have done better in a future downsizing situation was to have clearer communication, highlighting the importance of the impact of communication. Furthermore, we identified three types of guilt among the respondents after the transition. The first type was linked to the lack of communication, where respondents did not understand the motives behind the decisions. The second type of guilt involved questioning one's own competence compared to those who were let go. The third and final type concerned guilt among all employees regarding the decision that the majority of those who were let go were permanent employees. After conducting the study, we have found the importance of trying to understand the situation of the employee, the middle manager, and the management during a transition.

Bemanningsbranschen har under de senaste åren fått en stor inverkan på arbetsmarknaden där bemanningsföretagen interagerar med konsulter och kunder. Konsultchefer har det yttersta ansvaret som chef för konsulter och ansvarar över arbetsmiljö, arbetsvillkor och har personalansvar.  Konsultchefer är vidare leveransansvariga till kund där de ska tillhandahålla konsulter utefter kundföretagens efterfrågan. Syftet med denna studie är att undersöka konsultchefers erfarenheter av den psykosociala arbetsmiljön med fokus på krav, kontroll och socialt stöd i arbetet då konsultchefer måste ha bemanningsföretagen, kundföretagen och konsulters önskemål och riktlinjer i beaktning. Konsultchefsrollen präglas vidare av gränslöst arbete där studien undersöker hur detta tar sig i uttryck.   Studien har en kvalitativ ansats där sju semistrukturerade intervjuer utförts med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Urvalet bestod av tre manliga och fyra kvinnliga konsultchefer inom privata bemanningsföretag inom privat sektor. Framkommen empiri har analyserats genom tidigare forskning och teorierna; krav-, kontroll- och stödmodellen samt gränslöst arbete för att skapa en större förståelse kring konsultchefernas psykosociala arbetsmiljö.  Resultaten visar på att konsultchefsrollen är oerhört komplex med mångfacetterade arbetsuppgifter och höga krav från bemanningsföretagen, kunderna och konsulterna. Konsultcheferna upplever att de har en hög kontroll i sitt arbete, när detta däremot analyserats i relation till tidigare forskning och teorier går det snarare att utläsa att de har kontroll men inom vissa ramar.  Respondenternas upplevelser kring socialt stöd särskiljer sig där organisationskontext visat sig vara av betydelse. Dock framkommer en samstämmighet gällande ett gott socialt stöd från deras chefer. Slutligen påtalar konsultcheferna i studien att arbetet präglas av låg - och högsäsonger där arbetsbelastningen varierar och att de särskilt vid högsäsonger tenderar att arbeta utöver ordinarie arbetstid. Det framkommer att konsultchefernas upplevelser av flexibiliteten i arbetet är positiv då de får möjlighet att balansera privatliv och arbete. Respondenterna ges däremot olika förutsättningar för att hantera gränslösheten i arbetet, där vissa har olika verktyg för att minimera tillgängligheten utöver ordinarie arbetstid medan andra inte har några verktyg alls.

Denna studie syftade till att undersöka sjuksköterskors upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön utifrån arbetsmiljöfaktorerna krav, kontroll och socialt stöd, och syftade även till att studera eventuella samband mellan dessa olika faktorer. Studien undersökte dessutom om faktorerna i den psykosociala arbetsmiljön hade en eventuell påverkan på självskattad utbrändhet. Ett icke- slumpmässigt urval och tillgänglighetsurval tillämpades med totalt N = 44 sjuksköterskor. En webbaserad enkätundersökning i form av ett självskattningsformulär användes. För att undersöka psykosocial arbetsmiljö användes mätinstrumentet Swedish Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) (Sanne et al., 2005) och för utbrändhet användes Maslach Burnout Inventory – Human Service Survey (MBI-HSS) (Maslach et al., 1996). Resultaten visade att sjuksköterskorna upplever höga nivåer av krav, kontroll och socialt stöd i sin arbetsmiljö, där signifikanta samband påvisades mellan krav och socialt stöd, medan inget samband hittades med kontroll. Vidare genomfördes en multipel regressionsanalys som identifierade en signifikant effekt mellan krav, socialt stöd och utbrändhet, vilket innebär att högre krav och lägre socialt stöd associeras med ökade nivåer av utbrändhet bland sjuksköterskor. Slutsatsen understryker vikten att adressera faktorerna i den psykosociala arbetsmiljön för att mildra sjuksköterskors utbrändhet. Det är särskilt avgörande att minska krav och öka socialt stöd för att främja hälsa i arbetet och förebygga utbrändhet, balansen är således avgörande.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka enhetschefers upplevelser och uppfattning av arbetsrelaterad stress, hur och varför denna stress uppstår och slutligen vilka effekter den har på deras psykosociala arbetsmiljö. Metod: För att besvara studiens frågeställningar studerades respondenternas egna uppfattningar och upplevelser. Intervjuer genomfördes med sex enhetschefer från den offentliga sektorn. Resultatet analyserades sedan med hjälp av Karasek och Theorell krav, kontroll och stödmodellen, Goffmans dramaturgiska perspektiv samt organisationsteori. Resultat: Resultatet uppenbarade olika stressfaktorer, deras uppkomst samt deras upplevda påverkan på enhetschefernas psykosociala arbetsmiljö. Fynden deladesin i tre huvudkategorier; Den komplexa organisationen, Att befinna sig i en mellanställning samt Att förhålla sig till organisationens krav och resurser / Aim: The aim of the study was to investigate unit managers' experiences and perceptions of work-related stress, how and why this stress arises, and finally, the effects it has on their psychosocial work environment. Method: To answer the study's research questions, the respondents' own perceptions and experiences were examined. Interviews were conducted with six unit managers from the public sector. The results were then analyzed using Karasek and Theorell's demand, control, and support model, Goffman's dramaturgical perspective, and organizational theory. Result: The results revealed various stress factors, their origins, and their perceived impact on the unit managers' psychosocial work environment. The findings were divided into three main categories: The Complex Organization, Being in an Intermediate Position, and Adapting to the Organization's Demands and Resources.

Huvuddelen av sysselsättningstillväxten förväntas ske inom tjänstesektorerna de närmaste decennierna och efterfrågan på olika företagstjänster, bland annat tekniska konsulter, bedöms fortsätta växa. Samtidigt ökar sjukskrivningarna på grund av stressrelaterad ohälsa delvis på grund av att vi övergått till en mer tjänsteproducerande ekonomi. Utöver detta står vi inför utmaningar med en åldrande befolkning i kombination med att färre barn föds vilket innebär att det blir viktigt att så många som möjligt i arbetsför ålder arbetar och orkar stanna kvar i arbetslivet längre. Därav framstår det relevant att förstå hur konsulter i tjänstesektorn upplever sitt arbete och vad som kan påverka deras funktionsförmåga och vilja att fortsätta arbeta som konsult.  Syftet med denna kvalitativa studie är därför att få djupare förståelse för hur konsulter som arbetar delar av sin arbetstid hos kundföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö genom att undersöka hur arbetets organisering och relationer tillfredsställer deras behov, hur de hanterar detta och vad som driver dem framåt. I vårt teoriavsnitt går vi igenom relevanta begrepp och hur de relaterar till varandra vilket inkluderar psykosocial arbetsmiljö, psykologiska behov och copingstrategier. Vi presenterar även en stressteoretisk modell, krav-, kontroll- och stöd-modellen, som vi använder för att analysera konsulternas arbetssituation. Dessutom utgår vi från en motivationsteori, Self-determination theory, för att se i vilka situationer konsulterna upplever en positiv drivkraft eller det omvända. I metodkapitlet redogörs för hur vi gått till väga under hela arbetsprocessen. Vi har genomfört totalt tio öppna intervjuer med konsulter och vårt insamlade material har bearbetats och analyserats med hjälp av en tematisk analys och narrativ metod samt vår teoretiska referensram i resultat och analyskapitlet. I det sista kapitel besvaras studiens frågeställningar och syfte genom att vi redogör för våra slutsatser. Dessa visar att det finns paradoxala faktorer i konsulternas psykosociala arbetsmiljö, som innebär att omväxlingen i arbetet både uppfattas som utvecklande, motiverande och tillfredsställande, men också skapar en stress i att behöva leva upp till omgivningens förväntningar och höga krav. Dessutom behöver konsulterna alltid vara beredda på att planera om, alltid stå lite utanför gemenskapen och det finns en spänning mellan att tydligt lyckas eller misslyckas. Upplevelsen påverkas även av senioritet där oerfarna konsulter upplever arbetet mer stressande än de mer erfarna vilket resulterar i att de tenderar använda olika copingstrategier. Avslutningsvis presenteras en diskussion kring studiens styrkor och svagheter samt förslag till framtida forskning.

Inom hemtjänsten föreligger det personal- och kompetensbrist, vilket är mer aktuellt idag än någonsin. Vård- och omsorgssektorn är i behov av en omfattande utvidgning vad gäller personal för att klara av den förväntade prognosen inom äldreomsorgen. Efterfrågan på personal inom vård- och omsorg ökar och enligt prognosen väntas det saknas ungefär 160 000 vård- och omsorgsutbildade år 2035. De främsta orsakerna till både personal- och kompetensbrist bedöms vara att andelen äldre i befolkningen ökar, det blir större pensionsavgångar i kombination med ett minskat intresse för vård- och omsorgsutbildningar. I Norrbotten där studien genomförs föreligger dessutom konkurrens mellan yrken där fler individer ofta väljer industriyrken där de tilldelas högre ersättning. Utan bemanning och kompetens i hemtjänsten fungerar inte verksamheten, vilket kan innebära att människor blir utan den vård och omsorg som alla i Sverige har rätt till. Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för hemtjänstpersonals psykosociala arbetsmiljö med särskilt fokus på rådande personal- och kompetensbrist. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats samt genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio vårdbiträden och undersköterskor inom Norrbottens län. Empirin bearbetades med hjälp av en tematisk analys. Studiens resultat visade att hemtjänstpersonalen upplevde en omfattande personal- och kompetensbrist, vilket i sin tur påverkade den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visade även att aspekterna inom den psykosociala arbetsmiljön påverkades negativt av personalbristen, dock utmärktes aspekten socialt stöd som kompenserande för övriga brister.

Under år 2015 sökte 162 877 personer asyl i Sverige. Större delen av de asylsökande kom från det krigshärjade Syrien, det var 51 338 asylsökande (Migrationsverket, 2016). Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön, samt upplevd kompetens i arbetet, på en kommunal enhet för ensamkommande barn till följd av ökad arbetsbelastning som en konsekvens av flyktingkrisen. Syftet besvarades genom följande frågeställningar: Hur upplever socialsekreterare sin psykosociala arbetsmiljö? Hur upplevs kompetensen i det dagliga arbetet hos berörda socialsekreterare? Metoden för studien var kvalitativ. Fem semistrukturerade intervjuer utfördes med socialsekreterare på en kommunal enhet för ensamkommande barn. Resultatet visade att socialsekreterarna upplever att deras psykosociala arbetsmiljö är stressfylld till följd av hög arbetsbelastning som uppkommit till följd av flyktingkrisen. Resultatet visade också att socialsekreterarnas upplevda kompetens i arbete var varierande, det som var gemensamt var att samtliga upplevde att de utökar sin kompetens i arbetet och mötet med de ensamkommande barnen. / In 2015, 162,877 people sought asylum in Sweden. Most of the asylum seekers came from wartorn Syria, there were 51,338 asylum seekers (Immigration Service, 2016). The main purpose of the paper was to examine the social workers experience of the psychosocial work environment, and perceived competence at work, at a municipal unit for unaccompanied minors as a result of the increased workload as a result of the refugee crisis. The purpose was answered by the following questions: How do social workers their psychosocial work? How perceived competence in the daily work of the social workers? The method of the study was qualitative. Five semi-structured interviews were conducted with social workers at a municipal unit for unaccompanied minors. The results showed that social workers feel that their psychosocial work is stressful due to the heavy workload arising in consequence of the refugee crisis. The results also showed that social workers perceived competence at work was varied, all experienced that they expand their skills at work through meeting with the unaccompanied minors.