Ohälsan i arbetslivet ökar bland annat på grund av psykosociala orsaker samtidigt som arbetslivet förväntas pågå under längre tid innan pensionsavgång. Det hållbara arbetslivet handlar om att arbeta långsiktigt för att anställda ska må bra och ha möjligheten att delta ett helt arbetsliv. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur HR-chefer (personalchefer) i kommunal verksamhet arbetar med den psykosociala arbetsmiljön för att uppnå en bra hälsa hos kommunens anställda. För att besvara frågeställningarna valdes en kvalitativ metod där HR-cheferna blev intervjuade. Det var fyra kvinnor och en man som deltog och alla tillhörde olika kommuner i Mellansverige. Ett målinriktat urval har använts för att besvara frågeställningarna. Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat visar att HR-chefer använder sig av kompetensutveckling av ledarskapet, fackliga organisationer och medarbetare för att uppnå en god psykosocial arbetsmiljö. Faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön kan vara bristande engagemang, för stora arbetsgrupper för cheferna och hur kommunerna skapar delaktighet genom arbetsplatsträffar.  Att ha modet att arbeta med frågor som kan vara svåra samt att det finns tid för att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön är förutsättningar för att lyckas.

Bakgrund: Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för individen. Att skapa arbetsplatser med en tillfredsställande arbetsmiljö är både svårt och utmanande, men med kunskap och utbildad personal kan det skapas goda arbetsmiljöer och främja hälsan hos personalen. Syftet: Var att beskriva och jämföra hur ambulanspersonalen skattade sin psykosociala arbetsmiljö samt om det fanns skillnad i skattning mellan män och kvinnor inom ett verksamhetsområde i en region inom hälso-och sjukvården. Metod: En beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet visade att faktorerna arbetskrav, låg kontroll i arbete, rollförväntningar, förutsägbarget i arbetet, social interaktion, ledarskap, kommunikation, organisationskultur/klimat, grupparbete, skicklighet i arbetet, arbetets centralitet och interaktion mellan arbete och privatliv/stress innefattade den påverkade psykosociala arbetsmiljön. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor av de beskrivna områdena arbetsnivå, social och organisationsnivå samt individnivå. Slutsatser: Distriktsjuksköterskans preventiva arbete kan förse arbetsplatser med hälsofrämjande kunskap angående den psykosociala arbetsmiljön. Att uppmärksamma och bibehålla faktorer på arbetsplatsen som gör den till en god och hälsosam arbetsplats är viktigt. Känslan av att känna ett sammanhang är betydelsefullt för både individen och gruppen. / Background: The psychosocial work environment is important for the individual. Creating workplaces with a satisfactory working environment is both difficult and challenging, but with knowledge and trained staff good working environments can be created and health promotion for the staff. Aim: To describe and compare how ambulance staff estimated their psychosocial work environment and whether there was a difference in estimation between men and women within an operation area in a healthcare region. Method: A descriptive and comparative study with quantitative approach. Main results: The result showed that factors such as work demands, control at work, role expectations, predictability, social interactions, leadership, communication, organization culture/climate, group work and skills at work, centrality of work, interactions between work and private life/stress were factors that included the affected psychosocial work environment. There were no significant differences between men and women in the described areas of work level, social and organizational level and individual level.    Conclusion: The district nurse´s preventive work can provide workplaces with health promotion knowledge regarding the psychosocial work environment. Attention and maintaining factors in the workplace that make it a good healthy workplace is important. The feeling of feeling a context is important for both individual and group.

Socialsekreterare är en utsatt yrkesgrupp med ansträngd arbetssituation. Inom kommunerna arbetar även inhyrd personal, socionomkonsulter. Studien syftade till att undersöka skillnaderna i den psykosociala arbetsmiljön mellan socialsekreterare och socionomkonsulter avseende socialt stöd mellan kollegor och chef, uppmuntrande ledarskap och socialt klimat. Det gjordes en webbenkät, utifrån QPS Nordic 34+, där 26 Socialsekreterare och 11 Socionomkonsulter svarade (n=37). På grund av få deltagare har några generella slutsatser inte varit möjliga. Dock visade studien vissa skillnader mellan gruppernas skattningar gällande stöd från kollega och chef samt socialt klimat. Detta är i linje med tidigare forskning som visar att inhyrd personal har färre sociala kontakter än fast anställda. Socialsekreterarna skattade högre än referensdata avseende socialt stöd. Flera andra faktorer påverkar dock den psykosociala arbetsmiljön och vidare studier behövs. / Social workers are an exposed profession due to strained working situation. The municipalities also use temporary agency workers in social authority work. The purpose of the study was to investigate the differences in the psychosocial work environment between regular social workers and agency social workers regarding social support between colleagues and managers, encouraging leadership and social climate. A web survey, QPS Nordic 34+ was done. 26 regular social workers and 11 agency social workers participated (n=37). Since it was few participants it has not been able to make any general conclusions. Significant differences were found for support from colleague and manager and social climate. Regular social workers estimated higher than reference data on the variables included in social support. Several other variables than social support affects the psychosocial work environment and further studies are needed.

Psykosocial arbetsmiljö är något som påverkar oss alla i vårt dagliga yrkesliv. Vår undersökning syftar till att studera just den psykosociala arbetsmiljön som avdelningschefer upplever på Högskolan Dalarna. Studien är en kombination av semistrukturerade intervjuer och en medarbetarundersökning som man fyllt i på Högskolan Dalarna. Semistrukturerade intervjuerna är 5 till antalet och tjänar till att få mer djup i undersökningen. Intervjuerna genomfördes på plats och kommer att vara anonyma. Den insamlade data från medarbetarundersökningen kommer att testas mot KASAM teorin. Undersökningen påvisar att den generella psykosociala arbetsmiljön på Högskolan Dalarna är bra hos avdelningscheferna. Undersökningen påvisar även att kvinnors psykosociala arbetsmiljö var lite bättre än männens på Högskolan Dalarna. Undersökningen påvisar att det är främst inom KASAM-byggstenen hanterbarhet som Högskolan Dalarna har en utvecklingsresa att göra. / The psychosocial work environment is something that affects all of us in our daily working life. Our study will seek to look at the psychosocial work environment for departments heads at Dalarna University. The studies method is a combination of both questionnaire survey of the psychosocial work environment sent to all department heads and semi-structured interviews with five of the department heads. The collected data will be tested against both KASAM theory and gender perspective theory. The study shows that according to our research the psychosocial work environment is in general good at Dalarna university. The study also shows a difference between the genders in how they experience their psychosocial work environment. Women are happier in their work environment than men. Women find that they receive more help from their colleges and department heads than men do. The research points to a few number of areas where improvements are needed to make the psychosocial work environment better at Dalarna University.

Utgångspunkten har varit att undersöka sjukvårdspersonalens arbetsmotivation. Syftet är att belysa sjuksköterskors och undersköterskors upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön under en pandemi och om de två yrkesgrupperna upplevde några skillnader på deras psykosociala arbetsmiljö, samt vad som motiverar sjukvårdspersonalen till att arbeta under krissituationer i vården. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats med följd av semistrukturerade intervjuer med tre undersköterskor och tre sjuksköterskor från Västra Götalands Regionen. Fyra huvudkategorier framkom, samt åtta subteman identifierades som belyser de två yrkesgruppers positiva och negativa faktorer som påverkade sjukvårdspersonalens upplevelse av psykosociala arbetsmiljö och deras arbetsmotivation under pandemin, samt om de två yrkesgrupperna upplevde skillnader avseende psykosociala arbetsmiljön. Sjukvårdspersonalen beskrev sin psykosociala arbetsmiljö som en påfrestande arbetsinsats och en stor arbetsbelastning. Men till stor del en positiv inställning och en känsla av meningsfullhet och motivation var betydelsefullt för sjukvårdspersonalens välbefinnande. Sjukvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljö under pandemin är väldigt ansträngd och påfrestande. Det framkommer inte att det finns några skillnader av upplevelsen på psykosociala arbetsmiljön, men däremot finns det skillnader beroende på vilken avdelning personalen arbetar i. Sjukvårdspersonalens arbetsmotivation under pandemin är ett kollegialt samarbete samt den variation som arbetet medför varje dag. En annan viktig faktor för arbetsmotivationen var tacksamhet och uppskattning från patienter och anhöriga samt glädje när patienterna tillfrisknar och kommer tillbaka till vardagen.

Psykosocial ohälsa är vanligt förekommande i samhället, framförallt bland socialarbetare som syftar på yrken som socionomer, socialsekreterare, kurator och biståndshandläggare. Tidigare forskning beskriver socialsekreterares jobb som med hög risk att drabbas av utmattningssyndrom och stress på grund av det arbete de utför i sammanhanget de befinner sig i. Socialsekreterare tillhandahåller stöd och hjälp till klienter i stressade miljöer. Stress, samt följden utmattningssyndrom, bidrar till en rad olika hälsorelaterade problem med ökad risk för sjukdom och skada, samt förhöjd risk för förtidig död. Syftet med studien var att att undersöka hur några socialarbetare i södra Sverige upplever sin psykosociala arbetsmiljö på arbetsplatsen samt hur den psykosociala arbetsmiljön kan främjas och hur stress kan förebyggas. Samt om hälsoarbete bedrivs för målgruppen och i så fall hur. Metoden för studien var av kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer användes för att besvara syftet. Resultatet tyder på att det finns olika psykosociala arbetsmiljöfaktorer som påverkar socialarbetares hälsa. Dessa är både individuella och kollegiala. De individuella är relaterade till stress, krav, kontroll, tidspress och dokumentation. En del tar jobbet med sig hem och tidsbristen gör att det inte finns tid till återhämtning. De kollegiala faktorerna är arbetsmiljö, konflikter och hjälpsamhet. Främjande insatser för den psykosociala arbetsmiljön är hälsoinsatser, beröm och feedback, handledning och reflektion samt delaktighet och utveckling. Förebyggande insatser är olika förebyggande åtgärder och förebyggande av stress. Slutsatsen tyder på att det råder hög tillströmning av ärenden som ska dokumenteras, vilket medför hög arbetsbelastning med krav från både allmänhet och arbetsgivare. Vilket i sin tur ger tidsproblematik där återhämtning uteblir. En hälsofrämjande insats som stärker hälsofaktorer skulle potentiellt kunna förbättra både hälsan och arbetssituationen för socialarbetarna.

The covid-19 pandemic is one of the greatest crises of our time that has affected the whole society to a very large extent. The pandemic has led to drastic changes in both societal and operational levels, which in turn has resulted in extensive financial consequences. The restaurant industry in particular has long been an exposed industry characterized by fierce competition, small margins and uncertain forms of employment. Even before the outbreak of the pandemic, mental illness was considered one of the greatest public diseases of our time. Covid-19 has limited the way people live, which has generated even more serious consequences for human mental health. The purpose of this study is to explore how restaurants in a hospitality-focused city in Sweden have been affected by the covid-19 virus, as well as how they have handled this critical situation. Furthermore, the purpose of the study is to investigate whether, and in such cases, how the covid-19 has affected owners’ psychosocial work environment. A qualitative method has been applied where six semi-structured interviews were conducted. Based on a critically realistic perspektive, the study has analyzed the pandemic’s impact on the restaurant owners’ activities and their business. The result shows that the governments and the Public Health Agency’s restrictions and guidelines, which are constantly changing, have greatly affected the restaurants’ finances. At the same time, the restrictions have set very tough demands on adaptation and business transformation. This in turn has given rise to uncertainty in how business will manage new strategies and routines in a sustainable way. These changes have led to high work-related demands and a lack of control, which has resulted in serious consequences for the restaurant owners’ psychosocial work environment. Overall, there is a clear connection for how these levels interact and affect each other.

Introduktion: Arbetsmiljö är en individs fullständiga, sammanställda, fysiska och psykiska upplevelseav en arbetsplats. Den psykosociala arbetsmiljön kännetecknas av psykiska arbetsmiljöfaktorer som stress, arbetsbelastning och ledarskap. Inom forskning är transformerande, transaktionellt samt laissezfairledarskap de tre vanligaste identifierande ledarskapsstilarna.Syfte: Syftet bakom studien är att ge en samlad bild på hur transformerande, transaktionellt samt laissezfairledarskap upplevs för medarbetarna inom sjukvården ur ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv.Detta görs för att visa vikten av ledarskapet och följdeffekterna av en negativt upplevd psykosocialarbetsmiljö.Metod: Studien utgår från en systematisk litteraturstudie med en innehållsanalys som genomförts på deartiklar som funnits. Vidare har databaserna Pubmed samt WorldCat använts för artikelsökning.Resultat: Resultatet visar att ledarskapsstilarna har en signifikant skillnad på upplevelsen av denpsykosociala arbetsmiljön där transformerande ledarskap visar på flest faktorer för att skapa en positivupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. Medan det transformerande ledarskapet bidrar medempowerment och god kommunikation så skapar det transformerande ledarskapet en utmattning pågrund av de höga organisatoriska och ekonomiska mål. Laissez-fair visas bidra till osäkerhet och lågtengagemang bland arbetstagarna.Slutsats: Upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön påverkades signifikant av ledarskapet som utövades inom sjukvården där studiens resultat var förenligt med tidigare forskningsresultat inomområdet.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön påverkar förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Mer specifikt har studien fokus på en speciellt utsatt yrkesgrupp, poliser, och deras upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att behandla syftet har följande frågeställningar varit utgångspunkt i studien: Hur upplevs den psykosociala arbetsmiljön av poliser? Vilka faktorer upplever poliser som mest centrala i deras psykosociala arbetsmiljö? Vilka konsekvenser får faktorer i den psykosociala arbetsmiljön på polisernas förutsättningar för ett hållbart arbetsliv? Datainsamlingsmetoden som använts i denna studie var kvalitativa intervjuer med sex poliser som antingen arbetar eller arbetat som ingripande polis. För att analysera empirin användes teorin KASAM (Känsla av sammanhang) av Aaron Antonovsky. Viktiga begrepp tillhörande teorin som möjliggjort tolkning av empirin var begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som analysmetod användes en tematisk analys. Resultatet visar att faktorerna är kopplade till varandra men att de går att urskilja i tre övergripande teman; individuella, sociala, samt samhälleliga och organisatoriska förutsättningar. De individuella förutsättningarna inbegriper faktorerna mental trötthet, kommunikativ kompetens och yrkeserfarenheter. Det andra temat behandlar sociala förutsättningar där faktorer som kollegialt stöd, humor och privatliv blir centrala. Det tredje och sista temat behandlar samhälleliga och organisatoriska förutsättningar. Här synliggörs faktorerna personalbrist, arbetsbelastning, autonomi, utvecklingsmöjligheter, schema, arbetstider, rättssystem, myndighet och ledarskap. Slutligen visar resultatet hur faktorerna kan förstås i relation till varandra utifrån vilka konsekvenser de ger på förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. / The purpose of the study is to contribute knowledge about how the experience of the psychosocial work environment affects the conditions for a sustainable working life. More specifically, the study focuses on a particularly vulnerable occupational group, police officers, and their experience of the psychosocial work environment. In order to address the purpose, the following questions have been the starting point of the study: How is the psychosocial work environment experienced by police officers? What factors do police officers perceive as central to their psychosocial work environment? What are the consequences of factors in the psychosocial work environment on the police's conditions for a sustainable working life? The data collection method used in this study was qualitative interviews with six police officers who either work or work as an interventionist police. To analyze the empiricism, the theory KASAM (Sense of Coherence) was used by Aaron Antonovsky. Important concepts associated with the theory that enabled interpretation of the empiricism were comprehensibility, manageability and meaningfulness. As a method of analysis, a thematic analysis was used. The result shows that the factors are linked to each other but that they can be distinguished in three general themes; individual, social, and societal and organizational conditions. The individual conditions include the factors of mental fatigue, communicative competence and professional experience. The second theme deals with social conditions in which factors such as collegial support, humor and private life become central. The third and final theme deals with social and organizational conditions. Here, the factors are highlighted by staff shortages, workload, autonomy, development opportunities, schedule, working hours, legal system, authority and leadership. Finally, the results show how the factors can be understood in relation to each other based on the consequences they have on the conditions for a sustainable working life.

Syftet med denna studie var att undersöka och få en djupare förståelse för hur vårdpersonal på äldreboenden som arbetade på plats under pandemin upplevde sin arbetssituation med ett särskilt fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med vårdpersonal som arbetade på plats på ett äldreboende under pandemin. Insamlad data transkriberades och analyserades genom en induktiv tematisk analys. De huvudteman som framkom var; Att arbeta under en kris, Personalens förutsättningar och Mer jobb mindre vila. Resultatet visade att samtliga respondenter upplevde att Covid-19 bidrog till en försämrad psykosocial arbetsmiljö. Särskilt utmärkande faktorer som bidrog till försämringen var den ökade arbetsbelastningen, en känsla av ovisshet, oro och rädsla samt brist på socialt stöd och skyddsutrustning. Det framkom också att samtliga respondenterna upplevde att deras arbete hade förändrats och blivit mer komplicerat till följd av nya arbetsuppgifter och hygienrutiner som infördes under pandemin. Respondenterna upplevde även en starkare sammanhållning inom arbetsgruppen som har haft en stor betydelse vid hanteringen av de svåra situationer de stått inför. / The aim of the present study was to examine and get at more profound knowledge for how healthcare workers at nursing homes who have worked on site during the pandemic have experienced their work situation with focus on their psychosocial work environment. Ten semi-structured interviews were conducted with health care workers that have been working on site at nursing homes during the pandemic. The material was transcribed and analyzed using an inductive thematic analysis. Three main themes were found; To work during a crisis, Employees conditions and More work less rest. The result showed that all of the respondents experienced that Covid-19 contributed to a worsened psychosocial work environment. Emergent factors of the worsened psychosocial work environment were the increased workload, feelings of uncertainty, worry and fear and also lack of social support and protective equipment. Furthermore, the respondents experienced that their work routines became more complicated due to new job assignments and health care protocols introduced during the pandemic. The respondents also experienced a stronger cohesion within their workgroup that had a great importance to how they handled the difficult situations they faced together.