• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 435
  • Tagged with
  • 435
  • 435
  • 231
  • 183
  • 178
  • 132
  • 98
  • 91
  • 88
  • 84
  • 80
  • 71
  • 70
  • 61
  • 60
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
301

Samarbete som resurs : En kvalitativ studie om arbetstagares upplevelser av resurser i arbetet

Grönberg, Jenny January 2022 (has links)
Sättet att organisera arbetet och den psykosociala arbetsmiljön påverkar individernas välbefinnande, och idag är den vanligaste sjukskrivningsorsaken på grund av psykisk ohälsa (Lennéer Axelson & Thylefors, 2018). Detta grundar sig i bland annat bristfälliga organisatoriska och sociala villkor på arbetsplatsen. Därmed är syftet med uppsatsen att studera arbetstagares upplevelser av resurser i arbetet. Följande forskningsfrågor har besvarats: hur upplever arbetstagarna handlingsutrymme och egenkontroll i sitt arbete? Hur upplever arbetstagarna stöd från chef och kollegor i sitt arbete? Vilka likheter och skillnader kan identifieras i dessa upplevelser och hur kan de förstås? Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats och fokuserar på resurser i arbetet med utgångspunkt i Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stöd modell, dock har inte krav tagits i beaktandet eftersom studiens fokus ligger på resurser. Det har genomförts nio semistrukturerade intervjuer med arbetstagare inom en kommunförvaltningsledning i norra Norrland. Studiens resultat illustrerar betydelsen som möjligheten till egenkontroll och handlingsutrymme samt tillgång av socialt stöd kan ha för arbetstagarnas upplevelser av resurser och den psykosociala arbetsmiljön. Intervjudeltagarnas upplevelser avseende kontroll och stöd beskrevs övervägande som positivt. Resultatet påvisade att samtliga intervjudeltagare hade liknande upplevelser av kontroll och stöd. De kunde i stor utsträckning fatta egna beslut i sitt arbete, hade möjligheten att påverka arbetets utförande, upplevde socialt stöd från omgivningen samt saknade i viss mån feedback. / The way in which work is organized and the psychosocial work enviroment affect the wellbeing of individuals, and today the most common reason for sick leave is due to mental illness (Lennéer Axelson & Thylefors, 2018). This is based on among other things inadequate organizational and social conditions at the workplace. Thus, the purpose of this essay is to study employees experiences of resources at work. The following research questions havde been addressed: how do the workers experience scope for action and self-control in their work? How do the workers experience support from managers and colleauges in their work? What similarities and differences can be identified in these experiences and how can there be understood? The study is based on a qualitative research approach and focuses on resources in the work based on Karasek and Theorell´s (1990) requirements-control-support model, requirement have not been taken into account as the study´s focus is on resources. Nine semi-structured interviews were conducted with employees working in a municipal adminstration management in northern Norrland. The study´s results illustrate the importance that the possibility of selfcontrol and freedom of action, as well as access to social support, can have for the employees experience of resources and the psychososial work enviroment. The interview participants experience of control and support was described as positive, despite the fact that there were challenges in the work. The results showed that all interview participants had similar experiences of control and support. They could to a large extent make their own decisions in their work, had the opportunity to influence the execution of the work, experienced social support from their surroundings and to some extent lacked feedback.
302

EN OMORGANISATION UR ETT LEDNINGSPERSPEKTIV : UPPLEVELSER AV PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ UNDER EN PÅGÅENDE OMORGANISATION

Gunes, Betty January 2020 (has links)
Omorganisationer har blivit allt vanligare och påverkar majoriteten av anställda och deras psykosociala arbetsmiljö, både medarbetares men också chefers. Syftet med studien var att undersöka hur ledningsgruppen i ett företag upplevde en organisationsförändring samt hur förändringen påverkade deras psykosociala arbetsmiljö. En intervjustudie genomfördes med 6 deltagare (5 män, 1 kvinna) i ett företag under en pågående omorganisation, samtliga deltagare hade en ledande befattning. Data analyserades med hjälp av tematiskanalys. Resultaten visade att majoriteten av deltagarna upplevde en negativ psykosocial arbetsmiljö under omorganisationen. Hög arbetsbelastning, ineffektiv kommunikation, brist i samarbete, otydlig arbetsorganisation, förändrade arbetsuppgifter, ökat ansvar gentemot personal och bristande delaktighet var de faktorer som deltagarna upplevde som bristande. Kollegialt stöd var en aspekt som upplevdes positivt. Studiens resultat har bidragit till en fördjupad kunskap om hur just chefer upplever sin psykosociala arbetsmiljö under en omorganisation. I framtida studier kan det vara intressant att genomföra en enkätundersökning för att få ett representativt urval och möjlighet hur ett större urval upplever organisationsförändringar. / Reorganizations have become more common and affect the majority of employees and their psychosocial work environment, both coworker and employer. The purpose of this study was to examine the managements experience regarding the changes within the organization with respect to psychosocial work environment. An interview study was conducted involving 6 participants (5 men, 1 woman) employed with senior positions at an organization that went through a reorganization. The data was analyzed using a thematic analysis. Results from the study indicated that the majority of the participants experienced a negative psychosocial work environment during the reorganization. The participants experienced high workload, inefficient communication, lack of cooperation, unclear work organization, changed tasks, increased responsibility towards staff, lack of participation and a good collegial support. Results of the study have contributed to a deeper knowledge regarding how senior positions experience their psychosocial work environment during reorganization. It could in future studies be interesting to do a survey which gives a representative sample and to examine how greater samples experience an organizational change.
303

Hur upplevs psykologisk trygghet och socialt stöd i en mörkblå uniform? : En kvalitativ studie om hur poliser i yttre tjänst upplever psykologisk trygghet och socialt stöd / How is the experience of psychological safety and social support in a dark blue uniform? : A qualitative study on how police officers in external service experience psychological safety and social support

Nilsson, Julia, Östlund, Emma January 2024 (has links)
Föreliggande studie syftar till att beskriva och fördjupa huruvida poliser i yttre tjänst upplever psykologisk trygghet inom arbetsgruppen, samt upplevelsen av tillgång till socialt stöd. Studien har genomförts med fokus på de anställdas perspektiv. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med åtta poliser från samma lokalområde i Mellansverige, varav två kvinnor och sex män. Vi har valt en kvalitativ ansats där det empiriska materialet har samlats in genom åtta intervjuer. Vårt teorikapitel består av litteratur och tidigare forskning. Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i psykologisk trygghet och socialt stöd med tillhörande delområden. Gällande teorier har psykologisk trygghet sin utgångspunkt från forskaren Amy Edmondson då hon ligger bakom begreppet och har omfattande forskning inom området. Beträffande socialt stöd bygger den teoretiska referensramen på litteratur och modeller såsom Job demand-control-support modellen och Karaseks stresshanteringsmodell. Föreliggande studie redogör även för tidigare forskning gällande psykologisk trygghet och socialt stöd inom polisen, samt belyser organisatorisk- och social arbetsmiljö. Resultatet av våra intervjuer redovisas genom citat och återberättelser som vi har analyserat utifrån den teoretiska referensramen. Resultatet i vår studie visar att poliser i yttre tjänst upplever en psykologisk trygghet inom arbetsgruppen, där både arbetskollegor och ledning uppmuntrar till detta. Det finns även en medvetenhet om vilka positiva effekter psykologisk trygghet för med sig i arbetet inom organisationen. Tillgången till socialt stöd upplevs relativt bra, utifrån respondenternas svar kan vi utläsa att det finns en skillnad i det sociala stödet från kollegor kontra ledningen. Detta diskuteras mer djupgående i studiens “analys och resultat”. Avslutningsvis förs en sammanfattande diskussion där slutsatser och förslag på vidare forskning presenteras.
304

Hinder och förutsättningar i förskolans psykosociala arbetsmiljö : En kvalitativ studie utifrån förskollärares och barnskötares beskrivningar / Obstacles and conditions in preschools’ psychosocial work environment : A qualitative study based on preschool teachers’ and child minders’ descriptions.

Rhodin Waara, Emma, Karlsson, Alva January 2024 (has links)
Syftet med den här studien är utifrån förskollärares och barnskötares beskrivningar undersöka upplevelser av hinder och förutsättningar som upplevs i den psykosociala arbetsmiljön. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer och KASAM-modellen har använts som teoretisk ansats i analysen.  I resultatet framkom både hinder och förutsättningar som förskollärarna och barnskötarna upplever i den psykosociala arbetsmiljön. Förutsättningar som framkom i resultatet för att skapa en god psykosociala arbetsmiljö var utbildningsmöjligheter, lättillgänglig rektor samt kollegor man kan ha kul med och som stöttar varandra. Hinder i den psykosociala arbetsmiljön som framkom i resultatet var den höga arbetsbelastningen på grund av stora barngrupper och låg personaltäthet. Resultaten från den teoretiska analysen visar att förskolor där förskollärare och barnskötare upplever att de har flertal förutsättningar för att uppnå en god psykosocial arbetsmiljö upplever hög begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, trots de hinder som upplevs i den psykosociala arbetsmiljön. / The aim of this study is to investigate the experiences of obstacles and conditions in the psychosocial work environment based on preschool teachers’ and child minders’ descriptions. The empirical data for the study was collected through semi-structured interviews and the SOC-model was used as the theoretical approach in the analysis.   The results revealed both obstacles and conditions that the preschool teachers’ and child minders’ perceive in the psychosocial work environment. Conditions that emerged in the results to create a good psychosocial work environment were educational opportunities, an easily accessible principal, and colleagues you can have fun with and who support each other. Obstacles in the psychosocial work environment that emerged included high workload due to large groups of children and low staff density. The results of the theoretical analysis indicate that preschools where preschool teachers’ and child minders’ perceive they have multiple conditions for achieving a favorable psychosocial work environment experience high comprehensibility, manageability and meaningfulness, despite the obstacles present in the psychosocial work environment.
305

Vi är KRAV-märkta : Äldreomsorgens förutsättningar ger konsekvenser för psykosocial arbetsmiljö och hälsa

Österman, Christine January 2015 (has links)
Under 1990-talet skedde stora förändringar inom vård och omsorg i kommunal verksamhet på grund av kommunallagsändringen vilket innebar omorganiseringar, nedskärningar och effektiviseringar. Detta bidrog till sämre arbetsmiljö särskilt inom vård och omsorg. Belastningsskador och stress ökade. Syftet med denna studie var att undersöka enhetschefers möjlighet att utöva närvarande ledarskap samt deras och medarbetares upplevelser av ledarskap och psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Två äldreboenden i Umeå kommun ingick i studien i sammanlagt tre fokusgruppsintervjuer, en med enhetschefer och två med medarbetare totalt 12 deltagare. En abduktiv kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultatet utmynnade i sju teman och visar att enhetscheferna upplevde att de inte har någon möjlighet att vara närvarande, att det är hög arbetsbelastning för både enhetschefer och medarbetare, att det upplevs saknas socialt stöd för enhetschefer och mellan enhetschef och medarbetare, att det brister i kommunikationen, delaktighet och rättvisa. Hälsan påstods vara bättre för enhetschefer än medarbetare men trivseln är bra i båda grupperna. Närvarande ledarskap ansågs i dagsläget svårt att utöva då det saknas både tid och stöd och det finns brister i den psykosociala arbetsmiljön som påverkar medarbetarnas hälsa negativt. / In the 1990s, major changes took place in elder care in municipal activities due to changes in the municipal law which led to reorganizations, downsizing and streamlining. This contributed to poor working environment especially in health care and musculoskeletal disorders and stress increased. The purpose of this study was to examine the unit managers’ opportunity to exercise present leadership and how the psychosocial work environment is perceived by unit managers and their employees. Moreover, how leadership is perceived by the employees and how psychosocial working environment and health is investigated. Two nursing homes in Umeå municipality were included in the study. In total, three focus group interviews were conducted, one with managers and two with employees, 12 participants in total. An abductive qualitative content analysis was performed. Seven themes were found in the material. These show that the unit managers perceive that they have no opportunity to be present, and that both managers and employees perceive a high workload, lack of social support for unit managers and between unit manager and employees, and lack of communication, participation and justice. Health was perceived to be better among unit managers than employees. However, job satisfaction was reported to be good in both groups. Present leadership is in the current situation difficult to exercise due to lack of both time and support and there are deficiencies in the psychosocial work environment affecting employee health negatively. / Hälsofrämjande arbetsplats
306

Stress, trots allt : Om till synes god psykosocial arbetsmiljö och tidigare kända salutogena faktorer och dess effekter på medarbetarens upplevelse av arbetsrelaterad stress / Stress, after all : On seemingly good psychosocial work environment and previously known salutogenic factors and their impact on employees' perception of work-related stress

Bengtsson, Emma, Gavette, Pierre January 2016 (has links)
Studien behandlar huruvida en del kontorsanställda akademiker upplevde stress som en konsekvens av till synes god arbetsmiljö med hög grad av krav, kontroll och gott stöd. Frågeställningen behandlar vilka arbetsmiljöfaktorer som upplevdes kunna orsaka hög stress, huruvida några av dessa faktorer var tidigare kända som salutogena samt huruvida dessa faktorer kan ligga bakom eventuella skillnader i upplevd stress mellan avdelningarna. Insamling av data utfördes med hjälp av intervjuer med tio respondenter, nio kvinnor och en man, från två olika avdelningar inom samma organisation. Frågor ställdes kring respondenternas upplevda krav, kontroll, stöd, engagemang samt stress i arbetet. Resultatet visade att graden av stress varierade mellan avdelningarna, främst på grund av obalans mellan krav och kontroll samt bristfälligt instrumentellt socialt stöd inom den ena avdelningen. Vidare fann författarna att tidigare kända salutogena faktorer så som exempelvis kontroll och sociala kontakter kan ha visat sig ge negativa konsekvenser för respondenternas mentala hälsa. Därutöver fann författarna att otydliga arbetsbeskrivningar var en bidragande faktor till arbetsrelaterad stress inom båda avdelningarna. / The study addresses whether some office working graduates experienced stress as a result of a seemingly favorable work environment with a high degree of demands, control and support. The issue concerns which work environment factors that were perceived to cause high stress, whether any of these factors were previously known as salutogenic and whether these factors could be behind any differences in perceived stress between departments. Collection of empirical data was done using interviews with ten respondents, nine women and one man, from two different departments within the same organization. Questions were asked regarding the respondents' experience of demands, control, support, commitment and work related stress. The results showed that the degree of stress varied between departments, mainly due to an imbalance between demand and control and deficient instrumental social support within one department. Furthermore, the authors found that previously known salutogenic factors, such as control and social contacts were shown to have had negative consequences for the respondents' mental health. In addition, the authors found unclear job descriptions to be a contributing factor to the work-related stress in both departments.
307

Relationen mellan upplevd stress, arbetskrav, work-family conflict och kliniskt ledarskap : En kvantitativ studie på sjuksköterskor i offentlig vård / The relationship between perceived stress, job demands, work-family conflict and clinical leadership : A quantitative study on nurses working in public care

Fallenius, Per, Vendel, Samuel January 2017 (has links)
I Sverige upplever sjuksköterskor höga nivåer av psykosociala arbetsmiljörelaterade besvär. Kliniskt ledarskap är ett relativt nytt, obeforskat begrepp som syftar till att identifiera ledarskapsbeteenden hos sjuksköterskor. Det saknas dock forskning om dess eventuella samband med psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Föreliggande studies syfte är därför att undersöka hur upplevd stress, arbetskrav och work-family conflict predicerar kliniskt ledarskap hos sjuksköterskor i offentlig vård. För att undersöka detta svarade 239 sjuksköterskor på en webbenkät, där de skattade sin upplevda stress, arbetskrav, work-family conflict och kliniska ledarskap. Arbetsmiljövariablerna användes som prediktorer i en standard MRA med kliniskt ledarskap som utfallsvariabel. Resultaten visade att modellen förklarar 9,5 % av kliniskt ledarskap, där upplevd stress och känslomässiga krav är signifikanta enskilda prediktorer. Resultaten diskuteras bland annat utifrån tidigare forskning om stress, eget ledarskap och kliniskt ledarskap samt arbetskrav utifrån krav-kontroll modellen. / In Sweden, nurses experience high levels of troubles related to the psychosocial work environment. Clinical leadership is a new concept, which aims to identify leadership behaviors for nurses. However, there is a lack of studies about its possible relationship with psychosocial work environmental factors. Therefore, the purpose of this study was to investigate how perceived stress, work demands and work-family conflict predict clinical leadership in nurses in public sector health care. In this study, 239 nurses participated in a web-based questionnaire, where they rated perceived stress, work demands, work-family conflict and clinical leadership. The work environment variables were used as predictors in a standard MRA with clinical leadership as the dependent variable. Results showed that the model explained 9,5 % of clinical leadership, with perceived stress and emotional demands as significant predictors. Findings are discussed based on previous research on stress, self-leadership and clinical leadership, and job demands based on the Demand-Control model.
308

En resa genom det aktivitetsbaserade kontoret : En kvalitativ studie om fysisk och psykosocial arbetsmiljö

Loukkareva, Marsella, Kindstedt, Linus January 2017 (has links)
Syfte: Syftet med denna studie är att ge en ökad förståelse för ledningens avsikter och anställdas upplevelse gällande arbetsmiljö i det aktivitetsbaserade kontoret. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen grundar sig i två områden, fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Fysisk arbetsmiljö behandlar i denna studie faktorer som fysisk struktur, färger, ljud, ljus och växter. Den psykosociala arbetsmiljön i studien utgår från karaktärsdrag hos det aktivitetsbaserade kontoret, självständighet och gemenskap. Metod: Metodvalen i denna studie är semistrukturerade intervjuer och observationer. Intervjuerna och observationerna har genomförts på företagen Identity Works och SJ. Personal från ledning och övriga anställda från respektive företag har deltagit i intervjuerna. Empiri: Det empiriska materialet är insamlat från totalt sju intervjuer och två observationer. Två intervjuer har genomförts med personer från arbetsledningen för att ta reda på vad de har för avsikter. Fem intervjuer har genomförts med anställda för att ta reda på hur de upplever det aktivitetsbaserade kontoret. Observationerna har genomförts i syfte att uppleva kontoret och se hur människor arbetar där. Slutsatser: Studien kom kortfattat fram till att ledningens avsikter är att skapa en så bra arbetsmiljö som möjligt för de anställda gällande hur de utformar kontoret, hur de arbetar med ljud och ljus samt vilken inredning och färger de väljer att ha. De anställda upplever det aktivitetsbaserade kontoret som positivt där de upplever en stor självständighet och gemenskap. / Purpose: The purpose of this study is to obtain an increased understanding of the management’s intentions and the employees’ experiences of the working environment in activity-based offices. Theoretical framework: The theoretical framework is divided in two parts, physical and psychosocial working environment. The physical working environment deals with factors such as physical structure, colors, sound, light as well as plants. The psychosocial working environment includes the characteristics of the activity-based office, autonomy and fellowship. Method: Semi-structured interviews and observations are conducted. The interviews and observations have been conducted at the companies Identity Works and SJ. The interviews have been conducted at both management level and with the employees at both companies. Empirics: The empirical material is collected from seven interviews. Two interviews with employees at the management level, to see what their intentions are with the activity-based office. Five interviews were conducted with employees to see how they experience the office. Conclusions: This study concludes that the management´s purpose is to create a good working environment for the employees. This is done through the design of the office, how they construct the office regarding sound, light, plants and colors. The employees experience the activity-based office positively where they sense a large degree of independence and fellowship.
309

En god arbetsmiljö genom ett effektivt systematiskt arbetsmiljöarbete

Eresjö, Cassandra, Hallgren, Frida January 2017 (has links)
Studiens syfte är att beskriva hur ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan bedrivas effektivt så att det bidrar till en bra arbetsmiljö. Tidigare forskning lyfter bland annat ledarskapets betydelse och vikten av att involvera medarbetarna i arbetsmiljöarbetet. Forskningen visar också att det hårda och tekniska delarna ofta prioriteras före de psykosociala bitarna. Det empiriska materialet insamlades genom en metodtriangulering bestående av en fokusgruppsintervju och en enkätundersökning på ett företag i Sverige. Resultatet visar att respondenterna lyfter flera olika delar som viktiga för att kunna bedriva ett effektivt systematiskt arbetsmiljöarbete. Studien utmynnade i slutsatserna att SAM kan bedrivas effektivt om det finns ett helhetstänk där alla delar i arbetsmiljön är viktiga. Det har visat sig att den psykosociala arbetsmiljön är svårare att behandla än den fysiska arbetsmiljön. Ledarskapet är en del som har visat sig vara av betydelse för hur arbetsmiljöarbetet lyckas, dessutom lyfts den ekonomiska aspekten som viktig för möjligheten att kunna bedriva ett effektivt SAM. / The purpose of this study is to describe how a systematic work environmental management can be conducted effectively to contribute to a good work environment. Prior research enhances the importance of leadership and the necessity of involving the co-workers in the work environmental management. Research also shows that the hard and technical parts are often prioritized before the psychosocial part. The empirical material was gathered through a mixed method consisting of interviews of a focus group and a survey on a corporation in Sweden. The result shows that respondents raise several different parts as important in order to conduct effective systematic work environmental management. The study gave the conclusions that systematic work environmental management can be conducted effectively if there is a thought-through plan and commitment where all parts of the work environment are covered and taken with importance. It has been shown that the psychosocial work environment is more difficult to treat than the physical environment. Leadership is a part that has shown to be of importance on how the work environmental management will succeed and that the economic aspect is regarded as important for an effective systematic work environmental management.
310

Organisatorisk och social arbetsmiljö inom vård och omsorg : En kvalitativ intervjustudie om första linjens chefers upplevelser

Hult, Sandra, Sahlenbrink, Jessica January 2019 (has links)
Tidigare forskning visar att första linjens chefers psykosociala arbetsmiljö inom vård och omsorg har blivit mer komplex och att ansvaret samt arbetsuppgifterna har ökat. Vidare ses ändrade arbetsförhållanden med ny teknik som skapar ett snabbare flöde vilket skapar en ökad arbetsbelastning för chefer. Alla dessa olika krav resulterar i att arbetet har blivit mindre hanterbart. Syftet med denna studie var att beskriva hur första linjens chefer inom vård och omsorg upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön utifrån arbetsbelastning, stöd, förbättringsarbeten och kommunikation. Metoden som användes var kvalitativ induktiv ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Tio stycken informanter deltog i studien och intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fem huvudkategorier och tio underkategorier som visar på att erfarenhet gör arbetet mer hanterbart och att det kollegiala stödet är viktigt, samt att arbetsbelastningen är hanterbar sett över året. Vidare forskning inom psykosocial arbetsmiljö behövs då det idag finns flera brister som påverkar första linjens chefers arbetsmiljö negativt. Kanske behövs en förändring för att skapa hållbara chefer inom vård och omsorg?

Page generated in 0.0743 seconds