Det förväntas saknas tusentals undersköterskor i Sverige inom de närmaste åren. Därför är det viktigt att få uppfattning om hur undersköterskorna mår i arbetet och hur det kan relateras till närmaste ledare. Denna studie syftar till att undersöka undersköterskors upplevelser av hur närmaste ledare kan bidra till en god psykosocial arbetsmiljö inom äldreomsorgen. Studien utgår från en kvalitativ metod och använder sig av semistrukturerade intervjuer som genomfördes genom det digitala verktyget ZOOM. Tio stycken undersköterskor inom äldreomsorgen deltog i samtal under cirka 60 minuter gällande deras upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön, ledarskapets betydelse och hur samarbetet mellan dem och närmaste chef fungerar. Studiens resultat visar att undersköterskorna upplever att det finns en koppling mellan hur deras närmaste ledare arbetar och hur de mår på arbetet och tre faktorer var framträdande. Vikten av kommunikation, framförallt kommunikationen mellan ledare och undersköterskorna. Undersköterskorna upplever att det finns brister i dialogen mellan dem och närmaste ledaren. De har även behov av att få inflytande i arbetsrelaterade faktorer som schemaläggning och rutiner för att lyckas med goda resultat. Ledarskapets betydelse, där undersköterskorna ansåg att chefens kompetens, lyhördhet och vårderfarenheter som betydelsefulla för deras trivsel i arbetet. Känsla av otillräcklighet, som relaterar till undersköterskornas upplevelser av höga krav och bristande återhämtning. / In some years to come there will be a lack of thousands of assistant nurses in the Swedish Health Care System. An important issue is therefore to study the psychosocial wellbeing situation among assistant nurses and if there might be a relationship between the level of wellbeing and the art of leadership. This study aimed to examine assistant nurses' experiences of how their immedient leader in Elderly Health Care Worksites can contribute to create a sustainable psychosocial work environment. The study used a qualitative research approach. The empirical data were collected by semi-structured interviews, using a digital plattform ZOOM. Ten assistant nurses took part in individual interviews, each one with the duration of approximately 60 minutes. The themes for the data collection were the respondents' experiences of the psychosocial work environment, the importance of leadership and how collaboration between them and the immediate manager works. The results show that there is a clear relation between the art of the immediate leadership and psychosocial wellbeing at work. The respondents expressed the necessity of supportive communication, especially communication between leaders and assistant nurses. They expressed an insufficiency in communication with their immediate leader. They expressed the need of influence on work-related factors such as scheduling and routines in order to perform well at work. They regarded the manager's competence, sensitivity and own experience of Health Care work to be important for supportive psychosocial wellbeing at work. Finally they put forward the feeling of inadequacy, which relates to the assistant nurses' experiences of high demands combined with scarcity in physical and mental recovery.

Bakgrund En arbetsplats ska vara utformad sådan att så många medarbetare som möjligt kan utföra sina arbetsuppgifter på lika villkor. Många organisationer i dagens samhälle väljer att skära ner på andelen privata kontor för att kostnadseffektivisera och ersätter istället med öppna kontorslandskap, varav den vanligaste designen är aktivitetsbaserat kontorslandskap.  Syfte Syftet med studien är att beskriva och analysera hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas av aktivitetsbaserade kontorslandskap. Organisationer är skyldiga att erbjuda sina medarbetare en god arbetsmiljö och studiens målsättning är att bidra med ökad kunskap kring hur det aktivitetsbaserade kontorslandskapet påverkar den psykosociala arbetsmiljön för medarbetare. Metod Studien har använt en kvalitativ metod för att besvara frågeställningen. Vid insamling till empiri användes sju semistrukturerade intervjuer. Slutsats Studiens resultat påvisar utmaningar som ett aktivitetsbaserat kontorslandskap, ABK, medfört för den psykosociala arbetsmiljön för medarbetare. Det kan konstateras att gemenskapen gynnats, däremot har ökad synlighet, mindre effektivitet och platsbrist lett till en ökad stress hos individen. Den psykosociala arbetsmiljön har försämrats för de medarbetare som har koncentrationskrävande arbetsuppgifter och som är i behov av en större kontorsyta med fler arbetsredskap. Däremot passar kontorsdesignen bättre för dem med mer flexibla arbetsuppgifter och som drar nytta av att kunna variera kontorsplats utifrån arbetsuppgift. Det kan också konstateras att trivseln i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap till stor del är beroende av individens personlighet, då upplevelsen präglas av medarbetarens personliga preferenser. Således kan det konstateras att den psykosociala arbetsmiljön är påverkad av arbetet i ett aktivitetsbaserat kontorslandskap. / Background The workspace must be designed in such a way, that as many employees as possible can perform their task assignments on equal terms. Organizations in today’s society choose to cut the proportion of private offices in order to be cost-effective. Consequently, they replace private offices with open office landscapes – where the most common design is called activity-based office landscape. Purpose The purpose of this study is to describe and to analyze how the psychosocial work environment is affected by activity-based office landscapes. By Swedish law, organizations are obligated to offer their employees a good work environment. The aim of the study is to contribute with increased knowledge about how the activity-based office landscape affects the psychosocial work environment for employees. Method The study has used a qualitative method to answer the question at issue. Furthermore, seven semi-structed interviews were conducted to collect the data. Conclusion The result of the study demonstrates challenges for the psychosocial work environment brought by activity-based workspace, ABW. It can be stated that the connection between coworkers is benefited, however, increased visibility, less efficiency and lack of space have led to an increased stress for employees. The activity-based workspace has been deteriorated for those employees who have concentration-demanding work tasks and for those who are in need of larger office space with more work tools. On the other hand, the office design is better suited for those with more flexible work tasks and those who benefit from being able to vary office space based on their work task. It can also be stated that the well-being in an activity-based workspace is largely dependent on personalities, as the experience is characterized by the employees’ personal preferences. It can therefore be stated that the psychosocial work environment is affected by the work in an activitybased workspace.

Att vara enhetschef inom kommunal vård- och omsorgsförvaltning innebär ett komplextarbete där man står mellan förväntningar från vårdtagare, anhöriga, medarbetare,överordnad chef och politiker. Dessa förväntningar är en stor anledning till enhetschefenshöga arbetsbelastning vilket påverkar dennes psykosociala arbetsmiljö. I den här kvantitativastudien ligger fokus på hur krav och stöd samt motivation och mening i arbetet påverkarenhetschefens stressnivå, kvalitetsarbete, prestation och arbetstillfredsställelse. Deltagarna istudien är 180 enhetschefer från olika kommuner i Sverige, 148 kvinnor och 32 män med ettåldersspann mellan 23 och 65 år. Kommunerna har valts genom bekvämlighetsurval. Mätinstrumentet som har använts är enkätverktyget Copenhagen PsychosocialQuestionnaire III (COPSOQ III) och resultatet har analyserats med hjälp av modellenkrav-kontroll-socialt stöd (Demand-Control-Support, JDCS). Resultatet visar högstsjälvskattning att påverkan på krav och stöd kan leda till att enhetschefen hamnar i stressoch utbrändhet. Enhetscheferna skattar att prestation och arbetets kvalitet samtarbetstillfredsställelse upplevs bättre ju högre mening i arbetet som finns. Studiens slutsatskan sammantaget beskrivas som att den psykosociala arbetsmiljön har en betydande roll förenhetschefens upplevda stress, kvalitet i arbetet samt arbetstillfredsställelse. Således kankraven bli för höga och stöd behöver finnas för att att enhetschefen ska erhålla hälsa.

Det övergripande syftet med mitt examensarbete var att utveckla en förståelse för om elever anser att studiero är viktigt och om elever menar att bristen på studiero påverkar deras kunskapsinlärning i ämnet slöjd.    Ett av målen med examensarbetet var att undersöka om de anser sig ha en stimulerande psykosocial arbetsmiljö samt vem eleverna anser har ansvaret för studiero i slöjdsalen. Denna uppsats är en empirisk studie som belyser hur elever värderar studiero under slöjdlektionerna.    Studien bygger på en kvantitativ undersökning som forskningsmetod där empirin består av en enkät med öppna och slutna frågor. Jag använder mig av ett sociokulturellt perspektiv, där jag utgår från att lärandet i slöjden sker i samspel med andra elever. Analysens resultat grundas på totalt 109 svar, blandat flickor och pojkar från årskurs 6 och årskurs 9.    Resultaten visar att det förekommer olika åsikter om vad studiero innebär. Eleverna beskriver studiero när det är lugnt och tyst, när man kan koncentrera sig och att alla jobbar med sitt och inte springer omkring och stör. En del elever menar att det är tillåtet med lite småprat. Det framkom att majoriteten av eleverna anser att studiero är viktigt och att det främjar deras individuella prestationsförmåga och resultat i slöjdsalen.

The Covid-19-pandemic has put public health into a large risk. In December 2020, an evaluation of the measures taken in Sweden to deal with the Covid-19 pandemic was published. It pointed out that the elderly care had not received the necessary resources to protect the elderly who are the most vulnerable in the population. The majority of previous research conducted during the Covid-19 pandemic has focused on the healthcare situation abroad. Few studies have been conducted in Sweden and even fewer focused on the elderly care. The aim of this study is to examine the experiences of the caregivers working in residential care during the Covid-19 pandemic. In this study we used theoretical models which examine psychosocial work environments, stress as well as social responsiveness and burnout. The work applied a qualitative approach and used a thematic analysis. The data was collected through semi-structured interviews with assistant nurses working in three municipalities in Västra Götaland, Sweden. The result showed that the participants experienced an increased workload and that they felt inadequate towards the elderlycare receivers. To handle their situation the social support within the colleagues had a vital function. The participants experienced a limited social life and a big concern about carrying the infection. / Covid-19-pandemin har medfört en stor risk för allmänhetens hälsa. Den 15 december 2020 publicerades en utvärdering av de åtgärder som vidtagits i Sverige för att hantera Covid-19-pandemin. Då uppmärksammades att den redan utsatta äldreomsorgen inte fått tillräckligt med resurser för att skydda de äldre vårdtagarna som drabbats värst av Covid-19. Majoriteten av tidigare forskning som utförts under Covid-19-pandemin har fokuserat på sjukvårdens situation utomlands. Få studier har genomförts i Sverige och ännu färre inom äldreomsorgen. Den här studien ämnar därför att undersöka vårdgivares upplevelser i arbetet med den äldre riskgruppen på särskilda boenden under Covid-19-pandemin.Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes med undersköterskor som arbetar i tre kommuner i Västra Götalands län i Sverige. I den tematiska analysen beskrevs undersköterskornas upplevda stressorer, resurser och hur deras privatliv påverkats på grund av arbetet. Framförallt upplevde deltagarna en ökad arbetsbelastning, underbemanning och de kände sig otillräckliga gentemot vårdtagarna. Den viktigaste resursen för att hantera situationen uppgavs vara det sociala stödet inom arbetsgruppen. Deltagarna upplevde ett begränsat privatliv och en oro inför att bära på smitta.

Syftet med studien har varit att undersöka om en god arbetsgemenskap kan upprättas och bibehållas vid digitalt arbete i virtuella team. Studien bygger på svar från 104 respondenter som alla till viss del arbetar hemifrån digitalt och som arbetar i olika stora digitala arbetsteam. Studien har baserats på en webb-baserad enkät som mätinstrument och som utformats på basis av tidigare forskning kring gemenskap och effektivitet samt utifrån tre teorier. Dessa teorier har varit arbetsgemenskap (McMillan 1996), Psykosociala arbetsmiljöfaktorer (Rubenowitz 2004) samt Motivationsteori (Locke 1968;2013 & Hackman & Oldham 1976). Slutsatsen i studien visar på goda förutsättningar för en god psykosocial arbetsmiljö även i virtuella team. / The purpose with this study has been to enquire if a good working community can also exist in virtual team settings in teams working together outside the office. The study is based on 104 answers from respondents that all has experience from working digitally from outside the office. The study is based on a web-based survey as means of measurement and that has been developed based on theories within the field, such as work communities, psychological work factors, motivation theories (Rubenowitz 2004; Locke 1968;2013 & Hackman & Oldham 1976). The results show that also virtual teams have a great potential for a good psychological Environment.

Anställda spenderar en stor del av sin tillvaro på arbetsplatsen och den psykosociala arbetsmiljön blir då en viktig faktor för att främja ett längre och mer hållbart arbetsliv. Rollen som första linjens chef kräver idag stor kunskap och förmåga för att hantera de krav som finns från organisation, medarbetare, chefer samt lagar och förordningar. Det är därför av stor vikt att arbetsgivare och organisationer har väl fungerande strukturer och processer för att följa upp sina chefer och medarbetares psykosociala arbetsmiljö. Syftet med studien var att bidra med en ökad förståelse för hur första linjens chefer inom regional hälso- och sjukvård upplevde sin psykosociala arbetsmiljö, hur de ansåg att den borde kartläggas och följas upp samt påvisa vilka behov cheferna har för uppföljning av den. Studien syftade till att få fram chefernas egna tankar och upplevelser kring deras psykosociala arbetsmiljö. För att undersöka detta användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att chefernas relation till sin närmsta chef var avgörande för hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö och i sin tur vilka behov de hade för uppföljning och stöd. De chefer som beskrev en god relation till sin verksamhetschef upplevde i större utsträckning att deras behov av uppföljning tillgodosågs till skillnad mot de chefer som upplevde en sämre relation till sin verksamhetschef. De chefer som beskrev en sämre relation till sin verksamhetschef beskrev att behoven i mångt och mycket skulle tillgodoses om relationen till verksamhetschefen vore bättre. De slutsatser som kunde dras var således att relationen och kommunikationen med närmsta chef var avgörande för hur man upplevde sin psykosociala arbetsmiljö. Cheferna beskrev även att det fanns ett stort behov av fler informella möten med chefskollegor och att deras psykosociala arbetsmiljö skulle gynnas av att ha en mindre arbetsgrupp.

Förlossningskrisen beskrivs som en kris som eskalerat under 2021. Problematiken har däremot pågått under många år. Denna studie syftade till att undersöka barnmorskors upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön inom förlossningsvården. Kvalitativ metod tillämpades. Studien genomfördes i Sverige. En respondent valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och resterande fem via ett snöbollsurval. Semistrukturerade intervjuer tillämpades via videosamtal och insamlad data analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade delvis i linje med tidigare forskning, att respondenterna upplevde sin psykosociala arbetsmiljö som påfrestande men meningsfull. Underbemanningen äventyrade patientsäkerheten och respondenternas möjlighet till att ge de stöd de önskade till patienterna begränsades. De främsta negativa faktorerna utöver underbemanningen var den höga graden av stress som respondenterna upplevde på arbetsplatsen, missnöjet kring att de tvingades arbeta treskift samt känslan av att de inte blev sedda. Stöd och gemenskap kollegorna emellan samt meningsfullheten i yrket beskrevs som bidragande faktorer till att respondenterna ville arbeta kvar inom förlossningsvården. / The maternity care crisis is described as a crisis that has escalated in 2021. Although the same issue has been ongoing for many years. This study aimed to examine midwives' experience of the psychosocial work environment within maternity care. Qualitative method was applied. The study was conducted in Sweden. The first respondent was selected through a convenience sample and the other five through a snowball sample. Semi-structured interviews were applied via video calls and the data were analysed using thematic analysis. The results showed partly in line with previous research, that midwives experienced their psychosocial work environment demanding but also meaningful. Understaffing compromised patient safety and limited respondents ability to provide the support they wanted to patients. In addition to understaffing, the main negative factors identified in the study were the high levels of stress experienced by respondents in the workplace, dissatisfaction with having to work three shifts and the feeling that they were not being seen. Support and community among colleagues and the meaningfulness of the profession were described as contributing factors to respondents' desire to remain working in maternity care

Dagens forskningsprojekt kräver minst lika mycket metodik och styrning som andra projekt, men studier av hur man driver och leder forskningsprojekt är fortfarande väldigt få. Syftet med den här uppsatsen har varit att utforska forskningsprojektet som arketyp och genom tio kvalitativa intervjuer få insikt om hur individer upplever att arbeta med forskningsprojekt.  Den här studien kommer visa på en del av den problematik som finns inom den akademiska naturvetenskapliga forskningen. En av den är att individens framgång dominerar över gruppens, vilket gör det svårt att samarbeta och bidrar till konkurrens mellan kollegor.  En del av den här studien berör psykosocial arbetsmiljö och ledarskap. Forskare tenderar till att arbeta oändliga timmar och har generellt svårt att sätta upp gränser för att ta vara på fritid och familj, något som kan leda till utbrändhet. Den osäkra miljön, konkurrensen och ambitionerna som finns kan leda till att destruktiva ledarskap får fotfäste. Alla de faktorer i kombination med att forskaren nästan uteslutande drivs av inre motivation, eftersom den yttre återkopplingen sällan finns, drabbas många av en känsla av otillräcklighet och bristande självförtroende. / Today's research projects require at least as much methodology and management as other projects, but studies on how to run and manage research projects are still very few. The purpose of this study has been to explore the research project as an archetype and through ten qualitative interviews gain insight into how individuals experience working with research projects.  This study will highlight some of the problems that exist in academic scientific research. One of them is that the success of the individual dominates over that of the group, making it difficult to collaborate and contributing to competition between colleagues.  Part of this study concerns the psychosocial work environment and leadership. Researchers tend to work endless hours and generally find it difficult to set boundaries to allow for leisure and family time, which can lead to burnout. The precarious environment, competition and ambitions that exist can lead to destructive leadership taking root. All of these factors, combined with the fact that the researcher is driven almost exclusively by internal motivation with little external feedback, leave many suffering from a sense of inadequacy and lack of self-confidence.

Den psykosociala arbetsmiljön handlar om måendet på arbetsplatsen i relation till bland annat krav, resurser, fördelning av arbetsuppgifter, ledning, kommunikation, socialt samspel och delaktighet. Det diskuteras ofta i media om svårigheter med personalförsörjning inom äldreomsorgen och signaler om stress från de anställda. Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnadspersonal inom hemtjänst upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att uppfylla syftet är studien baserad på semistrukturerade intervjuer och det framarbetade materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen genererade i fem huvudkategorier; Arbetstrivsel, arbetsuppgifter, ledarskap, samarbete och stress och ett antal underkategorier som namngivits efter innebörd. Utifrån kategorierna framkom att det kollegiala stödet är betydelsefullt på arbetsplatsen för en god arbetsmiljö. Arbetet upplevs som viktigt och det känns meningsfullt att hjälpa andra. Kommunikation och information anses grundläggande utifrån ledarskap och en mer synlig chef önskas. Samarbetet upplevs överlag bra men åsikter framkommer om att det borde kunna fungera bättre. Känsla av stress gör sig påtaglig utifrån att det inte sällan råder tids och personalbrist. I diskussionen förs fram att det finns flera orsaker till fysisk och mental trötthet inom yrkeskategorin och respondenterna upplever flera av dessa i vilket avseende frågan väcks om hur vida de i en förlängning ska orka.