• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 435
  • Tagged with
  • 435
  • 435
  • 231
  • 183
  • 178
  • 132
  • 98
  • 91
  • 88
  • 84
  • 80
  • 71
  • 70
  • 61
  • 60
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
211

Den psykosociala arbetsmiljön vid hemarbete : En redogörelse av regleringen, samt vilka upplevelser manliga och kvinnliga arbetstagare kan inneha under Covid-19. / The psychosocial work environment when working from home : A description of the regulation, and what experiences male and female workers can have during Covid-19.

Szwestko, Sylvia January 2020 (has links)
Since the coronavirus occurred, the number of people working from home has increased by almost 400%, which may cause some confusion. The purpose of this essay is to describe the legal situation regarding the psychosocial work environment when working from home and gain an insight into how male and female workers experience the psychosocial work environment when working from home during Covid-19. The purpose is further to apply a gender perspective by analysing the differences between male and female experiences. In order to fulfill the purpose, a legal dogmatic method has been used, and the sociology of law by collecting data using surveys and interviews. The regulation regarding the psychosocial work environment when working from home is found in EU law and in the Work Environment Act (1977:1160), which in turn is supplemented by the Swedish Work Environment Authority’s regulations. According to the Work Environment Act, the employer must take necessary measures to prevent accidents or ill health of workers. By analysing the data collected from the surveys and interviews, it can be concluded that there are differences between male and female experiences. A significant difference arises, for example, in the issue of workload, where women experience a higher workload than men, both at the office and when working from home. A possible reason for this difference may be that women have a higher total workload as they have more responsibility in the home environment. In general, there seem to be quite positive experiences of working from home, among both men and women, as the workload and stress decrease.
212

"Det är en framgång till själva arbetsplatsen egentligen om du tänker efter" : En studie om medarbetarsamtalets bidrag till det psykiska välbefinnandet på arbetsplatsen och utveckling av organisationen i stort

Östlund, Moa, Kylberg, Lisa January 2021 (has links)
Denna studie har som syfte att undersöka hur medarbetarsamtalet bidrar till medarbetares psykiska välbefinnande på arbetsplatsen samt dess bidrag till utvecklingen av organisationen i stort. Urvalet för studien och de som har intervjuats är behandlingsassistenter på Statens institutionsstyrelse. Syftet har undersökts genom två forskningsfrågor vilka är: (1) huruvida behandlingsassistenter upplever att medarbetarsamtalet bidrar till deras psykiska välbefinnande, utifrån lärandeaspekterna utveckling, mål och gemenskap och (2) huruvida behandlingsassistenter upplever att medarbetarsamtalet inverkar på deras arbetsprestation och därmed organisationen i stort, utifrån lärandeaspekterna utveckling, mål och gemenskap. Studiens syfte har undersökts utifrån en kvalitativ intervjumetod bestående av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes digitalt via Zoom och Skype med hänsyn till den rådande pandemin, Covid-19 och rekommendationerna för att minska smittspridningen (Folkhälsomyndigheten, april 2021). Det empiriska materialet som intervjuerna resulterade i har analyserats genom det teoretiska perspektivet livslångt lärande för att förstå resultatet utifrån de tre lärandeaspekterna utveckling, mål och gemenskap. Resultatet visar att behandlingsassistenter ofta har en stressfull arbetsmiljö och att medarbetarsamtalet hjälper att hantera den stressen. Dessutom visar resultatet att medarbetarsamtalet ökar det psykiska välbefinnandet, främjar lärande och förbättrar arbetsprestationen för organisationen i stort. Medarbetarsamtalet bidrar till ett ökat psykiskt välbefinnande genom att relationen till chefen och samarbetet med kollegor förbättras samt att den individuella utvecklingen och känslan av tillfredställdhet främjas. Arbetsprestationen förbättras dels genom att den individuella utvecklingen samt möjlighet för reflektion främjas och dels genom att stressen minskar.
213

Fritidspersonalens upplevda arbetsmiljö i särskilt utsatta områden

Olsson Lundh, Samuel, Warsame, Ahmed January 2020 (has links)
Den höga belastningen på skolpersonal och hur deras arbetsmiljö påverkar dem är något flera är medvetna om men som är svår att hantera och veta vad man ska göra åt. Tidigare forskning visar hur lärares undervisning påverkades av deras mående i förhållande till arbetsmiljö. Vi valde att fokusera på fritidspersonalens arbetsmiljö både fysiskt och psykiskt, ett område som det finns mindre forskning kring. Vi valde att undersöka skolor från så likvärdiga områden som möjligt och valde att avgränsa oss till skolor från särskilt utsatta områden. Syftet är att synliggöra den upplevda arbetsmiljön bland fritidspersonalen och hur den påverkar deras fritidspedagogiska verksamhet. Vidare vill vi få en inblick i hur det kan se ut, få fler att öppna ögonen och bli mer medvetna om hur fritidslärarens uppdrag ser ut och hur det påverkas av den rådande arbetsmiljön. I synliggörandet av arbetsmiljön valde vi att sätta den i perspektiv till KASAM-modellen av Aaron Antonovsky, som bygger på tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Tre komponenter som, enligt Antonovsky (2005), tillsammans skapar en känsla av sammanhang på våra arbetsplatser men också i livet. Tillsammans med KASAM kommer vi använda oss av begrepp som presenteeism, vilket är en person som går till jobbet trots dålig hälsa och hur presenteeism kan påverkas av andras absenteeism (frånvaro). Genom kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter från fritidspersonal på skolor i särskilt utsatta områden har vi fått fram ett resultat som visar hur fritidspersonalens upplevda verklighet har liknande fysiska och psykosociala arbetsmiljöer, med påverkan av negativ stress.
214

Personalomsättning i ett samverkansprojekt

Elioti, Faton, Sidiropoulos, Konstantin January 2019 (has links)
Vi studerar ett samverkansprojekt som kännetecknas av hög personalomsättning. Vi undersöker hur medarbetare som valt att lämna samverkansprojektet upplevde sin psykosociala arbetsmiljö i samverkansprojektet. Dessutom undersöker vi utifrån medarbetares upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön, vad som fick dem att lämna samverkansprojektet. Med psykosocial arbetsmiljö i denna studie avses administration, projektledare och roller. Vi gjorde en kvalitativ studie där semistrukturerarde intervjuer användes som forskningsmetod samt tillämpades induktiv ansats. Teoretiska utgångspunkter som tillämpades var: psykosocial arbetsmiljö, ledarstilar, roller,arbetstillfredsställelse, motivation och förväntan. Studien visar att administrationen tog tid av intervjupersonernas arbete och för två intervjupersoner ledde administrationen till stress. Fyra intervjupersoner valde att lämna samverkansprojektet på grund av missnöjdhet med projektledaren, medan en av dessa gjorde det även för att hen hade en förväntad nytta av framtida arbete. Tre intervjupersoner lämnade samverkansprojektet eftersom de var missnöjda med rollen, och en av dessa gjorde det även för att hen var missnöjd med administrationen. Två av dessa tre intervjupersoner slutade även för att de hade ingen förväntad nytta av sitt nuvarande arbete. Enintervjuperson lämnade samverkansprojektet för att hen var trött på sin roll samt att det fanns en förväntad nytta av framtida arbete. / We study a collaborative project that is characterised with high employee turnover. We are examining how employees that had chosen to leave the collaborative project are experiencing their psychosocial work environment. Furthermore, we explore on the basis of the employees experiences of their psychosocial work environment, what made them leave the collaborative project. With psychosocial work environment in this study it is referred to as administration, projectleader and roles. We conducted a qualitative study where semistructured interviews was used as research method and inductive approach was applied. Theoretical starting points that were used was: psychosocial work environment, leadership styles, roles, job satisfaction, motivation and expectancy. The study shows that administration took time from the interviewpersons work and fortwo interviewpersons the administration led to stress. Four interviewpersons had chosen to leave the collaborative project because of their dissatisfaction with their projectleader, and one of them also because of an expected benefit from a future job. Three interviewpersons had chosen to leave the collaborative project because they were dissatisfied with their role, and one of them did it also because the interviewperson was dissatisfied with the administration. Two out of these three interviewpersons also quit because they had no expected benefit from their current jobs. One interviewperson left the collaborative project because this person was tired of the role and had an expected benefit from a future job.
215

"Bach – han har nog frälst många” En kvalitativ studie om kyrkomusikers psykosociala arbetsmiljö i Svenska kyrkan

Kvint, Markus January 2020 (has links)
Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka hur kyrkomusiker upplevelser sin psykosociala arbetsmiljö i en kontext där organisationen är uppdelad mellan en teologisk och en demokratisk styrningsmodell. Genom frågeställningar rörande arbetsuppgifterna, styrningen, drivkrafterna bakom yrkesvalet och den sociala gemenskapen ämnar studien ge en djupare förståelse och kunskap för yrkets arbetsmiljö inom organisationen. Det empiriska underlaget för studien består av sju semistrukturerade intervjuer med kyrkomusiker anställda vid olika församlingar i olika stift. Under studien har jag tillämpat en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Detta innebär att jag under arbetet med studien - med påverkan från tidigare forskningsområden - har utvecklat teorier allteftersom empirin har tillkommit under intervjuerna. Det teoretiska ramverket för studien utgörs av arbetskravresursteorin och begreppet kall som teoretiskt begrepp. Studien visar att kyrkomusikerna upplever den psykosociala arbetsmiljön högst individuellt och att upplevelserna påverkas av en rad faktorer såsom arbetsuppgifternas utformning, ledarskapet och församlingens organisering inom pastoratet. Kyrkomusikerna har en möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter och till viss mån utforma tjänsten efter eget önskemål vilket skapar en frihet i arbetet. Engagemanget och motivationen upplevs som hög inom yrket vilket förhöjer trivseln och välmåendet. Samtidigt kan engagemanget i kombination med friheten att påverka sin tjänst leda till hög arbetsbelastning om inte den individuella medarbetaren eller ledningen förmår att sätta gränser. I likhet med diakoner och präster upplever kyrkomusikerna sina arbeten som meningsfulla. Individuella drivkrafter i yrket utgörs av såväl religiöst som konstnärligt kall. Den individuella församlingens organisationsmodell kan påverka arbetsmiljön såväl negativt som positivt och förändringar i organisationsstrukturen rörande församling och pastorat kan leda till såväl positiva som negativa utfall. Trots att Svenska kyrkan är en nationell organisation upplevs arbetsmiljön varierande mellan individuella kyrkomusiker på grund av varje lokal församlings särställning. Nyckelord: Svenska kyrkan, kyrkomusiker, psykosocial arbetsmiljö, arbetskrav-resursteori, kall, ledarskap, organisation / The purpose of this study is to investigate how church musicians experience their psychosocial work environment in the Church of Sweden. By exploring issues concerning working tasks, governance, driving forces behind the choice of profession and the social community, this study intends to provide a deeper understanding and knowledge of the profession's work environment within the organization. The empirical basis for the study consists of seven semi-structured interviews with church musicians employed at different communities in different dioceses. While conducting the study, I have applied a qualitative method with an abductive approach. This means that I have taken previous research into consideration and developed my theoretical framework with the empirical findings from my interviews. The theoretical framework for the study consists of the job demands-resources theory and the theoretical concept of calling. The study shows that church musicians experiences of the psychosocial work environment are highly individual and that their experiences are influenced by several factors such as the design of the working tasks, the leadership and the organization of the community within the parish. Church musicians have an opportunity to influence their work tasks and to a certain extent design their positions according to their own wishes, which creates a freedom in their work. Commitment and motivation are perceived as high in the profession, which increases well-being. At the same time, commitment in combination with the freedom to influence one's job can lead to a high workload if the individual employee or the leadership is not able to set limits. Like deacons and priests, church musicians perceive their work as meaningful. Individual driving forces in the profession consist of both religious and artistic calling. Organizational model of the individual community can affect the work environment both negatively and positively, where changes in the organizational structure concerning the community and parish can lead to both positive and negative outcomes. Even though the Church of Sweden is a national organization, individual church musicians have varying experiences of the work environment due to the special position of each local community. Keywords: Church of Sweden, church musician, psychosocial work environment, job demands- resources theory, calling, leadership, organization
216

Varför stannar socialsekreterare kvar inom yrket? : En kvalitativ studie om socialsekreterares psykosociala arbetsmiljö / Why do social workers stay in the profession? : A qualitative study about social workers psychosocial workenvironment

Eliasson Kristiansen, Thilda, Weideborg, Emmy January 2023 (has links)
Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen var att undersöka socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö med fokus på varför de stannar kvar inom yrket en längre tid och vad som skulle kunna utvecklas för att de ska få ännu mer arbetstillfredsställelse. För att få svar på våra frågeställningar kopplat till syftet har en kvalitativ studie genomförts. Det teoretiska materialet bestod av Herzbergs tvåfaktorsteori och Hultbergs (2007) sex faktorer som vi tagit inspiration ifrån, samt annan fakta som vi ansett är passande för att besvara våra frågeställningar. Det empiriska materialet har grundat sig på nio intervjuer som har genomförts med socialsekreterare som arbetar på en kommun i mellersta Sverige. Undersökningen har fokuserat på socialsekreterarnas perspektiv, men vi såg det också användbart för arbetsgivarna att ta del av resultatet då det kan ge dem en förståelse för socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljösituation. Resultatet har presenterats utefter de sex faktorerna krav, kontroll, stöd, meningsfullhet, förutsägelse och belöning samt Herzbergs tvåfaktorsteori. De sex faktorerna utöver Herzbergs tvåfaktorsteori har inspirerats utifrån Hultberg (2007). Vi såg att det som får socialsekreterare att arbeta kvar inom yrket en längre tid och vad som upplevs behöver utvecklas för högre tillfredsställelse var olika för varje enskild socialsekreterare. Däremot beskrev alla respondenterna att klienterna på olika sätt har en genomgående påverkan för socialsekreterarnas vilja att arbeta kvar inom yrket. Angående vad som kan utvecklas i den psykosociala arbetsmiljön för högre tillfredsställelse framkom betydelsen av att samarbetet med samhällsaktörer kunde förbättras för att den enskilde socialsekreterarens arbetssituation skulle förbättras. Uppsatsen har avslutats med en diskussion där vi lyfte fram uppsatsens svagheter och styrkor, samt även förslag på framtida forskning.
217

Har medarbetarnas work-life balance påverkats av distansarbete? : En enkätstudie om tjänstemäns upplevelser av distansarbete och om den psykosociala arbetsmiljön påverkat work-life balance. / Has the employees' work environment been affected by remote work? : A survey study on officials experiences of remote work and whether the psychosocial work environment affects work life balance.

Lindh, Emma, Möller, Cassandra January 2023 (has links)
Studiens syfte är att undersöka om övergången till distansarbetet påverkat hur medarbetarna upplever balansen mellan arbete och privatliv samt om detta påverkats av förändringar i krav,kontroll och socialt stöd. Studien undersöks med hjälp av en kvantitativ ansats i form av enwebbenkät där tjänstemän på företaget, med det fiktiva namnet WORK AB, fått möjlighet att delta. I undersökningen deltog 113 tjänstemän som valdes ut genom ett icke-sannolikhetsurval. Vidare valde vår kontaktperson ut relevanta deltagare till undersökningen, vilket betyder att ett snöbollsurval även användes. Studien utgår ifrån vår teori och tidigare forskning som bland annat handlar om work-life balance där de tidsbaserade- och belastningsbaserade konflikterna är i fokus samt krav, kontroll ochs tödmodellen och andra relevanta begrepp. Av resultaten framkom det att distansarbetet påverkat en del av respondenternas upplevelser av work-life balance. Resultatet påvisade även ett samband vad gäller att ökade krav påverkar medarbetares tids- och belastningsbaserade konflikter. Vidare så kunde ett samband mellan förändringar i kontroll och förändringar i tidsbaserade konflikter inte dras, däremot kunde vi se ett samband mellan upplevd minskad kontroll och förändringar i de belastningsbaserade konflikterna. Avslutningsvis kunde vi även finna ett samband mellan ett upplevt lägre socialt stöd och hur medarbetarna upplever förändringar inom både tidsbaserade- och belastningbaserade konflikter.
218

Chefers upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön - Förutsättningar för verksamhetsutveckling

Andersson, Alexandra, Andrésen, Liv January 2007 (has links)
Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska hur chefer inom människobehandlande organisationer upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt förutsättningar för verksamhetsutveckling utifrån informanternas upplevelser Frågeställningar är: Hur upplever cheferna krav och sin egen roll i arbetet? Hur upplever cheferna handlingsutrymme och kontroll i sin arbetssituation? Hur upplever cheferna socialt stöd och sin förmåga till att hantera problematiska situationer i arbetet? Hur upplever cheferna förhållandet till sina medarbetare och förutsättningar för verksamhetsutveckling? Resultatet påvisar att cheferna i vår undersökning upplever höga krav i sin arbetssituation. Cheferna upplever, i stor utsträckning, tydlighet i sin roll och anser sig ha god förmåga att förhålla sig till en mängd varierande förväntningar. Vidare upplever cheferna att de har handlingsutrymme samt kontroll i de flesta arbetssituationer. Cheferna har tillgång till gediget stöd i arbetet, vilket underlättar vid uppkomna problematiska situationer. Det förekommer goda förutsättningar för konstruktivt medarbetarskap samt verksamhetsutveckling. / The purpose with this qualitative study is to explore how managers within human service organizations experience their psychosocial work environment and the conditions for organizational development viewed from the experience of the informants. The questions are: How does the managers experience demands and their own working position? How does the managers experience action space and control in their work situation? How does the managers experience social support and their ability of handling problematic situations in their work? How does the managers experience the relationship with their co-workers and the conditions for organizational development? The results prove that the managers in our study experience high demands in their work situation. The managers are, in a wide extent experiencing, clearness in their role and consider themselves having ability to relate to many different expectations. Further more does the managers experience action space and control in most of their work situations. The managers have access to genuine support in their work, which make problematic situations easier. It exists good conditions for constuctive co-worker ship and organizational development.
219

"Jag hade önskat att andra ville veta mer" : En kvalitativ studie om hur personer med NPF-diagnos upplever arbetsmiljön / “I wished others wanted to know more” : A qualitative study on howpeople with an NDD-diagnosis experience the work environment

Nilsson, Sara, Sjögren, Ester January 2023 (has links)
Syftet med denna studie är att få ökad kunskap och förståelse för hur personer med NPF-diagnoserupplever den psykosociala och fysiska arbetsmiljön. För att besvara syftet användes krav-, kontrolloch stödmodellen som ett verktyg för att undersöka upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön ochhur det påverkade hälsan. Vidare undersöktes även hur den fysiska arbetsmiljön upplevdes påverkaarbetet. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med åtta stycken semistruktureradeintervjuer. Urvalet bestod av personer med ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder) och AST(Autismspektrumtillstånd) med arbetslivserfarenhet. Resultatet och analysen visade att denpsykosociala och fysiska arbetsmiljön är viktiga faktorer som påverkar hälsan hos personer medNPF-diagnoser. Balansen mellan rimliga krav, möjlighet till kontroll och det sociala stödet är extraviktigt för denna grupp. Det framkom att det är individuellt hur NPF-diagnoser yttrar sig och attindividuell kartläggning är att föredra för att skapa eventuella anpassningar. Det framkom även attbrist på kunskap hos kollegor och chefer var återkommande. Stigmat kring att ha en diagnospåverkade respondenterna i olika grad vilket går samman med tidigare forskning. Studiensförhoppning är att ge ett bidrag till hur organisationer kan arbeta mer hälsofrämjande gentemotpersoner med NPF-diagnoser.
220

Bemanningsanställda vs direktanställda inom tillverkningsindustrin : En kvalitativ studie om bemanningsanställdas arbetstillfredsställelse / Temporary agency workers vs permanent employees in the manufacturing industry : A qualitative study on temporary agency workers’ job satisfaction

Nilsson, Pontus January 2023 (has links)
Bemanningsbranschen har ökat kraftigt det senaste decenniet och år 2021 låg antalet bemanningsanställda på 102 000 vilket motsvarar 2,4 procent av samtliga anställda i Sverige. Inhyrning av personal har blivit en flexibilitetsstrategi för arbetsgivare som vill ha tillgång till personal just när ett arbete behöver utföras, men vill samtidigt inte betala för arbetskraft under tiden då denna inte kan nyttjas fullt ut. För arbetstagaren kan dock flexibiliteten medföra en otrygghet när efterfrågan på arbetskraft inte längre finns hos kundföretagen. Tidigare rapporter visar även att bemanningsanställda har lägre möjligheter till kompetensutveckling, har små möjligheter att påverka arbetet och upplever mer psykisk och fysisk ohälsa än andra anställda. Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar de bemanningsanställdas arbetstillfredsställelse och jämföra detta mot den direktanställda personalen. Studien avser att utreda hur arbetstillfredsställelse påverkas av faktorerna: socialt stöd, social gemenskap, krav och egenkontroll samt anställningstrygghet. Jag har använt mig av följande teorier: Maslows behovshierarki, Herzbergs tvåfaktorteori och Karaseks krav-kontroll-socialt stödmodell. Studien är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer där fokus ligger i att förstå respondenternas upplevelser och erfarenheter. Materialet från intervjuerna har sedan analyserats utifrån en tematisk analys. Slutsatsen som går att dras är att respondenterna upplevde ett bristande socialt stöd från bemanningsföretaget. Detta påverkade de bemanningsanställdas arbetstillfredsställelse negativt och de upplevde att de själva behövda leta efter andra källor till socialt stöd, oftast i form av kollegor och lagledare. De höga krav och den minimala egenkontrollen som de bemanningsanställda upplevde sig ha i arbetet hade också en negativ påverkan på arbetstillfredsställelsen. Kraven på att ständigt ställa upp och prestera medförde även en psykisk stress. Anställningstryggheten var kanske den faktor som visade sig ha störst påverkan på arbetstillfredsställelsen och respondenterna hade vid flertalet tillfällen känt sig otrygga på grund av sin anställning.

Page generated in 0.0732 seconds