Utbildning är en grundläggande rättighet och alla har rätt till en hälsofrämjande studietid. Högskolor och universitet kan arbeta hälsofrämjande genom att stärka studenters välbefinnande och tilltro till sin egen förmåga, men detta kräver både fysiska och psykosociala förutsättningar i studiemiljön. Med hjälp av två teoretiska perspektiv, KASAM och krav-kontroll-stödmodellen, förklaras i denna studie vikten av gemenskap och det sociala samspelet i studielivet, samt hur inre och yttre krav påverkar känslan av stress.  Syftet med studien är att undersöka studenters upplevelser om studiemiljöns betydelse för hälsa och studiemotivation. Med en kvalitativ ansats har sju semistrukturerade intervjuer utförts. Valet av intervjupersoner grundades i ett målstyrt urval. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Under arbetets gång har hänsyn tagits till etiska krav och riktlinjer.  Resultatet belyser att studiemiljön påverkar hälsa och motivation på varierande sätt. En betydande faktor i resultatet är gemenskap, då känslan av tillhörighet och sammanhang kan minska studierelaterad stress. Socialt stöd, samhörighet, engagemang från omgivningen och att studera tillsammans med andra kan öka studiemotivationen. Balans mellan studier och fritid är av vikt för en hälsosam studietid och vikten av kravlös återhämtning presenteras i resultatet. Genom att slippa tänka på studier och istället samla energi på andra meningsfulla sätt kan en balans uppkomma. Motivationsfaktorer skiljer mellan individer, men gemensamt för samtliga medverkande studenter är att mål, delmål och belöningar är drivande komponenter. Sammanfattningsvis utifrån denna studie är de psykosociala faktorerna av stor betydelse för hälsa och studiemotivation. / Education is a basic right, and everyone has a right to health promoting studies. Colleges and universities can work to promote health by strengthening students’ well-being and self- efficacy, but this requires both physical and psychosocial conditions in the study environment. With the help of two theoretical perspectives, KASAM and the demand-control- support-model, the importance of community and the social interplay are explained in this study, as well as how inner and outer demands influences the feeling of stress.  The purpose of the study is to examine students’ experiences of the study environments meaning for health and study motivation. With a qualitative approach, seven semi-structured interviews have been performed, and the choice of interviewees was founded in a goal- directed selection. Collected data was analyzed with a qualitive content analysis. During the work process ethical demands and guidelines has been taken into account.  The result illuminates that the study environment has an affect on health and motivation in varying ways. One considerable factor in the result is community, since the feeling of participation and coherence can lower study-related stress. Social support, solidarity, commitment from the people around you and to study together can increase the study motivation. The balance between studies and free time is of importance for a healthy study time and the importance of undemanding recovery is presented in the results. By not thinking about studies and instead gather energy in other meaningful ways, a balance can arise. Motivational factors distinguish between individuals but mutually for all participating students is that goals, milestones, and rewards are driving components. In summary based on this study, the psychosocial factors are of great importance for health and study motivation.

<p>Background: Because of the high unhealthy rates among women in the com-mune a project to reduce it have begun. For this reason we have been given the mission from the commune of Sotenäs to study the character of these women's health. Objective: To study the health among permanent employed women in the commune of Sotenäs. Method: Quantitative method. The data have been collected through question-naire survey. The purpose of choosing this method was to be able to see connec-tions between various variables. Result: A large number of women who do not have time to carry out their duties during ordinary working hours have experienced that they are tense and anxious, which means that this mental demand may have affected women's health. The study reveals that many of the women who have not received enough informa-tion from their employer to perform their duties have experienced that they are worn out. The majority of women who lacked in development opportunities at work felt tense. These results imply that small decision latitudes could be one of the explanations of a lower level of health among women. The study identified a number of potential explanations for the sick leave in the commune, as the women felt tense and anxious. Adequate emotional support from friends and family, and a satisfactory everyday social life was related to a low degree of anxiety. A good distribution of practical domestic duties at home was a factor related to a low degree of tension among the permanent employed women in the commune of Sotenäs.</p> / <p>Bakgrund: På grund av det höga ohälsotalet bland kvinnorna i Sotenäs kom-mun har ett arbete med att reducera detta påbörjats. Vi fick därför i uppdrag av Sotenäs kommun att undersöka karaktären på dessa kvinnors hälsa.</p><p>Syfte: Att kartlägga hälsan bland tillsvidareanställda kvinnor i Sotenäs kommun och hur den påverkas av psykosociala faktorer i arbets- och privatliv.</p><p>Metod: Kvantitativ metod. Datainsamlingstekniken som tillämpades var enkät. Denna valdes för att kunna genomföra sambandsanalyser mellan olika faktorer.</p><p>Resultat: Ett stort antal kvinnor som inte hinner utföra sina arbetsuppgifter un-der ordinarie arbetstid uppgav att de är spända och utslitna, vilket innebär att detta psykiska krav kan ha påverkat kvinnornas hälsa. I undersökningen fram-kom vidare att många av kvinnorna som inte mottagit tillräckligt med informa-tion från sin arbetsgivare för att utföra sina arbetsuppgifter att de kände sig ut-slitna. Majoriteten av kvinnorna med bristande utvecklingsmöjligheter i arbetet kände sig spända. Dessa resultat antyder att ett litet beslutsutrymme kan vara en av förklaringarna till en lägre grad av hälsa bland kvinnorna. I undersökningen framkom några möjliga förklaringar till sjukskrivningarna i kommunen, såsom att kvinnorna kände sig spända och utslitna. Ett tillfredsställande emotionellt stöd från vänner och familj, samt ett tillfredsställande vardagligt socialt liv kun-de relateras till en låg grad av oro. En god fördelning av praktiska vardagssyss-lor i hemmet var faktorer, vilka kunde relateras till en låg grad anspänning bland de tillsvidareanställda kvinnorna i Sotenäs kommun.</p>

Syftet med denna studie har varit att studera psykosociala faktorers påverkan på skaderisken hos ungdomslandslagsspelare i fotboll. Tvångsmässig passion är en central faktor som studerats i relation till skada. Även faktorerna antal träningstimmar per vecka, antal spelade matcher, stress, själförtroende och motivation har studerats i relation till skada. En kvantitativ design har använts där 300 svenska ungdomslandslagsspelare i fotboll ingått som undersökningsdeltagare. Använda mätinstrument i undersökningen har varit PANAS, PSS, Grit-scale, PCLDS, Passion Scale, SCI samt SMS. Resultaten visade att män ådrar sig fler allvarliga skador (minst 4 veckors frånvaro) än kvinnor. Vidare visade resultaten att flergångsskadade spelare har en signifikant högre tvångsmässig passion än andra spelare. Resultaten diskuteras i förhållanden till uppsatsens teoretiska ramverk samt resultat från tidigare forskning. Förslag för framtida forskning inom området ges. / The purpose of this study was to study psychosocial factors influence on injury risk among youth national team soccer players. Obsessive passion has been a key factor that has been studied in relation to injury. Also the factors number of training hours per week, number of matches played, stress, self confidence and motivation has been studied in relation to injury. A quantitative design was used in which 300 Swedish youth national team soccer players have concluded as study participants. Used instruments in this survey has been PANAS, PSS, Grit-scale, PCLDS, Passion Scale, SCI and SMS.. The results showed that men incur more serious injuries then women. Furthermore, results showed that players with more than one injury during the season had higher obsessive passion then other players. The results are discussed in relation to the theoretical framework and the results from previous research. Proposal for future research in the field are provided.

Background: Because of the high unhealthy rates among women in the com-mune a project to reduce it have begun. For this reason we have been given the mission from the commune of Sotenäs to study the character of these women's health. Objective: To study the health among permanent employed women in the commune of Sotenäs. Method: Quantitative method. The data have been collected through question-naire survey. The purpose of choosing this method was to be able to see connec-tions between various variables. Result: A large number of women who do not have time to carry out their duties during ordinary working hours have experienced that they are tense and anxious, which means that this mental demand may have affected women's health. The study reveals that many of the women who have not received enough informa-tion from their employer to perform their duties have experienced that they are worn out. The majority of women who lacked in development opportunities at work felt tense. These results imply that small decision latitudes could be one of the explanations of a lower level of health among women. The study identified a number of potential explanations for the sick leave in the commune, as the women felt tense and anxious. Adequate emotional support from friends and family, and a satisfactory everyday social life was related to a low degree of anxiety. A good distribution of practical domestic duties at home was a factor related to a low degree of tension among the permanent employed women in the commune of Sotenäs. / Bakgrund: På grund av det höga ohälsotalet bland kvinnorna i Sotenäs kom-mun har ett arbete med att reducera detta påbörjats. Vi fick därför i uppdrag av Sotenäs kommun att undersöka karaktären på dessa kvinnors hälsa. Syfte: Att kartlägga hälsan bland tillsvidareanställda kvinnor i Sotenäs kommun och hur den påverkas av psykosociala faktorer i arbets- och privatliv. Metod: Kvantitativ metod. Datainsamlingstekniken som tillämpades var enkät. Denna valdes för att kunna genomföra sambandsanalyser mellan olika faktorer. Resultat: Ett stort antal kvinnor som inte hinner utföra sina arbetsuppgifter un-der ordinarie arbetstid uppgav att de är spända och utslitna, vilket innebär att detta psykiska krav kan ha påverkat kvinnornas hälsa. I undersökningen fram-kom vidare att många av kvinnorna som inte mottagit tillräckligt med informa-tion från sin arbetsgivare för att utföra sina arbetsuppgifter att de kände sig ut-slitna. Majoriteten av kvinnorna med bristande utvecklingsmöjligheter i arbetet kände sig spända. Dessa resultat antyder att ett litet beslutsutrymme kan vara en av förklaringarna till en lägre grad av hälsa bland kvinnorna. I undersökningen framkom några möjliga förklaringar till sjukskrivningarna i kommunen, såsom att kvinnorna kände sig spända och utslitna. Ett tillfredsställande emotionellt stöd från vänner och familj, samt ett tillfredsställande vardagligt socialt liv kun-de relateras till en låg grad av oro. En god fördelning av praktiska vardagssyss-lor i hemmet var faktorer, vilka kunde relateras till en låg grad anspänning bland de tillsvidareanställda kvinnorna i Sotenäs kommun.

This thesis’ purpose is to review how music in school settings contributes to children’s development, psychosocial health, and well-being. The undertaken method is a compilation of current research which focuses on different themes within the field of music in school settings: group processes, personality processes, cognitive processes, and contribution to society. The objective is to find out about how music lessons and music projects are being applied in school settings to support children’s health and development. The thesis answers the following research question: In which ways can the practice of music in school settings contribute to prevent psychosocial problems amongst children and youth? To answer this question, research published between 2006 – 2020 is studied and analysed with three theoretical perspectives to provide a better understanding of the material: social capital, cognitive theory as well as protective and risk factors for children’s development. The used method for carrying out this thesis is a research summary, which summarises the results within thematic units. The results of the study show that music in school settings can contribute to positive factors within groups such as social cohesion, communication, prosocial skills, and behaviour, generating a more positive social environment in schools with possibilities to encounter school problems related to aggression. Furthermore, music practice in school can enhance children’s learning processes within academic dimensions and aspects related to children’s self and well-being. Results also show music projects’ significance of contributing differentresources, especially to schools located in socio-economically poorer areas.