Inledning: Det finns ett speciellt intresse i psykoterapi för unika, potentiellt transformerande ögonblick, till exempel ögonblick av ömsesidig öppenhet som berör på djupet. Studiens syfte var att utforska psykodynamiska psykoterapeuters förståelse och kliniska upplevelse av mötesögonblick. Frågeställningar: Vad är terapeutens förståelse av fenomenet mötesögonblick? Vad är terapeutens upplevelse av själva mötesögonblicket, av patienten i ett sådant ögonblick, samt av det som sker i den terapeutiska processen efteråt? Metod: Sex psykodynamiska psykoterapeuter intervjuades genom semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjuarna analyserades med tematisk analys. Resultat: Mötesögonblick uppfattades som en form av delad upplevelse. Den kliniska upplevelsen beskrevs som en ömsesidig spegling av psykofysiologiska tillstånd. Receptivitet sågs som nyckeln i bemötandet av patienten. Patienterna släppte sina försvar i mötesögonblick, men varsamhet uttrycktes kring dessa ögonblick i arbetet med patienter med svårare problematik. Det fanns olika synpunkter i relation till konsolidering av mötesögonblick efter deras uppstående. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån terapeuternas förståelse och kliniska upplevelse av mötesögonblick. Betydelsefulla faktorer i deras upplevelser diskuteras i förhållande till teoretiska begrepp och tidigare forskning. Tankar om metoden diskuteras, samt förslag för vidare forskning. / Introduction: There exists a special interest in psychotherapy for unique, potentially transformative moments, for example, deeply touching moments of mutual openness. The purpose of the study was to explore psychodynamic psychotherapists` understanding and clinical experience of moments of meeting. Issues: What is the therapist`s understanding of the phenomena moments of meeting? What is the therapist`s experience of the actual moment of meeting, of the patient in such a moment, and of what happens in the therapeutic process afterwards? Method: Six psychodynamic psychotherapists were interviewed through semi-structured qualitative interview. The interviews were analyzed with thematic analysis. Result: Moments of meeting were understood as a form of shared experience. The clinical experience was described as a mutual mirroring of psychophysiological states. Receptiveness was considered key in relation to encountering the patient. Patients let go of defenses in moments of meeting. Caution was expressed around these moments in work with patients with more difficult problems. There were differing opinions in relation to consolidation of moments of meeting after their occurrence. Discussion: The result is discussed in view of the therapists` subjective understanding and clinical experience of moments of meeting. Meaningful factors in their experience are discussed in relation to theoretical concepts and previous research. Thoughts in relation to the methodology are taken up, plus suggestions for future research.

Depression i samband med graviditet förekommer hos ungefär 10% av gravida och medför risker för den gravida och barnet. Många erhåller inte behandling. IKBT kan öka behandlingstillgängligheten och har visat sig effektivt jämfört med sedvanlig mödravård. Utvärderingens syfte var att undersöka skillnader i depressionssymtom före och efter fyra veckor i en IKBT-behandling mot antenatal depression och att jämföra skillnaderna med en tidigare RCT på en snarlik behandling. Huvudfrågeställningen var huruvida depressionssymtom minskar hos patienter med antenatal depression efter fyra veckor i en IKBT-behandling. 26 personer deltog i behandlingen. Förmätning jämfördes med senast kända mätningen efter fyra veckor. Dessa och de veckovisa mätningarna fram till vecka fyra, jämfördes med två icke-randomiserade kontrollgrupper. Skillnad mellan förmätning och senaste mätningen avseende grad av depressionssymtom var signifikant i genomfört t-test och symtomreduktionen tycks vara i nivå med resultat från den tidigare RCT-studien. IKBT skulle således kunna utgöra ett behandlingsalternativ för gravida med depression. Slutsatser bör dras med försiktighet. Framtida forskning inom fältet är av vikt för att validera resultat och för att ge underlag till utvecklingen av behandling vid antenatal depression. / Pregnancy related depression exists in approximately 10% of pregnant people and adds risks for the pregnant individual and the baby. Many are not treated. ICBT may increase the treatment availability and appears to be more effective than conventional maternal health care. The purpose of this evaluation was to examine differences in symptoms of depression before and after four weeks of ICBT-treatment for antenatal depression and to compare the differences with a prior RCT of a similar treatment. The main research question was whether symptom of depression decreases in patients with antenatal depression after four weeks when being treated with an ICBT-treatment. 26 persons participated in the treatment. Pre-measures was compared to the most recent measurement after four weeks. These, and the weekly done measurements up to week four, was compared with two non-randomized control groups. The difference between pre-measures and the most recent measurement regarding degree of depressive symptoms was significant in completed t-test and the reduction of symptoms appears to be on a par with results from the prior RCT. ICBT could be a treatment alternative for pregnant people with depression. Conclusions should be done with caution. Further studies in this field are of importance for validating results and to provide knowledge for the development of treatment for antenatal depression.

Syftet med studien är att utforska psykoterapeuters syn på hur psykoterapi kan svara på lidande hos patienter som upplevt förtryck i kristen hederskultur i frikyrkliga miljöer, samt att bidra till ökad kunskap om målgruppen så att psyko­terapeutkåren bättre kan möta dessa patienter. I studien intervjuas tolv psykoterapeuter med erfarenhet av målgruppen. Studiens resultat visar att terapeuterna beskriver att patient­målgruppens gudsbilder som dualistiska, att patienternas inre konflikter innehöll en negativ självbild och rädsla. Den stora stötestenen verkade konflikten kring en laddad sexualitet vara i relation till teologi, familj och församling. Många terapeuter tyckte att det var viktigt med kulturkompetens i mötet med målgruppen, särskilt de terapeuter som hade egen kultur­kompetens. Uppsatsen ställer frågan om psykoterapeut­kårens beredskap att möta målgruppen.

Denna essä undersöker fenomenet trötthet som det framträder i psykoterapeutens yrkesutövning och tar stöd i filosofen Emmanuel Levinas tankar om trötthetens ögonblick som uppkomsten av ett varande i varat, och författaren Peter Handkes utforskande av en trötthet som öppnar sig mot världen. Kampen mot tröttheten, som den tidige Levinas beskriver, innebär gestaltandet av en existentiell fördömelse medan att släppa taget och bejaka tröttheten (Handke) utgör en möjlighet att möta världen utan själviska avsikter. I ljuset av psykoterapeutens uppiggningstekniker och ett samhälle som starkt betonar ett energiskt görande framträder tröttheten i vissa lägen som en etisk praktik som kan relateras till den sene Levinas tankar om den Andre som oändlighet. / This essay examines the phenomenon of fatigue as it appears in the psychotherapist's professional practice and is supported by philosopher Emmanuel Levinas' thoughts on the moment of fatigue as the emergence of a being in being, and the writer Peter Handke's exploration of a fatigue that opens up to the world. The struggle against fatigue, as the early Levinas describes, is an embodiment of an existential condemnation, while letting go and affirming fatigue (Handke) constitutes an opportunity to face the world without selfish intentions. In the light of the psychotherapist's invigorating techniques and a society that strongly emphasizes an energetic doing, fatigue emerges in some situations as an ethical practice that can be related to the late Levinas' thoughts on the Other as infinity.

Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar i Sverige har ökat under 2000-talet. Socialstyrelsen rekommenderar psykologisk behandling för de flesta psykiatriska tillstånd hos barn och unga samtidigt som utskrivning av läkemedel ökar. Förändrade strukturer och synsätt inom vården riskerar att viktig kunskap och kompetens går förlorad och att behandlingsutbudet inom vården minskar. Forskning kring hjärnan och barns utveckling kan bidra med värdefulla aspekter att ta hänsyn till i beslut kring det psykoterapeutiska arbetet och utbudet inom BUP. Studiens syfte var därför att belysa och undersöka hur modern neurovetenskap och mer specifikt teorin kring interpersonell neurobiologi kan användas i psykoterapi med barn, unga och familjer. Genom en litteraturstudie har tre centrala aspekter lyfts fram som viktiga när man försöker integrera denna kunskap med den kliniska tillämpningen: Hjärnutvecklande interventioner, Psykoedukation och Relationsfokus. Även om studiens avgränsning medför vissa svagheter, bedöms dock resultaten kunna vara intressanta för både kliniskt verksamma och andra individer och grupper i samhället. / The mental ill health among children and adolescents has increased in Sweden during the last two decades. The National Board of Health and Welfare recommends psychological treatment as a primary intervention for most of the psychiatric conditions seen in children and adolescents, at the same time as medical prescriptions continue to increase. Changes in organizational structure and perspectives within mental health care applies risk of losing important knowledge, experience and narrowing the range of treatment methods. Modern neuroscience has an opportunity to provide valuable aspects in decisions regarding the content and variety of treatment methods provided in child and adolescent psychiatry. The aim of this study was to illustrate and investigate how modern neuroscience and specifically the theory of interpersonal neurobiology can be applied in the clinical practice of psychotherapy with children, adolescents, and families. A literature review was carried out where three central themes emerged as important aspects of integrating this perspective in the clinical practice: Interventions for positive brain development, Focus on relationships and Psychoeducation. The selection of literature is relatively narrow and a limitation of the study, but the results could nonetheless be useful for both clinicians and other individuals and groups in the larger community.

Inledning: Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och ett folkhälsoproblem som måste bekämpas på flera olika sätt. Sammanfattningsvis är forskningsunderlaget för individuell psykoterapi med klienter som utövat våld begränsat och med specifikt psykodynamisk skolade psykoterapeuter ännu outforskat. Syftet: Syftet med den här studien var att undersöka hur psykodynamisk skolade psykoterapeuters erfarenhet av psykoterapi med klienter som utövat våld ser ut. Hur arbetar man? Vad är hjälpsamt? Metod: En kvalitativ metod. Psykodynamiskt skolade legitimerade psykoterapeuter intervjuades. Datan analyserades med tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman framkom med tillhörande subteman: 1. Prioritering av klientens egen traumatisering är en nödvändighet 2. Våldet är i fokus i psykoterapin 3. Relationens är av betydelse i psykoterapin. Diskussion: Huvudfynden visade att erfarenhet fanns hos psykodynamisk skolade psykoterapeuter att bedriva psykoterapi med klienter som utövat våld. Både möjligheter och svårigheter framkom. Psykodynamiska interventioner användes i psykoterapin gemensamt med ett eklektiskt förhållningsätt. Relationen i psykoterapin användes som intervention och för att härbärgera klienten. Studiens resultat visar att psykoterapi med psykodynamisk skolade psykoterapeuter kan också vara en potentiell behandling att erbjuda klienter som utövat våld. Mer forskning behövs inom området. / Introduction: Men's violence against women is a major social problem and a public health problem that must be combated in several different ways. In summary, the research about individual psychotherapy with intimate partner violence perpetrators is limited and with specifically psychodynamically trained psychotherapists are still unexplored. Purpose: The purpose of this study was to investigate how psychodynamically trained psychotherapists experience psychotherapy with intimate partner violence perpetrators. How do they work? What is helpful? Method: A qualitative method. Psychodynamically trained licensed psychotherapists were interviewed. The data was analyzed using thematic analysis. Result: Three main themes emerged with associated subthemes: 1.Prioritization of the client's own traumatization is a necessity 2. Violence is in focus during psychotherapy 3. The relationship is important in psychotherapy. Discussion: The result of the study highlights that psychotherapy with psychodynamically trained psychotherapists can also be a treatment for intimate partner violence perpetrators. Both opportunities and difficulties emerged. Psychodynamic interventions are used in psychotherapy together with an eclectic approach. The relationship in psychotherapy is used as an intervention and as a tool to contain the client. The results of the study show that psychotherapy with psychodynamically trained psychotherapists can also be a potential treatment to offer intimate partner violence perpetrators. More research is needed in the area.

För forskning om emotioner och emotionsbehandling är det en spännande tid. Nyare hjärnforskning har öppnat nya möjligheter för förståelsen av hjärnan och emotioner. En ny teori inom psykologisk konstruktionism, som utgår från hjärnforskningen, tvärvetenskapliga studier och bristerna i den dominerande affektteorin, basic emotion, är Theory of constructed emotion (TCE). Ännu finns ingen behandlingsmodell kopplad till TCE men utifrån dess fokus att beskriva hur hjärnan fungerar och emotioner skapas är det ändå intressant att undersöka om dess verksamma mekanismer. Detta är en översiktlig litteraturstudie med syfte att undersöka begreppen; allostas, interoception och emotionell granularitet i sammanhanget psykisk ohälsa och psykologisk behandling av emotionell problematik. Resultatet visar att allostas, kroppsbudgeten, är grunden i vår fysiska och psykiska mående, interoception och hjärnans prediktioner är viktiga för vår förmåga att förstå våra emotioner och emotionell granularitet hjälper oss att konstruera finkorniga emotionskoncept vilket hjälper oss att välja rätt handling vid rätt tillfälle till rätt emotion. Att träna upp interoception och emotionell granularitet hjälper oss att vidmakthålla psykisk hälsa och är bra psykoedukativa inslag i psykologisk behandling. Mer forskning behövs, främst kring hur man kan tillämpa begreppen i psykologisk behandling samt generellt för att bättre kunna integrera ny emotionsforskning med dominerande teorier för en gemensam förståelse för emotioner och psykoterapi. / For research on emotions and emotion processing, it's an exciting time. More recent brain research has opened new possibilities for the understanding of the brain and emotions. A new theory in psychological constructionism, based on brain research, interdisciplinary studies and the shortcomings of the dominant affect theory, basic emotion, is the Theory of constructed emotion (TCE). There is no treatment model linked to TCE yet but based on its focus on describing how the brain works and emotions are created, it is still interesting to investigate whether its active mechanisms. This is a general literature study with the aim of examining the concepts; allostasis, interoception and emotional granularity in the context of mental illness and psychological treatment of emotional problems. The results show that allostasis, the body budget, is the foundation of our physical and mental well-being, interoception and brain predictions are important for our ability to understand our emotions and emotional granularity helps us construct fine-grained emotion concepts that help us choose the right action at the right time to the right emotion. Training interoception and emotional granularity helps us maintain mental health and is a good psychoeducative element in psychological treatment. More research is needed, primarily on how to apply the concepts in psychological treatment and in general to better integrate new emotion research with dominant theories for a common understanding of emotions and psychotherapy.

Syftet med denna retrospektiva kvalitativa studie är att öka kunskapen om tre systrars upplevelse av sina relationers utveckling före och efter båda föräldrarnas död. Som forskningsdesign valdes en kvalitativ metod. Två syskongrupper om tre systrar i medelåldern 49-62 år intervjuades. Datamaterialet analyserades med empirisk tematisk analys. I resultatet framträdde en struktur med fyra olika tidsintervall med femton teman. Resultaten visar att trots de oerhört starka anknytningarna av dysfunktionell natur i ursprungsfamiljerna får systrarna syn på varandra när föräldrarna dör. Syskonrelationerna har kommit i skymundan av föräldrarnas närvaro och deras problem. Det har påverkat syskonrelationerna. Relationerna mellan systrarna och rollerna förändrades i processen före och efter föräldrarnas död och mognar till något annat. Detta går som en röd tråd genom hela materialet; att existera i tillvaron, syskonrelationer omprövas och detta leder till närhet, autonomi och differentiering, en acceptans att alla är olika i triaden som vägleder dem till att värna om varandra än mer i medelåldern. / The aim of this retrospective qualitative study is to increase knowledge about three sisters' experience of the development of their relationships before and after both parents death. A qualitative research method was chosen. Two sibling groups of three sisters in middle age 49-62 years were interviewed. The data were analyzed with empirical thematic analysis. The result showed a structure with four different time intervals with fifteen themes. Despite the extremely strong dysfunctional nature of the relations in their origin families the sisters caught sight of each other when the parents died. The sibling relationships have been overshadowed by the parents' presence and their problems. Relationships and roles changed in the process before and after parental death between the sisters and matured into something else. This runs as a thread throughout the material; to exist in life, sibling relationships are reviewed, and it leads to intimacy, autonomy and differentiation, an acceptance that everyone is different in the triad that guides them to protect each other even more in middle age.

PDT, psykodynamisk psykoterapi, och KBT, kognitiv beteendeterapi, är idag de dominerande psykoterapiinriktningarna i Sverige. Metoderna har i olika skeden rekommenderats av myndigheter och meningsmotsättningar om vilken metod som är mest lämplig har förekommit. Följande studie avsåg att utforska hur sex intervjuade KBT-psykoterapeuter samarbetar med sina PDT-kollegor och utifrån patienters behov eventuellt överväger PDT. En induktiv tematisk analys tillämpades där psykoterapeuterna beskrev upplevelsen av samarbete med PDT-terapeuter i termer av ett positivt dynamiskt utbyte samtsom en negativ upplevelse av fördomsfullt bemötande från PDT-terapeuter och mindre metodologiskt utbyte. Bilden av PDT som komplementär metod hos de intervjuade KBT-psykoterapeuterna speglade ambivalens kring PDT:s effektivitet och användbarhet. Alliansens kvalitet beskrevs som avgörande för om byte sker till PDT-kollega under pågående KBT-behandling. Studiens resultat jämfördes med en tidigare enkätstudie i vilken gruppsykologiska mekanismer antagits påverka samarbetet mellan terapeuter av olika metodinriktning.En tentativ beskrivning ges av processen bakom dessa gruppmekanismer.

ISTDP (Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy) är en psykodynamisk behandling som intervenerar på ångest och försvar. Metoden innebär aktivering av starka känslomässiga processer hos patienten varför det är relevant att undersöka om detta kan uppnås i terapier som sker på distans - en särskilt relevant fråga i samband med covid-19-pandemin. Frågeställningarna undersökte hur ISTDP-terapeuter upplever terapi via digitala mötestjänster samt upplevda skillnader av distansterapi med sköra respektive motståndskraftiga patienter. Studien hade en concurrent, embedded mixad-metoddesign. Kvantitativa data med bekvämlighetsurval samlades från svenska, CORE-utbildade ISTDP-terapeuter [n=38] genom en webbaserad enkät. Inbjudan skedde via facebookgrupp. Frågorna eftersökte deskriptiv information såväl som upplevelser av digital ISTDP och besvarades på en likertskala 1-7. Kvalitativa data med bekvämlighetsurval samlades genom separata, semi-strukturerade intervjuer med fyra [n=4] terapeuter från samma målgrupp och bearbetades med tematisk analys. Inbjudan skedde via mejlkontakt. Korrelationsanalyser av kvantitativa data visade på ett samband mellan lägre upplevd digital kompetens och sämre upplevd funktionalitet av digital ISTDP. Upplevda svårigheter med digital ISTDP-terapi korrelerade med svårigheter i arbetet med både sköra och motståndskraftiga patienter. I den kvalitativa undersökningen framkom två huvudteman: möjligheter och begränsningar med digital ISTDP. Huvudtemat möjligheter innefattade undertemana: ett portabelt terapirum, terapeutens egenpåverkan samt patientens strukturerande jag. Huvudtemat begränsningar innefattade undertemana: ett sårbart terapirum, patientens konflikt mot plattformen och skärmen - en begränsning bland flera. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att ISTDP-terapeuter upplever såväl fördelar som nackdelar med digital terapi. Upplevelser av det digitala formatets funktion hade också ett samband med upplevelser av arbetet med digital ISTDP. / ISTDP (Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy) is a psychodynamic treatment that addresses anxiety and defenses. The method’s reliance on in-session emotional processing raises the question whether this can be achieved remotely - especially in connection to the covid-19-pandemic. Research questions explored how ISTDP-therapists experience therapeutic work through video conferencing as well as their perceived differences of remote therapy between fragile and resistant patients. The study used a concurrent, embedded, mixed- methods design. Quantitative data, using convenience sampling, was collected from Swedish core-trained ISTDP-therapists [n = 38] through a web-based questionnaire. Invitations were made through a facebook group. Items explored descriptive information, experiences of digital ISTDP and could be answered on a likert scale between 1-7. Qualitative data, using convenience sampling, was collected separately through semi-structured interviews with four [n = 4] participants from the same target group and processed using thematic analysis. Invitations were made via e-mail. Correlation analysis of the quantitative data showed a relationship between low digital self-efficacy and experienced difficulty performing digital ISTDP. Difficulties with digital ISTDP therapy had same-size correlations with both fragile and resistant patient difficulty. In the qualitative study, two main themes were found: possibilities and limitations with digital ISTDP. The main theme possibilities included the underthemes: a portable therapy room, and effects on the individual therapist and the patient’s structured self. The main theme limitations included: a vulnerable therapy room, the patient’s conflict against the platform and the screen – a limitation among others. In conclusion, ISTDP-1therapists experience advantages as well as disadvantages with digital therapy. Experiences of the digital format function also had a relationship with the digital ISTDP working experience.