Bakgrund: När en familjemedlem insjuknar i demenssjukdom påverkas hela familjen. Närstående blir involverade i omvårdnaden för familjemedlemmen som lever med en demenssjukdom. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge information och stöd till närstående för att uppleva en hanterbar tillvaro. Att kunna förespråka upplevelser och behov hos både närstående och personen med demenssjukdom kan vara utmanande i arbetet för sjuksköterskan. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en familjemedlem som har en demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design. Tolv artiklar gick igenom kvalitetsgranskningen och analyserades induktivt genom Fribergs femstegsmodell vilket resulterade i fem kategorier. Resultat: Närstående upplevde att det egna jaget samt relationen till familjemedlemmen förändrades. Att vårda en familjemedlem var emotionellt påfrestande och vardagen påverkas både socialt, ekonomiskt samt närståendes arbetsliv. Även omgivningen påverkade närstående, delvis huruvida omgivningen såg på familjemedlemmen samt vilket stöd närstående upplevde att de fick. Slutsats: Att kunna ge stöd och information till närstående har påvisat vara bristfällig. Sjuksköterskan behöver ha en djupare förståelse kring hur närstående påverkas i vardagen, både fysiskt och psykiskt. Vidare finns behov för utveckling av nya rutiner samt strategier kring hur det ska bli mer tydligt för sjuksköterskan att tillgodose närståendes behov av stöd. / Background: When a family member is affected with dementia, the entire family gets affected. Relatives are involved in the care of a family member living with dementia. The nurse has an important role in providing information and support for relatives, so they can experience a manageable everyday life. Being able to advocate experiences and needs for the relative and the person with dementia can be challenging for the nurse. Objective: To describe relatives´ experiences of living with a family member who has dementia. Method: Literature overview with qualitative design. Twelve articles passed the quality review protocol and were inductively analyzed by Friberg's five-step model, resulting in five categories. Result: Relatives´ experiences that their own self as well as the relationship with family members changed. Caring for a family member was emotionally strenuous and everyday life was affected socially, economically as well as their working lives. The surrounding area affected the relatives, partly how the surroundings looked at the family member and what kind of support the relatives´ experienced that they were given. Conclusion: Being able to provide support and information to relatives has proven to be inadequate. The nurse needs a deeper understanding of how relatives are affected in everyday life, both physically and mentally. Furthermore, there is a need for development of new routines as well as strategies on how it becomes clearer for the nurse to meet the relatives needs of support.

Bakgrund: Hot och våld är något som är ett globalt problem för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. I Sverige finns det lagar och föreskrifter för hur arbetsgivaren ska arbeta för att åstadkomma en säkrare arbetsplats. Sjuksköterskor har i sin kompetensbeskrivning att de ska förbättra vården och sin arbetsplats samt att de ska jobba personcentrerat för att hjälpa patienterna.   Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hot och våldssituationer på akutmottagningen.  Metod: Studien är en litteraturstudie där tio kvalitativa vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Databaserna som använts för att inhämta artiklarna är Cinahl och PubMed. Avgränsningen för området gjordes med hjälp av en POR modell. Analysen av de vetenskapliga artiklarnas resultat gjordes genom att dela in ämnena i teman och subteman. Resultat: Många sjuksköterskor hade erfarenheter av hot och våld på arbetsplatsen. De hade även tankar kring hur det hade kunnat förebyggas, vad som utgjorde riskfaktorer samt hur deras mående och privatliv påverkats av hot och våld på arbetsplatsen.  Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att det fanns utrymme för förbättring samt flera åtgärder att vidta för att sjuksköterskor skulle kunna känna sig säkra på sin arbetsplats. Åtgärder som framkom var till exempel större närvaro av väktare samt utbildning i bemötande av hotfulla och våldsamma patienter. / Background: Threat and violence is a global problem that nurses in the emergency department experiences. There are laws and regulations in Sweden of how the employer should work for a safer environment. According to the nurses’ work description, they should continuously improve the care for patients and make sure of having a person-centered focus.  Aim: The aim of this literature review is to illustrate nurses’ experiences of threat and violence in the emergency department.  Method: This study is a literature review where ten qualitative scientific articles results were reviewed and analyzed. The databases that were used were Cinahl and PubMed. Limitations for the aim were made using a POR model. The scientific articles were analyzed through dividing the subjects into themes and subthemes.  Results: Many nurses had experienced threat and violence at their workplace. They had thoughts about how it could be prevented, which the risk factors were and how their wellbeing was affected by the threat and violence.  Conclusion: Nurses experienced that there were possibilities for improvement and workarounds to make sure the nurses felt safe at their workplace. Improvements that were suggested were for example presence of security guards and education in handling patients that are violent.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom där individen pendlar mellan episoder av maniska/hypomaniska och depressiva skov som kan resultera i funktionella och kognitiva förändringar. Sjukdomen är mycket komplex och påverkar både den drabbade och omgivningen i hög utsträckning. Syftet: Att undersöka närståendes erfarenhet av att leva nära någon som har bipolär sjukdom. Metod: En litteraturstudie baserat på elva kvalitativa studier. Pubmed och Cinahl användes vid databassökningar. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och 10 underkategorier. Kategorierna var: “Bli psykologiskt och fysiskt påverkad”, “Bli socialt isolerad och balansera tillvaron”, “Använda hanteringsstrategier” och ”Samarbeta med hälso- och sjukvården”.  Konklusion: Närstående till personer med bipolär sjukdom upplevde många svårigheter kopplat till sjukdomens oförutsägbara natur. De kände ett ensamt ansvar och upplevde ett bristfälligt stöd från samhället, det sociala nätverket och vården. Det är därför av stor vikt att hälso- och sjukvården inkluderar närstående och erbjuder dem ett anpassat stöd. / Background: Bipolar disorder is a mental illness where the individual oscillates between episodes of manic/hypomanic and depressive episodes that can result in functional and cognitive impairments. The disease is highly complex and affects both the affected individual and their surroundings to a high extent. Aim: To investigate the experience of relatives living with individuals who have bipolar disorder. Method: A literature study based on eleven qualitative studies. Pubmed and Cinahl were used for database searches. The analysis was conducted using Friberg's analysis model. Result: The literature study shows that bipolar disorder has a significant impact on the lives of relatives. The results are presented in four categories; 1) Being psychologically and physiologically affected, 2) Becoming socially isolated and balancing life, 3) Using coping strategies and finally 4) the role of health care. Conclusion: Relatives of individuals with bipolar disorder experienced many difficulties related to the disease's unpredictable nature. They felt a lonely responsibility and experienced inadequate support from society, social networks, and health care. It is therefore essential that health care includes relatives and offers them tailored support.

Bakgrund: I Sverige drabbas ca 10 000 personer årligen av afasi som beror på skador i språkcentrum i hjärnan. Afasi innebär att den drabbade begränsas i sin förmåga att uttrycka sig, förstå eller formulera sig meningsfullt. Sjuksköterskor möter personer med afasi i olika kontexter och behöver kunskap om olika sätt att kommunicera för att främja autonomi och delaktighet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med personer med afasi i sluten- och öppenvård.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats utfördes som baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs femstegs modell (Friberg, 2022). Resultat: I resultatet framkommer tre kategorier som innehåller sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med personer med afasi. Dessa är: Organisatoriska och miljömässigt inflytande på kommunikation, främjande faktorer och barriärer för kommunikation samt sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med personer med afasi.  Slutsats: Osäkerhet i kommunikation med personer med afasi kan minskas med rätt resurser och förhållningssätt. Vissa kommunikationsverktyg är användbara men framför allt är utrymme i tid och arbetsmiljöfaktorer avgörande för lyckad kommunikation. Att våga stanna kvar är viktigt för att upprätta en relation som främjar kommunikationen mellan sjuksköterskan och personen med afasi. / Background: In Sweden, about 10 000 people suffer from aphasia every year, which is due to damage to the language center in the brain. Aphasia means that the sufferer is limited in their ability to express themselves, understand or formulate themselves meaningfully. Nurses meet people with aphasia in different contexts and need knowledge of different ways of communicating to promote autonomy and participation. Aim: The aim was to illustrate the nurse´s experiences of communication with people with aphasia in both in- and outpatient care.  Method: A literature review with a qualitative method and inductive approach was performed which was based on eleven scientific articles. The articles were analyzed based on Friberg´s five step model (Friberg, 2022).  Results: The result show three categories that contain nurses experience of communication with people with aphasia. These are: Organizational and environmental influence on communication, promoting factors and barriers to communication and the nurse´s approach in meeting people with aphasia. Conclusion: Uncertainty in communication with people with aphasia can be reduced with the right resources and approach. Some communication tools are useful, but above all, space in time and work environment are factors that are decisive for successful communication. Dare to stay with the person is important to establish a relationship that promotes communication between the nurse and the person with aphasia.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som ökar vilket dels beror på en åldrande befolkning men även på att många cancerformer blir allt vanligare. Det har även skett en ökning av överlevnad av cancer till följd av aggressivare onkologiska behandlingar, vilket innebär att fler cancerdrabbade kan leva betydligt längre med sjukdomen än tidigare. Detta leder i sin tur till att antalet canceröverlevare som lever med smärta ökar. Trots att smärta till stor del är behandlingsbar visar studier att många patienter inte är adekvat smärtlindrade, vilket kan orsaka ett stort lidande hos den drabbade. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med cancerrelaterad smärta samt deras upplevelser av vårdpersonalens bemötande. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats tillämpades. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl, därefter valdes 18 artiklar ut och analyserades med innehållsanalys. Kvalitetsgranskning utfördes med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Fyra kategorier identifierades: påverkan på det dagliga livet, smärtupplevelse, smärthantering samt bemötande från vårdpersonal. Smärta påverkade patienterna ur flera aspekter, såväl fysiskt och psykiskt som socialt, kulturellt och ekonomiskt. Det fanns en rädsla för att använda opioider vilket utgjorde ett hinder för adekvat smärtlindring. Patienter önskade bättre information och kommunikation från vårdpersonalens sida. Slutsats: Smärtupplevelsen hos cancerdrabbade påverkar individen negativt i en rad olika aspekter av livet, samt att brist på information och förståelse från vårdpersonal ökar patientens lidande. Trots att sjukvårdspersonalens bemötande har sina styrkor så finns det ett stort behov av bättre information och kommunikation. / Background: Cancer is a disease that is increasing, which is partly due to an ageing population, but also because different forms of cancer are becoming more common. There has also been an increase in cancer survival as a result of more aggressive treatments, which means that more cancer sufferers can live significantly longer with the disease than before. This leads to an increase in cancer survivors with pain. Although pain is often treatable, studies show that many patients are not adequately relieved from their pain, which can cause great suffering. Purpose: To examine patient´s experiences of living with cancer-related pain and their experiences of healthcare professional´s treatment towards them. Method: A general literature review with a qualitative approach. The article searches were conducted in PubMed and Cinahl, and 18 articles were included and analysed with content analysis. The articles were quality reviewed with the help of SBU’s review template for qualitative studies. Result: Four categories were identified: impact on daily life, pain experience, pain management and treatment from healthcare professionals. Pain affects the patient physically and psychologically as well as socially, culturally and economically. Patients fear using opioids, which constitutes an obstacle to adequate pain management. Patients express a need for better information and communication from healthcare professionals. Conclusion: The pain experienced by cancer patients affects the individual negatively in different aspects of life, and lack of information and understanding from healthcare professionals worsens the patient suffering. Although healthcare professionals’ treatment towards patient´s has its strengths, there is a need for better information and communication.

Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att bibehålla livskvalitén för den sjuke och att lindra fysisk, psykiskt, socialt och existentiellt lidande för patient och anhöriga. Cancer är den näst vanliga anledningen till sjukdomsorsakad död och sjukdomen är förknippad med långvarigt lidande. Anhöriga och den ansvariga sjuksköterskan till cancersjuka patienter kan uppleva det som ansträngande att vårda eller stötta patienten. För att kunna möta den palliativa patientens behov behövs mer kunskap och en djupare förståelse i hur patienten upplever lidandet den sista tiden i livet. Syfte: Att undersöka hur cancersjuka patienter upplever lidandet i den palliativa fasen.  Metod: Litteraturöversikt baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databasen Pubmed. Resultat: Utifrån modellen De 6 S:n uppkom 12 subteman som beskrev lidande. Dessa var ”Fånge i min kropp”, ”Inte längre användbar”, ”Att förlora kontrollen”, ”Att bli en börda för andra”, ”Ofrivillig isolering”. ”Den oförstående omgivningen”, ”Den fysiska smärtan”, ”Hjälp- och maktlöshet”, ”Existentiell ensamhet”, ”Existentiellt lidande”, ”Inte hunnit leva” och ”Önskar döden”. Detta ger en insikt i hur många olika sätt den cancersjuka patienten kan lida. Slutsats: Lidande är för varje patient unik och uppkommer i olika omfattningar och dimensioner. För att sjuksköterskan ska uppnå en god och personcentrerad palliativ vård måste den enskilda patientens upplevelse av det totala lidandet tas i beaktning. / Background: The goal of palliative care is to maintain the quality of life for the sick and to alleviate physical, mental, social and existential suffering for patients and their relatives. Cancer is the second most common cause of death and the disease is associated with long-term suffering. Relatives and nurses of cancer patients may experience it as an effort to care for or to support the patient. In order to meet the palliative patient's needs, more knowledge and a deeper understanding of how the patient experiences suffering in the last time of life is needed. Aim: To explore how cancer patients experience suffering in the palliative phase. Method: Literature review based on 10 qualitative scientific articles published to the database Pubmed. Results: Based on the model The 6 S, 12 subthemes emerged that described suffering. These were "Prisoner in my body", "No longer useful", "Losing control", "Becoming a burden to others", "Involuntary isolation". "The uncomprehending environment", "The physical pain", "Helplessness and powerlessness", "Existential loneliness", "Existential suffering", "Not been able to live" and "Desiring death". This gives an insight into the many different ways cancer patients can suffer. Conclusion: Suffering is unique to each patient and occurs in different extents and dimensions. In order for the nurse to achieve a good and person-centered palliative care, the individual patient's experience of total pain must be taken into consideration.

Bakgrund: Globalt lever 55 miljoner människor med en demensdiagnos. När en familjemedlem drabbas av demenssjukdom påverkas de närstående. Sjuksköterskan måste vara medveten om att båda parters hälsa och välmående samverkar med och påverkas av varandra. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att vara närstående till en person med demenssjukdom i ordinärt boende. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats som grundas på 14 vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes med Fribergs femstegsanalys. Resultat: Efter analys framkom tre teman: "Upplevelsen av en förändrad livssituation”, ”Känslomässiga upplevelser” och ”Upplevelsen av ansvarsfördelning”. Resultatet visar att det var en lång och energikrävande väg till demensdiagnosen och att rollen som närståendevårdare väckte många känslor. Ansvarsfördelningen upplevdes inte som jämlik varken inom familjen eller relaterat till stöd och stödinsatser från hälso- och sjukvården. Slutsats: Det framgår att personal inom hälso- och sjukvården behöver få ökade kunskaper om demenssjukdom för att kunna informera och utbilda närstående och således kunna stärka deras empowerment. Resultatet kan öka hälso- och sjukvårdens förståelse för att vårdpersonal har bristande kunskap om demenssjukdom och att det påverkar hela vårdkedjan. / Background: Globally, 55 million people are living with a dementia diagnosis. When a family member suffers from dementia, the close relatives are affected. Nurses must be aware that the health and well-being of both parties interact with and are influenced by eachother. Aim: To describe close relatives’ experiences of being a close relative to a person with dementia in ordinary accommodation. Method: Qualitative literature review with an inductive approach based on 14 scientific articles. The analysis was made with Friberg’s five-step-analysis. Results: After analysis, three themes emerged: “The experience of changed life cirumstances”, “Emotional experiences” and “The experience of responsibility distribution”. Results show that the road to diagnosis was long and energy-consuming and that the role of an informal caregiver evoked many emotions. Responsibility distribution was not perceived as equal, either within the family or in relation to support from healthcare services. Conclusion: Healthcare professionals need increased knowledge of dementia to be able to inform and educate close relatives and thus strengthen their empowerment. The results can increase the healthcare system's understanding that healthcare professionals lack knowledge about dementia which affects the entire care trajectory.

Bakgrund: Studier visar att cancerdiagnoser är starkt förenade med smärta i olikadimensioner, vilket gör det komplext att lindra. När cancern inte längre går att bota skiftarvårdens fokus från kurativ behandling till att lindra patientens lidande. Palliativ vård inriktarsig på att i ett tidigt skede lindra smärta och besvär som patienter upplever. Syfte: Syftet meddenna litteraturstudie var att belysa hur patienter med cancer som vårdas inom palliativ vårdupplever smärta. Metod: En litteraturstudie genomfördes genom struktureradedatabassökningar där elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats valdes ut för att kunnabesvara studiens syfte. Studierna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med tre underkategorier.Huvudkategorierna var: (1) Upplevelsen av cancerrelaterad smärta, (2) Kommunikation ochdess påverkan på smärtupplevelsen, (3) Minskad livskvalitet, (4) Farmakologiska är inte detenda alternativet. Slutsats: Genom ökad förståelse för patientens smärtupplevelse kansjuksköterskans förmåga öka med att bistå med god palliativ vård med personcentrering ochatt tidigt identifiera cancerrelaterad smärta. Trots befintliga riktlinjer och metoder för lindringav smärta är det uppenbart att starka smärtupplevelser fortfarande förekommer. Genom attlyssna på och förstå patienternas subjektiva upplevelser av smärta kan eventuella brister ivården identifieras. Detta skapar en möjlighet att utveckla och implementera nyaarbetsmetoder eller rutiner som syftar till att optimera sjuksköterskans omvårdnad vidcancerrelaterad smärta inom palliativ vård / Background: Studies indicate that cancer diagnoses are strongly associated with pain invarious dimensions, making it complex to alleviate. When cancer is no longer curable, thefocus of care shifts from curative treatment to relieving the patient's suffering. Palliative careaims to alleviate pain and discomfort that patients experience at an early stage. Aim: Thepurpose of this literature review was to highlight how patients with cancer in a palliativestage experience pain. Method: A literature review was conducted. Through structureddatabase searches eleven scientific articles with a qualitative approach were identified toaddress the purpose of the study. The studies were analyzed using qualitative contentanalysis. Result: The analysis resulted in four main categories with three subcategories. Themain categories were: (1) The experience of cancer-related pain, (2) Communication and itsimpact on the experience of pain, (3) Reduced quality of life, (4) Pharmacological optionsare not the only alternative. Conclusion: Through an increased understanding of the patient'spain experience, the nurse's ability to provide effective palliative care with a person-centeredapproach and early identification of cancer-related pain can be enhanced. Despite existingguidelines and methods for pain relief, it is evident that intense pain experiences still occur.By listening to and comprehending patients' subjective experiences of pain, potentialshortcomings in care can be identified. This provides an opportunity to develop andimplement new work methods or routines aimed at optimizing nursing care for cancer-relatedpain in palliative care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett tillstånd som är globalt utbrett med symtom och besvär som påverkar patienters vardagliga liv och medför utmaningar. Dessa utmaningar kan leda till en begränsad fysisk förmåga samt minskat välbefinnande. Detta försvårar patientens egenvård och återgång till sin tidigare livsstil. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt i slutenvården.  Metod: En litteraturöversikt med artiklar av kvalitativ design. 13 vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Fribergs beskrivning av kvalitativ analys i fem steg. Resultat: Litteraturöversiktens resultat påvisar vikten av patientutbildning. När informationen inte nådde fram till patienter med hjärtsvikt ledde det till en ökad osäkerhet, vilket resulterade i en försämrad egenvård. Slutsats: Brist på stöd från hälso- och sjukvårdspersonalen resulterade i oro och rädsla hos patienter med hjärtsvikt därav var kunskap och information viktiga faktorer för att utföra egenvård. / Background: Cardiovascular disease is a globally widespread condition with symptoms and problems that affect people's everyday lives and bring challenges. These challenges can lead to limited physical ability and reduced well-being, making it difficult for the patient to return to their previous lifestyle. Aim: The aim of the literature review was to highlight patients' experiences of self-care in heart failure in the inpatient setting. Method: A literature review with articles of qualitative design. 13 scientific articles were analyzed based on Friberg's description of qualitative analysis in five steps. Results: The results of the literature review demonstrate the importance of patient education. When the information did not reach patients with heart failure, it led to increased uncertainty, which resulted in impaired self-care. Conclusion: Lack of support from the healthcare staff resulted in anxiety and fear in patients with heart failure, knowledge and information were important factors in performing self-care.

Bakgrund: Urinkateterns design har inte förändrats sedan 1930-talet. Detta trots att komplikationer relaterat till urinkatetern kan vara allvarliga och vanligt förekommande. För att förhindra komplikationer krävs det att kateterbärarna använder sig av egenvård. För en fungerande egenvård behöver kateterbärarna goda kunskaper om urinkatetrar, vilket är sjuksköterskans uppgift att förmedla.Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med kvarliggande urinkateter.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativa studier. 11 artiklar gick igenom kvalitetsgranskningen till resultatet. Fribergs 5-stegs modell användes för att analysera datan.Resultat: Att leva med urinkateter kan innebära en stor lättnad och möjliggöra ett friare liv för personerna. Dock kan det också innebära precis tvärtom, att urinkatetern hindrar personerna på grund av mycket oro och, tidskrävande skötsel och en påverkad kroppsbild. Kateterbärarnas relationer till människor i sin närhet har ett stort inflytande över upplevelsen av att leva med urinkateter.Slutsatser: Många personer med urinkateter upplever en ständig oro över problem som kan komma att uppstå. Här råder ett glapp mellan sjukvårdens kunskap och utbud och kateterbärarnas upplevelse och efterfrågan. Sjukvården är tillsynes inte medvetna om kateterbärarnas verkliga upplevelse. Detta kräver vidare forskning för att utreda förbättringsmöjligheter inom hälso- och sjukvården. / Background: The urinary catheter design has not changed since the 1930's. This is thus that complications related to the urinary catheter can be serious and are common. To prevent these complications the catheter users need to use self-care. For self-care to be sufficient the catheter users need good knowledge about urinary catheters. It is the nurse's task to pass on this information.Aim: To describe the experience of living with an indwelling urinary catheter.Method: A literature study with qualitative studies. 11 articles went through the quality review process to the result. Fribergs 5-steps model was used to analyze the data.Result: To live with a urinary catheter can mean a huge relief and enable more freedom. Thus it can also mean the opposite, that the urinary catheter can revent people because it involves a lot of anxiety, time consuming care and affects the body image. Peoples relationships to others in their surroundings has a huge influence on the experience of living with a urinary catheter.Conclusion: Many people with urinary catheter experience a constant anxiety over possible problems. Here is a gap between what is known and offered from the health services and the catheter users experience and requests. The health services are not aware of the real experience of the catheter users. This needs more research to investigate the ability of improvement in the health system.