• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 201
  • 2
  • Tagged with
  • 203
  • 125
  • 89
  • 38
  • 37
  • 34
  • 34
  • 24
  • 23
  • 22
  • 21
  • 21
  • 19
  • 19
  • 17
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Armlängdsprincipen i lånetransaktioner : Bidrar den svenska tolkningen av armlängdsprincipen till en rättssäker tillämpning av korrigeringsregeln?

Deniz, Nathalie January 2012 (has links)
Uppsatsen behandlar prissättning av ränta på lån som lämnas mellan företag i gränsöverskridande intressegemenskap, där korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL tillämpas för att avgöra huruvida den interna räntan satts på marknadsmässiga villkor. I fall då räntan anses avvika från den som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter möjliggör regeln en justering av resultat hos det företag vars beskattningsbara resultat i Sverige minskat på grund av den oriktiga prissättningen. Regeln avser således att skydda den svenska skattebasen genom att förhindra att företagen utnyttjar avdragsrätten för ränteutgifter och överför vinster till utlandet. Korrigeringsregeln ger uttryck för armlängdsprincipen och överensstämmer med artikel 9 i OECD:s modellavtal, utifrån vilken OECD har utarbetat riktlinjer som behandlar armlängdsprincipen ingående. Uppsatsen syftar till att analysera huruvida den svenska tolkningen av armländsprincipen bidrar till en rättssäker tillämpning av korrigeringsregeln. Enligt de krav som uppställs i uppsatsen anses inte rättssäkerheten vara upprätthållen. Då OECD:s riktlinjer tillmäts rättskällevärde inom svensk rätt anses detta för det första bero på att den svenska tolkningen avviker från riktlinjerna. För det andra anses inte skatteverket och de svenska domstolorna, i egenskap av svenska rättstillämpare,ha redovisat sina tolkningar på ett sätt som gör det möjligt för företagen attförutse de skattemässiga konsekvenserna av sitt handlande. Då de svenska skatteavtalen följer OECD:s modellavtal och är införlivade med svensk rätt anses slutligen föreliggaen risk till avsteg från legalitetsprincipen, vilken förutsätts följas för att rättssäkerheten ska vara upprätthållen.
52

Validering av reell kompetens vid tillträde till högskolan : En undersökning av hur behörighetsbedömningar görs

Welander, Johan January 2012 (has links)
Denna studie, Validering av reell kompetens vid tillträde till högskolan – en undersökning av hur behörighetsbedömningar görs, syftar till:  att utifrån validerarnas erfarenheter och uppfattningar försöka beskriva, förstå, analysera samt utveckla kunskapen kring hur bedömning av behörighet enligt reell kompetens går till vid tillträde till högskoleutbildning i Sverige. Uppsatsens huvudsakliga frågeställningar, som bildar undersökningens kärna, är:  Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på; a) sin roll som bedömare; b) validanten/personen vars reella kompetens ska bedömas; c) högskolans policy/riktlinjer för bedömning av reell kompetens; d) risker och möjligheter med de nationella respektive lokala/högskolespecifika reell kompetens-bestämmelserna?  Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på frågan om vad det innebär att vara reellt kompetent? Undersökningen har metodmässigt genomförts som en kvalitativ fallstudie och data har samlats in via intervjuer och dokumentanalys från de två undersökta fallen Lärarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola. Teoretisk utgångspunkt tas i socialkonstruktivismen. Uppsatsens resultat visar bland annat att validerarna ser som sin främsta uppgift att avgöra om en person har reell kompetens eller inte, att dokumentanalys är den vanligast förekommande valideringsmetoden, att det personliga brevet/motsvarande och hur det formulerats spelar stor roll för bedömningens resultat, att validerarna känner internt stöd från respektive högskoleledning, att Sveriges universitets- och högskoleförbunds bedömningsrekommendationer används och lokalt utarbetade bedömningskriterier fungerar vägledande vid reell kompetens-beslut. Analysen och diskussionen fokuserar rättssäkerhets- och likvärdighetsaspekter kopplat till bedömning av behörighet enligt reell kompetens och problematiserar den funktion som outtalade bedömningskriterier tycks spela samt reser frågetecken kring vissa validerares inställning till personen vars reella kompetens bedöms i tillträdessituationen. Några slutsatser som konstateras i undersökningen är att:  Bedömning av behörighet enligt reell kompetens sker huvudsakligen antingen utifrån ett "tänk-och-lös-själv-individ-perspektiv" eller "hjälpandeperspektiv".  Kunskap om högskolan/tillträdessystemet kan påverka möjligheterna att bedömas som behörig enligt reell kompetens.  Teoretiska erfarenheter upplevs av validerarna vara lättare att bedöma i valideringsprocessen är praktiska erfarenheter.  Outtalade bedömningskriterier och utvecklad bedömningspraxis spelar in vid validering av individens reella kompetens.  Ämneskunskap avgör om en sökande ses som behörig enligt reell kompetens.  Den enskildes förutsättningar att tillgodogöra sig sökt högskoleutbildning är av stor vikt vid reell kompetens-behörighetsbedömningen.  Bedömarna upplever det generellt som lättare att avgöra en persons reella kompetens i relation till ämnen som historia och samhällskunskap än i relation till språk och naturvetenskapliga ämnen som matematik och fysik.
53

”Det är i alla fall ett steg på vägen…” - En kvalitativ intervjustudie om socialtjänstens förutsättningar att samtala med barn utifrån 11 kap. 10 § SoL

Hedh, Charlotta, Sjögren, Hanna January 2011 (has links)
Syftet med vår studie är att undersöka socialtjänstens förutsättningar att samtala med barn inom ramen för barnavårdsutredningar. Studiens utgångspunkt är att undersöka socialsekreterares upplevelser av de potentiella effekter som den lagändring som trädde ikraft den första augusti 2010 kan ha medfört i det praktiska barnavårdsutredande arbetet. Genom lagändringen som stadgas i 11 kap. 10 § socialtjänstlagen har socialtjänsten givits befogenhet att samtala med barn utan vårdnadshavares samtycke. Syftet med lagändringen beskrivs utifrån dess förarbeten vara att stärka barnperspektivet, barnets perspektiv och principen om barnets bästa. Lagändringen kan även betraktas som ett steg i Sveriges vilja att stärka FN:s barnkonvention i svensk lagstiftning. Dock benämner förarbetena potentiella problemområden vid lagändringens praktiserande vilka i studien har delats in i lojalitetskonflikten, rättssäkerheten samt socialsekreterarens tillämpning och tolkning av lagändringen. För att främja förståelsen för den aktuella lagändringen behandlar studien hur barnets möjligheter att komma till tals uttrycks utifrån såväl en tillbakablick som gällande rätt i socialtjänstlagen och föräldrabalken. Dessa relateras till barnkonventionens artikel tre, fem och tolv. För att besvara studiens syfte har intervjuer genomförts med yrkesverksamma socialsekreterare. Empirin har analyserats utifrån en rättssociologisk ansats samt barnperspektivet. Vår studie visar att informanterna beskådar lagändringen som positiv utifrån en teoretisk synvinkel. Däremot uppstår svårigheter vid dess tillämpning som i hög grad överensstämmer med de problemområden som lagändringens förarbeten vidrör. Viljan att genom lagändringen stärka barnperspektivet kan riskera att försätta barnet i en förvärrad situation. Därmed är det av yttersta vikt att socialsekreteraren praktiserar lagändringen med varsamhet och omsorgsfulla överväganden. Med tanke på att lagändringen medför en ökad utmaning för den enskilde socialsekretaren ser vi ett behov av att utarbeta riktlinjer för lagändringens tillämpning. Dessa riktlinjer skulle syfta till att tydliggöra i vilka ärenden lagändringen kan tillämpas samt i vilken utsträckning vårdnadshavaren har rätt att informeras om att ett samtal med barnet kommer att hållas.
54

Lex Uggla : Ett hot mot rättssäkerheten?

Falenius, Jessica January 2006 (has links)
<p>Skatteverket bestämde sig hösten 2005 för att påbörja en utredning av hur mycket förmögenhetsbeskattningsbar överlikviditet som kunde anses föreligga i de svenska onoterade aktiebolagen. Det var i och med denna kampanj som artisten Magnus Uggla drabbades av en mycket kraftig upptaxering av sin förmögenhetsskatt, på grund av att en i bolaget ackumulerad kapitaltillgång ansågs vara rörelsefrämmande. Detta vållade stor uppmärksamhet bland allmänheten men även i media där bland annat namnet lex Uggla uppstod.</p><p>Vid innehav av onoterade aktier skall en värdering av bolagets tillgångar och skulder göras för att således bestämma vilket värde aktierna skall åsättas vid förmögenhetsbeskattningen. De tillgångar som kan anses ingå i bolagets rörelse eller som ett led i denna är förmögenhetsskattefria, såtillvida de inte ansetts vara oproportionerligt stora. De tillgångar som däremot bedöms vara rörelsefrämmande skall tas upp av delägaren i proportion till dennes ak-tieinnehav. Denna gränsdragning är dock mycket komplicerad då några klara riktlinjer i dagsläget inte finns att tillgå och leder därmed till en betydande rättsosäkerhet.</p><p>I dagsläget är riktlinjerna för beräkning av överlikviditet ytterst godtyckliga då de ofta färgas av den handläggande tjänstemannens personliga åsikter. Detta leder till en total oförutsebarhet för delägarna och där likabehandlingsprincipen även lyser med sin frånvaro.</p><p>En annan situation som kan anses kränka det viktiga kvalitetskravet, vilket bör tillämpas vid bedömningen av all lagtext, är då delägarna inte ges rätt att dra av latent skatt. Det måste anses oproportionerligt att avdrag inte skall få göras för den fiktiva skatt som skulle komma att utgå vid ett kapitaluttag ur bolaget. Det kan inte heller anses vara frågan om någon likabehandling mellan direkt och indirekt ägande i denna situation, eller då en i dagens samhälle obefogad uppdelning görs mellan olika aktiesorter samt registreringsland. En dylik åt-skillnad måste anses strida mot den i EG rätten stadgade fria rörligheten för kapital samt även mot etableringsfriheten.</p><p>Någon omfattande lagändring eller ett generellt avskaffande av förmögenhetsskattelagen verkar inte vara aktuellt inom den närmsta framtiden enligt de diskussioner som har förts mellan regeringen och stödpartierna den senaste tiden. Lagstiftaren bör därmed ta sitt an-svar och publicera nödvändiga förtydliganden för att råda bot på reglernas idag generella och godtyckliga karaktär. Även beviskraven bör ses över då delägarna idag åläggs en opro-portionerligt hög bevisbörda.</p>
55

Hur tillvaratas rättssäkerheten vid direktupphandling? : Ett arbete om rättssäkerheten inom direktupphandling med anledning av den höjda direktupphandlingsgränsen / How is the legal certainty assured in direct procurement? : A study on the legal certainty concerning direct procurement due to the increase of the limit for direct procurement

Hafdell, Linda, Rosenquist, Olivia January 2015 (has links)
No description available.
56

Konflikten mellan offentlighet och sekretess i mötet med förvaltningen för personer med skyddade personuppgifter i folkbokföringen : en kvalitativ studie av vilka förvaltningsvärden som inte uppfylls när det uppstår konflikt

Håkansson, Linda January 2010 (has links)
No description available.
57

Företrädaransvar avseende förfallna skatter : Sker normtillämpningen med bibehållen rättssäkerhet?

Tiberg, Emil January 2013 (has links)
No description available.
58

Gränsdragningar mellan inkomstslag vid varuförsäljning på internet : en analys ur ett rättssäkerhetsperspektiv / The boundaries between the different aspects in the law of income in relation to the sale of goods on the internet : an analysis from the perspective of legal certainty

Johansson, Fanny, Karlsson, Frida January 2018 (has links)
Skattelagstiftningen är i ett kontinuerligt behov av anpassning för att kunna följa den rådande samhällsutvecklingen. Varuförsäljning på internet är ett nytt samhällsfenomen som har gett upphov till nya och obeprövade frågeställningar. En frågeställning berör gränsdragningen mellan de olika inkomstslagen och var varuförsäljning på internet ska beskattas samt hur detta kan påverka rättssäkerheten. Inom skatterätten, och specifikt inkomstbeskattningen, finns det tre olika inkomstslag; tjänst (hobbyverksamhet), kapital och näringsverksamhet, som alla kan vara föremål för varuförsäljning på internet. Gränsdragningsfrågor mellan dessa inkomstslag har emellertid länge varit under diskussion. En varuförsäljning på internet kan vara föremål för alla tre inkomstslag, vilket således innebär att det även här finns en gränsdragningsproblematik, speciellt för den enskilde. Inkomster som härrör från varuförsäljning på internet är den enskildes ansvar att deklarera, samtidigt som den enskilde också har ansvaret för att detta sker korrekt. Det därför viktigt med en lagstiftning som är både tydlig och förståelig för den enskilde. I förhållande till gränsdragningsproblematik aktualiseras därför ofta en rättssäkerhetsaspekt. Detta som en följd av att gränsdragningsproblem i en lagstiftning kan antyda att det föreligger brister i rättssäkerheten. Att en lagstiftning är otydlig och vag kan medföra problematik i förutsebarheten, som i sin tur ändå bör anses vara rättssäkerhetens grundpelare. I skatterätten är detta av särskild stor vikt då ett felaktigt handlande kan medföra betungande konsekvenser för den enskilde. Detta samtidigt som att andra faktorer kan äventyra rättssäkerheten, förslagsvis det krav på effektivitet som förvaltningsmyndigheter behöver förhålla sig till. En rättssäkerhetsaspekt som riskerar att åsidosättas till följd av förvaltningsmyndigheter väljer att tillgodose kravet på effektivitet, kan vara åsidosättandet av bland annat likhetsprincipen såväl som officialprincipen då ett konsekvent handlande förbises. Syftet med denna studie är därför att analysera och utreda vilka faktorer som kan hänföras till ett specifikt inkomstslag vid varuförsäljning på internet, samt hur gränsdragningen mellan de olika inkomstslagen kan påverka rättssäkerhetsaspekten.
59

Tjänstemännens uppdrag? : Kvalitativa studier kring rättssäkerheten vid lönebidrag

Haaga, Jessica January 2018 (has links)
This essay will describe the working method of wage subsidies at the Employment Service and provide an insight into how legal these decisions are in Västra Götalandslän. Through qualitative interviews, prosecutors at the Swedish Employment Service have described the process how a wage subsidy is taken at the employment service. In addition, Lennart Lundqvist's theory of "our public ethos" in which the paper sets the ethics of ethics to see how legal the process is in decision making. The conclusion was that the workforce's workforce could be further improved in order to be able to be more confident.
60

I gränslandet mellan lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga : Flickor med psyisk ohälsa / In the borderland between the Involuntary Psychiatric Care Act and the Care of young Persons Act : Girls with psychological disorders

Rudner, Antonia January 2017 (has links)
För snart 20 år sedan uppmärksammades en gränslandsproblematik mellan LPT och LVU beträffande unga med psykisk ohälsa då de trots vårdbehov inte lyckades uppfylla förutsättningarna för vård. Ett par år senare konstaterades att ingen av lagarna skulle utvidgas och Regeringen uttalade att unga med psykisk ohälsa skulle ges vård genom psykiatrin. För två år sedan kom en ny utredning där gränslandsproblematiken ännu en gång tas upp. Således är problemet ännu inte vara avhjälpt och jag har valt att belysa problematiken kring flickor med psykisk ohälsa som tycks vara särskilt utsatta. För att få vård med stöd av LPT krävs att, i det här fallet, den unge har en allvarlig psykisk störning och ett oundgängligt vårdbehov som enbart kan tillgodoses genom psykiatrisk vård. Vidare krävs att vården inte kan ges med samtycke. För vård med stöd av LVU förutsätts att det föreligger en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling ska skadas, att vården inte kan ges genom frivilliga insatser samt att den unge uppfyller något av rekvisitet i 2 eller 3 §§. Inom ramen för uppsatsämnet är 3 § LVU och mer specifikt rekvisitet ”något annat socialt nedbrytande beteende” särskilt relevant och det är även detta rekvisit som enligt min mening utgör kärnan till förevarande problematik. Flickor med psykisk ohälsa har inte sällan ett stort vårdbehov som inte alltid kan tillgodoses med samtycke eller frivilliga insatser. All psykisk ohälsa innebär heller inte att det föreligger en allvarlig psykisk störning. Då LVU är en skyddslag som ska verka för den unges goda hälsa och utveckling kan således tyckas att dessa flickor bör fångas upp här. Jag visar dock i min framställning att så inte alltid är fallet. Ett första problem är att domstolarna inte verkar eniga om hur rekvisitet ska tolkas och det råder även osäkerheter i fråga att avgöra orsakssamband mellan beteende och störning. Av motiven till lagen framgår endast att ett beteende inte kan anses vara socialt nedbrytande enbart på grund av en psykisk störning. Jag ifrågasätter därför om det ens varit lagstiftarens avsikt att domstolarna lämnas uppgiften att bedöma orsakssambandet i varje enskilt fall. Gränslandsproblematiken vad gäller flickor med psykisk ohälsa blir än mer tydlig vid en närmare granskning av vilka beteenden som ansetts vara socialt nedbrytande. Utifrån ett genusperspektiv tydliggörs och synliggörs att omnämnda beteenden i lagmotiven kan delas in i typiskt manliga och typiskt kvinnliga. Här ifrågasätter jag starkt varför lagstiftaren valt att tydliggöra att just prostitution kan vara socialt nedbrytande både för flickor och pojkar. Vidare konstaterar jag att ett av de vanligaste uttrycksmedlen för pojkar omfattas av rekvisitet men att flickors vanliga uttrycksmedel vid psykisk ohälsa alltjämt lämnas utanför. Vilka beteenden som omfattas och i domstol kan komma att godtas som socialt nedbrytande tycks grundas på stereotypa föreställningar och bakomliggande värderingar om vad som är kvinnligt och manligt. Det är enligt min mening anmärkningsvärt att flickor tycks falla utanför tillämpningen även då den psykiska grundproblematiken är likartad med pojkars. Lagen är generellt formulerad men lagmotiv och praxis har format bestämmelsens innebörd så att regleringen inte kan anses könsneutral. Den bristande könsneutraliteten medför att reglering och tillämpning inte heller kan anses vara rättssäkert. Viktiga hörnpelare såsom förutsebarhet, barnets bästa, lika vård på lika villkor oavsett kön med mera kan enligt min mening inte anses tillräckligt tillgodosett.

Page generated in 0.5561 seconds