För ett litet företag kan det vara svårt att få in kapital till verksamheten. Långivare och riskkapitalister kan vara skeptiska till småföretag och kräva stor utdelning på det investerade kapitalet. Med bakgrund i detta är skattekrediter, som en billig finansieringsform, en väl använd möjlighet för småföretagare i behov av ett litet kapitaltillskott i verksamheten. Periodiseringsfonden är den viktigaste formen av skattekredit och studien syftar till att besvara vad som händer när denna från att ha varit räntefri går till att bli räntebelagd. Pecking order theory (POT) beskriver hur företag väljer sitt kapital där det internt genererade kapitalet föredras framför externt genererat kapital såsom lån och aktietillskott. Författarna föreslår i studien att periodiseringsfonden genom förändringen förflyttas i POT:s hierarki från att ses som internt genererat kapital till externt kapital. Ett finansieringsperspektiv på periodiseringsfonderna kan dock inte beskriva instrumentet fullt ut. Det krävs ett kompletterande resultatutjämningsperspektiv för att beskriva periodiseringsfondernas utveckling. Frågan hur förändringen av användandet går till, förklaras genom teorin om småföretagarnas beroende av redovisningsbyråer. Studien använder dels en kvantitativ och dels en kvalitativ metod för att på ett allsidigt sätt belysa frågeställningen. Den kvantitativa delen undersöker främst den faktiska förändringen i periodiseringsfondernas användning genom undersökning av bokslut hos småföretag. Den kvalitativa delen utreder främst om och hur redovisningskonsulterna har påverkat småföretagens process i arbetet med periodiseringsfonder. De olika metoderna går givetvis in i och kompletterar varandra för att ge svar på frågeställningen. Slutsatserna av studierna är att undersökningen styrker teorin om att periodiseringsfonder efter räntebeläggningen har förflyttat i POT-hierarkin. Denna slutsats begränsar sig dock till de företag som ser på periodiseringsfonder som en finansieringsform. Studien visar också på att man måste ta med den resultatutjämnande effekten i beräkningar. Småföretagarnas beroende av redovisningskonsulter visas också i studien. Samtidigt dras slutsatsen att småföretagens förtroende för redovisningskonsulterna inte är befogat. Redovisningskonsulterna har inte i tid agerat för att undvika onödiga kostnader för småföretagen.

I Sverige har vi, de senaste åren, sett en ökning av antalet förmögna personer. År 2006 fanns det ungefär 1,5 miljoner svenskar med en nettoförmögenhet på minst en miljon kronor. Ökningen av antalet välbärgade personer öppnar vägen för Private Banking – en banktjänst med kapitalförvaltning och rådgivning riktad mot förmögna privatpersoner, företag och stiftelser. Storbankerna är idag de största Private Banking aktörerna i Sverige, sett till antalet kunder. Det finns dock ett antal finansbolag och nätbanker som också vill ta del av denna växande bransch. För att möta denna ökande konkurrens gäller det för storbankerna att utveckla banktjänsten ytterligare och satsa mer på sina konkurrensfördelar. För att kunna leverera en trimmad Private Banking tjänst måste bankerna ha väletablerade rutiner kring hur kunder skall profileras och hur förvaltningen och rådgivningen, baserat på kundprofilen, skall utformas. Utifrån detta resonemang ställer vi oss följande problemformulering: Hur profilerar storbankerna sina Private Banking kunder och hur kan de, utifrån profilen, sätta samman en optimal banktjänst av kapitalförvaltning och rådgivning? Uppsatsens syfte är att utifrån en inblick av de svenska storbankernas tillvägagångssätt då dessa profilerar sina Private Banking kunder, utreda hur dessa ställer samman en optimal Private Banking tjänst av kapitalförvaltning och rådgivning. Vi vill också ta reda på vad bankerna tror om dagens och framtidens Private Banking marknad. Genom vår tolkning och förståelse av problemområdet vill vi frambringa ny insikt kring ett idag relativt outforskat område. Uppsatsens teoretiska referensram består av teorier, främst hämtade ut vetenskapliga artiklar, som är relaterade till kapitalförvaltning och privatekonomisk rådgivning. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts, en intervju hos varje storbank. Respondenterna arbetar med kundprofilering, kapitalförvaltning och rådgivning vid bankernas Private Banking avdelningar. De insikter i problemområdet som vi kommit fram till är följande: Vid kundprofilering gäller det först att sammanställa kundens balans- och resultaträkning. Det är också viktigt att beakta kundens familjesituation vad gäller familjens likviditetsbehov, pensionssparande, försäkringar, m.m. Vidare behöver banken också ta hänsyn till kundens riskprofil, placeringshorisont och monetära värderingar. Då banken är väl förtrogen med kundens profil kan de förbereda kapitalförvaltning och rådgivning. Det är kundens tid, intresse och kunskap som avgör om denne sköter förvaltningen på egen hand (rådgivande förvaltning) eller om denne överlåter all skötsel åt banken (diskretionär förvaltning). Det är kundens unika situation och egna önskemål som avgör vilken typ av rådgivning som är mest lämplig. Det mest väsentliga är att rådgivningen är användbar i sammanhanget och att kunden har fullt förtroende för rådgivaren. Vad gäller konkurrensen från finansbolag och nätbanker ansåg respondenterna att storbankerna har en stor konkurrensfördel mot dessa aktörer; det personliga kundmötet. Finansbolagen och nätbankerna är därför priskonkurrenter, snarare än produktkonkurrenter. I framtiden vill storbankerna stärka och förbättra Private Banking. De vill hitta nya målgrupper, stärka sina kundmöten och utveckla sina modellportföljer och finansiella produkter.

Förväntningsgapet inom revisionen är en sedan länge identifierad problematik för revisorer och revisionsbyråer. Ett förväntningsgap uppstår då beställaren av en revisionstjänst har en uppfattning av vad som ska innefattas i tjänsten vilken inte stämmer överrens med vad revisorn menar är dennes jobb. Uppsatsens syfte är att beskriva mikroföretagares syn på förväntningsgap utifrån deras relation med sin revisor och sedan analysera om det finns indikationer på ett samband mellan ett upplevt eller icke upplevt förväntningsgap och mikroföretagares inställning till frivillig revision.För att uppfylla uppsatsens syfte har vi intervjuat fem stycken mikroföretagare. Resultatet visar att ingen av de intervjuade mikroföretagarna upplever något förväntningsgap i deras relation till sin revisor. Vi analyserar och presenterar tänkbara anledningar till det obefintliga förväntningsgapet. Resultatet visar också på tydliga indikationer på ett samband mellan icke upplevt förväntningsgap och positiv inställning till frivillig revision. / The expectation gap in audit has for auditors and audit firms been an identified problem for a long time. An expectation gap arises when the client has expectations of what the service should contain which does not agree with what the auditor means is his or her duty. The purpose of this paper is to describe the owners of micro enterprise’s view on the expectation gap on the basis of their relation to their auditor and also analyse if there are indications on a connection between an experienced or non-experienced expectation gap and the owners of a micro enterprise’s attitude towards voluntary audit.We have interviewed five owners of micro enterprises in order to fill the purpose of this paper. The results of the study show that none of the micro enterprise owners’ experience an expectation gap in the relationship between them and their auditor. We analyse and present plausible reasons for the non-existing expectation gap. The results also show legible indications of a connection between the non-experienced expectation gap and a positive attitude towards a voluntary audit.

I sjuksköterskans undervisande funktion ingår att främja livsstilsförändringar. Motiverande samtal är en klientcentrerad, empatisk, förändringsinriktad, patientcentrerad samtalsmetod som används främst inom livsstilsområdet. Sjuksköterskan och patienten delar på ansvaret och sjuksköterskan hjälper till att ta ett genomtänkt beslut. Belöningen blir då bättre och ger även bättre behandlingsresultat. Syftet med litteraturstudien var att belysa inom vilka områden motiverande samtal kan användas för att främja livsstilsförändringar. En litteratursökning gjordes, 16 artiklar motsvarade studiens syfte och är grunden för denna litteraturstudie. Resultatet visar att MI verkar vara väl fungerande speciellt på ungdomar med drog problem och för både unga och vuxna med alkoholproblem. Det visar även på goda resultat hos typ II diabetiker och för att öka den fysiska aktiviteten hos äldre patienter med hjärtproblem. Negativa resultat sågs främst i samband med rökstopp och bland låginkomsttagare. Bland sjuksköterskorna som får lära sig MI är de flesta positiva och anser att det är en bra metod. Vår slutsats är att MI är en bra metod då sjuksköterskan är rätt utbildad och att det används på patienter där man kan förvänta sig ett gott resultat.

Syftet med studien var att kartlägga svenska elitfotbollstränares erfarenhet och kunskap av idrottspsykologi och idrottspsykologisk rådgivning samt att med hjälp av både tränare och en idrottspsykologisk rådgivare identifiera eventuella hinder och möjligheter för idrottspsykologins inträde till svensk elitfotboll. Tidigare forskning inom området är begränsad då endast en studie undersökt liknande område (Pain & Harwood, 2004). Metodologiskt användes både enkätundersökning (n = 28, M = 45) och uppföljande intervjuer (n = 5) för att besvara de två syftena. Resultaten visade att tränare hade relativt god erfarenhet och kunskap inom de prestationsinriktade arbetsområdena. Vidare fanns en stor öppenhet mot idrottspsykologisk rådgivning förutsatt att personkemin stämde mellan parterna samt att samarbetet skulle fortgå kontinuerligt under hela året. Framtida förslag och lösningar framfördes i diskussionen för ytterligare integrering av idrottspsykologi inom svensk elitfotboll.

Som ett led i att kunna erbjuda bättre information och service till nyföretagare har det i Väster- och Norrbotten initierats ett projekt – Bibliotekskompaniet – bibliotek och företag i samverkan. Projektet syftar till att utbilda bibliotekarier i att bli bättre rustade att möta företagarnas informationssökningsbehov genom att utveckla bibliotekariernas kunskaper inom företagande och vad det kan innebära. Projektet syftar också till att öka företagares kunskaper om vilka slags resurser biblioteken inom projektet kan erbjuda som kan vara nyttigt för dem. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad representanter för kommunernas service för nyföretagande i Västerbotten använder sig av för informationskällor och hur de ser biblioteken som en resurs för informationssökning. Uppsatsen fokuserar på representanter för kommunernas service för nyföretagande för att de i ett tidigt skede i förstudien till projektet besvarade en enkät för projektets räkning vars syfte var att undersöka eventuellt intresse av samarbete mellan respondenterna och biblioteken. Uppsatsen visar att respondenterna i dagsläget endast använder sig av biblioteken som resurs för privat räkning, och i väldigt liten eller inte alls när det gäller sin yrkesutövning. Resultatet visar också att respondenterna har en diversifierad uppsättning informationskällor som de anser vara tillräckliga för att sköta sitt arbete med rådgivning och stöd till nyföretagare.  Detta resultat bygger på respondenternas mångåriga erfarenhet av affärsrådgivning, aktiv omvärldsbevakning och, det som respondenterna pekar på är det viktigaste, ett väl fungerande nätverk med många olika kompetenser. Sett ur respondenternas perspektiv är informationskällorna tillräckliga, och de anser att projekt som Bibliotekskompaniet – bibliotek och företag i samverkan bara blir ytterligare en aktör på den redan fulla aktörsarenan för företagare. Visserligen stänger de inte helt dörren till bibliotek som informationsförmedlande resurs men önskar förtydliganden angående syftet med projektet.

Den senaste tiden har präglats av en finansiell kris som har skakat om den globala ekonomin. På den osäkra ekonomiska marknaden som uppstår får revisorn en allt större betydelse. Forskare har fokuserat på att studera revisorns roll och inblandning i finanskrisen. Men hur påverkas revisorer av kriser? Tidigare forskning tyder på att revisorns rådgivning under finanskriser ökar, både i termer av revisionsnära rådgivning och av konsultuppdrag utförda av revisorer. Forskningen indikerar också att en ökad rådgivning kan ha en negativ påverkan på revisorns oberoende och revisionskvalitet. Genom intervjuer med revisorer från de fem största revisionsbyråerna i Sverige har denna uppsats som syfte att visa hur revisorns yrkesroll förändrades i termer av oberoende och revisionskvalitet i samband med finanskrisen 2008. Resultatet av studien tyder på att revisorer upplever att konsultuppdragen minskar medan den revisionsnära rådgivningen istället ökar, vilket delvis är i motsats till tidigare gjord forskning. Samtidigt tyder resonemangen som fördes under intervjuerna på att revisorerna blev mer skeptiska i sitt förhållningssätt gentemot företagen vilket indikerar att den nära relationen inte påverkade revisorns kritiska förhållningssätt och oberoende till företaget negativt. Dessutom upplevde revisorerna att arbetet tilläts vara mer tidskrävande vilket i sin tur gjorde att granskningen blev mer omfattande under finanskrisen. Revisorernas svar indikerar att revisionsarvodet minskade vilket enligt tidigare forskning ska ha en negativ inverkan på revisionskvalitet. Resultatet tyder istället på att revisionskvaliteten för våra respondenter blev bättre under den finansiella krisen. Vi ställer oss frågan om en ökad revisionskvalitet under en finanskris innebär att revisionskvaliteten är sämre under goda tider?

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskors upplever hälsorådgivning vid ohälsosam livsstil samt om de upplever sig ha tillräcklig kunskap i hur man utför hälsorådgivning. Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av relevanta sökord i tre sökmotorer. Tio artiklar stämde mot syftet. Huvudresultat visade på återkommande faktorer där, sjuksköterskans roll, tidsbrist, följsamhet och kunskap, upplevdes viktiga av sjuksköterskor i deras hälsorådgivning. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist var en stor bidragande orsak till att individbaserad hälsorådgivning fick lägre prioritet än övrigt omvårdnadsarbete, trots att de visste att detta behövdes. Flera sjuksköterskor upplevde svårigheter i att förändra patientens inställning till livsstilsförändringar. Många sjuksköterskor ansåg det viktigt att skapa en relation med patienten för att då kunna förstärka dennes självförtroende och därigenom få patienten motiverad. Sjuksköterskorna upplevde att patienternas följsamhet ökade då de använde sig av uppmuntran, utförlig information, gav förslag på förändringsstrategier samt involverade närstående. På grund av bristande kunskap i samtalsmetodik upplevde många sjuksköterskor obehag vid hälsorådgivning. Utbildning i olika samtalsmetoder och kommunikation efterfrågades av sjuksköterskorna för att kunna ge förtroendeingivande rådgivning. Slutsatsen av föreliggande studie visade att sjuksköterskor upplevde hälsorådgivning svårt då ständig tidsbrist, bristande kunskap och patienternas inställning till livsstilsförändring påverkade sjuksköterskorna negativt. / The aim of this literature study was to describe how nurses experience health counselling at an unhealthy lifestyle and if nurses think they have sufficient knowledge in how to perform health counselling. Scientific articles were searched using relevant keywords in three search engines. Ten articles answered to the aim. Main results showed recurrent factors where, the nurse's role, lack of time, compliance and knowledge, were perceived as important by nurses in their health counselling. The majority of nurses thought that lack of time were a major contributing factor to why individual-based health counselling had lower priority than other nursing work, even though they knew that this was needed. Several nurses experienced difficulty in changing the patient's attitude toward lifestyle changes. In order to reinforce the patient's self-confidence and get the patient motivated many nurses considered it important to create a relationship with him/her. The nurses experienced that patients' compliance increased when they used encouragement, detailed information, gave suggestions in different approaches to change, and involved family/relatives. Many nurses experienced discomfort in performing health counselling due to a lack of knowledge in interviewing methods. In order to provide trustworthy advice the nurses requested training in different interviewing methods and communication. The conclusion of this study showed that nurses experienced health counselling difficult as constant lack of time, lack of knowledge and patients' attitudes to lifestyle change affect nurses negatively.

Sammanfattning Författare: Robin Nilsson och Hampus Norberg Handledare: Marita Blomkvist Titel: Vilka variabler påverkar efterfrågan på fristående rådgivning till gasellföretag? Inledning och problem: Snabbväxande företag, så kallade gasellföretag, är en viktig del av ekonomin. De är företag som skapar väldigt många nya arbetstillfällen och är oftast små eller medelstora. Små och medelstora företag har ofta behov av extern rådgivning för att täcka kunskapsluckor eller lösa problem som uppstår inom verksamheten. Revisorer har sett behovet av denna fristående rådgivning och har utvecklat tjänster som täcker företagens behov. Tidigare studier har tagit upp olika variabler som påverkar företag, till exempel om ett företag anlitar en revisor från en Big 4-byrå, vilken ägarstruktur ett företag har och hur stort företaget är. Med denna inledning fick vi fram följande problemformulering: Vilka variabler påverkar efterfrågan på fristående rådgivning från revisorn hos gasellföretag? Syfte: Syftet med vår studie är att förstå och förklara vilka variabler det är som gör att gasellföretag efterfrågar fristående rådgivning. Metod: Vår studie är en kvantitativ undersökning av 125 stycken gasellföretag. Vi har haft en deduktiv ansats i studien och har från vår referensram tagit fram tre stycken hypoteser där fristående rådgivning är den beroende variabeln. Hypoteserna testar om gasellföretag köper mer fristående rådgivning om de har en Big 4-revisor, om de är ägarledda eller om de är mindre företag. För att inte riskera att dra några felaktiga slutsatser har vi även tagit fem stycken kontrollvariabler, som kan ha påverkan på efterfrågan av fristående rådgivning, med i våra tester. Genom deskriptiv statistik, korrelations- och regressionsanalys testar vi hypoteserna för att avgöra om de ska accepteras eller förkastas. Slutsatser: I vårt resultat accepterar vi en hypotes och förkastar två. Vi kommer fram till att företag som har en revisor från en Big 4-byrå köper mer fristående rådgivning än företag som har en revisor från en annan byrå. Däremot hittar vi inget samband att efterfrågan på fristående rådgivning är högre om företag är ägarledda eller om de är mindre företag. Förslag till fortsatt forskning: Som förslag till fortsatt forskning hade det varit intressant att undersöka om resultatet vi kommer fram till även gäller för andra företag eller om det är något som är speciellt för gasellföretag. En annan intressant aspekt att studera är att gå djupare och kolla vilken typ av fristående rådgivning som gasellföretag köper och om det skiljer sig från andra företag. Nyckelord: Gasellföretag, fristående rådgivning, Big 4, ägarstruktur, storlek, revisor

Sammanfattning Sedan två decennier tillbaka föreligger revisionsplikt för alla aktiebolag. Syftet med revisionsplikten är att förhindra ekonomisk brottslighet samt erbjuda företagets ägare och övriga intressegrupper företagsekonomisk information. Med anledning av de nya regeldirektiven i EG-rätten föreslog Justitiedepartementet 2003 en ändring av Aktiebolagslagens bestämmelser avseende byråjäv. Förslaget innebär att det inom en och samma revisionsbyrå inte skall vara tillåtet att erbjuda både bokföringstjänster och revisionstjänster till en kund. Enligt EU:s fjärde bolagsdirektiv ges samtidigt möjlighet att göra undantag från kravet på revision i små aktiebolag i EU:s medlemsstater vilket utnyttjas av alla utom de nordiska länderna (Thorell & Norberg, 2005). Efter offentliggörandet av förslaget att införa utökat byråjäv samt med anledning av den existerande möjligheten till undantag från revisionsplikten för små aktiebolag har en debatt startat angående revisionspliktens vara eller icke vara för små aktiebolag. Bland olika intressegrupper går åsikterna om behovet av en bibehållen revisionsplikt isär. I och med den pågående debatten fann vi det intressant att undersöka inställningen till revisionsplikten hos små aktiebolag samt utreda om olika branscher har skilda uppfattningarna om behovet av en bibehållen revisionsplikt. Syftet med denna uppsats var att undersöka fastighetsmäklarbranschens och blomsterbranschens inställning till revisionsplikten ur små aktiebolags perspektiv samt utreda om det föreligger skillnader i inställningen till revisionsplikten mellan dessa branscher. Undersökningen antog en deduktiv ansats då den utgick ifrån befintliga teorier inom området. En frågeenkät tillsändes små aktiebolag inom blomsterbranschen och fastighetsmäklarbranschen. De 52 svar som erhölls analyserades med den teoretiska referensramen som grund och utgör undersökningens kvantitativa del. Uppsatsens kvalitativa del består av svaren från telefonintervjuer med fem stycken revisorer vilka var ämnade att komplettera enkätundersökningens svar. Resultatet gav att små aktiebolag inom blomsterbranschen och mäklarbranschen, som ingår i denna undersökning, har en negativ inställning till den lagstadgade revisionen och båda branscherna anser att den bör avskaffas. Undersökningen visade på åsiktsskillnad mellan branscherna främst när det gäller uppfattningen om relevansen och tillräckligheten i den information de erhåller från revisorn vid dennes revidering av företaget. Där uppvisade fastighetsmäklarbranschen en positivare inställning till informationen jämfört med blomsterbranschen. Några tydliga åsiktsskillnader om revisionsplikten branscherna emellan kunde dock inte fastställas men blomsterbranschen påvisade i många av sina svar en något negativare inställning jämförelsevis. Slutsatsen blev att små aktiebolag är positiva till ett avskaffande av den lagstadgade revisionen. Inga tydliga skilda uppfattningar om behovet av en bibehållen revisionsplikt kunde konstateras. / Since two decades statutory audit exists for all limited companies regardless of the size of the company or the number of employees. The object of statutory audit is to prevent economic crimes and provide business economics information to the owner of the company and other interest groups. On account of the new guiding principles in the European community the Ministry of Justice year 2003 suggested a change in the regulation of the Companies Act with respect to bureau challenge. The suggestion denotes that the firms of auditors will not be able to offer both audit service and service of account to the same customer. Regarding the fourth principle of European Union small companies are given the possibility of exceptions from the statutory audit. This opportunity is utilized by every European country except the Nordic countries. (Thorell & Norberg, 2005). The announcement of the proposal for extended bureau challenge and the existing opportunity for small companies to exceptions from the statutory audit has started a debate among different interest groups, whether the statutory audit for small companies should remain or not. With regards to the debate that is going on, we found it of interest to examine the attitude to the statutory audit by small companies, and also to look into the fact whether different line of businesses have different opinions about the necessity of a remaining statutory audit. The purpose of this paper was to examine the attitude of the lines of flower and estate agency towards the statutory audit from the outlook of small companies and also to examine whether these lines of businesses have different opinions about the statutory audit. The essay took a deductive approach when it started out from existing theories within the field of the survey. A questionnaire was mailed to small companies within the lines of flower and estate agency. The 52 answers that were received were analysed with the theoretical frame of reference as base, and form the quantitative part of the survey. The qualitative part consists of the answers from five auditors that were received from interviews over the telephone. These answers are intended to be a complement to the answers from the questionnaire. The survey gave the result that both the lines of flower and estate agency have a negative attitude towards the statutory audit and a common opinion was that the statutory audit ought to be abolished. The survey showed that different opinions exist between the line of businesses, regarding the attitude about the relevance and the sufficiency in the information from the auditor when auditing the company. The estate agencies showed a more positive attitude to the information from the auditor than the flower line of business did. Any clear difference between the lines of businesses in the attitude of the statutory audit could not be established even if the line of flower, in many ways had a more negative attitude. The conclusion of this paper is that small companies are positive to an abolishment of the statutory audit. No clear difference between the lines of businesses could be found regarding the opinion of the necessity of a remaining statutory audit.