Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur förskolor arbetar med rörelse och motorik och även ta reda på hur deras syn på området ser ut. Vi har även valt att fokusera på hur miljön kan vara utformad för att stimulera barns motoriska utveckling. De forskningsfrågor som vi har valt att behandla är: vilka motiv anser pedagogerna att det finns för att ha rörelse och motorik i förskolan, hur kan man som pedagog få in rörelse och motorik i verksamheten, hur anser pedagogen att miljön påverkar barns utveckling av rörelse och motorik, samt vad är rörelse och motorik enligt pedagogerna. Vi har valt att intervjua åtta förskollärare, utifrån en halvstrukturerad intervjuform, på åtta olika förskolor. Resultatet visar att alla pedagoger hade samma synsätt på motorik och ansåg att man bör börja med rörelse och motorik redan i yngre åldrar. Flera av förskollärarna såg ett stort hinder med lokalerna för att utföra rörelse- och motorikaktiviteter som de hade velat.

<p>Syfte med den här rapporten är att studera om rörelseaktiviteter används i pedagogiskt avseende i verksamheten i en sydafrikansk förskola. Hur, var och när rörelseaktiviteter används i verksamheten och varför rörelseaktiviteter används.</p><p>Jag har under tio dagar varit på en förskola i den svarta kåkstaden Lingelihle i Sydafrika och följt deras arbete. I min litteraturgenomgång behandlas följande teman: Vad är rörelse? samt vad har rörelse för betydelse för barnet? De metoder som jag har valt att använda mig av under min arbetsgång har varit kvalitativa intervjuer samt observationer. Det resultat som har framkommit genom såväl intervjuer som observationer visar att rörelseaktiviteter används i förskolverksamheten. Pedagogerna och rektor, som jag intervjuat på förskolan, framhåller att barnet genom rörelse och lek utvecklas inom olika områden, som bland annat inom de sociala och motoriska.</p> / <p>The aim with this report has been to study if physical movement is used as an activity in a South African preschool and how, where and when physical movement is used in the preschool and also why they use the physical movement. I have under ten days been in a preschool in the black township Lingelihle to follow the teachers work. My view of literature treats following theme: What is physical movement and the meaning of physical movement for the child. The methods that I have used are qualitative interviews and observations. The result that I have found out from the interviews and observations shows that physical movement is used as an activity in the preschool. The teacher’s and the principal means that the child through physical movement develops socially and motor skill.</p>

Syftet med studien är att genom intervjuer med några förskollärare, som arbetar med blandade åldrar på förskolan, ta reda på deras överväganden gällande planerade rörelseaktiviteter i den dagliga verksamheten. Frågeställningarna som studien svarar på är vilka centrala överväganden förskollärare tar ställning till inför planerade rörelseaktiviteter utomhus och inomhus samt hur aktiviteterna skiljer sig efter gruppens sammansättning. Gruppens sammansättning innefattar barnens ålder, kunskapsnivå, vilka barn som passar ihop och barnens enskilda behov. Studien är kvalitativ och metoden som används är semistrukturerade intervjuer som har transkriberats ordagrant. Urvalet av informanter är fem olika förskollärare som arbetar på olika förskolor. För att analysera empirin utgår vi från Vygotskys sociokulturella teori. Studiens resultat visar att samtliga förskollärare anser att rörelse är viktigt men att de lägger lite planerad tid på rörelseaktiviteter. Den planerade rörelseaktiviteten sker oftast inomhus medan de ser rörelseaktivteter utomhus som mer spontana och naturliga. Andra delar av läroplanen ses som mer relevanta och därför läggs inte så mycket tid på planerade rörelseaktiviteter. Miljö och material varierar mellan de olika förskolorna i studien och det har visat sig ha stor påverkan för möjligheten av utförandet av planerade rörelseaktiviteter. Det är lätt att se hinder istället för möjligheter men bara förskollärarnas kreativitet sätter gränser, vardagligt material som inte är ämnat för rörelse går att använda. Sammansättnigen av gruppen påverkar val av aktiviteter, det anpassas mest efter vilken utvecklingsnivå gruppen ligger på och inte så mycket efter ålder. Alla förskollärarna har en positiv inställning till rörelseaktiviteter de tycker att det är viktigt att röra på sig och rörelseaktiviteter generar mycket glädje.   I resultatet har teman plockats ut från frågeställningarna och svaren. Teman är: Planerade rörelseaktiviteter - Förutsättningar vid planering och Planerade rörelseaktiviteter - Sociala relationer.

<p>Bakgrund: Barn tillbringar idag många timmar på förskolan då föräldrarna är på arbetet. Detta innebär att förskolan får ta på sig en större fostrande roll eftersom barnen möjligtvis inte får den rörelsestimulans de behöver i hemmet. Förskolan har en viktig uppgift i att tillgodose varje barns rörelsebehov samt att ge barnen tillfällen att själva få insikt i hur den egna livsstilen påverkar hälsan och välbefinnandet. Vi har under utbildningens gång i olika sammanhang hört och diskuterat om hur viktigt det är för barn att röra på sig. Vi har båda ett intresse kring rörelse och god hälsa, så därför kändes det som ett naturligt val av ämne.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning planerade rörelseaktiviteter bedrivs i förskolan och vad arbetslaget har för inställning till det. Vi valde att jämföra förskolor och deras arbetslag i stad kontra landsbygd för att se skillnader och likheter. Vi ville få en ökad insikt i hur arbetslagen arbetar med planerade rörelseaktiviteter.</p><p>Metod: Vi valde att använda oss av enkäter med en kvantitativ del och en kvalitativ del för att få svar på våra frågeställningar. 40 arbetslag i två kommuner deltog i undersökningen. Anledningen till att vi valde enkäter var att få in svar från ett stort antal informanter. Det insamlade materialet analyserade vi med hjälp av databasprogrammet SPSS 16.0 (Statistical Package for the Social Sciences).</p><p>Resultat: Studien visade att arbetslagen på landsbygden bedrev planerade rörelseaktiviteter i något större omfattning än arbetslagen i staden. En bidragande orsak till det var inomhusmiljön. Många arbetslag i staden ansåg att brist på ändamålsenliga lokaler var ett hinder för att bedriva planerade rörelseaktiviteter. Utomhusmiljön var majoriteten av arbetslagen nöjda med. Den övervägande delen av de medverkande arbetslagen ansåg att de hade tillräckligt med material/redskap att tillgå i verksamheten. Det var ingen skillnad i arbetslagens inställning till rörelsens betydelse mellan staden och landsbygden. Resultatet visade att de samtliga medverkande arbetslagen hade en stor medvetenhet om barns behov av rörelse och vilka effekter den har för utvecklingen. De arbetslag som bedrev planerade rörelseaktiviteter flera gånger i veckan upplevde också att barnen blev lugnare och mer koncentrerade.</p>

Bakgrund: Barn tillbringar idag många timmar på förskolan då föräldrarna är på arbetet. Detta innebär att förskolan får ta på sig en större fostrande roll eftersom barnen möjligtvis inte får den rörelsestimulans de behöver i hemmet. Förskolan har en viktig uppgift i att tillgodose varje barns rörelsebehov samt att ge barnen tillfällen att själva få insikt i hur den egna livsstilen påverkar hälsan och välbefinnandet. Vi har under utbildningens gång i olika sammanhang hört och diskuterat om hur viktigt det är för barn att röra på sig. Vi har båda ett intresse kring rörelse och god hälsa, så därför kändes det som ett naturligt val av ämne. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning planerade rörelseaktiviteter bedrivs i förskolan och vad arbetslaget har för inställning till det. Vi valde att jämföra förskolor och deras arbetslag i stad kontra landsbygd för att se skillnader och likheter. Vi ville få en ökad insikt i hur arbetslagen arbetar med planerade rörelseaktiviteter. Metod: Vi valde att använda oss av enkäter med en kvantitativ del och en kvalitativ del för att få svar på våra frågeställningar. 40 arbetslag i två kommuner deltog i undersökningen. Anledningen till att vi valde enkäter var att få in svar från ett stort antal informanter. Det insamlade materialet analyserade vi med hjälp av databasprogrammet SPSS 16.0 (Statistical Package for the Social Sciences). Resultat: Studien visade att arbetslagen på landsbygden bedrev planerade rörelseaktiviteter i något större omfattning än arbetslagen i staden. En bidragande orsak till det var inomhusmiljön. Många arbetslag i staden ansåg att brist på ändamålsenliga lokaler var ett hinder för att bedriva planerade rörelseaktiviteter. Utomhusmiljön var majoriteten av arbetslagen nöjda med. Den övervägande delen av de medverkande arbetslagen ansåg att de hade tillräckligt med material/redskap att tillgå i verksamheten. Det var ingen skillnad i arbetslagens inställning till rörelsens betydelse mellan staden och landsbygden. Resultatet visade att de samtliga medverkande arbetslagen hade en stor medvetenhet om barns behov av rörelse och vilka effekter den har för utvecklingen. De arbetslag som bedrev planerade rörelseaktiviteter flera gånger i veckan upplevde också att barnen blev lugnare och mer koncentrerade.

Syfte med den här rapporten är att studera om rörelseaktiviteter används i pedagogiskt avseende i verksamheten i en sydafrikansk förskola. Hur, var och när rörelseaktiviteter används i verksamheten och varför rörelseaktiviteter används. Jag har under tio dagar varit på en förskola i den svarta kåkstaden Lingelihle i Sydafrika och följt deras arbete. I min litteraturgenomgång behandlas följande teman: Vad är rörelse? samt vad har rörelse för betydelse för barnet? De metoder som jag har valt att använda mig av under min arbetsgång har varit kvalitativa intervjuer samt observationer. Det resultat som har framkommit genom såväl intervjuer som observationer visar att rörelseaktiviteter används i förskolverksamheten. Pedagogerna och rektor, som jag intervjuat på förskolan, framhåller att barnet genom rörelse och lek utvecklas inom olika områden, som bland annat inom de sociala och motoriska. / The aim with this report has been to study if physical movement is used as an activity in a South African preschool and how, where and when physical movement is used in the preschool and also why they use the physical movement. I have under ten days been in a preschool in the black township Lingelihle to follow the teachers work. My view of literature treats following theme: What is physical movement and the meaning of physical movement for the child. The methods that I have used are qualitative interviews and observations. The result that I have found out from the interviews and observations shows that physical movement is used as an activity in the preschool. The teacher’s and the principal means that the child through physical movement develops socially and motor skill.

Mitt syfte med min studie är att undersöka olika förskolors arbetssätt och syn på vistelse i naturen och hur förskolor har utformat rörelseaktiviteter i naturen. Jag vill också undersöka om man ger barnen möjlighet till olika slags aktiviteter i naturen då barnen får sitt rörelsebehov tillgodosett. I min undersökning har jag använt enkäter och intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag valde ut sju förskolor till enkätundersökningen och sex pedagoger från de utvalda förskolorna till intervjuerna. I resultatet framgår det att barnen på de flesta förskolorna erbjuds rörelseaktiviteter i naturen, dock inte i den omfattningen som jag hade antagit. Pedagogerna ser naturen som ett uterum med möjligheter till många fantasifulla rörelseaktiviteter. Förskolorna i undersökningen har alla närhet till naturen och det är rimligt gångavstånd för barnen, även för de små barnen. Trots närhet finns det förskolor som inte planerar rörelseaktiviteter i naturen i sin verksamhet.

The purpose of this essay called is to examine how preschool teachers understand planned and spontaneous physical activities in preschool. We also search to elucidate if there is some difference between a preschool with a pedagogical orientation based on outdoor physical activities and a traditional preschool in which outdoor physical activities are not a part of their pedagogical orientation. We want even to examine how teachers understand their own role in children's physical development. The study draws on a phenomenographic approach and we apply a qualitative method to collect our data. The data is mainly based on interviews with preschool teachers from preschools with the two forms of pedagogical orientation that we mentioned earlier. We interviewed a total of six preschool teachers, three from each preschool. The results of the study showed that the informants from both preschools understand planned physical activities as an activity that is initiated and organised by the teachers. On the contrary they understand spontaneous physical activities as an activity initiated by the children, often in the form of games. Another important result is that the informants in our study agree in that spontaneous physical activities are given quite more time in the preschool’s everyday than planned activities. Finally, the study shows that the informants in the study feel confident as leaders in physical activities, regardless of the preschools pedagogical orientation. It is rather a question of education and personal interests than pedagogical focus.

Vi var intresserade av att undersöka hur förskolor i en stadsmiljö och förskolor i en naturnära miljö arbetar med planerade rörelser och vad det är för skillnad respektive förskolor uppvisar i detta avseende. När vi har varit verksamma på förskolor har vi fått uppfattningen att det inte är så mycket planerad rörelse på förskolorna. Förskolans uppgift är att tillgodose att alla barnen får möjligheter att vara involverade i fysiska aktiviteter samt att barnen får information om vad som är bra för hälsan. Syftet med vår studie var att undersöka hur mycket planerad rörelse det är på förskolor och om det är någon skillnad på förskolor i stadsmiljö jämfört med förskolor i en naturnära miljö. Syfte var vidare att få bredare kunskap om barnskötarnas och förskollärarnas arbete med planerade rörelseaktiviteter. Förskolan har en stor roll för de familjer och barn som inte har den ekonomiska möjligheten att bekosta en fritidsaktivitet eller där föräldrarna arbetar långa dagar så att det inte finns tid för någon fritidsaktivitet. Vi har tillsammans valt sex förskolor i Mellansverige där tre av dessa låg i stadsmiljö och tre låg i naturnära miljö. Resultat är uppdelat i 2 delar, den kvalitativa och den kvantitativa. Båda delarna var uppdelade i fem olika kategorier - personfrågor, pedagogens attityder, rörelsens utformning, den fysiska miljön och påverkan. De kvantitativa enkäterna redovisades med tabeller. I resultatet framgår det att de planerade rörelseaktiviteterna sker i större omfattning i stadsmiljö och i naturnära miljö sker de mer sporadiskt. I stadsmiljö är det fler typiska rörelsepass än i den naturnära miljön då skogen i naturmiljön används som ett redskap. Alla vill påverka miljön men förutsättningarna för det ser olika ut. Vi kom fram till att man inte använder för lite rörelse i förskolan men att den ofta sker omedvetet.Nyckelord: rörelse,

Children's motor development in pre-school outdoor environments - A qualitative study of preschoolers' views on children's motor development in the outdoor environment and their ability to meet this Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om några förskollärares syn på utomhuspedagogiska verksamhetens betydelse för barns motoriska utveckling samt deras möjligheter att främja detta. Studierna baseras på sex stycken kvalitativa-semistrukturerade intervjuer med förskollärare och pedagoger som är verksamma i olika förskolor i Malmö. Studiernas resultat visar att möjlighet att planera rörelseaktiviteter och rörelselekar utomhus har stor betydelse för den utomhuspedagogiska verksamheten. Det vill säga att fler möjligheter till motorisk utveckling innebär bättre fysiska förutsättningar får barn till att delta i olika rörelselekar och därmed lära sig utifrån de leksituationer de deltar i. Ju fler rörelselekar barnen klarar av och lär sig utifrån dessa desto större möjligheter får de att ta sig an nya motoriska utmaningar som de ställs inför. Aktiviteter som möjliggör barns lärande i ämnesrelaterade kunskaper sätts inte i motsats relation till barns möjlighet till motorisk utveckling. Kombination av dessa komponenter underlättar för barnen att ta till sig och skapa egna kunskaper. Planerade rörelseaktiviteter utförs oftast i större barngrupper och är därmed mindre anpassade till det enskilda barns behoven. Med hjälp av planerade aktiviteter utmanas fler barn samtidigt och är lättare överskådlig för förskollärare att se resultat. Däremot under fri lek och i de spontana aktiviteter är det barnens individuella initiativtagande, behov, möjligheter och intresse som styr. Eftersom på förskolegården vistas fler än en avdelnings barn finns det enligt förskollärare behov för planering och organisering av den gemensam verksamhet och kompetens utveckling vilket de tycker inte prioriteras i dagsläget.