Syftet med studien är att skildra hur några förskollärare arbetar med och resonerar om planerade rörelseaktiviteter i förskolan. Syftet uppnås med hjälp av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare fördelat på tre olika förskolor. Planerade rörelseaktiviteter påverkas av de olika förutsättningar och hinder förskollärarna har ifråga om den fysiska yttre och inre miljön, samt av deras egna kunskaper och erfarenheter av planerade rörelseaktiviteter, samt hur de själva ser på det pedagogiska syftet med rörelseaktivitet. I intervjuerna understryker alla förskollärarna fördelarna med planerade rörelseaktiviteter, eftersom de anser att dessa aktiviteter påverkar positivt barnens utveckling och lärande. Förskollärarna beskriver också hur de planerar rörelseaktiviteter och problematiken med att några barn missar eller inte kan delta. Tid och förutsättningar för planering av rörelseaktiviteter är något samtliga förskollärare i intervjuerna diskuterar och understryker i denna studie.

Syftet med studien är att ge en inblick i hur förskollärare beskriver arbetet med grovmotorik i förskolan samt ta reda på vilka positiva effekter grovmotoriska rörelseaktiviteter har på barn, enligt förskollärare. Studien ska även ge en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin kompetensutveckling inom ämnet grovmotorik i förskolan. För att få svar på frågorna använde vi oss av kvalitativ metod, där sex förskollärare intervjuades. Även en enkät användes för att få in fler svar gällande förskollärares kompetens och om de medvetet arbetar med barns grovmotorik på sin avdelning. Enkäten bestod av två frågor. Datamaterialet transkriberades, sammanställdes och analyserades sedan utifrån vår valda teori. Resultatet visar att kartläggning av barns motoriska utveckling kan ge ett strukturerat arbetssätt och en ökad medvetenhet om varje barns utveckling. Skogen ses som den främsta arenan där grovmotorik tränas. Rörelseaktiviteters effekter på barn beskriver förskollärarna som positiva. Barn beskrivs utveckla kroppsuppfattning och bättre koncentration. Förskollärarna lyfter även hälsoaspekten, får barn röra på sig redan i tidig ålder kan det bidra till att de även i vuxen ålder gör det. Förskollärare önskar kompetensutveckling, både för kunskap och för inspiration. Enkätens resultat visar att förskollärare känner sig kompetenta och till stor del arbetar medvetet med grovmotorik.

Vårt stillasittande i samhället ökar och barns hälsa har försämrats de senaste åren. Media överöser samhället med information om rörelse och hälsa och vi är mer medvetna än någonsin om hur viktigt det är att röra på sig. Det föreligger ett samhällsproblem där barnfetma och andra hälsorelaterade sjukdomar ökar hos barn. Många barn vistas större delen av vardagen på förskolan. Förskolan blir således en institution som kan påverka denna nedåtgående spiral. I läroplanen för förskolan står det att förskolan ska ge barnen möjligheter att delta i fysiska aktiviteter samt utveckla en mångsidig rörelseförmåga (Lpfö18, s. 9). Denna studie syftar till att undersöka förskollärares uppfattningar kring rörelseaktiviteter utomhus. Metoden i undersökningen är en kvalitativ intervjumetod. I analysen används didaktik som teoretisk utgångspunkt och en tematisk textanalys utförs med de didaktiska frågorna Vad? Hur? Varför? som grund. Resultatet visar att förskollärarnas uppfattningar kring rörelseaktiviteter utomhus är att det är väldigt viktigt. Förskollärarna vittnar om att grovmotoriken hos barn har blivit sämre genom åren, uppfattningarna är att barnen är mycket mer stillasittande hemma idag med exempelvis paddor och annan digital utrustning. Större delen av förskollärarna är överens om att förskolan är en verksamhet som kan främja barnens rörelse och motverka för mycket stillasittande. Det finns en didaktisk medvetenhet i förskollärarnas uppfattning kring arbetet med de olika åldrarna. När planerade aktiviteter och undervisning sker på förskolorna är det skogsutflykter, utegympa eller hinderbana som står på schemat. De är överens om att de yngre barnen behöver små utmaningar och de äldre barnen behöver stora utmaningar i rörelseaktiviteter. Trots en didaktisk medvetenhet hos förskollärarna kring hur rörelseundervisning utomhus bör ske lyser planerade rörelseaktiviteter utomhus med sin frånvaro, och rörelse i förskolan får ofta rollen som förstärkningsteknik till andra ämnen.

Movement and motor development for children is a current issue. Research shows that children are becoming more sedentary in front of the television, computer, iPad, etc. The purpose of my thesis is to study how pedagogues work with movement and motor development in the preschool yard. In my attempt to investigate this, a qualitative research in the form of face-to-face interviews was performed. Qualitative interviews is the chosen method for my research to provide as extensive and detailed answers as possible. Six preschool teachers (both with and without pedagogic education) from three different preschools participated in the research. The results show that none of the teachers worked with planned movement activities to support the development of children’s physical development. However, they all felt that movement and motor development are important for the children and that a lot of movement and motor training are already performed naturally in the outdoor stay. / Rörelse och motorisk utveckling hos barn är idag ett mycket aktuellt ämne. Forskning visar att barn nu för tiden blir alltmer stillasittande framför bland annat tv, dator, Ipad. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk utveckling på förskolegården. För att undersöka detta gjordes en kvalitativ undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex pedagoger (både barnskötare och förskollärare) från tre olika förskolor. Resultatet visar att ingen av pedagogerna har arbetat med planerade rörelseaktiviteter för att främja barns motoriska utveckling. Däremot ansåg de intervjuade pedagogerna att rörelse och motorisk utveckling är viktigt för barnen och att det till stor del sker naturligt i utomhusvistelsen.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om hur förskollärare arbetar med fysisk aktivitet och rörelse samt synliggöra huruvida det arbetet kräver planerade rörelseaktiviteter eller inte. Problemområdet omfattar olika perspektiv. Dessa i sin tur kan påverka arbetet med fysisk aktivitet och rörelse ifall de betraktas som viktiga i förskolan dvs. dess betydelse i arbetet med barnens motoriska, kognitiva och sociala utveckling. Tidigare forskning i studien är baserad i utvecklingspsykologin men även i ett socialiserings- och inlärningsperspektiv, där det betonas att fysisk aktivitet och rörelse ska vara organiserad inom förskoleverksamheten. Sju förskollärare med minst fem års yrkeserfarenhet på tre olika förskolor har intervjuats om sitt arbete med fysisk aktivitet och rörelse i förskolan. I analysarbetet har svaren från intervjupersonerna jämförts och därefter kategoriserats utifrån innehåll. Resultatet påvisar att fysisk aktivitet och rörelse kan se olika ut i förskolan. Samtliga av de intervjuade förskollärarna påtalar vikten av planerade rörelseaktiviteter. Samtidigt framställs den spontana rörelsen som en viktig del i verksamheten. De intervjuade lyfte fram behov av planerade rörelseaktiviteter med det specifika målet att främja barns motoriska utveckling. De intervjuade framhåller att de planerade rörelseaktiviteterna gav barnen bättre möjligheter till att träna sin motorik. Detta genom att förskollärare då såg barnens behov och utifrån dessa gav barnen lagom stora utmaningar. Studiens slutsats blev att förskollärarens eget intresse och kunskap om ämnet fysisk aktivitet och rörelse utgjorde en betydelsefull faktor som underlättade och förbättrade arbetet med fysisk aktivitet och rörelse i förskolan. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Tidigare forskning påvisar att det förekommer mycket stillasittande när barn befinner sig på förskolan och är barn fysiskt aktiva är det främst i utomhusmiljön. Forskningen visar även att få barn utveckla de grundläggande motoriska färdigheterna i tidig ålder kan det förbättra barns sociala beteende samt den kognitiva utvecklingen. Vidare visar forskning genom att  inomhusmiljö på förskolan förändras så barnen får röra sig fritt kan det leda till att barn vill vara mer fysiskt aktiva.    Syftet med studien var därför att ge en djupare förståelse för hur förskollärare arbetar med olika rörelseaktiviteter i inomhusmiljö på förskolan för att utveckla barnens motoriska färdigheter. Vidare undersöktes hur förskollärare ser på sin egen roll i arbete med rörelseaktiviteter inomhus och deras beskrivningar av vilken betydelse det sociala samspelet har för barnens utveckling av motoriska färdigheter genom rörelseaktiviteter. Studien utgick från en kvalitativ metod där insamlingen av empiri utfördes genom intervjuer med sex olika förskollärare.   Den insamlade empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv där den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering stått i fokus. Resultatet visar att samtliga förskollärare i studien utförde rörelseaktiviteter i inomhusmiljön. De ansåg att när de utförde olika rörelseaktiviteter tillsammans med barnen var syftet att barnen skulle få utveckla sina grundläggande motoriska färdigheter.    Resultatet visar att förskollärarna anser att genom stöttning och att de själv är aktiva i rörelseaktiviteter tillsammans med barnen kan förskollärare vara ett föredöme och motivera barnen till att delta i det sociala samspelet. Slutsatsen vilken kan dras från resultatet, utifrån den teoretiska utgångspunkten, är att förskollärares uppmuntran samt den språkliga och fysiska kommunikation bidrar till att barn utvecklas vidare och lär sig att behärska nya motoriska färdigheter.

Syftet med min undersökning är att bidra med kunskap om pedagogers syn på deras möjligheter att påverka barnens fysiska aktiviteter i den dagliga verksamheten på förskolan. Som metod har jag använt mig av en kvantitativ insamlingsmetod i form av en enkät. För att fördjupa och tydligare beskriva syftet med studien har följande frågeställningar valts. Vilka möjligheter finns för pedagogerna att utöva rörelseaktiviteter i förskolan? Vilka utmaningar finns för pedagogerna att utöva rörelseaktiviteter i förskolan? Den metod som använts i studien är en internetbaserad enkät. Resultatet av min undersökning är att olika ramfaktorer ställer olika krav på olika förskolor samt att det är pedagogernas ansvar att se till att alla barn når upp till strävansmålen trots att alla förskolor påverkas av olika ramfaktorer. / The purpose of my study is to contribute with knowledge of educators' view of their opportunities to influence the children's physical activities in the day-to-day activities at the preschool. As a method, I have used a quantitative collection method in the form of a questionnaire. To deepen and more clearly describe the purpose of the study, the following questions have been chosen. What opportunities are there for the teachers to exercise movement activities in the preschool? What challenges do the educators have to exercise movement activities in the preschool? The method used in the study is an internet-based survey. The result of my study is that different framework factors make different demands on different preschools and that it is the teachers' responsibility to ensure that all children reach the target goals even though all preschools are affected by different frame factors.

Bakgrunden till denna studie är baserad på tidigare forskning som har visat på en minskad nivå av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Av Sveriges barn och ungdomar var det endast 44 procent av killarna och 22 procent av tjejerna som uppnår Världshälsoorganisationens rekommendationer för fysisk aktivitet år 2020. Syftet med studien var att undersöka om utbildningsinsatsen Rörelseledare-Elev har påverkat motivationen till fysisk aktivitet hos mellanstadieelever i Östra Göinge kommun. Dessutom undersökte studien om det fanns en skillnad mellan årskurs 4 och 6 i motivationen till fysisk aktivitet. För att ta reda på detta användes kvantitativ metod i form av en nätbaserad enkät. Resultatet visade att en stor del av mellanstadieeleverna har börjat röra på sig mer efter rörelseaktiviteterna och det även finns en tydlig majoritet gällande att tycka om att röra på sig. Detta resultat skiljer sig åt mellan de olika årskurserna. Det finns en signifikant skillnad, med årskurs 4 som årskursen där fler har börjat röra på sig mer efter rörelseaktiviteterna. Slutligen visade studien att utbildningen Rörelseledare-Elev har fått en majoritet av eleverna att röra på sig mer och för en liten andel har det skett en total beteendeförändring. Denna andel tyckte inte om att röra på sig innan rörelseaktiviteterna men har börjat röra på sig mer efteråt. Studiens svarsfrekvens och operationaliseringen av svårbegripliga begrepp för barnen, kan innebära en viss osäkerhet gällande studiens resultat. Konklusion utifrån resultatet är att utbildningen Rörelseledare-Elev inte lyckades aktivera alla, men det skedde en förbättring i nivån av fysisk aktivitet hos eleverna över lag. En slutsats som kan dras är att motivationen till fysisk aktivitet påverkades positivt. / The background for this study is based on previous research that has shown an overall decline in physical activity among youths. 44 percent of males and 22 percent of female children and adolescents in Sweden meet the World Health Organization’s recommendations for physical activity in 2020. The purpose of this study was to examine the effects an elementary school-based intervention had on students’ motivation for physical activity. Moreover, the study examined if there was a difference in motivation towards physical activity between students in Year 4 and Year 6. This study used a quantitative research method with a web-based survey. The intervention is based around movement activities in the classroom and during breaks, led by selected students who are less physically active than other peers. The results showed that a majority of students had become more physically active after the activities and a majority also showed an increase in interest in  being more active. The results also showed a significant difference between students in Year  4 and Year 6, as the students in Year 4 reported a greater change in increased movement after the activities. Another central result was that the intervention has made a majority of the students more physically active and a small proportion had made a complete behaviour change regarding physical activity. The same students did not enjoy physical activity before the movement activities but have begun to be more physically active since. Given the study’s response rate and operationalization of advanced concepts, there is an uncertainty regarding the results of the study. Based on the results a conclusion was that the intervention has not succeeded to make every student more active but there was change for the better in the level of physical activity overall. Therefore, one could conclude that the intervention has had a positive impact on the motivation for physical activity among the children and adolescents.