Inom läroplansteori behandlas aspekter av effektivitet och utförbarhet inomskolans verksamhet. Syftet med detta arbete är att undersöka gymnasieeleversuppfattningar och erfarenheter av koncentrationsläsning som undervisningsformoch dess utförbarhet i en samtida gymnasieskola. Inom arbetet läggs rampljusetgymnasieeleverna som går Estetiska programmet och därav omfattas bildämnetoch de kurser som ingår i programmet. Arbetet undersöker ramfaktorteorin irelation till undervisningsformen och vilka ramfaktorer som spelar roll i dessasammanhang. Studien genomförs med hjälp av intervjuer som sedan analyserasmed hjälp av en fenomenologisk infallsvinkel. Arbetet resulterar i olikaperspektiv på gymnasieelevers uppfattningar om konceptet tid, vad de har att sägaom koncentrationsläsning och vad en bra undervisning innebär för dem.

Syftet med denna studie är att presentera hur användningen av läromedel i matematikundervisningen ser ut på lågstadiet samt i vilken utsträckning det finns faktorer som begränsar valet av läromedel i matematikundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Detta gjordes med en kvantitativ ansats där insamlingsmetoden var webbenkät. Lärare har idag en annan frihet än för trettio år sedan när de planerar sin undervisning, vilket i praktiken leder till att lärare väljer olika arbetssätt och läromedel i matematikundervisningen. Samtidigt motiverar lärarna dessa didaktiska val på olika sätt. Svenska elevers matematikkunskaper ligger under genomsnittet i internationella kunskapsmätningar. Samtidigt visar forskning att de svenska eleverna inte får den undervisning som de har rätt till i matematik och att matematikundervisningen är väldigt läroboksstyrd, vilket både har fördelar och nackdelar. De förutsätts att lärare kan göra professionella val när de ska välja läromedel till sin undervisning. Det är därför aktuellt att undersöka hur användningen av läromedel ser ut på lågstadiet samt lärarnas motiveringar till deras val av läromedel. Tidigare forskning har visat att det finns faktorer som begränsar lärares val av läromedel. Utgångspunkten i denna studie var därför ramfaktorteorin, där vi undersöker i vilken utsträckning lärare upplever att olika faktorer begränsar deras val av läromedel i matematik.  I denna studie undersöktes lärarnas egna upplevelser av deras användning av läromedel, deras motiveringar och faktorer som begränsar deras val av läromedel i matematikundervisningen. Urvalet var ett slumpmässigt obundet urval, vilket innebär att alla verksamma F-3 lärare i Sverige har haft samma chans att komma med i studien. Resultatet visar att de flesta av lärarna planerar sin matematikundervisning utifrån en lärarhandledning och lärobok. De vanligaste motiveringarna till valet av läromedel var att läromedlet baseras på läroplanen följt av att läromedlet erbjuder olika svårighetsgrader. Ramfaktorerna är faktorer som begränsar lärares val av läromedel där de organisatoriska ramarna begränsar mest och de konstitutionella och fysiska begränsar i relativt låg utsträckning. De flesta lärarna i denna studie visar en positiv inställning till läroboken och alla utom en lärare använder läroboken regelbundet eller så gott som varje lektion i matematik. Det finns en trend att ju högre årskurs läraren arbetar i, desto mer används läroboken. Resultatet av denna studie stämmer överens med tidigare forskning och bekräftar att läroboken är det centrala läromedlet i matematik, dock i något högre utsträckning än tidigare forskning. Denna studie bekräftar även att det finns faktorer som begränsar lärares val av läromedel i matematik.

Denna uppsats syfte är att undersöka musiklärarnas uppfattning om vad de undervisar om i relation till egen musikalisk bakgrund och i förhållande till styrdokument och andra ramverk. De frågor jag ställt är: Vad anser musiklärare att de lägger mest tid på i sin undervisning? Påverkar musiklärarens egen musikaliska bakgrund vad musikläraren väljer att undervisa om? Vad tycker de intervjuade lärarna om läroplanen i musik och hur förhåller de sig till den? Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex olika musiklärare verksamma i högstadiet. Som analysverktyg använsdes ramfaktorteorin. Resultatet visar att musiklärare premierar ensemblespelet och att egen musikalisk bakgrund inte i någon hög utsträckning påverkar vilket moment i musikundervisningen som premieras. Ensemblespelet är också det moment musiklärarna lägger mest tid på i musikundervisningen. Lärarna har delade åsikter om läroplanen men de flesta musiklärarna i min studie ansåg att läroplanen är för detaljerad och har för svåra kunskapsmål i förhållande till ämnets utrymme inom ramen för skolans timplan.

Syftet med studien är att undersöka ett antal lärares tankar kring flexibel klassrumsmöblering och dess konsekvenser för läraktiviteter. Vi ville se vilka faktorer som ger lärarna möjligheter och begränsningar i sin undervisning och hur detta relaterar till tidigare forskning. Datainsamlingen består främst av kvalitativa intervjuer med lärare samt observationer av deras klassrum. Vi har även samlat in material genom vetenskapliga texter och andra artiklar kopplat till ämnet.            I resultatet kunde vi se att det fanns flera ramar, enligt ramfaktorteorin, och faktorer som påverkat lärarnas arbete med sin klassrumsmiljö. Beslut angående inköp, ekonomi, lokaler och elevgruppen samt lärarnas synsätt har bidragit till att vissa undervisningsprocesser har varit möjliga och vissa inte. Vi kunde se att lokalernas storlek och statiska möbler förhindrade lärarnas arbete mot en flexibel klassrumsmiljö. Även beslut angående ekonomi och inköp av möbler, i vissa fall, påverkade deras arbete negativt. Dock kunde lärarnas positiva inställning till att arbeta mer flexibelt bidra till att de gjorde det bästa av situationen de befann sig i. De använde möblerna och ytorna på ett sätt som främjade olika läraktiviteter. Detta resultat stämde överens med den tidigare forskningen vi läst och därför också med våra förväntningar.

Denna studie handlar om svenska grundskolerektorer och deras pedagogiska ledarskap. Syftet är att bringa klarhet till begreppet pedagogiskt ledarskap samt undersöka hur rektorer upplever utövandet av det pedagogiska ledarskapet i realiteten. Tidigare forskning visar på att det existerar en problematik inom området som härstammar från begreppets svårförståeliga karaktär. Vår teoretiska utgångspunkt för denna studie är ramfaktorteorin och studien har genomförts enligt en kvalitativ design med en induktiv synvinkel. Vi har använt oss av ett inspirerat förhållningssätt till den grundade teorin för att skapa resultatet. Resultatet visar att begreppet pedagogiskt ledarskap är besvärligt och därför svårt att definiera vilket leder till individuella tolkningar, där tiden är en rektors främsta förutsättning för att utöva det pedagogiska ledarskapet. Studiens resultat visar även att rektorn upptas av väldigt mycket administrativt arbete samt att rektorerna delger även att de upplever att det finns ett korstryck som påverkar deras arbete. Vi kan tyda att det pedagogiska ledarskapet begränsar rektorns arbete eftersom begreppet upplevs som diffust och därför skapas en missuppfattning hos användarna hur det pedagogiska ledarskapet skall praktiseras / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

<p>Idag ska alla skolor använda sig av individuella utvecklingsplaner för att hjälpa elever att nå de mål som finns uppsatta i läroplaner och kursplaner. Detta beslutades av politikerna och lades till i grundskoleförordningen 2005. Syftet med vår uppsats har varit att ta reda på hur lärarna uppfattar IUP och hur dessa uppfattningar förhåller sig till beslutsfattarnas avsikt med införandet av IUP. Som teoretisk utgångspunkt har vi haft ramfaktorteorin och då framför allt de centrala begreppen formuleringsarenan och realiseringsarenan. I bakgrunden visar vi på vad som historiskt föregått ett införande av individuella utvecklingsplaner samt summerar tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner och närliggande ämnesområden. Därefter redovisar vi resultaten av vår undersökning som baseras på enkäter till ett antal lärare samt invervjuer av fyra lärare. Resultatet av vår analys visar att det övergripande syftet är detsamma för lärarna som för politikerna, att fler elever ska nå målen Däremot så avviker lärarnas uppfattningar om flera underliggande syften, som vad IUP:n ska innehålla och hur den bidrar till att stärka föräldrarnas intresse och delaktighet. Dessutom används inte IUP:n kontinuerligt i verksamheten på det sätt som är syftet - enligt vår mening. I diskussionen belyser vi hur det kan komma sig att dessa skillnader uppstår och hur de kan förklaras med att beslutet fattas på en nivå och sedan ska genomföras på en annan nivå. Dessutom är formuleringsarenan tudelad i sina uppfattningar i något fall, vilket gör att syftet blir svårdefinierbart för lärarna.</p>

<p>Att skolan ska arbeta med hälsoförebyggande insatser beskrivs av Socialstyrelsen som anger att skolhälsovården ska vara en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet som samhället riktar till barn och ungdom. Därtill betonas skolhälsovårdens medverkan i det hälsopedagogiska arbetet såsom hälsofrämjande undervisning eller individuella hälsosamtal. Utifrån ett individanpassat arbetssätt utgör hälsosamtalet en naturlig del av hälsoarbetet för skolsköterskan. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar för skolsköterskans hälsosamtal med elever i skolan med fokus på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskor inom den kommunala skolhälsovården med representation från tre län ingick i studien. Studien är deskriptiv med en kvalitativ och kvantitativ ansats och där intervjuer och enkäter användes vid datainsamlingen. Intervjuerna analyserades med utgångspunkt från innehållsanalys varvid enheterna organisation, ansvar och kompetens framträdde. Enkäterna analyserades statistiskt. Ramfaktorteorin användes för att beskriva och analysera förutsättningarna för skolsköterskans hälsosamtal med elever. Resultatet visade på förutsättningar på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskorna uppgav att de administrativa ramarna såsom bristen på tid inte gav optimala förutsättningar för hälsosamtalet med elever före, under och efter hälsosamtalet. Organisatoriska förutsättningar som tjänstgöringsgrad, elevantal, antal skolor och antal hälsosamtal var också påverkande förutsättningar. Miljö, ansvar och stöd var andra förutsättningar som belystes. Miljö avsåg de fysiska ramarna som lokalernas utformning vilka också beskrevs ge eller inte ge goda förutsättningar för hälsosamtalet. Under ansvar beskrevs bland annat tillit vilket skildrades som att det gav goda förutsättningar för hälsosamtalet. Stöd framställdes som att det både gav eller inte gav förutsättningar för hälsosamtalet utifrån normgivningen och verksamheten. Mot bakgrund av studiens resultat visade det sig att skolhälsovården har en viktig uppgift i att tydliggöra sitt uppdrag för verksamhetsansvariga och etablera en dialog kring förutsättningarna för skolsköterskans hälsosamtal i syfte att utveckla och kvalitetssäkra arbetet inom verksamheten på individ, grupp- och organisationsnivå.</p><p>The health promoting task of the school has been described by the Swedish National Board of Health and Welfare, which states that the school health service should be an obvious part of the health promoting work that society directs towards children and young people. The board also emphasizes the role of the school health service in health education, like health promoting teaching or individual health dialogues. On the basis of a work procedure adapted to individual pupils, the health dialogue constitutes a natural part of the health work of the school nurse. The purpose of the study was to describe conditions of school nurse health dialogue with pupils in school, with a focus on individual, group and organization level. School nurses from the municipal school health service in three counties were included in the study. The study is descriptive with a qualitative and quantitative approach, using interviews and questionnaires for the data collection. The interviews were analyzed by means of content analysis, revealing the units organization, responsibility and competence. The questionnaires were analyzed statistically. Frame factor theory was used to explain and understand the conditions of school nurse health dialogues with pupils. The results show conditions on individual, group and organization level. The school nurses stated that failing resources, such as lack of time, resulted in less than optimal conditions for a health dialogue with pupils before, during and after the health dialogue. Personnel resources, like working hours, number of pupils, number of schools and number of health dialogues, also affected the conditions. In addition, other factors, such as environment, responsibility and support, were illuminated. Environment was expressed in terms of design of premises and was also described as giving or not giving conditions for the health dialogue. Responsibility was, among other things, expressed as trust, which was described as a positive condition for the health dialogue. Support was described both as a positive and a negative condition for the health dialogue, depending on norm-giving and activities The results of the study suggest that the school health service has an important task in clarifying its assignment to the authorities in charge and opening a discussion regarding the conditions of school nurse health dialogue with a view towards quality assurance and development on individual, group and organization level.</p>

Idag ska alla skolor använda sig av individuella utvecklingsplaner för att hjälpa elever att nå de mål som finns uppsatta i läroplaner och kursplaner. Detta beslutades av politikerna och lades till i grundskoleförordningen 2005. Syftet med vår uppsats har varit att ta reda på hur lärarna uppfattar IUP och hur dessa uppfattningar förhåller sig till beslutsfattarnas avsikt med införandet av IUP. Som teoretisk utgångspunkt har vi haft ramfaktorteorin och då framför allt de centrala begreppen formuleringsarenan och realiseringsarenan. I bakgrunden visar vi på vad som historiskt föregått ett införande av individuella utvecklingsplaner samt summerar tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner och närliggande ämnesområden. Därefter redovisar vi resultaten av vår undersökning som baseras på enkäter till ett antal lärare samt invervjuer av fyra lärare. Resultatet av vår analys visar att det övergripande syftet är detsamma för lärarna som för politikerna, att fler elever ska nå målen Däremot så avviker lärarnas uppfattningar om flera underliggande syften, som vad IUP:n ska innehålla och hur den bidrar till att stärka föräldrarnas intresse och delaktighet. Dessutom används inte IUP:n kontinuerligt i verksamheten på det sätt som är syftet - enligt vår mening. I diskussionen belyser vi hur det kan komma sig att dessa skillnader uppstår och hur de kan förklaras med att beslutet fattas på en nivå och sedan ska genomföras på en annan nivå. Dessutom är formuleringsarenan tudelad i sina uppfattningar i något fall, vilket gör att syftet blir svårdefinierbart för lärarna.

Att skolan ska arbeta med hälsoförebyggande insatser beskrivs av Socialstyrelsen som anger att skolhälsovården ska vara en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet som samhället riktar till barn och ungdom. Därtill betonas skolhälsovårdens medverkan i det hälsopedagogiska arbetet såsom hälsofrämjande undervisning eller individuella hälsosamtal. Utifrån ett individanpassat arbetssätt utgör hälsosamtalet en naturlig del av hälsoarbetet för skolsköterskan. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar för skolsköterskans hälsosamtal med elever i skolan med fokus på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskor inom den kommunala skolhälsovården med representation från tre län ingick i studien. Studien är deskriptiv med en kvalitativ och kvantitativ ansats och där intervjuer och enkäter användes vid datainsamlingen. Intervjuerna analyserades med utgångspunkt från innehållsanalys varvid enheterna organisation, ansvar och kompetens framträdde. Enkäterna analyserades statistiskt. Ramfaktorteorin användes för att beskriva och analysera förutsättningarna för skolsköterskans hälsosamtal med elever. Resultatet visade på förutsättningar på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskorna uppgav att de administrativa ramarna såsom bristen på tid inte gav optimala förutsättningar för hälsosamtalet med elever före, under och efter hälsosamtalet. Organisatoriska förutsättningar som tjänstgöringsgrad, elevantal, antal skolor och antal hälsosamtal var också påverkande förutsättningar. Miljö, ansvar och stöd var andra förutsättningar som belystes. Miljö avsåg de fysiska ramarna som lokalernas utformning vilka också beskrevs ge eller inte ge goda förutsättningar för hälsosamtalet. Under ansvar beskrevs bland annat tillit vilket skildrades som att det gav goda förutsättningar för hälsosamtalet. Stöd framställdes som att det både gav eller inte gav förutsättningar för hälsosamtalet utifrån normgivningen och verksamheten. Mot bakgrund av studiens resultat visade det sig att skolhälsovården har en viktig uppgift i att tydliggöra sitt uppdrag för verksamhetsansvariga och etablera en dialog kring förutsättningarna för skolsköterskans hälsosamtal i syfte att utveckla och kvalitetssäkra arbetet inom verksamheten på individ, grupp- och organisationsnivå. The health promoting task of the school has been described by the Swedish National Board of Health and Welfare, which states that the school health service should be an obvious part of the health promoting work that society directs towards children and young people. The board also emphasizes the role of the school health service in health education, like health promoting teaching or individual health dialogues. On the basis of a work procedure adapted to individual pupils, the health dialogue constitutes a natural part of the health work of the school nurse. The purpose of the study was to describe conditions of school nurse health dialogue with pupils in school, with a focus on individual, group and organization level. School nurses from the municipal school health service in three counties were included in the study. The study is descriptive with a qualitative and quantitative approach, using interviews and questionnaires for the data collection. The interviews were analyzed by means of content analysis, revealing the units organization, responsibility and competence. The questionnaires were analyzed statistically. Frame factor theory was used to explain and understand the conditions of school nurse health dialogues with pupils. The results show conditions on individual, group and organization level. The school nurses stated that failing resources, such as lack of time, resulted in less than optimal conditions for a health dialogue with pupils before, during and after the health dialogue. Personnel resources, like working hours, number of pupils, number of schools and number of health dialogues, also affected the conditions. In addition, other factors, such as environment, responsibility and support, were illuminated. Environment was expressed in terms of design of premises and was also described as giving or not giving conditions for the health dialogue. Responsibility was, among other things, expressed as trust, which was described as a positive condition for the health dialogue. Support was described both as a positive and a negative condition for the health dialogue, depending on norm-giving and activities The results of the study suggest that the school health service has an important task in clarifying its assignment to the authorities in charge and opening a discussion regarding the conditions of school nurse health dialogue with a view towards quality assurance and development on individual, group and organization level.

No description available.