The IT sector contributes to a large part of the world'semissions, for that reason it’s becoming more important toimplement green-IT within organizations. Theimplementation of green-IT in organizations is a complexprocess and the knowledge within the area is lacking. Tobroaden this research area this qualitative study has examinedfactors that affect the implementation of green-IT with analtered version of the TOE framework. With the frameworksfactors Technology, Organization, Environment andMotivation the study’s interview questions were designed andexamined on five interviewees. After a thematic analysis ofthe collected data the result showed that multiple sub-factorsof the framework were not consistent. The result implied thatthe TOEM frameworks subfactors government regulationsand resources did not have any effect on the adoption ofgreen-IT. What rather affected the adoption of geen-IT wasthe prioritization of green-IT within the organization. UsableIT-support for green-IT also resulted in being an importantaspect that moreover affects the motivation for green-IT, anaspect that wasn’t a subfactor of the TOEM framework. / IT-sektorn står för en stor del av världens utsläpp, därför blirdet allt viktigare att införa grön-IT inom organisationer.Införandet av grön-IT i en organisation är en komplexprocess och kunskapen inom området är bristande. För attutöka detta kunskapsområde har denna kvalitativa studieundersökt faktorer som påverkar införandet av grön-ITgenom en tillämpad version av ramverket TOE ramverket.Genom ramverkets faktorer Teknologi, Organisation, Miljöoch Motivation utformades studiens intervjufrågor somundersöktes mot fem intervjudeltagare. Efter en tematiskanalys av den insamlade datan visade resultatet att flera subfaktorer till ramverkets faktorer inte överensstämde.Resultatet påvisade att TOEM ramverkets sub-faktorerstatliga regleringar och resurser inte hade någon påverkanpå införandet av grön-IT. Vad som snarare påverkadeinförande av grön-IT var Grön-ITs prioritering inomorganisationen. Användbara IT-stöd för grön-IT resulteradeäven i att vara en viktig aspekt som dessutom påverkarmotivationen för grön-IT, en aspekt som inte var en subfaktor i TOEM ramverket.

Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för hur svenska industriföretag kan arbeta på en utländsk marknad för att ta sig runt det psykiska avståndet. Detta har gjorts genom att titta på hur ABB, Sandvik, Scania och Volvo Cars arbetar i Malaysia med nätverk och olika åtgärder för att hantera skillnader mellan länderna. Den reviderade Uppsalamodellens definition av nätverk och CAGE-ramverkets definition av psykiska avstånd används för att studera företagensoch medias narrativ. En kvalitativ metod används där en innehållsanalys av sekundärkällor har kodats för att ta ut information som varit relevant för denna studie. De fyra företagen har använt sig av nätverk för att kunna bedriva en fungerande verksamhet och två av företagen har vidtagit åtgärder för att minska det psykiska avståndet. Erkännanden: Vi skulle vilja tacka vår handledare Lena Zander och seminariegruppen för diskussionerna och den konstruktiva feedback de bidragit med under uppsatsskrivandet. / The purpose of this study is to create a better understanding of how Swedish industrial companies can work in a foreign market to overcome the psychic distance. This has been done by looking at how ABB, Sandvik, Scania and Volvo Cars work in Malaysia with networks and different measures to manage differences between the countries. The definition of networks used in the revised Uppsala model and the definition used in the CAGE-distance framework of psychic distance are applied to study corporate and media narratives. A qualitative method is used where a content analysis of secondary sources has been coded to extract information relevant to this study. The four companies have used networks to operate and two of the companies have taken steps to reduce psychic distance. Acknowledgements: We would like to thank our supervisor Lena Zander and the seminar group for the discussions and constructive feedback they have provided during the essay process.

Syftet med denna studie är att undersöka hur matematiklärare beskriver digitala lärresursers användbarhet i sin problemlösningsundervisning. För att undersöka detta har flera kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts. De genomförda intervjuerna med lärarna har analyserats med hjälp av TPACK-ramverket och visar att problemlösning med digitala lärresurser har både fördelar och nackdelar. De fördelar som lärarna lyfter fram berör i huvudsak individualisering och differentiering, exempelvis att det är enkelt att hitta och anpassa uppgifter till respektive elevs nivå. Nackdelarna handlar främst om digitala läromedlens funktion, bland annat att det finns för få och för enkla problemuppgifter. Digitala lärresurser möter delvis lärarnas förväntningar, men resultatet visar också på vilken utvecklingspotential som finns. / The purpose of this study is to examine how mathematical teachers describe digital teaching resources usefulness in their problem-solving teaching. To examine this, we have conducted several qualitative semi-structured interviews. The completed interviews with the teachers have been analyzed using the TPACK-framework and show that problem-solving using digital resources have both pros and cons. According to the teachers the advantages are mainly connected to individualization and differentiation, for example it is easy to find and adjust tasks to each pupil’s level. The disadvantages concern the function of digital teaching aids, among other things, there are too few and too simple problem-solving tasks. Overall digital resources match the teacher’s expectations, but the result also indicate the potential for development.

Bakgrund: I takt med rådande klimatförändringar förväntas företag ta större ansvar för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. I linje med detta har EU utvecklat en handlingsplan för omställningen till en cirkulär ekonomi för att bidra till hållbar utveckling. Detta kräver att företag ställer om mot cirkulära affärsmodeller. Vidare bör styrsystemen anpassas för att en sådan omställning ska genomsyra hela verksamheten. Omställningen mot cirkulära affärsmodeller bör även vara lönsam för att företag ska ställa om, något som idag anses råda osäkerheter kring då det är ett framväxande område med få genomförda empiriska studier. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur styrningen ser ut inom börsnoterade industriföretag som ställer om mot cirkulära affärsmodeller, för att sedan bidra med kunskap om hur dessa företag kan hantera konflikten mellan hållbarhet och kortsiktig lönsamhet. Metod: Studien är en kvalitativ flerfallsstudie med ett hermeneutiskt perspektiv. Studien har antagit en abduktiv ansats och ett målstyrt urval för val av fallföretag. Det empiriska materialet har inhämtats genom semi-strukturerade intervjuer hos 11 börsnoterade industriföretag. Slutsats: Studien visar att samtliga fallföretag bör anpassa sina styrsystem för att möjliggöra en omställning mot cirkulära affärsmodeller. Detta genom att planera med en längre tidshorisont, tillsätta hållbarhetskommittéer- eller nätverk, skapa gemensamma värderingar kring hållbarhet samt anpassa KPI:er till hållbarhetsmålen. Belöningssystem bör dock enbart anpassas till hållbarhetsmål om det kan säkerställas ett kausalt samband mellan medarbetarnas prestationer och cirkulära aktiviteter. Vidare anses majoriteten av fallföretagen använda hållbarhetsstyrning både proaktivt och reaktivt, där styrsystemen därmed bör vara delvis integrerade. För en lönsam omställning bör styrsystemen utformasenligt ovan för att minska konflikten mellan hållbarhet och kortsiktig lönsamhet. / Background: Due to current climate change, companies are expected to take greater responsibility for achieving the UN's global sustainability goals. Likewise, the EU has developed an action plan for the transition to a circular economy to contribute to sustainable development. This requires companies to move towards circular business models. Further, control systems should be adapted to ensure that such a transition permeates the entire business. The transition towards circular business models should also be profitable for companies to transition, which today is considered uncertain as it is an emerging area with few empirical studies. Purpose: The purpose of the study is to map how control systems are designed in listed industrial companies that are transitioning towards circular business models, to then contribute knowledge on how companies can manage the conflict between sustainability and short-term profitability.  Methodology: The study is a qualitative multiple-case study with a hermeneutic perspective. The study has adopted an abductive approach and a purposive sampling. The empirical material has been collected through semi-structured interviews at 11 listed industrial companies. Conclusion: The study shows that all case companies should adapt their control systemsto transition to circular business models. This by planning with a longer time horizon, appointing sustainability committees or networks, creating common values onsustainability and aligning KPIs with sustainability goals. However, reward systems should only be aligned with sustainability goals if a causal link between employee performance and circular activities can be ensured. Further, most case companies use sustainability control both proactively and reactively, thus control systems should be partially integrated. For a profitable transition, control systems should be designed as above to reduce the conflict between sustainability and short-term profitability.

As the world becomes increasingly digitalized, new technologies like Artificial Intelligence (AI) are now more than ever before an important tool for organizations to meet future challenges. This is true for the private as well as the public sector, however, certain organizational functions are falling behind on AI-adoption, with public procurement being a standout example. This study examines the feasibility of integrating AI-solutions in public procurement. Using the theoretical lens of technology adoption and the AI-adapted Technology Organization Environment (TOE)-framework, a series of interviews were conducted with procurement practitioners, experts and solutions providers, identifying what factors drive or inhibit AI-adoption. The results confirmed that the previously identified TOE-factors relative advantage, management support, and external pressure are drivers of AI-adoption in public procurement, while competence, resources and procurement regulation are inhibitors. Additionally, three new factors were identified in the interviews; available solutions, resistance to change and public policy. The findings of the study contributed to the proposal of an updated TOE-framework for AI-adoption in public procurement. They further confirm the findings of previous studies utilizing the TOE-framework to investigate public organizations. / I takt med att världen blir alltmer digitaliserad är nya teknologier som artificiell intelligens (AI) nu viktigare verktyg än någonsin för organisationers förmåga att bemöta framtida utmaningar. Detta gäller både den privata och den offentliga sektorn, men vissa organisatoriska funktioner ligger efter när det gäller AI-implementation, där den offentliga upphandlingsfunktionen är ett tydligt exempel. Denna studie undersöker möjligheterna att integrera AI-lösningar inom offentlig upphandling. Genom att använda organisationell teori om teknologiadoption som teoretisk lins och mer specifikt det AI-anpassade (TOE)-ramverket genomfördes en serie intervjuer med upphandlingspraktiker, experter och produktägare för att identifiera vilka faktorer som driver eller hämmar AI-implementation. Resultaten bekräftade att de tidigare identifierade TOE-faktorerna relativ fördel, ledningsstöd och extern press är drivkrafter för AI-implementation inom offentlig upphandling, medan kompetens, resurser och upphandlingsregler är hinder. Dessutom identifierades tre nya faktorer i intervjuerna; tillgängliga lösningar, motstånd mot förändring och offentlig styrning. Studiens resultat bidrog vidare till att föreslå ett uppdaterat TOE-ramverk för AI-implementation inom offentlig upphandling. Den bekräftar vidare resultaten från tidigare studier som använder TOE-ramverket för att undersöka teknikinförande inom offentliga organisationer.

Forests are key providers of terrestrial ecosystem services such as climate regulation, water purification, natural pest control, habitats for biodiversity, as well as different forms of wood based materials and food. Nevertheless forests are dangerously exposed to great pressures from various kinds of societal activities. This report examines the importance of forests for the (i) maintenance of life supporting functions of the biosphere as well as for (ii) providing a flexible resource base for the satisfying of human needs on more and more sustainability-driven markets. How can Swedish forestry be managed such that those two essential roles of forests become mutually supportive? The report also relates the results to three relevant and well-citied protocols for the subject: the Sustainable Development Goals in UN’s Agenda 2030, the Swedish Environmental Quality Objectives, and the Swedish National Forest Program. The approach applied Maxwell’s process design for qualitative research. Data have been collected from literature search and interviews of experts and the analytical instrument for modeling of data was the Framework for Strategic Sustainable Development (FSSD). The report concludes: Sustainable development for forestry relies on a paradigm shift in civilization’s perception of forestry to a practice where planning departures from envisioning a future where natural forest functions to sustain higher life forms and civilization are safeguarded and prioritized before other usages of forestland, and where diversity is enhanced in terms of tree age and species to foster more resilient and high-quality timber forests. When the above points are achieved, the higher diversity of more resilient forests should also have potential to supply markets with various kinds of resources offered to more and more sustainability driven markets. Furthermore, this development of society’s forest use increases the chances for civilization to be sustainable also with relatively smaller forest areas put aside for no forestry at all. In such a situation forestry and society have prioritized forest products and usages with long life spans before such with short. A future sustainable Swedish forest sector has recognized the above, and drawn an essential conclusion from it: the interdependency of forests with society’s overall sustainability performance calls for a cooperative approach that departures from an understanding of basic sustainability principles that are shared across sectors and disciplines. The Sustainable Development Goals, the Swedish Environmental Objectives and the Swedish National Forest Program all fail to take the above broad- systems perspective when it comes to proposing measures for the future, including how to advise further research to explore what the sustainable Swedish forestry could entail. The study arrives at pointing out an overall approach to analyses, planning and further research in those regards, rather than evaluating details on the path towards sustainable forestry. / Skogen är en nyckelresurs i den landbaserade naturen som förser samhället med ekosystemtjänster såsom klimatreglering, vattenrening, naturlig skadedjursbekämpning, habitat för biologisk mångfald, likväl som olika former av träfiberbaserade material och mat. Samtidigt är skogen hotad av kraftigt tryck från olika aktiviteter i samhället. Den här rapporten undersöker skogens betydelse för (i) upprätthållande av biosfärens livsuppehållande funktioner, samt som (ii) flexibel resurs när det gäller att förse mänskliga behov på alltmer hållbarhetsdrivna marknader. Hur bör skogen skötas så att dessa två roller stödjer varandra? Rapporten relaterar också resultaten till tre relevanta och vanligt citerade protokoll: hållbarhetsmålen i FNs Agenda 2030, de svenska miljömålen och det svenska nationella skogsprogrammet. Forskningen har strukturerats med hjälp av Maxwells process-design för kvalitativ forskning. Data har samlats in genom litteraturstudier och från intervjuer med experter. Modellering av data har gjorts genom att använda ramverket för strategisk hållbar utveckling (FSSD) som analysinstrument. Rapporten kommer fram till att: Hållbar utveckling för skogsbruket är beroende av ett paradigmskifte. En skogsskötsel där (i) planering utgår från att föreställa sig en framtid där skogens funktioner för högre liv på jorden är säkrade och satta före annan användning av skogsmark, och (ii) mångfald är främjad gällande trädens ålder och antalet arter så att mer resilienta skogar kan bidra med högkvalitativt timmer. När skogen förvaltas på det sättet så bör de mer diversa och resilienta skogarna ha möjlighet att förse marknader med olika resurser som kan visa sig vara viktiga på alltmer hållbarhetsdrivna marknader. Vidare borde denna utveckling av samhälles skogsanvändning öka chanserna för civilisationen att bli hållbar med relativt mindre ytor reserverade för att skyddas mot skogsbruk. Med en sådan förvaltning har skogsägare och samhället i stort prioriterat produkter och användningsområden med långa livslängder före sådana med korta livslängder. En framtida hållbar svensk skogssektor har insett allt ovanstående och dragit en väsentlig slutsats från det: beroendet mellan skogen och samhällets övergripande hållbarhetsarbete kräver samarbete utgående från grundläggande hållbarhetsprinciper som delas över sektors- och disciplingränser. Hållbarhetsmålen i Agenda 2030, de svenska miljömålen och det svenska nationella skogsprogrammet saknas alla ett tillräckligt brett systemperspektiv när det gäller att föreslå åtgärder för framtiden, inklusive att ge rekommendationer för framtida forskning om hållbart svenskt skogsbruk. Studien pekar snarare ut en övergripande inriktning för analyser, planering och forskning om hållbart svenskt skogsbruk, än utvärderar de exakta stegen på vägen dit.