Problem: Det har funnits många diskussioner kring traditionella finansiella teorier vad gäller den effektiva marknaden och investerares rationalitet. Den effektiva marknadshypotesen talar för att marknaden är effektiv och att aktiepriserna återspeglar all tillgänglig information, vilket resulterar i att det inte är möjligt att göra bra investeringar. Behavioral finance anser däremot att marknaden påverkas av beteenderelaterade aspekter och därför inte är effektiv. Vad är det egentligen som ligger till grund för aktieägares investeringsbeslut? Syfte: Syftet med denna uppsats är att, ur ett aktiemarknadsperspektiv, undersöka de psykologiska faktorerna bakom investeringsbeslut. Vidare ämnar studien undersöka vad för typ av information som påverkar aktieägare vid köp- och säljbeslut. Metod: I vår studie valde vi att använda oss av en metodtriangulering vilket innebär att både en kvantitativ och kvalitativ ansats har tillämpats i studien. Undersökningarna som genomförts har varit i form av en enkät samt intervjuer. Resultat: Slutsatsen som kunde dras utifrån undersökningarna var att aktieägare, till en viss del, påverkas av olika psykologiska faktorer inför sina investeringsbeslut.

The subject of this master thesis is the outsourcing of publiclibraries in Sweden. The purpose is to investigate theexperiences and notions that public librarians have of thephenomena of outsourcing public libraries, in relation to theirprofession and professional identity. I also investigate howtheir experiences and notions of the outsourcing of publiclibraries can be understood on a social level using GeirVestheim’s theory of the rationalities that influence culturalpolicy. The study is conducted through qualitative interviewswith six public librarians.The questions asked are: what approaches exist among publiclibrarians when it comes to the outsourcing of public libraries?Are there any connections between these approaches to theoutsourcing of public libraries and the public librarians’ selfexperienceof their professional identity? And how can theseapproaches and professional identities be understood on asocial level with the help of Vestheim’s theory of rationalitiesof cultural policy?My first conclusion is that the debate surrounding theoutsourcing of public libraries in Sweden is reflected in theway that the six interviewed librarians speak of the phenomena,but also that they express greater nuances when discussing it.The issue does not seem to be as binary as the polarized debatewould claim. My second conclusion is that the publiclibrarians’ self-experienced professional identity is notdependent on the library’s organizational form. Finally, I makethe claim that although the six public librarians have differentoutlooks on the phenomena of outsourcing public libraries, theyall share the same view of the library as an upholder ofdemocratic, cultural and social values.

Ekonomisk teori bygger på antagandet att människor är ekonomiskt rationella trots att modern psykologisk forskning visar på att detta inte är en deskriptiv bild av människors faktiska handlade. Denna studie jämförde ekonomer, matematiker och humanister i början samt i slutet på sin utbildning för att undersöka två hypoteser; Dels om ekonomisk rationalitet är något inlärt som påverkas av normativ ekonomisk utbildning, dels ifall ekonomisk rationalitet snarare beror på graden av matematiska färdigheter. Denna studie påvisade en signifikant interaktionseffekt mellan utbildning och studietid på ett sådant sätt att studenter inom ekonomi och matematik verkar öka sin grad av ekonomisk rationalitet på grund av sin utbildning samtidigt som studenter inom humaniora inte gör det. Detta tyder på att träning i matematiskt tänkande ökar graden av ekonomisk rationalitet.

I denna studie undersöks hur parken Tantolunden på Södermalm i Stockholm förvaltas ur ett biodiversitetsperspektiv. Syftet är att undersöka hur Stockholms stadsdelsförvaltning hanterar grönområdet, beskriva dess förvaltningsmässiga planer och åtgärder, samt väga biodiversitetens betydelse gentemot andra intressen. Detta för att kunna koppla till Sveriges miljöarbete samt diskutera ifall parkområdet tillhandahåller en hög ekologisk status. En fältundersökning gjordes där tre inventerade naturytor på 100 kvm har studerats utifrån antalet växtarter, i koppling till ett större delområde där det söktes efter fyra utvalda biodiversitetsindikatorer. Dessa tre områden har benämnts som Berghällsområde, Traditionellt skött park samt Trädgårdsodlingsområde, efter hur de förvaltas. Enligt resultatet av studien har Berghällsområdet den rikaste biodiversiteten när det gäller de utvalda biodiversitetsindikatorerna, men inte gällande antalet växtarter. Trädgårdsodlingsområdet hade flest växtarter men inte många biodiversitetsindikatorer. Den traditionellt skötta parken hade lägre biodiversitet än de andra två delområdena och även lägst antal växtarter, vilket talar för att denna del förvaltas utan hänsyn till biodiversitet. Resultaten kopplas till teorin om Förvaltningens rationalitet samt de två miljömålen Ett rikt växt och djurliv och En god bebyggd miljö. Studien indikerar på att parkförvaltningen inte följer miljömålsarbetet. / My study addresses how the park Tantolunden in Södermalm, Stockholm, is administrated from a perspective directly concerning biodiversity. The purpose of my research is to understand how the Stockholm Municipal District administration handels the green area and the ways in which the stewardship and enviromental arrangements of the area relate to its genral biodiversity and environmental status. I conducted field research in which three inventory spaces, 100 squared metres each, were examined in an attempt to discern the amount of plant species within the area and in connection to the larger area in which the search for four chosen biodiversity indicators were also done. These three areas were given the names Rocky area, Traditionally managed park area, and Gardening area, after the way they’re administrated. According to the results of this study the Rocky area has the richest biodiversity in regards to the chosen biodiversity indicators, but not the amount of plant species. The Gardering area had the most plant species but not many biodiversity indicators. The Traditionally managed park area had a lower biodiversity than the other two areas and also the lowest amount of species, which indicates that this part is administrated without significant deference to biodiversity. The results are connected to the theories accosiated with the Administration’s rationality and the two swedish environmental objectives A rich plant and animal life and A good building  environment. My study indicates that the Stockholm Municipal District administration do not fully uphold Sweden’s greater environmental objectives.

In 2008, The Swedish Armed Forces acquired the communication system Rakel solely for its co-ordination between military and civilian service. When the armed Forces at an early stage adopted the system, it was decided that Rakel should serve as the main radio communication system for some units. The acquisition of Rakel for tactical use thereby opposed its original purpose. The aim of this thesis is to examine if this decision has a rational or an organizational cause. Allison´s and Zelikow´s Rational Actor Model and Governmental Politics Model are the two models applied to the two separate sub- acquisitions of Rakel as a main communication system. The study concludes that the combination of the two models is to be preferred in order to explain the decision of the Swedish Armed Forces. The two models were employed when investigating military police units and military airbases. For the military police, the choice of using Rakel as tactical communications was explained as the political resultant of the end-users strive to use Rakel. Whereas in the airbase case, Rakel were seen as the rational choice in accordance with the intended acquisition goals.

No description available.

Denna uppsats problematiserar Kriminalvårdens ideologiska utveckling genom att analysera interna och externa styrdokument från tre tidsperioder: 1923, 1963-1968 och 2008-2020. Uppsatsen undersöker hur den kristna diskursen och den kristna praktiken inom Kriminalvårdens verksamhet successivt har ersatts som en del av samhällets övergripande rationaliseringstendenser. Inspirerade av Foucault, genomförs en analys av kriminalvårdens diskursiva utveckling utifrån ett historiserande perspektiv. Uppsatsens primära frågeställning utgår från teoretiker som Kate Soper, Michel Foucault och Jürgen Habermas och argumenterar för humanismen som en rättfärdigande ideologi och synliggör dess konnotationer till behaviorismen. Syftet är att förstå denna typ av förändring, och hur rationaliseringstendenser kan synas i dessa förändringar. Uppsatsen mynnar ut i en förståelse av kristendomens avtagande roll till fördel för humanvetenskapens praktikers framväxt.

Beslutsfattande innebär valet mellan två eller flera handlingsalternativ. Den som fattar beslut måste överväga fördelar och nackdelar med de olika handlingsalternativen som beslutsfattare ställs inför. Vid förvärv av hyresfastigheter ställs det stora krav på beslutsfattare eftersom det är en väldigt stor investering och det är många faktorer som påverkar beslutet. Problemet i beslutsfattandet beror dels på att det ställer stora krav på kunskap inom en rad olika aspekter. Det krävs kunskap inom bland annat marknaden på makronivå, fastighetsmarknaden och hyresfastigheters tekniska egenskaper. Tidigare studier inom beslutsfattande har delats in i två sidor, den normativa och den deskriptiva (French, 2001). Den normativa beslutsteorin beskriver enligt French (2001) hur beslut borde fattas och den deskriptiva beslutsteorin beskriver hur beslut faktiskt fattas (Simon, 1979). Utifrån den normativa beslutsteorin baserar beslutsfattare beslut på rationella beslutsunderlag för att nyttomaximera. Däremot tillåter den deskriptiva beslutsteorin att beslutsfattare inte alltid agerar fullt rationellt. Simon (1979) argumenterar om att beslutsfattares möjligheter att fatta rationella beslut begränsas eftersom beslutsfattare omvandlar ohanterbara beslutsproblem till hanterbara. Detta genom att beslutsfattare begränsar sökandet av alternativ och således letar efter ett tillfredsställande val istället för det optimala valet. Khatri & Ng (2000) genomförde en studie där det framkom att det intuitiva samspelet påverkar beslutsfattares beslut. Harung (1993) utförde en studie som indikerar att beslutsfattare litar mer på deras erfarenhet desto mer erfarenhet de har. Det är dessa påverkande faktorer av beslutsfattandet som inte har undersökts i någon större grad vid förvärv av hyresfastigheter som denna studie bland annat syftar till att undersöka. Syftet med denna studie är att undersöka vad beslutsfattare på privata fastighetsbolag baserar beslut på vid förvärv av hyresfastigheter samt skapa förståelse för vad besluten påverkas av. I denna studie har en deduktiv ansats valts vilket innebär att en teoretisk referensram har byggts upp av sekundärdata för att utgöra grunden till insamlingen av primärdata. Sekundärdatan utgörs av vetenskapliga artiklar, litteratur och andra källor som varit relevanta för studien. Vid utformningen av studiens intervjuguide utgick vi från studiens problemformulering och syfte. Genom att utgå från studiens teoretiska referensram och analysmodell kunde vi säkerställa att alla aspekter av vår problemformulering besvarades av respondenterna. Vid insamlingen av primärdata utfördes semistrukturerade intervjuer då det möjliggör en öppenhet och flexibilitet med utrymme för följdfrågor för att vidare fånga upp olika aspekter och nyansskillnader. Studien visar att beslutsfattare använder sig av fastställda kriterier som beslut baseras på vid förvärv av hyresfastigheter. För att kunna bedöma om en hyresfastighet uppfyller beslutskriterierna utförs fastighetsanalyser. Besluten påverkas av det intuitiva sambandet mellan erfarenhet, bedömningsförmåga och magkänsla. Studien visar att ju mer erfarenhet beslutsfattare har desto mer litar de på sin magkänsla. Denna magkänsla har visat sig ha en betydande roll vid förvärv av hyresfastigheter.

<p>Studien utreder fondförvaltares investeringsbeteende i förhållande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat på frågor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat på Prospektteori och teorier om flockbeteende. Syftet är att identifierar eventuellt irrationellt investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier återfunnits hos privatsparare.</p>

Studien syftar till att vi bättre kan förstå varför personlighetstest implementeras vid personalrekrytering och vilka funktioner de fyller ur ett organisa­tionssociologiskt perspektiv. Fråge­ställningarna som undersökts i studien är: 1) I vilka avseenden påverkas rekryteringen positivt eller negativt av personlighetstest enligt informanterna? 2) Blir rekryteringsprocessen mer kompetensbaserad med användning av personlig­­hetstest? 3) Vilka organisationssociologiska funktioner uppfyller personlighetstesten? 4) Hur mycket förlitar sig rekryterarna på personlighetstesten? För att undersöka frågorna gjordes intervjuer med fem personer som har arbetat eller arbetar med rekrytering där de använder eller har använt sig av personlighets­test vid rekrytering. Jag har tagit hjälp av organisations­sociologiska teorier för att belysa anledningarna till att personlighetstest används vid rekrytering.    Studien visar på att omgivningen samt organisationsformen är betydelsefull eftersom personlighetstesten bedömdes som i varierande grad effektiva i rekrytering beroende på kontexten. Informanterna vittnade om att det t.ex. kan uppstå svårigheter att använda sig av personlighetstest där organisationen rekryterar till en extern tredje part. Svårigheterna ökar här eftersom den som ska besluta om anställning då oftast inte har en certifiering i att tolka personlighetstesters resultat. Den främsta orsaken till användandet av personlighetstest verkade ändå vara att användarna trodde att dess användning skulle borga för en mer kompetensbaserad rekryteringsprocess. Även med den utgångspunkten verkade det dock inte vara okomplicerat att sätta en relevant kravprofil för anställningarna som skulle fyllas. Intervjuerna gav oss skäl att tro att kandidater som skulle ha passat för anställningar missgynnades av de satta kravprofilerna, som ofta sammankopplades till personlighetstests utformning.