Thomas Hobbes first law of nature states that 'each rational man shall and ought to endeavor peace'. Simultaneously, Hobbes first law of nature is perhaps the antithesis of his conception of man in nature (homo naturalis), where man is simply defined as an animal residing in an amoral and arbitrary environment in which every notion of "right and wrong" are connected to the individual's capacity for self-maximizing rationality. In turn, the social creature - zoon politikon - is the contradiction of Hobbes' homo naturalis: he is the impersonated restraint of the impulses and passions that leads him away from a life of an unending state of war into a moral and social community. Hobbes' social and moral creature is the result of a transition involving the creation of a social contract between an arbiter and the masses, binding them together in a shared fate: the excommunication of war and fear into the installment of peace and security. This essay addresses the transition of Hobbes conception of homo naturalis to his implicit understanding of zoon politikon; the transition from the amoral to the moral man. What implications does such a transition have for the egoistic-rational creature? What political and moral obligations are to be found between man and man, and between man and state? Finally, what is rational for the social creature to demand of the state?

Abstract Through examining interviews with three influential civil servants at local level this Bachelor´s thesis takes a view of what visions of libraries look like at municipal level. The examination is carried out through qualitative text analysis consisting of thematisation and discussion of the interview material. Focus is on the relationship between the interview material and the three rationalities, the humanistic, the sociological and the instrumental that are drawn from a model for categorizing Scandinavian cultural policy, developed by Dorte Skot-Hansen. The primary issue is whether the visions of libraries are based on ideological perspectives and which perspective and, if so, which perspective is dominating each vision. The analysis reflects the complexity of sometimes contradictive perspectives that are to be seen. To help identify differing and dominating perspectives that appear in the interviews, the question of priorities concerning the future role of the local library is raised. A model by Andersson and Skot-Hansen constructed to help discussing and prioritising the function of the local library, is applied to the interview material. To further analyse the ideological content of the visions the material is compared with scientific literature within the subject. The arguments of the visions are compared to the argumentation of scholars in the same field. These often have presented models and analyses in the same line of research, cultural policy concerning libraries, as Skot-Hansen. Concluding it is argued that it is possible to see differing ideological perspectives in the local visions of libraries and to varying extent. Conclusions are drawn from a comparison of what has come from the analyses of which function of the library is prioritised in each interview and the tendencies seen in the material to the three rationalities from the model by Skot-Hansen. Two visions land in line with humanistic rationality but from different viewpoints. One vision is in accordance with sociological rationality. The extent that discussion of instrumental market directed rationality has in scientific literature on the subject does not answer to the result of this examination. The thesis could be seen as a minor post in the discussion about the direction of the local library, a discussion that Skot-Hansen intended her models to be used for.

Bakgrund: Det som skiljer fotbollsbranschen från övriga företag är att framgång i inte enbart mäts i ökade marknadsandelar eller intäkter utan även utifrån sportsliga framgångar. Traditionell finansteori med utgångspunkt i ekonomisk rationalitet kontrasterar en känslobaserad beteendeekonomi för att förklara vad som driver fotbollsklubbars aktiepriser. Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och kartlägga vilka typer av nyheter som har drivit stora prisförändringar och analysera om det finns andra faktorer än ekonomiskt rationella som påverkar aktiepriserna. Avgränsningar: Uppsatsen undersöker alla upp- och nedgångar med en residual större än 7 % för tio av totalt 22 börsnoterade fotbollsklubbar i Europa som återfinns på STOXX Football Index. Tidsperioden är 2015-04-05 till och med 2016-04-04 och vald utifrån Thomson Reuters Eikons detaljerade nyhetsbevakning. Aktieurvalet är gjort utifrån de språk författarna behärskar väl. Metod: Historisk kvantitativ data kring aktiekursernas slutpriser har inhämtas från databasen Thomson Reuters Eikon i syfte att identifiera större procentuella upp- och nedgångarna. Därefter har en kartläggning av offentlig kvalitativ information som korrelerar med upp- respektive nedgångar systematiskt inhämtats från databasen samt kompletterats med offentlig information från fotbollsklubbarnas hemsidor, matchresultat och nyhetssidor. Resultat: Studien visar att aktieemissioner och sportsliga resultat är de vanligaste orsakerna till de största upp- respektive nedgångarna hos fotbollsaktier. Många upp- och nedgångar kan förklaras med traditionell finansteori men förekomst av ekonomiskt icke-rationellt beteende visar ett behov av en vidareutveckling av Gordons formel med hänsyn även till sportslig utdelning. / Background: What distinguishes the football industry from other companies is that success in football is not only measured in increased market share or higher revenues but also measured in sporting success. Traditional finance theory based on economic rationality contrasts with an emotionally-based behavioral economics to explain what drives football clubs share prices. Purpose: The purpose of this paper is to identify and map the types of news that have driven large price movements and to analyze whether there are factors other than economically rational that affect share prices. Limitations: The paper examines all the day's gains and losses with a residual greater than 7% for ten of the total 22 listed football clubs in Europe that can be found on the STOXX Football Index. The time period is 2015-04-05 upto 2016-04-04 and selected according to Thomson Reuters Eikons detailed news. The stock selection is made on the basis of the language that the writers know well. Method: Historical quantitative data on shares end prices are obtained from the database Thomson Reuters Eikon in order to identify larger percentage of ups and downs. Subsequently, a survey of public quality information that correlates with the up and downs has been systematically collected from the database and supplemented with public information from the football clubs' websites, match results and additional news pages. Results: The study shows that share issues and the sporting results are the most common cause of major ups and downs of football shares. Many ups and downs can be explained by traditional financial theory, but the presence of economically non-rational behaviour shows a need for further development of Gordon’s formula with consideration of sporting dividend.

Bakgrund: Det har länge forskats kring beslutsfattande och i centrum av forskningen finns människans oförmåga att fatta rationella beslut. I modern tid har AI fått en allt större betydelse och det har uppdagats att AI har möjligheten att överkomma människans oförmåga att fatta rationella beslut. I takt med digitaliseringen har AI och dess förmåga att hantera stora mängder information blivit ett användbart verktyg på investeringsmarknaden. De AI-styrda fonderna öppnar för ännu ett investeringsalternativ och det råder i dagsläget brist på förståelse för hur investerares beslut om att inkludera dessa fonder i sitt sparande påverkas av beteendemässiga faktorer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur ett beslut om att investera i AI-styrda fonder påverkas av investerares beteendemässiga faktorer och den AI-styrda fondens egenskaper. Genomförande: Uppsatsen är en kvalitativ små-N-studie med ett hermeneutiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom ett bekvämlighets- och ett målstyrt urval. Sammanlagt 18 semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Slutsats: Uppsatsen skapar förståelse för hur ett beslut om att investera i AI-styrda fonder påverkas av investerares beteendemässiga faktorer och den AI-styrda fondens egenskaper. Investerares känslor för och associationer till AI påverkar den initiala inställningen och används för att utvärdera för- och nackdelar. Den kunskap och det intresse investerare har för sparande och investeringar påverkar till vilken grad för- och nackdelar övervägs. De med högre respektive lägre kunskap ser olika värden i den AI-styrda fondens egenskaper. Beroende på dessa beteendemässiga faktorer ställer sig investerare olika till huruvida rationalitet eller intuition efterfrågas vid investeringsbeslut. / Background: Decision making has been researched for a long time and in the center of the research is the human inability to make rational decisions. In modern time, AI has become increasingly important and it has been discovered that AI has the opportunity to overcome the human inability to make rational decisions. In line with digitalization, AI and its ability to managed large amount of information has become a useful tool on the investment market. The AI-managed funds open for yet another investment alternative and there is currently a lack of understanding of how investors’ decision to include these funds in their savings are influenced by behavioral factors. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how a decision to invest in AI-managed funds is affected by investors’ behavioral factors and attributes of the AI-managed fund. Completion: This study is a qualitative small-N-study with a hermeneutic perspective. The empirical data has been gathered through a target and a convenience sample. A total of 18 semi structured interviews have been conducted. Conclusion: The study contributes to an increased understanding of how different factors in the investor and how the attributes of the AI-managed fund affect the investor's decision. Investors' feelings for and associations with AI affect the initial attitude and are used to evaluate the pros and cons. The extent to which the advantages and disadvantages of the alternatives are considered is largely determined by the knowledge and interest the investors have for savings and investments, which results in those with higher and lower knowledge seeing different values in the attributes of the AI-managed fund. Depending on these factors, investors differ as to whether rationality or intuition is required in investment decisions.

Investeringar är grunden i ett företag och därmed är investeringsprocessen ett intressant fenomen att titta närmare på. Efter att ha studerat litteratur och tidigare forskning, som tar upp problematiken i investeringsprocessen, framkom att beslutsfattarens roll är en väsentlig del vid investeringsprocessen. Studien behandlar både beslutfattarens bakgrund och val som påverkar investeringsbeslutfattande i restaurangsbranschen, beslutfattarens bakgrund och val behandlas som påverkande respektive förklarande faktorer. Studien syftar på att ta reda på om och i vilken omfattning belutfattarens bakgrund påverkar sina val i investeringsprocessen. Genom att tillämpa en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning lyftes beslutsfattarens bakgrund och investeringsprocess fram. Utifrån enkätundersökningen gjordes en statistisk analys för att hitta eventuella samband mellan de påverkande samt förklarande faktorerna. Resultatet av enkätundersökningen och statistiska analysen visade att det fanns starka samband mellan faktorer såsom kön, ålder, investeringsrutin, kalkylanvändning, utbildningstyp och utbildningsnivå. Detta bekräftar tidigare forskning och teorier om beteendeinriktad investeringsbeslutfattande.

De senaste 20 åren har svensk offentlig verksamhet styrts med resultatstyrning, vilket totalt ändrat statliga organisationers landskap. De som sägs ha påverkats mest av denna förändring är professionsyrken vilka utgör en femtedel av svensk yrkeskår. Denna studie beskriver hur professionella påverkas av resultatstyrning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer av respondenter som arbetar inom professionsyrkena lärare och polis har resultat kunnat utrönas ur perspektiv av tre centrala teman: “makt”, “ansvar” och “rationalitet/intellekt”. Resultatet av studien har kunnat utröna tendenser till vissa likheter med tidigare forskning på ämnet resultatstyrning samtidigt som andra delar av dessa studier står motsagda. Till exempel upplevde sig professionella fortsatt ha självständighet i sin yrkesutövning på samma gång som vissa däremot vittnar om minskad tillit och ökad administration. Uppsatsen utmynnade i sju mindre sammankopplade slutsatser där det viktigaste, övergripande är att verksamhetsmål och resultat inte anses vara verklighetsförankrade. Detta spås ha bidragit till det förståelseglapp mellan ledning och profession som respondenterna har tyckts berätta om där resultatstyrning bidrar till dubbla verkligheter: en verklighet berättad i form av resultat och en av profession. En annan insikt är däremot att inget allmänt motstånd mot resultatstyrning uttrycktes hos någon av respondenterna.

Denna uppsats har visat att utformningen av samråds- och medborgarmöten har en viktig betydelse för dess förutsättningar att genomföras i linje med kommunikativa planeringsideal. Detta har kunnat påvisas genom deltagande observationer av hur samråds- och medborgarmöten sker i praktiken. Observationerna har genomförts med syfte att förstå möjligheter och utmaningar med att bedriva kommunikativ planering utifrån olika planeringsideal. För samråd generellt så tycks de allra flesta genomföras på kommuners hemsidor och inte i mötesform och av de som genomförs i mötesform tycks de flesta anordnas i öppet hus. Samtliga observerade möten, såväl samrådsmöten som medborgarmöten, innehöll brister gällande uppfyllande av kommunikativa planeringsideal, om än olika beroende på vilket planeringsideal en utgick från. I mitt arbete har jag utgått från två olika planeringsideal som inspirerats av Habermas (1984) och Mouffe (2000; 2008) och studerat hur två centrala aspekter för kommunikativ planering, konsensus och konflikt, hanterats under de observerade mötena. De mer fritt strukturerade medborgarmötena som inte är knutna till någon detaljplan visade sig generellt sätt ha fler mötesdeltagare och innehålla fler samtal och diskussioner jämfört med samrådsmötena oavsett om de anordnades i strukturerad form eller öppet hus- form. Utformningen av möten visade sig även ha en viktig betydelse för dess utfall oavsett vilket planeringsideal en utgick från. Utformningen är en aspekt som Habermas inte tar hänsyn till i sina idéer om perfekta samtalssituationer och resultatet från denna studie kan därmed anses relevant för framtida forskning att ta hänsyn till för att skapa mer kompletta teorier. Även policyskapare kan rimligtvis ha intresse av att inkludera utformningen av möten som en aspekt i framtida arbete för att förbättra möjligheterna till att kunna bedriva kommunikativ planering. Min studie stärker även Strömgrens (2007) tes att planeringen fortfarande är rationell i grunden, då jag empiriskt visat att tjänstemän rationaliserat vad som är ett lämpligt hållningssätt, med hänvisning till det allmänna intresset.

This Master’s thesis explores and describes the beliefs, values and norms in a selection of five Swedish municipal cultural policy documents approved 2005-2007. The comprehensive question is: Which ideological traits characterize cultural policy in the chosen municipalities as communicated in their respective cultural policy vision document? The method used is ideology analysis. Ideal types based on a model by Dorte Skot-Hansen are used as a conceptual framework, illustrating three different rationalities in relation to cultural policy: the humanistic, the sociological and the market oriented. The analysis shows that the policy documents are based on different conceptions of culture. Concepts with a marked presence in the material as a whole are availability, participation, prioritization of children and youth and culture as a means for social development and economic growth. In terms of rationality the market oriented and the sociological rationalities are strong, whereas the humanistic rationality is relatively weaker. However, the results are not unambiguous. One conclusion drawn is that the municipal policy documents display a relatively high degree of independence towards the Swedish national cultural policy goals from 1996. Another conclusion is that in the midst of the 21st century it has been possible for the municipalities to choose different paths for the cultural policy on the local level.

<p>Det framgår av en mängd opinionsundersökningar att vi svenskar ser oss som miljömedvetna. Ett sätt att värna om miljön är att källsortera. I kvarteret Topasen 1&2 i Norrköping har det införts källsortering i miljörum på gården men möjligheten att använda sopnedkasten finns kvar. I denna uppsats undersöks med hjälp av intervjuer och en enkät vad som styr de boendes val av sopsystem samt hur hyresgästerna påverkas av att kunna välja. Uppsatsen syftar till att undersöka om de boende i området gör så mycket för miljön som de tycker att de borde göra samt om deras beteende stämmer överens med vad de säger att de gör. Av undersökningen framkom bland annat att de flesta hushållen som deltagit i undersökningen ser sig själva som miljömedvetna samtidigt som det är få som källsorterar fullt ut eller tänker på miljön när de handlar dagligvaror. Många av de boende svarade att de skulle kunna göra mer för miljön än vad de gör idag samtidigt som det finns de som källsorterar för att rättfärdiga sina beteenden på andra miljöområden. Det som styr de boendes val av sopsystem kan vara inre drivkrafter som till exempel vanor, intressen, engagemang eller attityder. Även yttre drivkrafter som in-formation och organisation påverkar de boende.</p>

<p>Sedan början av 1990-talet drar en våg av förvärv och fusioner fram över Sverige. För att förstå de beslut som fattas i samband med förvärv och fusioner kan besluten studeras utifrån en rationell beslutsmodell. Uppvisas ett beteende som innebär en låg grad av rationalitet kan även mer deskriptiva beslutsmodeller tas till hjälp. Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om beslutsprocesser i samband med företagsförvärv och fusioner inom IT-konsultbranschen. Resultatet visar att IT-konsultföretagen uppvisar en låg grad av rationalitet i samband med besluten. Det är vanligt att intuition och känsla styr vilket gör att en byråkratisk beslutsmodell på ett bättre sätt kan beskriva beteendet. En viktig orsak till den låga graden av rationalitet är att företagen styrs av marknadens krav på tillväxt. Detta leder till att uppvisande av handling är viktigare än genomförande av lyckade och vinstgivande förvärv och fusioner.</p>