Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvårdssatsning påverkat den anställdes hälsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har på den enskilde individen. Unika berättelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. Utifrån både en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anställda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och åsikter om friskvårdsbidraget. De anställda inom Halmstad kommun ansåg att deras hälsa förbättrats och därmed också deras arbetssituation samt privata sfär. I satsningar av det här slaget är det viktigt att det finns en förståelse för varandra, organisation – individ, där alla fördelar och eventuella nackdelar belyses.

Att ha attityder grundade i rationella tankar uppfattas som mer önskvärd än att ha attityder som är grundade i externa faktorer. Människor är benägna att uppfatta individer som håller med dem som mer rationella och mindre externt influerade i sina preferenser än individer som inte håller med. Construal Level Theory förutsätter högre psykologisk distans för med sig ökad bias. Högstatusindivider har en högre psykologisk distans vilket leder till ökad bias. I studien undersöks hur psykologisk distans och individens benägenhet att tolka världen naivt, utifrån eget perspektiv, inverkar på mellangruppsattributioner. Resultaten visar att deltagarna skattar preferenserna av de som har samma åsikt i en fråga som mer rationella än dem som har motsatt åsikt, och att maktposition leder till ökad bias. Studien har betydelse för förståelsen om hur gruppmedlemmar interagerar med varandra, samt hur oreflekterat innehavande av makt och status kan leda till felaktiga tankemönster, vilka i sin tur kan leda till felaktiga beslut.

Bakgrund: Anomalier på aktiemarknader, som bubblor och krascher, har länge legat till grund för diskussioner kring relevansen av traditionella finansiella teorier om den effektiva marknaden och investerares rationalitet. Människorna bakom aktiemarknadens köp- och säljknappar handlar inte alltid rationellt utan påverkas inför ett investeringsbeslut av rykten, information, media, analyser, tips, beslutsproblematik, prestationspress och annat. Men hur hanterar börsens aktörer vetskapen om detta irrationella investeringsbeteende? Eftersom institutionella investerare, till exempel fondförvaltare, förfogar över en stor del av marknadens kapital har vi valt att undersöka hur just denna grupp hanterar psykologiska faktorer och anomalier på aktiemarknaden och om det i förlängningen leder till ett rationellt eller irrationellt investeringsbeteende. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur, och i vilken utsträckning, förvaltare av svenska aktiefonder tar hänsyn till psykologiska faktorer vid investeringsbeslut. Vidare syftar studien även till att undersöka om faktorernas effekt ändras i olika marknadssituationer. Ett viktigt delsyfte är även att undersöka om det studerade investeringsbeteendet kan anses vara rationellt ur ett finansteoretiskt perspektiv. Metod: Uppsatsen har en fallstudielik ansats och är av kvalitativ karaktär. Studien baseras på en omfattande litteraturstudie samt djupgående intervjuer med tio förvaltare av svenska aktiefonder. Resultat: Studien visar att påtagligheten hos de undersökta psykologiska faktorerna ändras med marknadssituationen. Förvaltaren tar hänsyn till detta genom att vikta analysverktygen och därmed också de olika stegen i investeringsprocessen olika beroende på marknadssituation. Vi har dessutom funnit stöd för ett oavsiktligt och delvis rationellt flockbeteende mellan förvaltarna som på aktiemarknaden kan framstå som en anomali. I investeringsprocessen är fundamental analys viktig för förvaltaren vilket höjer graden av rationalitet i investeringsbeslutet. De psykologiska faktorer som vi i studien funnit stöd för försvagar däremot graden av rationaliteten i investeringsprocessen.

Studien utreder fondförvaltares investeringsbeteende i förhållande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat på frågor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat på Prospektteori och teorier om flockbeteende. Syftet är att identifierar eventuellt irrationellt investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier återfunnits hos privatsparare.

Under de senaste 20 åren har det svenska sjukvårdssystemet förändrats i en riktning som alltmer liknar det privata näringslivet med möjlighet för olika aktörer att sluta avtal med de offentliga huvudmännen och en mer konkurrensutsatt marknad. Även kompetenskraven bland sjuksköterskorna har förändrats som ett resultat av högskolereformer och leder till att sjukvården går mot en än mer kunskapsintensiv produktion än tidigare. De ökade institutionella kraven i kombination med ökad utveckling av medicinsk teknisk utrustning och informationsteknik påverkar det strategiska kompetensförsörjningsarbetet i organisationerna. Studiens syfte är att mot ovan nämnd bakgrund undersöka vilka strategier för kompetens-försörjning fyra chefer inom sjukvården i Stockholms Läns Landsting använder och i vilken omfattning de anser att förändringar skett. Studien är en kvalitativ studie med femenologiska influenser baserad på respondenternas upplevelser av den förändrade sjukvården. Resultatet visar att kortare planeringshorisonter, strävan efter flexibel kompetens och lärande organisationer är strategier som cheferna i studien använder för att hantera kraven som ställs från omgivningen och för att uppnå effektivitet i arbetet och därmed verksamhetsmålen. Trots det begränsade antalet respondenter i studien kan resultatet bidra med information om vilka faktiska strategier chefer använder sig av idag på fyra olika sjukhus och bidra till ökad förståelse kring fenomenet.

Denna studie ämnar undersöka hur den reella makten över ett områdes fysiska utformning kan konstrueras och ta sig i uttryck genom informella nätverk och förhandlingsplanering. Resultatet diskuteras sedan utifrån ett demokratiskt perspektiv. Undersökningen sker genom att med kvalitativa metoder undersöka den planeringsprocess som skulle leda fram till Annedal, ett pågående nybyggnadsprojekt i Stockholms kommun. Den huvudsakliga källan till empiriskt material har varit genom intervjuer och samtal med personer som varit centrala aktörer inom Annedals planeringsprocess. Undersökningens empiri analyseras genom de teoretiska begreppen governance och rationalitet för att undersöka de nätverk inom vilka makten över kommunens fysiska utformning kan konstrueras, samt hur rationalitet används som ett verktyg för att forma det fysiska rummet. Resultatet har bland annat visat att Annedal till stora delar formats och tillkommit genom informella förhandlingar och nätverk mellan Stockholms kommun och det privata näringslivet, utan demokratisk insyn.

Marknadseffektivitet är ett ämne som alltsedan Fama(1970)definierade sineffektiva marknadshypotes debatterats inom den finansiella teorin. Denna teori åsidosätter helt att externa faktorer kan ha en tillräcklig påverkan på hur marknaden fungerar till fördel för finansiell information som finns tillgänglig vid marknaden genom att tillräckligt stor andel av dess aktörer agerar rationellt. Rationalitet utgör i sig ett rätt vanligt antagande inom finansiella teorier även om dess begränsningar sedan länge diskuterats. Ett mer sentida område som vuxit fram inom den finansiella forskningen utgörs av beteendefinansiell forskning där korrelationer mellan olika marknadsvariabler och externa faktorer som väder och sporthändelser studeras.Detta forskningsområde accepterar att individers beslutsfattande kan påverkas av beteendemässiga aspekter såsom humör vilketanalogt innebär en mer varierande beslutsrationalitet.Med avseende på marknadseffektivitet har även ett mer adaptivt synsätt börjat etableras genom den adaptiva marknads hypotesen som formulerats av Lo (2004). Denna hypotes accepterar även den en mer begränsad eller varierande syn på rationalitet. Med avseende på beteendefinansiella studier har dessa främst syftat till att klarlägga om det finns en signifikant korrelation mellan externa variabler och finansiella handelsmönstergenerellt har dock ett begränsat urval av den förra testats.Med avseende på förhållandet mellan beteende och marknadseffektivitethar dock relativt lite studier utförts, men även med avseende på testade vädervariabler. Med detta som utgångspunkt avser författaren till denna uppsats medverka till att fylla detta kunskapsgap. Något som manifesteras genom problemformuleringarna: finns det beteendebias vid aktiehandel vid Stockholmsbörsen samt har väderkaraktäristikaettkorrelativtsambandmed handelsvolym,avkastning samt volatilitet? Studiens övergripande syfteär att undersöka omdet existerar ett korrelativtsamband mellan finansiella utfall på stockholmsbörsen och väder. Studien utgår från ett deduktivt angreppssätt, en objektivistisk verklighetssyn samt ett realistiskt förhållningssätt till kunskap för att genom kvantitativa metoder genomföra en longitudinell studie med hjälp av sekundärdata.Variablerna som studien har använt för testning innefattar lufttryck och temperatur som oberoende variabler samt handelsvolym, avkastning på index samt volatilitet på avkastning som beroende variabler. För testningen används både multipla linjära regressionsmodeller samt ett icke-parametriskt test. Den teoretiska referensram som används i studien innefattar finansiella teorier såsom den effektiva marknads hypotesen och den adaptiva marknadshypotesen men även beteendevetenskaplig teori i form av teorier kring rationalitetsamt ett antal andra beteendevetenskapliga förklaringsmodeller. Studiensresultat medger ett blandat signifikant stöd för korrelation mellan väderkaraktäristika och undersökta marknadsvariabler.

Vägledning kan ofta ske i sammanhang där individens och samhällets intressen står ikonflikt med varandra. Enligt Sveriges vägledarförenings etiska riktlinjer ska vägledarensätta individen i centrum och stå fri från särintressen. En sådan konflikt ärkompetensförsörjningen inom välfärden där behovet av arbetskraft och kompetensförväntas nå skyhöga nivåer de kommande tio åren. Vägledning utifrån ettkompetensförsörjningsbehov i välfärden kan möjligtvis ses som ett särintresse förvägledare. Syftet med studien är därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare inomgymnasieskolan resonerar angående Sveriges vägledarförenings etiska riktlinjer om att sättaindividen i fokus samtidigt som det finns ett behov av specifik arbetskraft i välfärden.Frågeställningarna som studien ämnar att besvara är hur ser studie- och yrkesvägledare igymnasieskolan på konflikten mellan individ och samhälle i sin yrkesroll, vilken roll deanser att de har angående kompetensförsörjningen inom välfärden och de hur de ställer sigtill att prata om yrken utifrån ett samhällsperspektiv. För att besvara frågeställningarna harsju kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan utförts. Deteoretiska begreppen som används i analysen är välfärdens maktrelationer,humankapitalteorin, individualism, rationalitet och irrationalitet. Av resultatet framgår detatt samtliga informanter har ett individfokus där de sätter individen centrum tillsammansmed dess intressen och önskemål. Informanterna ser det inte som sitt ansvar att arbeta medkompetensförsörjningen utan menar att det är samhällets och statens ansvar. Detframkommer även att det inte nödvändigtvis behöver finnas en motsättning mellanindividens och samhällets intressen så länge individen är rationell och får tillgång tilltillräcklig och rätt information.

Sammanfattning Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Linköpings universitet 2020 Författare: Martin Jangbrand och Anton Wigren Handledare: Mikael Knutsson Titel: Kognitiv förmåga, finansiell kunskap och rationalitet - En kvantitativ studie om beslutsfattande Bakgrund: De neoklassiska ekonomiska modellerna bygger på ett antal antaganden för att kunna återge en förenklad bild av verkligheten. Ett av antagandena är att alla individer agerar rationellt utefter att alltid maximera nyttan. I verkligheten agerar inte alla rationellt då det finns begränsningar i den kognitiva förmågan, psykologiska faktorer och en omgivning som påverkar. Inom beteendeekonomin undersöks vad som gör att individer inte agerar rationellt och det finns en stor mängd kända kognitiva bias som har visat sig ha systematisk påverkan på beslutsfattande. Den kognitiva förmågan har visat sig vara en av begränsningarna för att agera rationellt. Genom att dela upp den kognitiva förmågan i olika delar samt inkludera finansiell kunskap går det att undersöka mer exakt vilka kunskaper som påverkar rationellt beslutsfattande. Syfte: Att undersöka om kognitiv förmåga, räknefärdighet, matriskunskap och finansiell kunskap påverkar rationaliteten vid beslutstagande vid ekonomiska beslut. Metod: Uppsatsen är utförd med en kvantitativ undersökningsmetod där data har samlats in både via fysiska- och onlineenkäter. Datan har analyserats med linear probability modeller och våra hypoteser har förkastats eller stärkts. Slutsatser: Resultatet från studien visar att kognitiv förmåga, räknefärdighet, matriskunskap och finansiell kunskap har en viss effekt på sannolikheten att ta rationella beslut oberoende av varandra. Högre totalpoäng på räknefärdighet och matriskunskap har ett samband med att ta mer rationella beslut. De olika förklaringsvariablerna kognitiv förmåga, räknefärdighet, matriskunskap och finansiell kunskap påverkar rationaliteten i olika beslut olika beroende på vilken kognitiv bias som testas.

Då det är många faktorer som väger in vid köp av bostad är det inte alltid lätt att veta hur man ska tänka när man troligtvis står inför sitt livs största köp. Det finns mycket forskning om vilka faktorer som väger tyngst och vad som ökar betalningsviljan hos konsumenterna, men köper konsumenter bostad utifrån hjärnan eller hjärtat? Denna studie undersöker hur rationellt eller emotionellt bostadsköpare tänker under köpprocessen och om det finns ett samband mellan detta och köparens ålder. Detta har studerats genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer där de intervjuade varit i blandade åldrar och kön som köpt bostad inom de senaste fem åren. Intervjuerna analyserades sedan och sammanställdes emot befintlig forskning. Resultaten från de genomförda intervjuerna visade att rationalitet minskar med åldern. De yngre tenderar att tänka övervägande rationellt och strävade efter att göra en säker investering medan de äldre agerade mer emotionellt och hade större fokus på den emotionellt perfekta bostaden för dem. / There are a number of factors that weigh in when buying a home and it is not always easy to know how to think when you are facing what will probably be the biggest purchase of your life. There is a lot of research on what factors weigh most and what increases the willingness to pay by consumers, but do consumers buy housing with their brain or their heart? This study examines how rationally or emotionally, home buyers think during the buying process and whether there is a connection between this and the buyer's age. This has been studied through semi-structured qualitative interviews where the interviewees were of mixed ages and genders who bought housing within the last five years. The interviews were then analyzed and compiled against existing research. The results of the interviews showed that rationality decreases with age. The younger ones tend to think predominantly rationally and strive to make a safe investment while the older participants acted more emotionally and had a greater focus on the emotionally perfect home for them.