En kris såsom Coronapandemin är en extrem situation som skiljer sig från normala förhållanden och kräver att rätt beslut tas. Det sätter press på chefen i en organisation att fatta ett beslut som många gånger är improviserat, dels på grund av tidspress och stress, dels på grund av att varje kris är unik där det är otydligare vad som är rätt och fel beslut. Det beslut som chefen tar under en kris kan många gånger skilja sig från hur beslutet hade tagits under en normal situation. Bör chefen göra mer analyser före beslutet tas eftersom krisen är så pass komplex eller bör chefen i stället förlita sig mer på sin magkänsla eftersom krisens komplexitet är alltför omfattande att göra en analys av? Det är en fråga som har fått mycket uppmärksamhet inom beslutsforskning, inte minst under extrema situationer och kriser såsom en pandemi. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur chefer hanterar det improviserande beslutsfattandet som uppstår under en kris. I studien sätts analytiska beslut i kontrast till beslut baserade på intuition eller magkänsla, men öppnar samtidigt upp för en möjlighet att båda kan kombineras. Intervjuer har gjorts med chefer från olika branscher runtom i Sverige för att öka förståelsen för krisbeslut under Coronapandemin. Studien visar att de flesta chefer använder analys eller kombinerar analys med intuition. Endast ett fåtal chefer tenderar att enbart använda intuition. Vidare framkommer det att hur chefen betraktar krisen får en effekt på vilka beslut som tas. Betraktas pandemin enbart som ett hot väljer chefen att fokusera på interna aktiviteter som ämnar lindra pandemins negativa påverkan i organisationen och stödja medarbetarna. Väljer chefen att även betrakta pandemin som en möjlighet så öppnar det upp för externa aktiviteter som kan dra nytta av pandemin, såsom att expandera verksamheten till och bredda kontaktnätverken för nya affärsmöjligheter. I de allra flesta beslut framkommer det att de baseras på ett nära samspel och kommunikation med andra aktörer. Det är sällan som ett beslut tas utan någon som helst kommunikation med någon annan. Denna kommunikation tycks ha motarbetat de negativa effekter som olika biaser medför i besluten. Exempelvis är cheferna mindre partiska när andras perspektiv tas med i beaktning före ett beslut tas. Slutligen tror de flesta cheferna att denna pandemi har gjort dem till en bättre beslutsfattare och vissa tror att tidigare stressfulla situationer och kriser har varit till stor hjälp även under Coronapandemin. / A crisis such as the Covid-19 pandemic is an extreme situation that differs from day-to-day situations and require that the right decisions be made. Such extreme situations put pressure on managers in organizations to make decisions that many times are improvised, in part because of time pressure and stress, and in part because each crisis is unique and makes it harder to know what the right decision is. The decisions managers make during a crisis are often different from how those decisions would have been made during a normal situation. Should the manager analyse the situation before the decision is made because the crisis is so complex, or should the manager instead follow his or her gut feeling because the crisis’ complexity is too overwhelming to possibly analyse? Such a question has received much attention in research of decision making, not least under extreme situations and crisis such as a pandemic. The purpose of this study is to increase the understanding of how managers deal with the improvised decision making that occur during a crisis. This study contrasts analytical decisions to intuitive decisions, while at the same time opens for the possibility that both styles of decision making could be combined. Interviews have been made with managers from different industries throughout Sweden to increase the understanding of crisis decision making during the Covid-19 pandemic. The study shows that most managers use analysis or combine analysis with intuition. Few managers tend to use intuition only. Furthermore, this study shows that the way the manager views the crisis can affect the decisions that he or she makes. If the manager views the merely as a threat, he or she will tend to focus on internal activities aimed at reducing the negative effects caused by the pandemic on the organisation and their members. If the manager chooses also to view the pandemic as an opportunity, it can lead to external activities that can take advantage of the pandemic, by for example expanding their business and business network. The study shows that most decisions have been made through communication and interplay with other actors. Only few decisions have been made without any communication or interplay whatsoever. The fact that most decisions have been made through communication with others seem to have reduced the effect of different biases. Managers have become less partial when other people’s perspectives have been included in the decisions. Finally, most managers believe that this pandemic has made them a better decision maker, and some believe that prior stressful situations and crisis have greatly assisted them during this pandemic.

This essay aims to explore the philosophical meaning of the expression ”present and real” in Clara – or, On Nature’s Connection to the Spirit World by F. W. J. Schelling. Clara is unique among the works of Schelling since it is written as a discussion embedded in a symbolic and fictional context. One of the reasons for this is its aim to ground all scientific knowledge in that which is “present and real”. After having presented an overview of the life and philosophy of Schelling, as well as his relevance in contemporary philosophy, this essay is constituted by a thorough textual analysis of Clara. The analysis reveals how the text through descriptions of emotions, environments and a symbolic story highlights a certain “qualitative aspect” of the present and real.  As what is simultaneously ”the ideal in the real” and “the real in the ideal” this aspect escapes rational quantifying reason, revealing a foundational indivisible unity of life. An awareness of this intuitively known aspect of life can give rise to an immediate knowing, and felt as inspiration it can trigger the mind into the process of making what is immediately known into scientific “realized” knowledge. This way, an awareness of the pre-rational can lead to a permanent clairvoyance – a cognition in which that, which initially appears as irrational, can be made comprehensible. Interestingly, “the ideal in the real” coincides with the concept of “qualia”, the potential existence of which is lively debated within the field of consciousness studies today. Not much has been written about Clara so far, possibly partly because it concerns “the Spirit World” in its substantial sense. However, this essay hopes to show that Clara is phenomenologically, ontologically and epistemologically relevant and that it has a philosophical value of its own. / Denna uppsats syftar till att analysera den filosofiska innebörden av uttrycket ”närvarande och verkligt” i F. W. J Schellings verk Clara – or, On Nature’s Connection to the Spirit World. Detta verk är unikt bland Schellings övriga verk då det är utformat som en diskussion satt i en symbolisk och fiktiv kontext, bland annat i syfte att förankra all vetenskaplig kunskap i det närvarande och verkliga. Efter en presentation av Schellings liv, filosofi och dagsaktualitet utgörs uppsatsen av en ingående textanalys som visar hur Schelling med hjälp av känslo- miljö- och händelseskildringar i Clara framhäver en särskild ”kvalitativ aspekt” av det närvarande och verkliga. Denna undflyr det rationella kvantifierande förnuftet och uppenbarar livets grundläggande odelbara enhet. Såsom det ideala i det reala sammanfaller denna aspekt med begreppet ”kvalia” vars existens livligt debatteras inom medvetandefilosofin idag. Clara visar dock att det ideala i det reala även är detsamma som det reala i det ideala och att en medvetandegörning om denna kvalitativt, omedelbart och intuitivt kända aspekt av livet kan ge upphov till ett omedelbart vetande och inspiration som kan realiseras vetenskapligt. I samverkan med förnuftet kan denna förrationella medvetenhet leda till en beständig klarsynthet inom vilket allt, även det som först förefaller irrationellt, kan göras begripligt.  Inte mycket har tidigare skrivits om Clara, möjligen delvis beroende på att den berör andevärlden i konkret bemärkelse, vilket kan verka vetenskapligt avskräckande. Denna uppsats hoppas dock visa på verkets fenomenologiska relevans och dess filosofiska egenvärde. [1]För mer info om kvaliadebatten se exempelvis: Edmond Wright (editor). The case for qualia. (Cambridge: MIT press, 2008)

Försvarsmakten har genomfört en HR-transformation enligt en modell som har fått stor spridning i såväl Sverige, som internationellt. Det finns likheter i hur andra organisationer har hanterat motsvarande förändringar, och det väcker frågor kring beslutsfattande i en organisatorisk kontext. Studien syftar till att få förståelse för beslutsprocessen inför Försvarsmaktens projekt HR-T, vilket gjorts genom att undersöka vilka faktorer som har påverkat processen och därmed det slutliga valet av alternativ.  Studien är en kvalitativ dokument- och intervjustudie, där såväl interna som officiella projektdokument analyserats tillsammans med data från intervjuer av personer knutna till projektet. Våra slutsatser är att beslutsprocessen påverkats av faktorer och ett handlande enligt institutionell teori, en homogenisering orsakad av extern jämförelse samt nyttjandet av konsulter. / The Swedish Armed Forces have completed an HR transformation in accordance with a model that has spread worldwide as well as in Sweden. There are similarities regarding how organizations have handled these changes which also raise questions on organizational decision-making. The purpose of this study is to gain an understanding of the decision-making process leading up to project HR transformation of the Swedish Armed Forces. This has been accomplished by researching factors that have affected the process and thereby the final choice of alternative. This study is a document- and interview-based qualitative study where data from both published and unpublished documents combined with data collected from interviews with respondents affiliated with the project, have been analyzed. Our conclusions are that the decision-making process has been affected by factors and actions in accordance with institutional theory, which is a conforming due to external comparison and the use of external consultants.

Venture Capitals and early stage companies are of fundamental importance for how the market operates and develops. In the last decade more focus has been put on the ESG strategies and governance of organizations. However, ESG is a relatively new and complex research area in which ignorance and measurement problems have led to inconsistency in applications of ESG concepts and strategies. Based on empirical data consisting of qualitative document analysis and interviews with Swedish Venture Capitals this thesis aims, from theoretical perspectives within decision-making and ESG strategies, to investigate which ESG strategies are used among Swedish Venture Capitals investing in tech, and how these are applied in, are weighted and impact the decision-making process. The result shows that the decision making process can be assumed to be based on bounded rationality tinged by fragmented application of ESG concepts and strategies in which diversity and CO2 impact are prioritized focus areas. The common perception was also that investing in tech created a natural aligning to ESG. Active Ownership, Positive- and Negative screening are the central strategies that were applied with the aim to develop and manage the lack of information and the risks that follows with early stage investing. / Venture Capitals och early stage bolag är av fundamental betydelse för hur marknaden fungerar och utvecklas och under det senaste årtiondet har större fokus riktats mot organisationers ESG strategier och styrning. ESG är dock ett relativt nytt och komplext forskningsområde där okunskap och mätningsproblematik har lett till att begrepp och strategier tillämpas inkonsekvent. Utifrån empiri baserad på kvalitativ dokumentanalys och intervjuer från svenska Venture Capitals avser denna studie, utifrån teoretiska perspektiv inom beslutsfattande och ESG strategi, att undersöka vilka ESG strategier som används bland svenska Venture Capitals och hur de tillämpas, viktas och påverkar beslutsfattandet vid investeringar i tech. Resultatet visade att beslutsprocessen kan antas baseras på begränsad rationalitet präglad av fragmenterad tillämpning av ESG begrepp och strategier där jämställdhet och CO2 påverkan var prioriterade fokusområden. Den gemensamma bilden var även att investering i tech skapade en naturlig förankring till ESG. Active ownership, Positive- och Negative screening var de centrala strategierna som tillämpades i syfte att utveckla och hantera den informationsbrist och de risker som medföljde early stage investering.

Generation Z har under sin korta tid som investerare på den finansiella marknaden varit med om en säregen börskrasch till följd av coronapandemin 2020. Börskraschen 2020 var unik i förhållande till tidigare börskrascher såsom IT-kraschen 2000 och finanskrisen 2008 eftersom marknaden återhämtade sig och nådde nya rekordnivåer inom ett halvår. Samtidigt stod svenska investerare under de första månaderna av 2022 inför ett nytt ras där den genomsnittliga aktien på Stockholmsbörsen sjunkit med ungefär 36% från dess högsta nivå under perioden 2020–2022 till följd av en hög inflationstakt samt Rysslands invasion av Ukraina. Forskningen kring den yngsta gruppen investerare, generation Z, som saknar erfarenhet av långvariga osäkra marknadsförhållanden är bristfällig och ger därmed upphov till en ny grupp investerare att studera. Studiens syfte är att studera hur riskbenägenhet samvarierar med börspsykologiska bias, kognitiv reflektionsförmåga och erfarenhet från tidigare finansiella kriser samt hur dessa faktorer skiljer sig mellan generation Z och tidigare generationer. Studien finner att generation Z till större del faller för samtliga börspsykologiska bias förutom överreaktion och visar på ett flertal signifikanta skillnader mellan generation Z och äldre generationer. Resultatet visar även att anchoring och konfirmeringsbiassamvarierar signifikant med riskbenägenhet och att den största skillnaden mellan generation Z och äldre generationer kan hänföras till börspsykologiska bias. / Generation Z has during their short time as investors experienced a market crash due to the covid-pandemic in 2020 but also a quick recovery in the same year where the market reached a new all-time high. The market crash in 2020 was unique compared to the crash following the burst of the Dot-com bubble in 2000 and the financial crisis in 2008 because of the quick recovery of the stock market that led to new all-time highs. However, during the first months of 2022, Swedish investors were once again experiencing a market crash where the average stock on the Stockholm stock exchange had lost more than 36% of its value since their peak between 2020-2022 due to high inflation and Russia’s invasion of Ukraine. The youngest group of investors, generation Z, lacks experience from long-lasting uncertainties in the stock market. Research regarding generation Z is insufficient which gives rise to a new group of investors to study. The purpose of the thesis is to study the relationship between risk tolerance and psychological biases, cognitive reflection and experience from previous stock market crashes and how these factors differ between generation Z and older generations. The thesis finds that generation Z is indicated to be more affected by every psychological bias except overreaction and finds several significant differences between generation Z and the older generations. The result also shows that confirmation bias and anchoring have a significant relationship to risk tolerance and that the largest differences between generation Z and older generations are derived from psychological biases.