This dissertation is about educators work with pedagogical documentation in Swedish preschools. The purpose has been to investigate how pedagogical documentation is realized in everyday work in two preschools and examine how educators express themselves on purposes, opportunities and difficulties with this approach. This has been important to study since many preschools have chosen to work with pedagogic documentation to follow up and assure the quality of their work. Since 2010 pedagogical documentation is included in the preschools curriculum. The study was conducted at two different preschools where I followed a total of six educators in two preschool departments for two months in each department. Methods used to collect data were selected based on an ethnographic approach. Data collection consists of field notes, photographs, recorded interviews and documentations from preschools and their working plans. The analysis is based on a curriculum theory perspective, and especially important concepts have been transformation arena and realization arena. Furthermore, frame factor theory and the didactic questions what, how and why, have been used to analyze data. The results show that the documentation works where formulated in different ways depending on the frames and conditions. One preschool unit was at a municipal preschool without any special pedagogical approach. Here the pedagogical documentation was in a startup phase and was one of many tasks in the pedagogical work. The other preschool unit was in a Reggio Emilia inspired preschool who had worked with pedagogical documentation for several years. Here the work with pedagogical documentation was the driving force for developing the work. This ideological difference was reflected in what the educators documented, how they documented and how the documentations were used. Pedagogical documentation was partly be seen as a cumbersome way of working among the participants, whether they are beginners or experienced. It is in the nature of the work with pedagogical documentation that there are no obvious answers, which can lead to some uncertainty whether one is right or not. Other factors leading to frustration is that this approach is time-consuming and that the new technologies available require a lot of skills to be used. The study highlights that continuous training plays a crucial role as one of educator’s preconditions to succeed in the work with pedagogical documentation. In this study, one can also see how ethical aspects constantly makes themselves felt and need to be highlighted. The main impression is that the educators, despite the perceived difficulties, felt that it was stimulating and meaningful to work with pedagogical documentation and that they saw it as a tool for developing their work. / Denna licentiatavhandling handlar om pedagogers arbete med pedagogisk dokumentation inom svensk förskola. Syftet har varit att undersöka hur pedagogisk dokumentation realiseras i vardagen på två förskolor samt undersöka hur pedagogerna uttrycker sig om syfte, möjligheter och svårigheter med detta arbetssätt. Detta har varit viktigt att studera mot bakgrund av att många förskolor har valt att arbeta med pedagogisk dokumentation för att följa upp och kvalitetssäkra sina verksamheter. Sedan 2010 ingår det enligt förskolans läroplan i deras uppdrag att dokumentera. Studien har genomförts på två olika förskolor där jag följt totalt sex pedagoger på två avdelningar under två månaders tid på varje avdelning. Metoder för att samla in data har valts med utgångspunkt i en etnografisk ansats. Datakollektionen består av fältanteckningar, fotografier, inspelade intervjuer, dokumentationer från förskolorna samt deras arbetsplan/verksamhetsplan. Analysen har skett utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv och speciellt viktiga begrepp har varit transformeringsarenan och realiseringsarenan. Vidare har ramfaktorteori och de didaktiska frågorna vad, hur och varför använts för att analysera data. Resultatet visar att dokumentationsarbetet utformades på olika sätt beroende på ramar och förutsättningar. Den ena förskoleavdelningen tillhörde en kommunal förskola utan speciell pedagogisk inriktning. Där var arbetet med pedagogisk dokumentation i en uppstartsfas och en av många arbetsuppgifter i verksamheten. Den andra förskoleavdelningen tillhörde en Reggio Emilia-inspirerad förskola som hade arbetat med pedagogisk dokumentation i flera år. Där var arbetet med pedagogisk dokumentation navet som drev verksamheten framåt. Denna ideologiska skillnad avspeglade sig i vad pedagogerna dokumenterade, hur de dokumenterade och hur dokumentationerna användes. Pedagogisk dokumentation uppfattades delvis som ett svårt arbetssätt bland pedagogerna, både bland nybörjare på området och bland dem som var mer erfarna. Det ligger i arbetssättets natur att det inte finns givna svar, vilket kan leda till en viss osäkerhet om huruvida man gör rätt eller inte. Andra faktorer som leder till frustration är att arbetssättet är tidskrävande och att den nya tekniken ställer stora krav på kompetens för att kunna användas. Studien belyser hur kontinuerlig fortbildning på förkolan spelar en avgörande roll för pedagogernas förutsättningar att lyckas med arbetet med pedagogisk dokumentation. I denna studie kan man också se hur etiska aspekter ständigt gör sig påminda och behöver lyftas fram som viktiga. Huvudintrycket är att pedagogerna, trots de upplevda svårigheterna, ansåg att det var utvecklande och meningsfullt att arbeta med pedagogisk dokumentation och att man såg det som ett fortbildningsverktyg.

Genom våra två fallstudier har vi undersökt formuleringsarenans intentioner vad gäller elevinflytande i förhållande till hur dessa tar sig uttryck i praktiken. För att finna formuleringsarenans intentioner har vi använt oss av Skolkommitténs tre utgångspunkter om varför elever skall ges inflytande i skolan. Skolkommittén har på ett konkret och förståeligt sätt redogjort för tre motiveringar till elevinflytande vilka benämns som: ”Mänsklig rättighet”, ”Demokratifostran” och ”Elevers inflytande över sitt lärande”.   I vår text har vi eftersträvat att ringa in ämnesområdet och ge läsaren en tillräcklig bakgrund för vidare läsning. För att vidga vår förståelse för elevdemokrati idag ser vi det med andra ord som angeläget att mer översiktligt och kort redogöra för en historisk tillbakablick. Med vår undersökning som underlag hävdar vi att elevdemokrati sett ur elevperspektiv, observatörperspektiv och lärarperspektiv kan te sig mycket olika. Eleverna talar om sitt inflytande i förhållande till deras mänskliga rättigheter såsom när de ska sova, äta och om att få vara inomhus när det är kallt. Det framkommer även att praktiserandet av elevdemokrati i de båda undersökta klassrummen tycks vara avhängigt lärarens egen uppfattning om vad elevdemokrati är och vilka demokratiska förmågor som är viktiga att utveckla i klassrummet. Ytterligare en intressant iakttagelse vi har gjort i vår studie är att skolans sociokulturella upptagningsområde inverkar och påverkar skolans förutsättningar och behov att utöva elevdemokrati. Denna iakttagelse förefaller intressant och anses av oss författare som lämplig för vidare studier. Vår uppsats är begränsad av en tidsram och lämnar oss och förmodligen andra med frågor för vidare forskning. Vår förhoppning är att denna uppsats ger läsaren reflektioner och ett väckt intresse kring elevdemokrati och elevinflytande. / Trough our two case studies we have sought to explore how and if, the description of democracy in the Swedish curriculum is viable in the reality. To our benefit the Skolkommitténs three motivations for pupils’ democracy, named “human right”, “democratic upbringing” and “pupils’ influence over their own learning”, has been useful. In this text the reader will find an attempt to surround the subject and give enough background information for comprehension. By using the methods of conversations with pupils, classroom observations and teacher interviews at two different schools, including literature studies, we have been able to make the conclusion that the realisation of the curriculum is a long process of transformation and influence from various angles. We have found that the meaning of pupils’ democracy differs depending on whose perspective is being regarded. Pupils tend to focus their human rights. Such as when to eat, sleep or wanting to stay inside when it is cold outside. Teachers on the other hand seem to solely be the ones to decide what impact pupils’ democracy will have in the classroom, and what democratic abilities that are important for pupils to acquire. Amongst our results we find the sociocultural surroundings from where the pupils derive as distinguished from the others concerning the schools conditions for pupils’ democracy. This fact has also encouraged our interest and we will pass this on as a future matter of research. Our research has nevertheless been restricted by schedule and leaves us and probably others with questions for further research, however our hope is that this essay will give the reader enough thoughts to see the relevance in our research.