Denna studie syftar till att skapa en fördjupad förståelse för pedagogisk dokumentation i fritidshemmets verksamhet. Vi har använt oss en kvalitativ metod där vi genomförde intervjuer i form av semistrukturerade frågor med sex fritidslärare i två olika fritidshemsverksamheter. Resultatet har diskuterats och jämförts med tidigare forskning och med nu gällande styrdokument för fritidshem. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation spelar enavgörande roll för fritidshemmets verksamhet. Resultatet visar även att pedagogisk dokumentation synliggör pågående processer i fritidshemmets varsamhet, vilket bidrar till utveckling av den pedagogiska verksamheten, elever och fritidslärarnas arbete. Resultatet visar också att fritidslärarna utifrån sina erfarenheter bekräftar pedagogisk dokumentation som ett redskap för att säkerställa verksamhetens kvalitet. Fritidslärarna upplever att den pedagogiska dokumentationen på fritidshemmet inte är helt enkelt utan det krävs engagemang och kunskap. Resultatet påvisar även att kommunens fritidshemsverksamheter har sin gemensamma pedagogiska dokumentationsform som benämns FRIPP (Fritidspedagogisk planering) och denna utgör värdefullt underlag för att följa upp fritidshemmets resultat mot de nationella målen. Studiens slutsats är därför att den pedagogiska dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som har särskild betydelse för att utveckla fritidshemmets verksamhet och uppfylla styrdokumentens mål.

Denna studie inriktar sig på läromedelsanvändandet inom samhällskunskapsämnet i den svenska grundskolan. Särskilt granskar den användandet av Internet som läromedel, motiveringar kring detta och konsekvenser när det gäller den pedagogiska vardagen på skolorna. För att få en bild av de statliga, formuleringsarenan, rekommendationerna kring Internet som läromedel analyseras den nya läroplanen Lgr11 i relation till tidigare gällande läroplaner. För att se hur dessa rekommendationer tillämpas i skolan, realiseringsarenan, analyseras intervjuer med sex olika verksamma samhällskunskapslärare i grundskolan. Studien visar att de statliga direktiven ger lärare flexibilitet i urvalet av läromedel. Denna flexibilitet tillämpar lärarna också till fullo och använder såväl traditionella läroböcker som modern IT-teknik och Internet som läromedel.

Syftet med följande arbete är att kunna förstå och klargöra hur den specialpedagogiska verksamheten i den undersökta kommunen är organiserad - hitta den röda tråden - för att få svar på vad man (politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer) vill få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser, vilket även rimligen bör avspeglas vice versa. Arbetet är en fallstudie med en fenomenografisk forskningsansats som omfattar en legitimeringsstege avseende specialpedagogisk verksamhet på en kommunal arena. Undersökningen utfördes i två faser där först specialpedagogiska arbetsuppgifter kategoriserades till en matris i vilken studiens ingående specialpedagoger fick uppskatta och fylla i fördelningen av sina arbetsuppgifter och vidare intervjuades sedan politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer utifrån problemställningen: Vad vill man få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser? Studien har sin teoretiska grund i ramfaktorteorin som visar vad som inte är möjligt och i KASAM-teorin som visar vad som är nödvändigt betraktade utifrån Foucaults maktperspektiv som utgår från den av makten drabbade, och i litteraturgenomgången behandlas stöd- och/eller spetspedagogik, lång- och/eller kortsiktiga perspektiv, implementeringsdjup samt specialpedagogens yrkesroll. Sammanfattningsvis pekade studiens resultat på att rektor var den som avgjorde hur den specialpedagogiska verksamheten organiserades lokalt sett och vidare på att det fanns potential att i högre grad utnyttja specialpedagogisk kompetens, i synnerhet på organisationsnivå. Studiens resultat bör betraktas som lokalt betingat med tanke på dess ringa deltagarantal och dess geografiska begränsning, dock bör det finnas ett visst mått av relaterbarhet.

I föreliggande studie har vi, utifrån en kvalitativ ansats där vi använt implementeringsteori som analysinstrument, studerat hur vetenskaplig kunskap implementeras i pedagogisk praktik med utgångspunkt från flickor med ADHD. Vi har studerat skolans styrkedja i en mindre kommun i Sverige. I studien har vi gjort nedslag i såväl den övre nivån; den så kallade formuleringsarenan, som den lägre nivån; den så kallade realiseringsarenan. Flickor med ADHD är en grupp som enligt forskningen generellt sett upptäcks senare än pojkar med ADHD. Anledningen till detta är att flickor uppvisar andra symptom än pojkar. Konsekvensen av detta är att flickor med ADHD till viss del blir en osynlig grupp i skolan, och får hjälp och stöd först senare i livet. Vi har studerat styrkedjan i kommunen för att se hur olika aktörer arbetar med att föra in vetenskaplig kunskap med utgångspunkt från flickors ADHD i skolan. Då det finns forskning och kunskap kring hur ADHD manifesterar sig hos både flickor och pojkar, tror vi att en viktig del i att kunna erbjuda reellt stöd handlar om att implementera den kunskap som redan finns. Vår studie visar att flickor är svåra att upptäcka eftersom uppfattningen om ADHD utgår från en pojknorm. Vi ser också att vetenskaplig kunskap om flickors ADHD har svårt att få genomslag i organisationen, samt att aktörerna i styrkedjan, beroende på om de befinner sig i formulerings- eller realiseringsarenan, uppfattar visionen om ett tillgängligt lärande och möjligheten att implementera den på olika sätt. Vi kan se att det bedrivs ett målinriktat arbete i kommunen utifrån visionen om ett tillgängligt lärande, och att det är av betydelse hur denna vision förmedlas och uppfattas i styrkedjan. Betydelsefullt är att det finns ett inslag av både -down och bottom-up-perspektiv mellan styrkedjans formulerings- och realiseringsarena.

The purpose of this study was to investigate teachers experience of distance education and how it´s conditions was enabling or limiting in their planning and implementation of PE. Also to which extent the areas of knowledge within the curriculum is possible to implement in distance education of PE. The method of this study was qualitative interviews with five upper secondary school teachers who had been conducting distance eduaction of PE during spring of 2020. The theoretical framwork used in this study was Dahlöfs and Lundgrens frame factor theory which is conceptualized with inspiration from Bernsteins concept of framing and classification. Frame factor theory can help to understand teachers experiences of what frames in distance education of PE are enabling or limiting for the planning and implementation of the subject. The results shows that teachers experienced limitation in communication and foremost their ability to give pupils direct feedback. Home enviroment provided pupils with security which enabled them to speak and perform without being judged by other pupils. Teachers also experienced limitation in their ability to plan for a variaty of activites and that the tasks given to the pupils had to be of individual character. The teachers also experienced pupils having larger influence of which activities to do during the lessons to complete the task given to them in distance education compared to traditional education.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares erfarenheter om grundskolans systematiska kvalitetsarbete. Empiri har samlats in genom sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer som tolkats och analyserats genom en hermeneutisk metodansats. Genom tolkning och analys redogörs i studien lärarnas erfarenheter kopplat till de läroplansteoretiska begreppen transformering, realisering och läroplansaktör. De centrala teman som framkommit ur analysen av lärarnas erfarenheter är kulturen på skolan, organisation och kunskap om systematiskt kvalitetsarbete. Lärarnas känslomässighet kan ses inom alla tre centrala teman. Lärarnas erfarenheter visar både på olikheter och likheter. Resultatet som framkommer av lärarnas erfarenheter är att lärarna är positivt inställda till systematiskt kvalitetsarbete så som det är framskrivet i styrdokumenten men att lärarna saknar en plats som läroplansaktör. Samtidigt saknar lärarna dels en djupare förståelse av skolans systematiska kvalitetsarbete, dels en tydlig organisatorisk struktur för hur arbetet med systematiskt kvalitetsarbete ska genomföras. I en sådan struktur behöver det bli tydligt på vilket sätt lärarna ges möjlighet att agera som läroplansaktörer.

KUNSKAPSBIDRAG Denna studie avser att bidra med en vidare förståelse kring begreppet en skola för alla. En kännedom om olika perspektiv kan generera en större förståelse för de tolkade styrdokumentens avtryck i det praktiska arbetet med eleverna. Trots att begreppet verkat lång tid inom skolpolitiken är det ett mångtydigt begrepp som kan ges olika innebörd för olika individer. En inblick i förskollärares syn på skolans största uppdrag är betydelsefullt för att få en förståelse för innebörden av att tolka utbildningens nationella mål, som är utarbetade långt från den verksamhet som ska genomföra målen.SYFTE Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare i förskoleklass uppfattar målsättningen en skola för alla och om möjligheter och hinder i uppdraget att ge alla elever möjlighet till framgång i skolan.FRÅGESTÄLLNINGAR Hur uppfattar förskollärarna målsättningen en skola för alla?Vilka erfarenheter har förskollärarna av arbetet i praktiken utifrån målsättningen?Vilka möjligheter och hinder synliggörs i uppdraget att ge alla barn möjlighet till framgång i skolan?TEORI Studien tar stöd i de olika specialpedagogiska perspektiven; relationellt, kategoriskt och dilemmaperspektiv. Den tar även stöd i begreppen formuleringsarena och realiseringsarena.METOD Studien har en fenomenografisk ansats med fokus på att identifiera uppfattningar och att beskriva variationer av uppfattningar. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från fyra olika skolor. RESULTATResultatet av studien visar på tre kvalitativt skilda sätt att uppfatta begreppet en skola för alla. De olika uppfattningarna genererar olika förståelse när det handlar om arbetet i praktiken och om möjligheter och hinder för att nå alla elever. Ett sätt att uppfatta begreppet handlar om externa faktorer. Att skolan ska vara till för alla ses som en ideologisk målsättning och uppfattningen är att samhället står som ansvarig för en skola för alla. En annan uppfattning handlar om interna faktorer. Möjligheterna ligger här hos pedagogerna, både när det gäller förhållningssätt och pedagogiska redskap. En tredje uppfattning handlar om resurser och de organisatoriska förutsättningarna är i fokus. Möjligheterna innebär här extra vuxna och mindre barngrupper. Om förståelsen av en skola för alla placeras utanför skolan eller inom skolan påverkar hur förskolläraren uppfattar sitt uppdrag och vad som är möjligt att göra. Hur skolan arbetar för att nå målet ser dessutom olika ut beroende på om kvalitativa eller kvantitativa resurser ses som mest betydelsefulla.IMPLIKATIONER: Ett långsiktigt och förebyggande arbete, där alla är delaktiga, är en förutsättning för att etablera en lärande organisation. Arbetet på en skola innebär olika dilemman, där pedagoger behöver göra olika val. Ett beslut kan innebära etiska avvägningar och för att lättare kunna ta ställning behövs tid för reflektion, både enskilt och i grupp. Ett nära samarbete inom hela skolans organisation är betydelsefullt för att se möjligheter på individ-, grupp- och organisationsnivå.

Förväntat kunskapsbidragStudien avser att öka kunskapen om de uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd som finns bland chefer och personal på förskolor, för att skapa förutsättningar för ett förebyggande arbete. Studien gör också en ansats att diskutera de resurser som kommu-nen kan erbjuda barn i behov av särskilt stöd och hur de kan användas.Syfte och frågeställningarStudien syftar till att jämföra olika uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd och de resurser som finns för dessa barn. Syftet är också att undersöka om det finns samband mellan uppfattningarna om barns stödbehov, det särskilda stöd som kan erbjudas, samt den ansvarsfördelning som finns på förskolorna.Studien söker svar på följande frågeställningar: Hur definieras ”barn i behov av särskilt stöd” av tre förskollärare respektive tre förskolechefer? Hur organiseras arbetet kring barn i behov av särskilt stöd på dessa förskolor? Hur ser ansvarsfördelningen ut? Hur ser tre förskollärare och tre förskolechefer på tilläggsbeloppet och det faktum att möjligheten att beviljas tilläggsbelopp begränsats?TeoriStudien utgår från ett systemteoretiskt perspektiv och tar stöd i specialpedagogiska per-spektiv i tolkningen av det empiriska materialet.MetodDet empiriska materialet bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskolechefer och tre förskollärare.4ResultatI resultatet framkom att det finns skillnader i hur informanterna beskriver barn i behov av särskilt stöd. Tre uppfattningar kunde urskiljas; ”Barn som avviker, ”Alla barns rätt till stöd”, samt ”Alla barn är i behov av särskilt stöd, men några avviker”. I resultatet syns också skillnader i synsätt kring de resurser som finns inom och utom förskolan. Dels handlade det om att ändra förhållningssätt mot barn i behov av särskilt stöd och anpassa miljöerna efter den situation man befinner sig i, och dels beskrivs de resurser utanför förskolan som finns att tillgå, så som stöd från specialpedagog eller avlastning från en resursperson finansierat av tilläggsbelopp från kommunen. En del informanter anser tilläggsbeloppet vara onödigt, att de genom att anpassa sina miljöer och att arbeta med sitt förhållningssätt kan hantera barn i behov av särskilt stöd, medan den andra de-len informanter menar att barnet eller barngruppen är i behov av en assistent. Resultatet visade också att förskolecheferna förlitade sig på att förskollärarna skulle identifiera barnen i behov av särskilt stöd, trots att både deras egen och förskollärarnas syn på barn i behov av särskilt stöd varierade.ImplikationerStudien visar på skillnader gällande synen på barn i behov av särskilt stöd, tilläggsbe-lopp och det arbete som finns runt barn i behov av särskilt stöd. En slutsats är att det i materialet finns ett mönster i att de informanter som beskriver barn i behov av särskilt stöd på ett visst sätt, sedan följs åt i sina beskrivningar av betydelsen av tilläggsbelopp och sin syn på ansvarsfördelningen kring barn i behov av stöd. Detta kan indikera att synen på barn i behov av särskilt stöd påverkar både synen på behov av tilläggsbelopp och ansvarsfördelningen. Studien visar också att förskolecheferna befinner sig i ett gränsland mellan formulerings- transformerings- och realiseringsarenorna och att de ur ett systemteoretiskt perspektiv befinner sig i ett system mellan meso- och exosystemet.

Detta är en intervjustudie som grundar sig i förskollärares tolkning och förståelse av begreppet beprövad erfarenhet. Syftet med denna studie är att analysera och beskriva yrkesverksamma förskollärares tolkning och förståelse av begreppet beprövad erfarenhet samt hur de menar att de använder sig av det i sin egen utbildning på sin förskola. De forskningsfrågor som ligger till grund för att uppfylla syftet är: 1) Hur tolkar och förstår yrkesverksamma förskollärare generellt begreppet beprövad erfarenhet? 2) Hur tolkar yrkesverksamma förskollärare begreppet beprövad erfarenhet i sin utbildning? Det som framkommer vid intervjuer ställs mot tidigare forskning inom området och på så sätt genereras ny kunskap. Studien är kopplad till läroplansteori med ett särskilt fokus på läroplansteoretiska arenor. Resultatet är analyserat genom en tematisk analysmetod där fyra olika teman framträder. Dessa är 1) beprövad erfarenhet som svår att definiera, 2) beprövad erfarenhet som föränderlig, 3) beprövad erfarenhet som kollegialt lärande och 4) beprövad erfarenhet som ett arbetssätt/förhållningssätt och/eller ett konkret material. Studien visar att begreppet beprövad erfarenhet är komplext där berörda aktörer har olika förståelse och tolkning av hur en erfarenhet faktiskt blir beprövad. I relation till studien väcks nya frågor, om inte forskare, myndigheter och profession kan enas om vad beprövad erfarenhet i förskolan innebär – hur ska verksamma inom förskolan då arbete med det?

Studiens syfte är att undersöka hur några rektorer ser på de ändringar i Lgr22 som behandlar ämnet hedersrelaterat våld och förtryck, samt hur de ämnar implementera dem på sina skolor. Regeringens fleråriga satsning för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck har för skolans del resulterat i en ny läroplan som trädde i kraft höstterminen 2022. Sveriges skolor befinner sig i ett implementeringsarbete som respektive rektor är ytterst ansvarig för. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju rektorer på grundskolor i den kommun studien avgränsats till. Intervjumaterialet kategoriserades efter våra frågeställningar och analyserades efter det läroplansteoretiska perspektivet med hjälp av begreppen formulerings- och realiseringsarena samt efter Fullan’s modell för utbildningsförändring. Resultatet av studien visar på stora skillnader i hur rektorer upplever relevansen av läroplansändringen och arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck på sin skola. Dessa skillnader har sin grund i rektorers olika bakgrund och tidigare erfarenheter, som påverkat hur de tolkat uppdraget i Lgr22. Men även i hur stor förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck rektorer upplever på sin skola. Det sistnämnda speglar också i vilken mån det genomförts kunskapshöjande insatser för rektorer och personal inom ämnet, de som anser sig ha hedersproblematik bland eleverna har i större mån sökt kunskap och vice versa. Resultatet visar också att majoriteten av rektorerna inte anser att ämnet är efterfrågat i läroplanen av skolpersonal.